Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.



Relevanta dokument
LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

Kvalitetsredovisning Läsåret

Tranbärets månadsbrev september 2015

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

Skapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras!

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Blåbärets Kvalitetssäkring

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Vad jag gjorde innan

Projektet Trulsibrunn

Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Borgviks förskola och fritidshem

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pedagogiska skolgårdar

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor.

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

HGU 2008 Examensarbete

Luftförvärmare artikel

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag


Kvalitetsredovisning 2008/2009

Linköpings naturskola

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Mycket goda studieresultat

Montering & Bruksanvisning Harry

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Odlingslotter i Malmö stad regler och bestämmelser

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

Matematik ute ett nytt rum för lärande

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Trädgård på naturens villkor

Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Grön Flagg

Minnesanteckningar Skolrådsmöte Bjärehov

Skolledningens sida februari 2016

Bottenfärger Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Avslutande brev för läsåret 2015/16

Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö?

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

OP Röster från män 70 år-

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2011

Vänersborgs Skidklubb arrangerar vårruset varje år. En stor löparfest för tjejer. Vi beslutade att bjuda in ett lag med sex stycken att deltaga Ålder

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Söra kollogårds inre och yttre miljö

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

GRÖN FLAGG Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun. Livsstil och Hälsa

Idéförslag skolgård. Strömsholms skola. Individuellt arbete i kursen Rumslig gestaltning utomhus 7,5 hp. Mälardalens högskola VT-12.

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Arbetsplan/Beskrivning

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Vårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

med fortsättning 2009

Kårkulla Sundom boende och lantgård

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Fjäderns Bokslut 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Projektnummer: LER-2013-06000 Rapport om vårt uteklassrum - första etappen. Bild 1. Skolgårdseftermiddag vid stationen Uteklassrummet. Bakgrund För flera år sedan ordnade vi en miljövecka för f-3. En dag kom Naturskolan på besök. Barnen gick i små grupper runt till olika platser på (och utanför) skolgården tillsammans med naturskolepedagogerna. Det blev samtal om goda/roliga och dåliga/tråkiga platser ur barnens perspektiv. Den plats som en överväldigande majoritet av barnen utsåg som den bästa låg då utanför vår skolgård. En gräsmatta med fruktträd omgiven av buskar och träd låg i stort sett oanvänd utanför staketet. En infartsväg för transporter till matsalen låg dessutom som ett säkerhetshinder i vägen för möjlig rastlek. 1

I samband med ombyggnad av skolan och dess utemiljö fick vi tillgång till barnens favoritområde. Det hägnades in mot den starkt trafikerade Kaprifolievägen och införlivades med den gamla skolgården. Redan innan detta hade fritidspedagogerna ansökt om och fått gröna skolgårdspengar för att bygga en eldplats. Med hjälp av Lennart Pranter på St Hans gården färdigställde vi en fin och funktionell eldplats (se rapport Eldplats på Lerbäckskolan). Vi gjorde ett par försök att få bygga samma typ av vindskydd som Backaskolan har (som gröna skolgårdsprojekt) men arbetet gick i stå pga kommunens markplanering (eller kartering). En kompromisslösning blev att skolan köpte in två sk. väderskydd som monterades av markentreprenad. Dessa uppfyllde dock inte våra krav på en mysig plats där man skyddas från väder, vind och insyn från omgivande gator och cykelbanor. Därför beslöt vi att på nytt söka gröna skolgårdspengar för att bygga till väderskydden så att de blir funktionella ur ett pedagogiskt perspektiv. Varför uteklassrum? I somras fick vi Grön flagg efter vårt arbete på temat Närmiljön. Det övergripande målet för temaarbetet var: Vi ska arbeta för att vi och andra levande varelser och växter ska trivas på skolgården och i Lerbäckskolans närmiljö. Nu har vi valt ett nytt tema, men fortsätter parallellt att sträva mot målen (fem delmål) i närmiljötemat. Ett av delmålen är: Vi ska bry oss om varandra. Alla ska känna att det är roligt och att man kan lära sig saker på skolgården. Genom att utveckla platsen runt eldstaden till ett uteklassrum tror vi att vi kommer att ha betydligt större möjligheter att bedriva utomhuspedagogik i och omkring det. Det blir en levande inlärningsmiljö som barnen både kommer att utnyttja under pedagogledd tid och inte minst under den fria tiden. Ett annat delmål är: Bry oss om alla växter och djur. Vi vill att fåglar, fjärilar och andra småkryp, träd och växter ska trivas bättre på vår skolgård. På utsidan av väderskydden har vi byggt tre rejäla odlingslådor. Dem har vi fyllt med jord och olika växter. Tanken är att de klättrande växterna (bl. a. murgröna, taggfria björnbär och kaprifol) ska fungera vindskyddande. De och övriga växter är även valda för att skapa en gynnsam miljö för insekter, småkryp och fåglar. Till våren ska varje årskurs få använda var sin låda för att odla ätbara och blommande växter. Uteklassrummet kommer att erbjuda skugga under heta dagar och skydd för vind och regn. 2

Koppling till Lgr 11 Vi tror att det blir enklare att utveckla nya samarbetsformer mellan förskoleklasserna, skolan och fritidshemmet när vi arbetar för gemensamma mål i och kring uteklassrummet. Vi hoppas att eldplatsen kommer att utnyttjas mer av fler pedagoger när miljön runt om är mer inbjudande. Genom tillgången till uteklassrummet kommer fler pedagoger att bedriva undervisning utomhus året runt. Detta främjar studier av årstidsväxlingar i naturen och studier av djurs och växters livscykler. Med tak över huvet blir det bekvämare att studera djur och växter på skolgården, att sortera naturfynd, gruppera och artbestämma vanliga arter. Troligen kommer vi att bidra till att öka den biologiska mångfalden (i odlingslådorna). Därigenom hoppas vi även kunna studera enkla näringskedjor. Kanske kan vi även öka barnens sinnliga självförtroende genom mer utepedagogik - smaka på björnbären, lukta på salvian känna hettan från elden osv. Undervisning i uteklassrummet möjliggör även för barn med stort rörelsebehov att röra sig utan att det stör på samma sätt som i ett klassrum. Det främjar en integration av barn med särskilda behov. Det blir enklare att jobba med kreativa processer när man inte måste vara så försiktig. Det gör ingenting om man skvätter målarfärg utomhus eller om det kommer träspån på marken. Det gör att barn som tränar finmotorik genom att skapa har möjlighet att lyckas oftare än de skulle ha gjort inomhus. Så här gjorde vi Eftersom vi vill ha ett så miljövänligt och hållbart material som möjligt valde vi lärkträ. Vi kontaktade Lindgrens Lärk i Örkelljunga och fick råd om vilka dimensioner i virket vi skulle beställa. Förutom virke till uteklassrummet köpte vi även hyvlade lärkplankor av olika längd och bredd som barnen nu använder till att bygga tillfälliga kojor med (utan spik), göra banor, gångbroar över vattenpölar, vippbrädor osv. Bild 2. Virke till bygget 3

Bild 3. Lekträ av hyvlad lärk Bild 4. Koja Sen gjorde vi en lista över vilka växter vi ville ha och beställde från Flyinge plantshop. Vi bjöd in till skolgårdseftermiddag för föräldrar, barn och personal. Vi skrev i inbjudan att vi sökt gröna skolgårdspengar, och att vi behövde hjälp av snickarkunniga personer med verktyg Det blev en stor uppslutning och en fantastisk aktivitet under några timmar en solig eftermiddag i oktober. Bland allt annat byggde några kunniga och effektiva föräldrar hängrännor till väderskydden och de tre odlingslådorna. Barnen krattade löv, och körde i skytteltrafik till odlingslådorna. Deras stora insats var annars att rensa sandlådan från löv och kvistar, luckra upp sanden och fylla på med ny sand - vilket samarbetsprojekt, var och en efter sin förmåga! Den eftermiddagen behövde vi inte lösa en enda konflikt bland barnen. Det gav också en enorm samhörighetskänsla att jobba tillsammans för något vi alla har glädje av! Bild 5. Vi samlar löv. 4

Bild 6. Tömning av löv Bild 7. Påfyllning av jord Några svårigheter vi stötte på var att vi böjde varenda spik vi försökte slå in i lärkribborna. Då insåg vi att vi borde ha haft en skruvdragare och skruv istället för hammare och spik... Vi hade även missbedömt hur lång tid allt skulle ta. Därför hann vi varken gräva ner humlestörarna eller göra spaljéerna till väderskydden. I ett mycket långsamt tempo har vi under några eftermiddagar jobbat med spaljéerna, personal och några barn i taget. Vi fick låna skruvdragare av slöjden. När väl spaljéerna på väderskydden var på plats kunde vi plantera växter i odlingslådorna. Bild 8 Sågning av ribbor. Bild 9. In med skruven! 5

Lärdomar Det hade varit klokt att bilda en liten arbetsgrupp bestående av personal från varje årskurs och någon av föräldrarna. Detta för att kunna göra en mer realistisk bedömning av hur mycket vi skulle hinna, samt vilka redskap vi skulle behöva. Nästa gång behöver vi avsätta mer tid för planering. Framtiden Uteklassrummet är inte färdigt. Vi kommer att fortsätta plantera och bygga upp miljön runt väderskydden så att vi kan utveckla utepedagogiken på Lerbäckskolan. Redovisning av material och ung. kostnader. Ohyvlat lärkträ till spaljéer och takrännor: Spaljé 1 X 4 st. som spikas fast i nederkanten i befintlig halvvägg, och i reglar som håller taket uppe. Spaljén ska vara relativt tät med ca 10 x 10 cm rutor. Varje spaljé täcker ett "fönster" som efter hand kommer att täckas av uppväxande klätterväxter. Längd: 302 cm Höjd: 69 cm Takrännor 360 cm X 4 Spaljé 2 x 2 st. Den ena änden fästes i befintlig (rund) hörnstolpe i väderskyddet. Sen behövs det en lite grövre stolpe i andra änden. Däremellan ett nätverk motsvarande det som jag beskrivit ovan som också kommer att täckas av klätterväxter. Längd: 200 cm Höjd: 170 cm 2400 kr (exkl. moms) Lärkträ till tre odlingslådor som står längs ytterväggarna Längd 305 cm. Bredd 80 cm. Höjd ca 60 cm 2300 kr (exkl. moms) 6

Fem stycken humlestörar Tjocklek - 10 x10 cm. Längd 400 cm 30 kr löpmetern = 600 kr Summa: 5300 kr Rostfria trallskruvar (som inte äts upp av syran i lärkträet) Bits till skruvdragaren (vi drog sönder några stycken) En annan sorts bits Tajta arbetshandskar Meterstock (tumstock) 2 st á 289 kr 8 st á12 kr 61 kr 2 st. á 39 kr 32 kr Lista över växterna Murgröna kaprifol pipranka flikbjörnbär (taggfria) syrenbuddleja häckoxbär bokharabinda humle lavendel kantnepeta kryddsalvia kärleksört kryddtimjan clematis mynta + plantjord 48 st á 50 liter Summa: 5050 kr 7