Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 2015-03-01 Linda Foerster, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Atterlid Ohlsson, Gruppledare

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 13 Samverkan med patienter och närstående 13 Sammanställning och analys 13 Resultat 13 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

Sammanfattning Arbetet i Ledningskraft har fortgått under året i samverkan mellan kommun, primärvård och region. Analys och uppföljning av avvikelser och fall. Analys och uppföljning av synpunkter och klagomål. Registrering i nationella register. Vårdplanering och genomförandeplaner görs i samverkan med medborgare och eventuell närstående. Via utbildning till personal har kompetensen höjts. Fortlöpande kvalitetsarbete i olika grupper (ex. läkemedelsnutritions-delegerings- och fallgrupp) Frekvent samverkan med Vårdcentralen. I detta ingår bland annat gemensamma riktlinjer för den palliativa vården samt att förbättra samverkan mellan Vårdcentral och Kommun avseende läkar- och sjuksköterskekontakten. Men även mellan paramedicingruppen. ISO revision har gjorts samt interna uppföljningar av MAS och SAS. Nutritionsflödesschema har upprättats. Konsumenter i NPÖ. Hälsosamtal erbjuds, i förebyggande syfte, alla medborgare det år man fyller 80 år. Riskbedömningar i Procapita. 4

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Socialnämndens vision: Medborgaren är den naturliga kunskapsparten i det vardagliga mötet med socialtjänsten. Med en aktiv dialog och medarbetare som med stolthet arbetar i verksamheten säkerställs en god kvalitet. Vi betraktas därför som en viktig aktör inom samhällsplaneringen. Socialnämndens mål: Det ska i varje möte upplevas en stark känsla av sammanhang Stödet till medborgaren ska baseras på dennes egen uppfattning av sina förmågor. Medborgarinflytandet ska öka. Det individuella behovet ska styra utformningen av närståendestödet i socialtjänsten. Vi ska påverka samhällsplaneringen för äldre och för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Nämnden garanterar att mötet med socialtjänstens företrädare utgår ifrån den fastställda värdegrunden. Vi ska bli godkända vid ISO-revisionerna av vårt kvalitetssystem. Vi ska öka säkerheten i läkemedelshanteringen. Vi ska bedriva rehabilitering i enlighet med KASAM teorins samtliga begrepp. Antalet fall ska minska inom alla verksamheter. Vi ska erbjuda hälsofrämjande möten för att skapa en känsla av ett sammanhang. Avvikelser och klagomål om brister i interna processer som drabbar medborgaren ska noggrant följas upp och användas i förbättringsarbetet. Vi ska frigöra och främja medborgarens resurser. Socialnämndens strategier: Vi ska arbeta förebyggande, funktionsstödjande, rehabiliterande och målstyrt. Genom att våra möten med medborgarna vilar på begreppen meningsfullhet, hanterbarhet, begriplighet möjliggör vi en känsla av sammanhang (KASAM). Medarbetare och ledare inom social sektor arbetar ständigt för att utveckla det hälsofrämjande (salutogena) förhållningssättet. Vi ska kontinuerligt följa upp/utvärdera. 5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Beskriv kortfattat roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet. Socialnämnden har det övergripande ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Socialchefen är verksamhetsansvarig för all HSL. MAS har det yttersta ansvaret att systematiskt följa upp kvaliteten på hälso-och sjukvården och rapportera till nämnden. Enhetschefer/gruppledare har ansvaret att implementera patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna och att se till att gällande rutiner och riktlinjer följs i det dagliga arbetet. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Beskriv hur vårdskador mäts och hur beslutade åtgärder för ökad patientsäkerhet följs upp. Beskriv struktur för uppföljning/utvärdering kopplat till mål och strategier. All personal inom socialsektor ska rapportera negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten Avsedd blankett finns tillgänglig för alla medarbetare i sektorns kvalitetsledningssystem. Blanketten är utformad så att avvikelser inom samtliga av verksamheten berörda lagrum hälso- och sjukvårdslagen, HSL, Socialtjänstlagen, SOL samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan beskrivas. En gång i veckan träffas socialchef, MAS och SAS för att gå igenom och diskutera föregående veckas nyinkomna avvikelser/synpunkter. Samtliga rapporter diarieförs och därefter skickas de ut i verksamheten till respektive berörd enhetschef. På arbetsplatsträffar diskuteras de händelser som får till följd att man behöver se över rutiner. Enhetschefen samtalar med den/de medarbetare som varit inblandade i händelsen. Om nödvändiga åtgärder är vidtagna avslutas respektive avvikelse. På de avvikelser som är av sådan art att en Lex Maria eller lex Sarah anmälan är aktuell görs en händelseanalys av MAS respektive SAS. Avvikelsen och händelseanalysen med planerade åtgärder underställs socialnämnden för beslut innan anmälan skickas in till IVO. Ingen Lex Maria anmälan gjordes under 2014. 3 Lex Sarah anmälan gjordes under 2014. Två ärenden har avslutats i Patientnämnden. 6

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Beskrivs hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten kopplat till mål och strategier. T ex nya arbetssätt som haft betydelse för patientsäkerheten. Riktlinjer i Palliativ vård i samverkan med Vårdcentralen har reviderats. Delegeringsgrupp bestående av sjuksköterskor håller delegeringsutbildningar till nyanställda på alla enheter kontinuerligt under året. Delegeringen utför sjuksköterska där personalen har sin huvudplacering. Materialet har reviderats och fler kunskapsprov har arbetats fram. Nytt utbildningsmaterial för Insulindelegering är framtaget med nya kunskapsfrågor. BPSD registreringar görs. Samarbete Vårdcentral-Kommun. Det lokala avtalet möjliggör ett förbättrat samarbete. En ny kommunikationsrutin är upprättad för att nå bättre patientsäkerhet och ökad läkartillgänglighet denna träder i kraft from v 3 2015. Gemensamma utbildningar med Vårdcentral och Kommun är inplanerade och har genomförts under 2014. Läkemedelsgenomgångar är inte genomförda under 2014 på grund av läkarbrist på Vårdcentralen. Läkemedelsgenomgångar är redan inplanerade för 2015 med start i ordinärt boende till våren och för särskilt boende till hösten. Kontinuerliga studiecirklar kring läkemedel och äldre har genomförts på sjusköterskornas yrkesträffar. Ett av målen i Teamets styrkort för HSL-personal var att börja använda hälsodiagnoser och mål i upprättande av vårdplaner. Antalet upprättade hälsodiagnoser har ökat från 67 styck december 2013 till 430 styck december 2014. Därmed är målet i styrkort 2014 uppnått. Medborgarens mål kopplat till hälsodiagnos ska finnas dokumenterat i procapita Upprättande av hälsodiagnoser ska öka med 20% under året. Fokus på att börja använda riskbedömningsinstrument gällande fall, nutrition, trycksår, ADL, smärta-vas-skala m.m. Antalet bedömningar har ökat från 119 styck december 2013 till 267 styck december 2014. Därmed är målet i Styrkortet uppnått. 7

Öka användningen av befintliga riskbedömningsinstrument för att förebygga ohälsa Användningen av riskbedömningsinstrument ska öka med 20% under året. Besiktning av lyftar och förebyggande underhåll av rullstolar, vårdsängar och mobila duschar sker årligen av hjälpmedelsleverantör enligt avtal. Periodisk lyftseles inspektion av förskrivna lyftselar har skett 1 gång/halvår. Avvikelser skickas till leverantör när detta inte skett enligt avtal. Sjukgymnasttjänsterna har utökats vilket medfört att rehabilitering för medborgarna både i ordinärt och på särskilt boende har förbättrats på grund av ökad tillgänglighet av legitimerad personal. Genomgång/revidering av befintliga rutiner görs kontinuerligt. Arbetsterapeuter har tagit fram utbildningsmaterial kring lyftsäkerhet i verkställigheten. Utbildning till samtlig personal kommer att påbörjas under 2015. Infört Hälsosamtal för alla medborgare som fyller 80 år. All legitimerad personal har SITHS-kort. Inloggning i dokumentationssystemet sker nu med SITHS- kort. HSL-uppdrag skrivs och handläggs via Procapita. En del timanställd personal omvandlas till tillsvidarepersonal inom Bemanningsenheten. Kollegial granskning av HSL-journaler har påbörjats. Samverkan inom socialpsykiatrin angående SIP (samordnad individuell planering) och LÖK (lokal överenskommelse). Utbildningar under 2014: Samtliga utbildningar som personal går på redovisas sedan antingen på APT eller yrkesträffar för att alla skall få del av ny information och nya rön. En sjuksköterska har gått utbildning i sjukdomslära och förskrivning av inkontinenshjälpmedel. En sjuksköterska har gått en veckas utbildning i att bli instruktör för att utbilda första hjälpare (gäller psykisk ohälsa). Rekmässa. Flertalet Webbutbildningar har genomförts; läkemedel och äldre, SIP, demens mm är genomförda av flertalet sjuksköterskor. Gemensamutbildning med Vårdcentralen kring cystit. Efter denna utbildning arbetar vi nu efter samma rutin och har samma checklista vid diagnos och behandling av urinvägsinfektioner. BPSD administratörer har utbildats. Utbildning i e-hälsa, NPÖ. Utbildning i Motiverande samtal. 8

Höftfraktursutbildning. Utbildning i CAN skattning. Familjerådslagsutbildning. Ledningskraft. Fallpreventionsutbildning och nätverksträffar. Utbildningsdag gällande Parkinsons sjukdom och MS. Demensutbildning har erbjudits personal för att bredda kompetensen i samtliga miniteam. Utbildningen har gett grundläggande kunskaper kring demenssjukdomar, läkemedel, bemötande och utredning. Stora delar av personalen har gått HLR och brandutbildning. Internutbildning i HSL-uppdrag. Föreläsning angående smärta. Följande rutiner och riktlinjer har reviderats eller utarbetats: Riktlinje för uppsökande tandvård Rutin basal vårdhygien Rutin för förebyggande och registrering av trycksår Rutin vid utbrott av gastroenterit Rutin vid enteral- och parenteral nutrition Flödesschema vid undernäring Rutin gällande identitetsband Rutin vid infektion i magtarmkanalen (chlostridium) Riktlinjer för avancerade sjukvårdsuppgifter Flödesschema vid fallolyckor Rutin handhavande av fallrapport Rutin för rapportering av avvikande händelser Riktlinjer för särskilt boende, checklistor Riktlinje vid ordination av blodförtunnande läkemedel Rutin för läkemedelshantering Anvisningar för omvårdnadspersonal om läkemedelshantering i ordinärtoch särskilt boende Rutin för läkemedelshantering vid korttidsvistelse, avlastning och växelvård Riktlinje för hantering av narkotiska läkemedel Rutin för medicinskåp går inte att öppna Rutin vid beställning av läkemedel via apoteket Kronan Rutin för förflyttning med personlyft Rutin för akutlyft Riktlinjer angående skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 9

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens. Egenkontrollen kan innefatta: jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister, jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler och annan dokumentation mm, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av patientnämndsärenden, inhämtande av synpunkter från revisionsrapport MAS och SAS har gjort uppföljning av Skogsgläntan, Björkens demensboende, gruppbostäder och daglig verksamhet under 2014. Detta är ett led i social sektors kvalitetsarbete och egenkontroll. Syftet är att inspektera och inhämta information om hur verksamheten fungerar och få ett underlag för bedömning av säkerhet och kvalitet i verksamheten. Man har aktivt arbetat med vad som är en avvikelse eller inte. Yrkesträffar/gruppträffar sker kontinuerligt 1 gång/vecka. Aktualiseringsträffar sker per miniteam 1 gång/vecka. Till dessa träffar kan verkställigheten ansluta på initiativ av dem själva eller av teamet. Registrering sker i palliativa registret och BPSD Granskning av journaldokumentation enligt HSL har påbörjats. Journalgranskning sker vid sjuksköterske/arbetsterapeut/sjukgymnastträffar. Material med goda exempel sparas i QPR. Användningen av riskbedömningsinstrument har ökat under året. 2014 års avvikelser har jämförts i förhållande till tidigare års avvikelser och resultatet har analyserats. Uppföljning av avvikelser och riktade åtgärder för att förhindra att avvikelsen inträffar igen sker i varje verksamhet. Ansvar för detta ligger på enhetschefen. Det har skett ett fortlöpande värdegrundsarbete. Ledningssystem för kvalitet, social sektor är ISO certifierade och blir därmed granskade av externa revisorer. ISO revision har gjorts under 2014. 10

Antalet rapporterade avvikelserna inom HSL var under 2014, 447, jämfört med 436 för 2013. Antalet rapporterade fallolyckor var under 2014, 581, jämfört med 625, 2013. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Beskriv vilka processer som identifierats där samverkan behövts för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada samt hur samverkan sker i den egna verksamheten och med andra vårdgivare. Ex. överenskommelser mellan olika vårdenheter, medicintekniska enheter, mellan primärvård och sjukhus samt mellan kommuner och landsting. Gruppledare på Teamet och MAS träffas 1 gång/vecka för att revidera rutiner i den så kallade MAS-pärmen samt diskutera kring aktuella frågor, bland annat kring patientsäkerhet. När rutiner och riktlinjer revideras eller införs informeras alltid personalen på gruppträffarna i teamet eller via enhetscheferna i respektive verksamheten. Ledningskraft: Samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun på verksamhetschefsnivå, 4-5 träffar/termin. Sammanhållen individuell plan upprättas mellan landsting och kommun efter den enskildes samtycke. Det finns ett lokalt avtal upprättat mellan kommunen och primärvården där kontinuerliga träffar mellan teamets enhetschef samt verksamhetschef på vårdcentralen är inbokade under året. Avtalet mellan kommun och primärvård innefattar råd och stöd och utbildning till personal i den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkansavtal mellan region och kommun gällande munhälsovård finns. Fysioterapeut från Teamet medverkar i Strokeprocessen. Förebyggande kontroller av medicinsk tekniska produkter har genomförts. Besiktning av lyftar och förebyggande underhåll av rullstolar, vårdsängar och mobila duschstolar sker årligen av hjälpmedelsleverantör enligt avtal. Periodisk lyftselesinspektion av förskrivna lyftselar har skett en gång/halvår. Avvikelse skickas till leverantör när detta inte skett enligt avtal. Lokalt avtal beträffande samverkan kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning. Riskbedömningar i Procapita. 11

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Beskriv hur ni fortlöpande bedömer om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Fallriskbedömningar (efter fall) har gjorts både i särskilt och ordinärt boende genom att använda bedömningsinstrumentet Downton. Ny fallrutin är framtagen av en arbetsgrupp bestående av DSK, SSK och SJG. Ansvariga per miniteam är utsedda för att implementera denna i det dagliga arbetet samt att använda Downton i större utsträckning. För att förhindra att trycksår uppkommer har bedömningar enligt Norton gjorts. För att förebygga malnutrition har nutritionsbedömningar enligt MNA gjorts samt nutritionsscreening. Vid smärtproblematik görs bedömningar enligt VAS skalan. Kontinuerliga munhälsobedömningar har genomförts i ordinärt och särskilt boende om den enskilde så önskat. Dessa utförs av Oral Care. Funktionskontroll innan utlämning av hjälpmedel. Vid hjälpmedelsförskrivning görs en riskbedömning innan insats genomförs. Denna riskbedömning görs enligt beslutsstöd. Bedömningen dokumenteras i journalsystem Procapita. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Beskriv hur hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Beskriv hur rapporterade risker och händelser utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas. All personal inom social sektor ska rapportera negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten. Avsedd blankett finns tillgänglig för alla medarbetare i sektorns kvalitetledningssystem. Blanketten är utformad så att avvikelser inom samtliga av verksamheten berörda lagrum, HSL, SoL samt LSS kan beskrivas. En gång i veckan träffas socialchef, MAS och SAS för att gå igenom och diskutera föregående veckas avvikelser. Samtliga rapporter diarieförs och därefter skickas de ut i verksamheterna till respektive berörd enhetschef. På arbetsplatsträffar/gruppträffar diskuteras de händelser som får till följd att man behöver se över rutiner. Enhetschefen samtalar med den/de medarbetare som varit inblandad i händelsen. Om nödvändiga åtgärder är vidtagna avslutas respektive avvikelse. 12

Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Beskriv hur klagomål och synpunkter, som kommer direkt till verksamheterna eller via Patientnämnden och Socialstyrelsen som har betydelse för patientsäkerheten, tas emot och utreds. Beskriv hur inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och återkopplas. Klagomål och synpunkter som inkommer från medborgaren besvaras omgående av MAS eller SAS med information om att det inkomna klagomålet/synpunkten är av stort värde för organisationen och att en utredning av händelsen har påbörjats. Respektive enhetschef ansvarar för att utredningen genomförs och medborgaren får en återkoppling efter utredningen. Medborgaren/närstående är välkommen att höra av sig igen om svaret inte är tillfyllest annars avslutas ärendet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Beskriv hur patienterna och deras närstående har erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Beskriv hur samverkan sker med patienter och närstående för att förebygga vårdskador. Kontakt med närstående sker kontinuerligt och efter behov. I samband med vårdplanering i hemmet bjuds närstående in i samråd med den enskild och oftast även i samband med fallskadeprevention. Anhörigträffar på särskilda boenden. Två anhörigsamordnare finns i kommunen. Äldre- och anhörigdag anordnas en gång/år. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Beskriv hur inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Sammanställning av SAS och MAS redovisas på Ledningsgrupp och på arbetsplatsträffar samt en gång/år för socialnämnden. Se Bilaga1. Flödesschema för avvikelser och synpunkter. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Beskriv vilka resultat som har uppnåtts. Strukturmått utgör förutsättningar för att nå definierade mål t ex Stramagruppen, andel personal som utbildats och utbildningens omfattning. 13

Processmått utgörs av aktiviteter som genomförs för att uppnå definierade mål t ex andel riskanalyser, andel läkemedelsavstämningar, andel korrekta hygien- och klädrutiner, andel riskbedömningar, omfattning av implementering av SKL:s åtgärdspaket. Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador, andel patienter med vårdrelaterade infektioner, andel patienter med trycksår. Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. Kollegial granskning av journaler har genomförts. Hälsodiagnoser och mål inom HSL har upprättats under 2014. Uppdatering av instruktion och rutin för handhavande av lyftar för att säkerställa lyftsäkerhet för medborgare har gjorts. Läkemedelsgenomgångar tillsammans med läkare från vårdcentralen och apotekare har inte kunnat genomföras under 2014 på grund av bristande resurser på vårdcentralen. Utbildning i upprättande av SIP har genomförts och införandet har skett till en viss del. Fortsatt arbete i Ledningskraft. Delegeringsutbildningen har uppdaterats. Anslutning till NPÖ som konsument. Legitimerad personal loggar in i Procapita med SITHS-kort. Sjukgymnastresurserna har utökats. Genom diverse utbildningar har personalens kompetens ökat. Rutiner och riktlinjer har införts, påbörjats eller reviderats för att öka patientsäkerheten. Antalet rapporterade avvikelser inom HSL var under 2014, 447, jämfört med 436 för 2013. Antalet rapporterade fallolyckor var under 2014, 541, jämfört med 625, 2013. Se bilaga 2. Statistik avvikelser HSL. Övergripande mål och strategier för kommande år Satsning på SIP (Samordnad Idividuell Plan)under 2015. Gemensam utbildning kring SIP med kommun och Vårdcentral är inbokad i feb 2015. Riktlinjer för tekniska hjälpmedel skall vara upprättade och klara under 2015. Upprättande av riktlinjer gällande rehabilitering samt rehabiliteringsplan under 2015. Kollegial granskning av HSL-journaler kommer att fortsätta. Detta gäller både sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Lyftutbildningar till samtlig omvårdnadspersonal startar i februari 2015. Efter genomgången utbildning erhålls användarlicens för personlyft. Målsättningen är att läkemedelsgenomgångar skall genomföras i särskilt boende och i ordinärt boende under året. Läkemedelsgenomgångar sker i samverkan med läkare från Vårdcentralen och apotekare. 14

Fortsatt arbete i Ledningskraft. Fortsatt värdegrundsarbete. Ansluta till NPÖ som producent. Inloggning i dokumentationssystemet med SITHS kort. Hälsosamtalen ska utvecklas till att man även kan erbjuda dem i studiecirkel form. 15

Medarbetare Enhetschef Medborgare Styrgrupp /socialchef, SAS och MAS/ Avvikelseråd /stab och ledningsgrupp Socialnämnd illsynsmyndighe En oönskad händelse inträffar Skriver resp. tar emot avvikelse alternativt synpunkter HSL avvikelser kommenteras av leg. personal. Tar emot avvikelse/synpunkter och skriver kommentar med ev åtgärder Tar emot brev med information om att synpunkterna mottagits och utreds Utredning av avvikelser och synpunkter Tar emot brev med information om vad utredningen lett till Stående punkt på varje stab/ledningsgruppsmöte Sida1 Tar ställning till om anmälan enligt Lex Sarah eller Lex Maria ska göras Socialnämnden beslutar om Lex Maria anmälan Anmälan enligt Lex Maria Socialnämnden beslutar om Lex Sarah anmälan Anmälan enligt Lex Sarah Gör sammanställning av avvikelser och synpunkter Tar emot sammanställning en gång per år Bilaga 1

Bilaga 2 Antal avvikelser per verksamhet Enhet Uppgift saknas Mobila teamet Regionen, Primärvården OF Teamet Björken Björklövet Skogsgläntan Ordinärt boende 3 8 2 5 1 10 1 1 10 1 7 5 19 33 45 90 0 50 100 150 200 250 Antal avvikelser 201 Avvikelse Brister i vårdkedjan, externt Annat Utebliven behandling Försummelse Dokumentation Med.tekn utrustning Med. Tekn. Hjälpmedel Läkemedel Brister i vårdkedjan, internt Omvårdnadsinsatser Typer av avvikelser 8 19 29 12 6 2 5 21 0 338 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Antal avvikelser

Bilaga 3 700 Totala antalet fall 600 581 500 400 388 300 Totala antalet fall 200 100 0 Antal fall Antal personer som fallit