Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling, infrastruktur, planering, folkhälsa, miljö samt kultur.
Regionala utvecklingsprogrammet Visionen Ett livskraftigt Skåne Tillväxt Attraktionskraft Bärkraft Balans
Stärka det regionala perspektivet Den snabba befolkningstillväxten, regionförstoringen och de miljöproblem trafiken ger upphov till understryker behovet av en ökad samsyn mellan de skånska kommunernas översiktsplaner, utvecklingsprogrammet och infrastrukturplaneringen. Det krävs en samverkan för att planera för och utveckla robusta och hållbara fysiska strukturer avseende infrastruktur, bostäder, arbetsplatser, rekreation och grönstruktur. Ett regionalt perspektiv på planeringen är nödvändig.
Uppdrag från kommunerna verka för att samordna den översiktliga planeringen och regionala miljöfrågor Förbundsförordning för Regionförbundet Skåne. 1997-03-21.
Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara fysiska strukturer
Nära samverkan med kommunerna Politisk styrgrupp Presidiet RTN + rep. Fyra hörn/kommuner + presidiet KFSK Referensgrupp Myndigheter/organisationer Projektsekretariat Dialog och samverkan Skånes 33 kommuner Bla workshops, rundabord, seminarier, kommunträffar
Strukturbild för Skåne start 2005 En gemensam kunskapsbas Våra rapporter Gemensamma strategier TemaPM Strukturbild 2.0
Våra rapporter och TemaPM Strukturbild för Skåne utmaningar för framtiden (2010) Tidning Strukturbild 2.0 (2011) Vilka fysiska strukturer genererar mest tillväxt? (2012) Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer (2012) Flerkärnighet i Skåne (2011) Image och attraktionskraft i Skåne (2010) Markanvändning i Skåne Grönstruktur i Skåne (2012) Den flerkärniga miljonstaden Skåne (2012) Skånes kreativa kapacitet (2010) Markanvändning i Skåne (2009) Näringsliv, handel och service i Skåne Öresundsregionen i ögonhöjd (2010) Livskraftiga orter (2012) Bytespunkten som mötesplats i Skåne (2011) Näringsliv, handel och service i Skåne (2007) Att bo och arbeta i Skåne Attraktivitet och tolerans (2012) Skåne växer (2010) Framtidens näringsliv (2011) Effekter på bostadsbyggandet i Skåne till följ av ESS och MAX IV (2012) Bo och arbeta i Skåne (2006)
18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Folkökning och bostadsbyggande 1975-2011 i Skåne 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Färdigställda bostäder Påbörjade bostäder Folkökning 1975
Stora skillnader i gymnasiebehörigheten i Skåne
Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden i Sverige. Befolkningen har växt snabbare än sysselsättningen. Problem med matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad
Lägst andel allemansrättslig mark Europas bästa åkermark.
Potentialen Teoretiskt sätt skulle alla skåningar, 1,2 miljoner invånare, kunna bo inom 1 km från en järnvägsstation, utan att bygga särskilt tätt. 80 % av marken inom 1 km från Skånes tågstationer är i dagsläget obebyggd
Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV-etableringen? All utveckling sker i Lund/Malmö om vi inte aktivt gör något för att få spridning Ett hårt arbete och mycket engagemang krävs för att Skåne ska ta tillvara på effekterna De indirekta effekterna kan påverka hela Skånes arbets- och bostadsmarknad Hur stora effekterna blir beror på hur var och en av kommunerna lyckas skapa attraktiva boendemiljöer med bra kommunikationer samt arbetsplatser/verksamheter i attraktiva lägen Pendlingstid på 1h kan fungera, men helst vill man pendla i högst 30 minuter Verksamheter och bostäder bör lokaliseras i goda kollektivtrafikstråk
4 bilder av Skånes framtid Utspridd Flerkärnig Enkärnig Fåkärnig med 2 alternativa scenarier Översiktsplanering Trend
Skånes regionala kärnor Tre kriterier för Skånes regionala kärnor Befolkningsmängd över 14 000 invånare En branschbredd på över 200 branscher Ett positivt pendlingsnetto I Skåne finns sju stycken regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad
Skånes tillväxtmotorer
Hur utvecklar vi Skånes flerkärnighet? Den flerkärniga ortstrukturen mest fördelaktig MEN Skånes flerkärnighet är inte självklar Den fysiska strukturen spelar roll Stora regioner växer mer och snabbare än små Satsa på tillväxtmotorerna (regionala kärnorna) för att skapa förutsättningar för flerkärnighet Fåkärnig -> flerkärnighet Tillväxten sprider sig Ett transportsystem som binder samman Bebyggelse och transportsystem måste samspela
Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer?
PROCESSEN
MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Målbilden är att Skåne år 2030 har utvecklats till en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Vi befinner oss då i Den flerkärniga miljonstaden Skåne, en livskraftig region med hållbara fysiska strukturer som sätter människan i centrum.
GEMENSAMMA STRATEGIOMRÅDEN FÖR ATT STÄRKA SKÅNES UTVECKLING Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samt utveckla den flerkärniga ortstrukturen Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning Skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet Stärka Skånes relation till Öresundsregionen, södra Östersjön och södra Sverige
STRUKTURBILDEN
Skåne är en storstadsregion med sju identifierade regionala kärnor, varav tre uppfyller kriterierna för att vara tillväxtmotorer.
FÖR ATT STÄRKA SKÅNES TILLVÄXTMOTORER OCH REGIONALA KÄRNOR SAMT UTVECKLA VÅR FLERKÄRNIGA ORTSTRUKTUR ÄR VI ÖVERENS OM ATT det är avgörande för Skånes utveckling att se det regionala perspektivet på fysisk planering och att aktivt samverka aktörer emellan. det är viktigt för hela Skånes utveckling att de sju regionala kärnorna, och särskilt de tre tillväxtmotorerna, driver utvecklingen. det finns ett ömsesidigt beroende mellan Skånes orter samt mellan omland och de regionala kärnorna. det är viktigt för hela Skånes utveckling att orterna fyller olika roller och kompletterar varandra istället för att konkurrera.
VI TAR DÄRFÖR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT
Tillgänglighet är ett begrepp som ofta används kopplat till en regions attraktivitet. Det handlar om att ha tillgång till många olika funktioner inom rimlig restid, kostnad och bekvämlighet såsom arbetsplatser, bostäder, service och fritid med kultur, rekreation, grönstruktur.
FÖR ATT STÄRKA TILLGÄNGLIGHETEN OCH BINDA SAMMAN SKÅNE PÅ ETT HÅLLBART SÄTT ÄR VI ÖVERENS OM ATT arbeta för att stärka den regionala tillgängligheten, att tidsförtäta Skåne och bli en gemensam arbetsmarknadsregion arbeta för att stärka den lokala tillgängligheten, att se hela resan arbeta för att minska andelen resor med bil, och öka andelen resor med kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik
VI TAR DÄRFÖR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT
En nödvändig utga ngspunkt är att utga fra n de befintliga strukturerna och undvika att slentrianmässigt exploatera nya markomra den utan grundliga överväganden och genomtänkt planering.
FÖR ATT VÄXA EFFEKTIVT MED EN BALANSERAD OCH HÅLLBAR MARKANVÄNDNING ÄR VI ÖVERENS OM ATT i den fysiska planeringen utgå från befintliga strukturer samplanera bebyggelse med trafikinfrastruktur och grönstruktur hushålla med åkermarken
VI TAR DÄRFÖR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT
Skånes attraktionskraft finns i de enskilda delarna och tillgängligheten mellan dem. Genom att identifiera och utveckla det unika i varje ort kan attraktiva miljöer utvecklas, som stärker och kompletterar varandra.
FÖR ATT SKAPA ATTRAKTIVA MILJÖER SOM ERBJUDER HÖG LIVSKVALITET ÄR VI ÖVERENS OM ATT en av den fysiska planeringens uppgifter är att utgå från människors behov och skapa förutsättningar för att utveckla miljöer där människor vill vistas det behövs en hållbar regional utveckling med god livskvalitet, trygghet, tolerans och tillväxt varje plats behöver vidareutveckla sin identitet för att skapa mångfald, variation och valmöjligheter
VI TAR DÄRFÖR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT
I dagens globaliserade värld påverkas en kommun hela tiden av det som sker utanför den egna gränsen. För en skånsk kommun är det dock inte nödvändigtvis Skåne som är det mest naturliga området för samarbete.
FÖR ATT STÄRKA SKÅNES RELATION TILL SITT OMLAND ÄR VI ÖVERENS OM ATT se möjligheterna för utveckling utanför Skånes gränser en stor kritisk massa är nödvändig för en nationell och internationell konkurrens Köpenhamn/Hovedstadsområdet är en viktig tillväxtmotor för Skåne
VI TAR DÄRFÖR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT
PROCESSEN
www.skane.se/strukturbild Therese Andersson therese.m.andersson@skane.se