Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus
Hälsa är..ett.. tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom
Två dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?
Sjukdomsprevention Att förebygga specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker
Sjukdomsprevention - riskfaktorer Rökning Lågt intag av frukt och grönsaker Hjärtinfarkt ++ ++ ++ Lungcancer ++ Låg grad av fysisk aktivitet Tjocktarmscancer Allergi + ++ Osteoporos ++ ++
Sjukdomsprevention Primär prevention förhindra insjuknande i hjärtinfarkt Sekundär prevention förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt Tertiär prevention förhindra komplikationer av sjukdomen
Hälsofrämjande Paraplybegrepp som innefattar befolkningsinriktade insatser arenaperspektiv beteendeförändringar empowerment strategier
Hälsofrämjande Den process som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den Ottawa manifestet
Hälsofrämjande resurser Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet Tillit Trygghet-Hopp Empowerment Kraft- Egenmakt
Dualismen.. René Descartes 1596-1650 Kroppen - Res extensa Själen Res cognitans
Lespérance F & al.circulation 2002;105:1049 Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory
Risk för hjärtinfarkt i förhållande till antal riskfaktorer och egenupplevd hälsa Källa: Lars Weinehall, Umeå Universitet OR 20 Upplevd hälsa: God Ej god 23.7 10 0 8.4 4.3 2.9 2.7 1 0.7 1.3 0 1 2 3 Antal riskfaktorer Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l
Helhetssyn; en syntes av två dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir Blir lättare frisk lättar frisk? Blir lättare Blir lättar sjuk sjuk?
Det hälsofrämjande förhållingssättet från det sekundsnabba leendet.. till professionella metoder.. t ex kognitiv beteendeterapi.
Empowerment när sjukvården bekraftar Hälsofrämjande stöd till det ofödda och växande barnet Kultur i vården Beteendemedicinsk behandling vid kronisk sjukdom Att leva med cancer. Det hälsofrämjande samtalet Smärta och egenvård-att mobilisera patientes egna resurser Att möta kvinnor utsatta förvåld Motiverande samtal Patienter och anhöriga - och personal!!
Hälsofrämjande miljöer Social gemenskap Kultur, Musik, Färg, Form, Ljus Naurkontakt, Växter, Vatten, Djur, Tystnad Harmoni
Paternalism Den gode fadern vill så väl men vet själv bäst vad som är bra för barnen och därför bestämmer utan att fråga om deras åsikt
Hälsans bestämningsfaktorer Socio ekonomisk status Social omgivning Arbetsmiljö Materiella faktorer Psykologi Hjärnan Barndom Kultur Levnads vanor Fysiologi Självskattad hälsa Sjukdom Död
Den epidemiologiska paradoxen Antal individer med nedsatt glukostolerans (staplar) Nedsatt glukostolerans (linje) Lågt BMI (kroppsviktsindex) Högt
Kompletterande strategier Befolkningsstrategin fokuserar grundorsaker Högriskstrategin fokuserar utsatta individer
En mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård förutsätter helhetssyn mellan Kropp och själ, Behandling och prevention, Individ och befolkningsperspektiv
8 OTTAWA-manifestet
Det internationella nätverket Health Promoting Hospitals Startade utifrån ett samarbete mellan WHO s avdelningar för Health Promotion och Health Services Management
Ta tillvara hela hälso-och sjukvårdens Kunskap Auktoritet Kontaktyta För att stärka folkhälsoinsatserna
Genom en tydigare mål-orientering, mot hälsa och hälsovinst skapa en effektivare verksamhet
Att öppna sjukvårdens murar mot samhället!
Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta
Patientperspektivet Effektivt behandla sjukdom, rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också, Hos den kroniskt sjuke stödja individens möjlighet att leva ett bra liv Initiera och stödja sjukdomsförebyggande insatser så att de naturligt integreras i vårdkedjan. Ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet för sjukdom eller ohälsa, dvs. som lever med riskfaktorer för sjukdom.
Befolkningsperspektivet Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker och /eller Aktivt delta i multiprofessionella team, t ex med skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.
Managementperspektivet Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Tydliga, explicita mål Resultatuppföljning som bas för verksamhetsutveckling
Varför mäta resultat? Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat
EFFICACY Fungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten EFFICIENCY Resultat i förhållande till ekonomisk insats.
Vad mäter Nationella Kvalitetsregistren? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Överlevnad död Komplikationer Läkning/restitution Sjukdomsbesvär, läkarbedömning Sjukdomsbesvär, patientbedömning ADL-funktion Välbefinnande/ livskvalitet 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Socialstyrelsen Nationella riktlinjer. för sjukdomsförebyggande insatser genom påverkan av levnadsvanor Utveckling av nationella kvalitetsindikatorer för mål 6 som bas för folkhälsopolitisk rapport 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Nationella kvalitetsregister. Hälsa i bokslut Statens folkhälsoinstitut Vetenskapligt råd för hälsofrämjande arbete inom hälso-och sjukvården Websida för evidensbaserade metoder avs. mål 6. Folkhälsopolitisk rapport 2009 med resultat avseende mål 6. Det svenska nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Indikatorer för hälsofrämjande insatser på individ och befolkningsnivå Implementering av evidensbaserade metoder
Nästa steg Avtalsutveckling;..utveckling av uppföljnings- och ersättningssystem så att ett hälsofrämjande förhållningssätt belönas