Referat av seminariet Den ekologiska matens roll i hållbarhetsarbetet 6 februari 2014

Referat av seminariet Den ekologiska matens roll i hållbarhetsarbetet 6 februari 2014 Ekologiskt Forum vill lyfta fram den ekologiska matens viktiga roll i arbetet för en hållbar utveckling och de möjligheter som ett strategiskt arbete med ekologi innebär för kommuner, landsting och andra offentliga organisationer. Seminariet skulle ge ökad kunskap om de mervärden som är förknippade med ekologiskt samt ge konkreta exempel på verktyg för att styra verksamheten till goda resultat när det gäller miljöfrågor och hållbar utveckling. Cirka 85 personer deltog i detta seminarium som hölls på Etnografiska muséet i Stockholm. Ekologiskt Forums arbetsgrupp för mer eko i storkök ansvarade för arrangemanget. Från gruppen medverkade Miljöresurs Linné, EkoMatCentrum, Örebro läns landsting och Hushållningssällskapet Väst. Välkomna! Ekologiskt Forums strategi Samling ger eko! Mia Kling, försörjningschef i Örebro läns landsting och Ekologiskt Forum Mia har deltagit i Ekologiskt Forum arbete med att ta fram en brett förankrad strategi för ekologisk konsumtion och produktion 2014-2020, Samling ger eko! Hon gjorde en kort sammanfattning av denna: Det finns en samsyn i att ekologisk produktion är en vinst för hela samhället, bra för hälsan, miljö och klimat, för djuren och landsbygden. Det senast satta nationella målet var 20 % ekologisk produktion och 25 % ekologisk mat i offentlig sektor 2010. Men i dagsläget finns inga tydliga politiska ambitioner. Konsumenternas önskemål är tydliga och marknadens aktörer arbetar målmedvetet för att möta deras krav. Men det behövs också politiska mål och åtgärder för att utvecklingen ska bli så kraftfull som behövs. Ekologiskt Forum föreslår 30% ekologisk produktion och 50% ekologisk mat i offentlig sektor som nya mål för 2020. Samling ger eko! kan laddas ned på www.ekologiskt forum.se. I Örebro läns landsting finns en samsyn i att målsättningar för både produktion och konsumtion av ekologisk mat driver utvecklingen på ett positivt sätt. Idag uppgår andelen ekologiska livsmedel till 45 %. Målet är att klimatpåverkan från livsmedel per portion ska minska jämfört med 2010. Onödigt svinn har minskat jämfört med 2012 och ett åtgärdsprogram ska tas fram för att minska överbliven mat. En ökad produktion är nu förutsättningen för att tillgodose den snabbt ökande efterfrågan. Volymerna behöver öka för att effektivisera hanteringen i livsmedelskedjan och produktutvecklingen har varit svag inom flera segment. Därför finns en vilja att förstärka samarbetet mellan aktörer. Örebro läns landsting som innefattar tre sjukhus med produktionskök och 90 medarbetare

som lagar drygt 800 000 portioner om året. Målet är att servera landets godaste sjukhusmat. Ledningen har självklart siktet på hälsa men miljömålen är också viktiga. Det nationella 25%- målet var drivande för arbetet. Men för att lyckas har det också varit viktigt att lyssna på patientens önskemål. Insikter om matens kvalitet och om ekologiska livsmedels betydelse för den egna hälsan och välbefinnandet har ökat markant. Det leder till en ökad efterfrågan på sjukhusen av kost tillagad av ekologiska råvaror, gärna närodlade och tillagade från grunden. Uppmärksamhet och uppmuntran är också viktigt för att nå upsatta mål. Utmaningen nu är vad som kommer att styra. Intresset för ekologiska produkter finns, men vi behöver bredare sortiment anpassat för storhushåll och större volymer. Prisutvecklingen är också en viktig fråga. Matens pris Daniel Öhman, Journalist och reporter på Sveriges Radio Daniel diskuterade i sitt föredrag vad problemet är med att inte köpa ekologiskt. Arbetet med radioserien Matens pris började med ett reportage om köttet och grisnäringen. Det blev tydligt hur problematisk hela matindustrin är. Priserna pressas, det blir sämre för jorden, djuren och i slutändan för människorna. Det blev tydligt att den billiga maten har ett högt pris. Är då maten dyrare idag? Nej, vi har sett en extrem prissänkning på kort tid, framför allt på kött: En matkorg som kostade 1000 kronor 1990 kostar 800 kronor idag. En matkorg med bara kött som kostade 1000 kronor 1990 kostar 650 kronor idag. Konsumtionen av animalieprodukter har därmed också ökat dramatiskt. Det danska grisköttet är ett bra exempel och teamet gjorde besök i en dansk uppfödning som var förfärlig. De danska bönderna är pressade av tyskarna som är pressade av polackerna som är pressade av vitryssarna Bra för den som vill ha billig mat men när väntar nästa stora sjukdomsutbrott...? Även kalkonuppfödare besöktes. Extremt trångt i stallet och en oetisk avel, fokus på stora bröstmuskler hos hanarna gör att kroppen kollapsar av den egna vikten, honorna ska vara små för att tillagas hela, men kan då inte para sig. Det finns ingen ekologisk kalkon i Sverige. Bönderna i de här uppfödningarna är oförstående, de följer ju reglerna. Hur ofta ser vi egentligen djuren vi äter? Det är inte ofta man kan besöka gårdarna, det är nästan bara ekologiska gårdar som kan visa upp glada djur. TV- reklamen Bregottfabriken sänder budskapet att djuren går ute i den fina naturen. Men bilden av vanlig koproduktion visas inte. Svensk konventionell djuruppfödning använder soja som proteinberikning av foder. Nästan all soja kommer från Brasilien. Reportaget från sojaodling i Mato Grosso i Brasilien visade hur det tidigare skogslandskapet, cerradon, med sin rika biologiska mångfald ersatts med en sojaöken. Odlingarna är extremt hårt besprutade, inte minst med avlövningsmedlet paraquat, ett av världens allra giftigaste medel. Paraquat är inte godkänt i Europa då det har mycket negativa hälsoeffekter både på människor och djur. En del av problemet är ägande- och maktstrukturen kring sojan i området. I cerradon fanns tidigare ett levande

familjejordbruk, med den storskaliga sojaodlingens intåg fick bönderna flytta. Många har slagit sig ner i regnskogen som nu huggs ned för att marken ska odlas. Skogsskövlingen ger stora utsläpp av växthusgaser. Detta räknas inte med när man säger att kyckling är det mest klimatsmarta köttet. Till saken hör också att vi kan odla proteingrödor i Sverige raps, åkerbönor och eventuellt även soja. För grönsaker finns inga säsonger längre. Exotiska och vackra grönsaksdiskar är lätta att marknadsföra. Mycket kommer från holländska växthus från ett jordbruk under glas/plast och utan jord, allt odlas i stenull med näringslösning. Energianvändningen är här det stora problemet, 1 kg paprika kräver lika mycket energi som 90 kg potatis, man stoppar in 40 ggr mer energi än man får ut. Denna produktion subventioneras i Holland genom lägre energiskatt. Spanien är inget bra alternativ. I Sverige drivs dock alltfler växthus med förnybar energi. För att producera mycket har odlingsjordarna dopats med konstgödsel som framställs i fabriker. Konstgödseltillverkningen står för en tredjedel av växthusgaserna från jordbruket. Detta är enligt Daniel det största experimentet i global geoteknik som människan någonsin gjort. Utbredningen av den giftiga kubmaneten är bara ett tecken på att balansen rubbats. Ersätta kött med fisk är inte ett alternativ. Fisken är på väg att ta slut i världshaven. Odlad fisk kan vara en lösning men bara om fodret är vegetabiliskt. I de flesta fiskodlingar används fiskmjöl vilket bidrar till att utarma fiskbestånden. För att minska denna negativa utveckling för miljö och klimat bör vi äta mindre kött och helst kött från betande djur eller vilt. Dyrare kött är bättre för miljön. Rotfrukter är hjältarna i grönsaksproduktionen och i Sverige har vi en mångfald. Ett problem är att vi hamnat så långt från matproduktionen. Att odla själv är bra av flera skäl och det går nästan var som helst i världen. Och till sist: Man kan påverka maten som konsument men också som medborgare, våra politiker har ett ansvar. Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Maria Unell, verksamhetsledare i Miljöresurs Linné Ett sätt att mäta jordbrukets miljöpåverkan är de nationella miljökvalitetsmålen. Av de 16 miljömålen inverkar jordbruket på 11. Det är dock inte så enkelt att arbeta med dessa mål, målen krockar ibland när det gäller maten. Ett exempel är målen biologisk mångfald och klimatpåverkan. Mark som betas av mular kan i snitt visa upp 40 arter per kvadratdecimeter, detta är jämförbart med regnskogens mångfald. Men köttet från dessa djur har en negativ klimatpåverkan. Vi måste äta mindre kött men riskerar då att få mindre mångfald. Ett viktigt steg är ändå att minska köttet genom att ta bort det importerade och att välja kött med omsorg. Ekologiskt naturbeteskött är ett bra sätt att minska målkonflikten. Av de många fördelar den ekologiska maten kan bidra med berörde Maria framför allt vad det innebär att utesluta konstgödsel och bekämpningsmedel. I princip arbetar ekobönderna i stället med skit och biologisk bekämpning.

Konstgödsel Kväve är ett livsviktigt näringsämne, det omvandlas till aminosyror och proteiner och finns i vårt DNA. Det är ett vanligt förekommande ämne, luften består av 78% kväve, men i form av stabil kvävgas som är svåråtkomligt för oss. Levande organismer behöver reaktivt kväve som bildas genom att en stark trippelbindning bryts i en energikrävande process. I naturen sker det genom blixturladdningar och biologisk kvävefixering. Kvävefixering sker i små knölar på baljväxternas rötter där bakterier binder in luftens kväve i en sinnrik process där de i utbyte mot växttillgängligt kväve använder energi som växten bundit i bladens fotosyntes. Före 1900- talet rådde balans mellan nedbrytning och nybildning av reaktivt kväve och den mänskliga påverkan var försumbar. Nu har nybildningen av reaktivt kväve fördubblats och ger ett överskott som ackumuleras i ekosystemen. Kväveöverskottet orsakar övergödning, försurning och klimatpåverkan. Det ger ozonhål i stratosfären genom nedbrytning av ozonet medan marknära ozon ökar genom ozonbildning i troposfären. Överskottet har också indirekta effekter på den biologiska mångfalden. Även överskott av fosfor bidrar till dessa effekter. Fosfor är dessutom en ändlig resurs med få fyndigheter i världen. Peak fosfor beräknas nås om 30-350 år. Bekämpningsmedel I Europa används 220 000 ton bekämpningsmedel per år, många av dessa är förbjudna i Sverige men används i andra länder. I varje människa finns 300 kända syntetiska ämnen som inte fanns i oss före 1945 men vi känner ännu inte till alla. De flesta kommer från maten och från inomhusmiljöer. Av 140 000 registrerade kemikalier är ca 5 % (ca 7000) testade för toxicitet. Drygt 800 av dessa har hormonella egenskaper, resten är relativt okända vad gäller hur giftiga de är för människor och miljö, hur mycket som tas upp i våra kroppar och vad som sker vid samtidig exponering för en blandning. Är vi bäst i Europa på detta? Nja I Sverige används mer bekämpningsmedel på de bekämpade grödorna än i Danmark och fler medel tillåts jämfört med våra nordiska grannar. Sverige saknar också tydliga mål för minskad användning och den svenska bekämpningsmedelsskatten är betydligt lägre än den danska. År 2013 kom WHO med en rapport om hormonstörande ämnen (endokrinstörande EDC). De endokrina organen (hypofys, sköldkörtel, binjurar, könskörtlar) styr människans hormonsystem och producerar över 50 olika hormoner. Dessa organ är livsviktiga för bl a ämnesomsättning, fortplantning, immunförsvar och blodtryck, endokrina sjukdomar är bl a diabetes, vissa cancerformer och fetma. Kända hormonstörande ämnen är PCB, ftalater, flamskyddsmedel, bly, kvicksilver, bekämpningsmedel och perflourerande ämnen. Ett fåtal ämnen har förbjudits då effekterna varit uppenbara som bly i bensin och DDT. Hormoner finns i mycket låga koncentrationer i kroppen och binder till receptorer på kroppens celler. Hormonstörande ämnen kan fungera likadant som hormonerna och kan binda till hormonernas receptorer i cellen. Små barn känsligast eftersom deras system är under utveckling. Små barn konsumerar också

mer och andas mer per kg kroppsvikt och stoppar saker i munnen. Timingen är viktig att utsättas för mycket låga doser EDC under fosterutvecklingen kan eda till permanenta skador på framför allt nervsystem och fortplantningssystem. Det växande nervsystemet är känsligast. Hjärna och nervsystem är den mest komplicerade struktur vi känner, varje cell ska vara på rätt plats, av rätt typ med rätt kopplingar till andra celler. Under fosterutvecklingen måste miljarder händelser ske på rätt plats i rätt tid. Ett litet fel kan leda till följdfel och permanenta skador varav vissa märks tidigt, andra senare. EDC är kopplade till att: sköldkörtelproblem ökar hos barn i vissa länder och kan orsaka beteendestörningar fetma/diabetes har ökat över hela världen de senaste 40 åren, typ 2 diabetes har mer än fördubblats sedan 1980 bröstcancer, endometrios, prostata- och sköldkörtelcancer ökar låg födelsevikt och avbrutna graviditeter ökar tidigare bröstutveckling hos flickor vilket kan leda till bröstcancer dålig spermakvalitet och genitala missbildningar hos unga pojkar ökar När giftigheten av kemikalier bedöms mäts ett ämne i taget, med cocktaileffekten (hur flera ämnen tillsammans samverkar) är ett alltmer uppmärksammat problem. Enligt EUs gränsvärden kan ett barn på 10 kg utan risk äta drygt fyra konventionella bananer/dag... Genomsnittssvensken äter 19 kg bananer/år. Att välja ekologisk mat är det enda säkra sättet att inte exponeras av gifter genom maten. Att byta till ekologiska bananer skulle innebära en merkostnad på 8 kr/månad. Idag är cirka 13 % av de bananer som köps i Sverige ekologiska. Att räkna och bedöma kemikaliernas effekter är komplicerat och svårt, därför är det mest effektiva att minska exponeringen och på så sätt minska antalet kemikalier i blodet. Ekologisk mat som strategiskt verktyg Sara Jervfors, kostchef Södertälje kommun Sara ansvarar för hela kostverksamheten sedan 2003. När hon började lagades ingen mat i Södertälje, maten kom dit och värmdes bara på plats, vilket var en chock. Kommunen köper in livsmedel för 60 Mkr/år och det lagas 23 000 lunchportioner varje dag. I början av 2000- talet slogs fast att sättet vi lagar mat har stor betydelse för miljön och att skattemedel ska förvaltas på bästa sätt. Det beslutades att anpassa matlagningen till hållbar utveckling, och att arbeta mat som verktyg i hållbarhetsarbetet. Beslut om ekologisk mat togs 2003 och andelen är idag 45 % (bara skolan når 50%). Det var viktigt att servera hållbar mat och lära eleverna vad det är, så att de också kan ta kunskapen med sig hem. Att svenska barn får gratis skolmat är en bra chans att ge dem goda matvanor. 2004 gjordes en inventering av kök och organisation, och 2006 startade arbetet med att göra en kostpolicy. 2010 infördes konceptet Östersjövänlig mat Diet for a clean Baltic). Begreppet innebär att maten ska vara god och hälsosam, att den är ekologiskt odlad och producerad, mer lokalt odlad och producerad i säsong, mindre kött och mer grönsaker och

fullkorn samt mindre svinn. Genom Leaderprojektet Södertälje närodlat ska gamla ekologiska värphöns konverteras till kyckling och samarbete med grönsaksodlare har etablerats där kommunen köper en del sekunda grönsaker som ej säljs i detaljhandeln. Det är viktigt att de ekonomiska besluten tas av folk med rätt kompetens och man måste agera långsiktigt. Det är alltid billigare att ha tillagningskök, man minskar transporter och svinn, så nu har man satsat mycket på att rusta upp köken. Att jobba hållbart med bra mat och kostvanor innebär att man inte bara kan räkna pengar, det är ett långsiktigt förvaltande, en jätteinvestering. Men man kan spara mycket pengar på lång sikt. Till politikerna ville Sara betona att det måste finnas en kostpolicy. Man kan inte göra något utan direktiv. I Södertälje har arbetat mycket med organisationen och kostpolicyn som påbörjades 2006 blev klar 2010. Därefter infördes konceptet Östersjövänlig mat. Södertälje har en stor kostnad för inflyttade flyktingar, därför söks pengar externt för att kunna jobba med utvecklingsfrågor kring kvalitet. Man anslöt sig till Beras- projektet som definierat vad Östersjövänlig mat innebär och utifrån detta gjordes en kokbok. Dessutom togs den gemensamma matsedeln bort, köken komponerar egna enligt ramar och verktyg men utan detaljstyrningen. Barnen väljer mellan 3-4 rätter varje dag. Men som kommun kan man inte vara extrem, det finns också konventionella bönder i kommunen varav en del arbetar miljövänligt utan att vara anslutna till KRAV. Att köpa griskött från en sådan bonde är en strategi för att skapa identitet och dialog och diskutera vad bonden kan göra för att förändras. Eko måste vara i fokus men man måste få med sig dem som inte är ekologiska och tjänstemännen måste också kunna jobba med konventionella bönder. Verksamheten har inte fått mer pengar, därför är viktigt att det finns ordentlig styrning och skapa ett klimat där medarbetarna kan vara delaktiga i vilka förbättringar som kan göras. T ex jobbar i olika måltidsverksamheter i rotationer för man ska göra det man trivs med. Och det handlar om att ha en ledare som kan hantera situationer som uppstår vid förändringar. Södertälje har fått i uppdrag att sprida sitt koncept. Diskussion: Hur går upphandlingen för närproducerat? Södertälje närodlat har fått mycket stöd. Man måste veta vad det finns för produkter och jobba med logistiklösningar. Avtal med nuvarande leverantör finns och tillägg i anbudet har gjorts. Dialog mellan leverantör och producent är viktig. Också viktigt anställa människor som är intresserade av mat och en inventering av personalen i organisationen och kompetenshöjning gjordes en strategisk åtgärd att anställa personer med rätt kompetens. Tydliga mål och många uppföljningar andra viktiga åtgärder. Varje kök äger sin egen budget men man måste ändå jobba med schabloner. Exempelvis är det bestämt vad som ska ingå i grönsaksbordet. Åtta personer som arbetar centralt äter ute i köken fyra dagar i veckan och kontrollerar att mallen följs. Huvudfokus att få nöjda matgäster som klarar sig bra i skolan.

B. Eskilstuna kommun Magnus Johansson, kommunalråd i Eskilstuna kommun Eskilstuna är en industristad som minskat i befolkning och skatteunderlag men som ökar igen med 1000 personer/år. Tillgångar är Svealandsbanan och Mälardalens högskola. Eskilstuna har länge varit en miljöengagerad kommun och blev Miljöbästa kommun 2012 Det är viktigt med en glad approach, att det inte går att misslyckas. I arbetet har man inspirerats av Planetens Gränser av Johan Rockström m fl. och man har stöd i arbetet av Stockholm Resilience Centre. Kommunen har arbetat med en strategisk plan 2012-2015 som innehåller fyra strategiska områden: en attraktiv stad, fler jobb, höjd utbildningsnivå och ekologisk uthållighet. En klimatplan med sju mål har antagits med politisk enighet. Minskad klimatpåverkan i kost och konsumtion ingår och planen innehåller målet 50% eko till 2020. Idag ligger man på 33%. Upphandlingen har fokus på närodlad mat och svinnet ska minska med 25% till 2020. Där finns också mål för minskade utsläpp av koldioxid. Det finns cirka 80 kommunala kök i Eskilstuna, de flesta har tillagningskök. 250 medarbetare är utbildade inom ekologisk mat. Man arbetar med att minska matsvinnet, och alla köken KRAV- certifierades 2014. Eskilstunas framgångsfaktorer: * Miljöfrågan måste finnas på högsta nivå i organisationen. Miljödirektör lika viktig som ekonomidirektör. * Varje dag är många delaktiga; kök, lärare, näringsliv m fl. * Viktigaste miljöinsatsen - sluta göra fel! * Uppmuntra det positiva som görs och initiativ som tas med gröna friska pengar * Satsa på bestående åtgärder. * Misslyckas! det behövs tur, skicklighet och tempo, att göra fel ibland måste vara OK * Det bästa får inte bli det godas fiende: att Greenwashat lite tvingar fler att inordna sig, när man lovar måste man leverera * Symboliska frågor man arbetat med: förmånsbilar för politiker, färgsortering, skyddade arter, inköpsavgifter, synliga tydliga frågor som skickar signaler * Pengar och planer är viktiga, det måste finnas vilda dyra idéer I arbetet med maten gjordes en rad åtgärder. Man byggde en omlastningscentral och alla offentliga kök och caféer har certifierats. I stället för att arrendera ut jordbruksmark i kommunens ägo försöker man tjänsteupphandla från bönder med ekologisk odling av grödor till kommunens verksamheter. Öppna betesmarker betas av kommunala djur. Tillagningsköken ska vara kvar och utvecklas och barnen ska få insikt om matens uppkomst. Man säger nej till att privatisera måltidsverksamheten. Mattanten ska finnas kvar som yrkesmän och kvinnor. De måste betalas och man har övervägt en särskild lönepott till kökspersonal. När kommuner börjar intressera sig för matlagning ökar intresset från kockar för de offentliga köken. Det är också viktigt att inte trolla bort konflikter utan att erkänna och ta dem.

Ekologisk mat som affärsidé och en medveten matmamma Carola Magnusson, kock, Carolas Eko Carola är 4- barnsmamma som utbildade sig till ekonom. Hon började arbeta som kock för 20 år sedan då hon såg hur dålig mat barnen fick i skolan. Det blev startskottet på en fantastisk resa. Hon driver nu sju restauranger i Stockholm med 30 anställda där mat lagas till 3000 barn. Hon trivs att arbeta med att gynna bönderna i världen, att laga ekologiskt med hela jorden som perspektiv. Carola berättade händelser från sin bana som kock och presenterade därefter fikat och lunchen, samma som lagats och serverats till barnen på en av skolrestaurangerna. Smörgåsarna: långjäst ekologiskt bröd med Västerhavsost Biff av Tao chiris och rödbetor med morotssås Wallenbergare av Alaska pollock med currysmak och rotfruktsstomp Potatis av sorten Håkan Coleslaw på rödbeta Hummus med gurkmeja Till eftermiddagskaffet serverades en importkaka gjord på banan och en lokalkaka med äpple och honung. 7. Hur höga inköpsandelar av ekologisk mat bidrar till ökad hållbarhet i offentlig sektor? Eva Fröman och Mimi Dekker, EkoMatsCentrum EkoMatCentrums statistik bygger på en webbenkät som görs varje år som uppföljning av 25%målet för offentlig sektor: 2012 uppnåddes 21% ekologiskt i kommuner och landsting, och 2013 verkar vi inte riktigt ha nått målet 25%. Detta kan bero på brist på produkter. Några fler siffror: * 35 kommuner och landsting nådde 25 % 2012 * 87 % av kommunerna hade tagit politiska mål * Inköpen av ekologiskt ökade med 18 % mellan 2011 och 2012 och året innan med 30 %. * 78 % planerar att fortsätta öka inköpen av ekologiskt. Alla kommuner och landsting som når 25% kommer med i Ekomatsligan och en vinnare premieras varje år. Lilla ekomatsligan - direkt till kockarna. Vinnaren 2013 från Vellinge har en ekologisk andel på 98 %. Ekologiska livsmedel är 20-30 % dyrare än oekologiska. 2012 kostade genomsnittslunchen i grundskolan 9,80 kr och i gymnasiet 11,24 kr. För att få ekonomi i de offentliga kökens ekoinköp får man helt enkelt ta till andra metoder: * god planering * minskat svinn * mer vegetabilier * mindre kött och fisk * mat lagad från grunden * säsongsanpassning

Mer baljväxter, närproducerat, transportsnålt, egen odling, etiska och ekologiska val är andra kriterier för hållbar är andra kriterier på hållbar mat. Bra organisation och planering krävs för att få till detta. I strävan mot hållbarhet eftersträvas också att välja livsmedel som kräver liten areal och mindre energiåtgång, avger minimalt med växthusgaser och produceras giftfritt. Några siffror om matens miljöpåverkan presenterades: En individs matavtryck är 4000 m2/år varav hälften kommer från import och 70% består av animalier. I livsmedelskedjans energiåtgång står jordbruket för 40 %. Denna andel minskar radikalt i ekologisk produktion där handelsgödsel inte används. När det gäller klimatpåverkan kommer 25 % av koldioxidutsläppen från maten. En individs utsläpp per år är 8 ton varav 2 ton kommer från maten. Svinnet har också en stor miljöpåverkan och det kostar att kasta! Svinnet i skolan är ca 60 g/elev och dag varav 30 g är tallrikssvinn vilket kostar 1,1 mkr/ dag. Eva visade en film som kan ses på http://www.youtube.com/watch?v=vgtpkkovoz4. Ett exempel: Göteborg serverar årligen 19 miljoner måltider varav 10 % slängs till en kostnad på 80 öre/portion. Varje år kastas det bort mat för 15,2 miljoner kr i Göteborgs skolor och äldreomsorg. Den ekologiska produktionen tar grepp om helheten; miljö, etik, hälsa, kvalitet och GMO- fritt. Ekoinköpen har gett mer hållbara offentliga kök genom att använda mer grönt, vilket är mer hälsosamt och ger friskare barn, mindre kött, mer etiskt, minskat svinn, mer säsongsanpassat och mer hälsosamma matvaror. En framtida utmaning är att skapa hållbara och hälsosamma matvanor i skolan och hemmet för att bädda för en bättre hälsa, bättre koncentrationsförmåga och harmoniska barn. Barnets neofobi, eller rädsla för nya livsmedel, beror på många saker. Föräldrar och pedagoger, matvanor i hemmet och i förskolan/skolan påverkar, men också miljö, kultur, religion och allergier. Ett problem är att det inte alltid finns en bra kontakt i detta mellan föräldrar och pedagoger. Fobin gäller ofta grönsaker och har sitt ursprung i samlartiden när det var en stark instinkt att akta sig för giftiga växter. Med upprepad exponering kan fobin minska och det finns många olika verktyg för att väcka intresse för ny mat. Saperemetoden går just ut på detta och praktiska exempel refererades, t ex en hälsovecka där man introducerade nya frukter och grönsaker för barnen. Ekomatcentrum driver ett projekt kring detta, Klimatsmarta matvanor, i fem kommuner (Borlänge, Haninge, Järfälla, Södertälje och Östersund). En skola och en förskola per kommun utses och projektet inleds med en anonym webbenkät om kostvanor i hemmet. Det har en teoretisk och en praktisk utbildningsdel. I hela arbetet är det mycket viktigt att ha skolledningen med.

Workshop 1 Hur arbetar ni idag med er kommuns/organisations långsiktiga strategiska arbete för mer ekologiska livsmedel? 1. Alla verkar aktivt för att öka den ekologiska konsumtionen - kostpolicy, bredare sortiment, 2. Kompetensen behöver öka, utbilda kockar i köken. Måste finnas människor som kan mat, från chefsledet till dem som serverar, våga laga på annat sätt. 3. Samarbetet mellan olika led i organisationen - viktigt skapa god trend för det som barnen ska äta. Pedagogerna behöver också vara aktiva. Hälsovecka i Ockelbo där eleverna fick lära sig mer om grönsaker och frukter. 4. Viktigt att ha med sig mål uppifrån. Man måste sprida på alla fronter; politiker, rektorer, pedagoger, ut och ät på skolorna 5. Tillgången är ett problem. Om man ska nå målen som Organic Sweden satt pratar vi efterfrågan för 40 miljarder 6. Uppföljning av avtal är viktigt. Görs alldeles för lite. Lidingö har vite om avtalet inte uppfylls - men vite kan få motsatt effekt på tillgången. Workshop 2 Vad kan vi tillsammans göra för att påverka jordbruks- och livsmedelsföretagen samt grossisterna att arbeta mer målmedvetet med ekologiska livsmedel? 1. Fortsätta pressa grossisterna, dialog med lantbrukarna, producenterna. Fortsätta efterfråga 2. Fortsätta fråga, Södertäljemodellen, starta egna projekt med de lokala producenterna. Organisera samlastningscentralerna på bra sätt. Leverera till en skola 3. Långsiktighet. En större producent som söker av närområdet. I Västerås finns en lokal leverantör som söker åt kommunens behov. 4. Ersättningsprodukter - behövs dialog med grossisten. Skicka tillbaka felaktiga varor - behövs controllers som ser vad som levereras. 5. Varje kommun kan kartlägga hur mycket eko man vill ha varje månad av olika ekoprodukter. Viktigt estimera mängderna innan.

Slutdiskussion Det är viktigt att samverka på kommunnivå för att stärka bönderna regionalt. Lantbruken och livsmedelsföretagen måste få tydliga köpsignaler från kommuner och landsting, politiker och livsmedelsupphandlingen dessa har varit svaga hittills. Alla i sin roll kan påverka. Man måste också ha tålamod och tänka på att det tar tid, att lägga om till certifierad ekologisk produktion tar två år. Länsstyrelsen i Västra Götaland har gjort bra utbildningar med producenterna om hur de kan planera anbuden. För att få in mer ekologiskt behövs mer flexibilitet på köksgolvet, att kunna anpassa menyerna till det som finns. Det är många som jobbar med konvertering av produkter, exv bara ekologiskt kaffe. En viktig drivkraft är att fortsätta fråga. Slutligen diskuterades vikten av saklig information. För pedagoger skulle man behöva damma av utbildningskoncepten Ekobonde på besök och Bondens ekologi (Sara skickade ut all personal till gårdar när hon började). Några tips och erfarenheter delades hur man kan nå till föräldrarna och barnen. Man kan exv visa Matens pris i skolorna och bjuda in föräldrarna att äta skollunch. Flera av deltagarna försöker också servera skolmaten i lokala evenemang utanför skolan. På så sätt kan man både minska fördomarna och öka nyfikenheten och uppskattningen av den ekologiska skolmaten.