Jag drömmer om att museipedagogerna är cirkelledare och att vi har en portal på internet, med symbolen runda bordet och att vi genom den anordnar studiecirklar i samarbeten med museipedagogerna, att vi arrangerar studieresor tillsammans. Det ideala vore att man rivit alla gränser, alla hade vunnit på detta. Som vi såg det då i början av projektet var idén att man bytte folk med varandra på ledningsnivå, inom de olika organisationerna. Tror att man måste formalisera detta om det ska ske på riktigt. Att museerna tog till sig de erfarenheter folkbildningen har av publikarbete... Det finns ju inget som hindrar att museerna erbjuder kurser på kvällstid, det finns inget som säger att det inte går. Då har vi en förändrad syn på hur verksamheten skapas "ur besökarens perspektiv". Vi har tid till mötet mellan personal och publik som är viktigt. Det innebär att denna tid måste avsättas och värdesättas. Drömbilden är självklara samarbeten. koppla studieförbundens kunskap till intressen som finns i kurser och studiecirklar... Citat under arbetets gång som svar på frågan, hur vill deltagarna, generellt, att projektet utvecklas idealt?
Förord Att hitta fungerande metoder för dialog mellan museer och besökare har blivit allt viktigare led i museernas utåtriktade arbete. Behovet har växt sig alltmer centralt i en utveckling vi ser runt om i världen och i Sverige. Då det ligger i vårt nya uppdrag att bidra till utveckling av utställningssektorn, via omvärldsbevakning, stöd och samverkan, har vi sett Ur besökarens perspektiv som ett intressant pilotprojekt att följa. Vi har också sett det som extra intressant att projektet syftat till att utveckla en samarbetsplattform mellan kulturarvsinstitutionerna och folkbildningen i Skåne. Det civila samhället i form av studieförbund och folkbildning har alltid spelat en viktig roll i kulturlivet och legat nära den verksamhet som Riksutställningar bedrivit. Vi tror även att denna form av samverkan kan bidra till ökad medborgardelaktighet och hoppas därför att detta projekt kommer leda till värdefulla lärdomar. För Riksutställningar är det viktigt att finnas med i projekt som tar avstamp i den nya samverkansplattformen mellan stat och region. Riksutställningars nya uppdrag är ett resultat av den reformen och det blir därför naturligt för oss att delta i projekt som bidrar till att förtydliga rollerna för både de regionala museerna och Riksutställningar. Att vi deltar i, följer och utvärderar detta projekt blir värdefullt för sektorn. Vårt deltagande har gett oss möjlighet till egen metodutveckling och vi kommer med glädje att sprida resultaten av projektet till andra kulturaktörer runt om i Sverige. Staffan Forssell Generaldirektör, Riksutställningar 3
Huvudresultat Tre stora folkbildningsaktörer har skapat en gemensam kunskap och förmåga att utarbeta utvecklande samverkansprojekt ur besökarens perspektiv. Region Skåne pekar på att den ökade mångfalden av våra bakgrunder och berättelser har skapat en ny utgångspunkt för folkbildningen och kulturinstitutioner. Projektet Ur besökarens perspektiv har visat på att en intern förnyelse måste genomföras för att en extern skillnad för besökaren ska uppnås. Resultatet av projektet är dels en samverkansplattform som tar till vara på olikheterna i verksamhetsformer och dess kompetenser, dels en projektmodell med nya gemensamma metoder för medborgardelaktighet i verksamheterna. Med samverkan, projektmodell och med den rika mångfald av målgrupper som de tre folkbildningsaktörerna tillsammans har möjlighet att vara angelägna för, visar projektet på de goda förutsättningar kulturen har att bidra till att skapa identitet, hemhörighet och social gemenskap. 4
Innehåll 1. INLEDNING...7 1.1 PROJEKTETS ORGANISATION... 9 1.1.1 Organisationer som deltar i projektet... 9 1.1.2 Projektets organisering... 9 2. UTVÄRDERINGENS SYFTE...10 2.1 OM UTVÄRDERING... 10 2.1.1 Aktivitetsmål och effekter för Ur besökarens perspektiv... 11 2.2 VAD UTVÄRDERINGEN SÖKT UPPNÅ... 12 2.3 OM UTVÄRDERAREN... 12 2.4 HUR KUNSKAPEN SAMLATS IN OCH ANALYSERATS... 13 2.4.1 Metoder... 13 2.4.2 Respondenter... 14 2.4.3 Analys... 14 3. RESULTAT...15 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT GENOMFÖRA PROJEKTET... 15 3.1.1 Inputs/ Startpunkter... 15 Tabell 3.1.2 Inputs: vad deltagarna tar med sig in i projektet... 17 3.1.3 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser... 17 Tabell 3.1.4 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser... 18 3.2 MÅLUPPFYLLELSE... 20 Tabell 3.2.1 Måluppfyllelsens utsträckning... 20 3.3 PROJEKTETS EFFEKTER PÅ ALLA INBLANDADE... 22 3.3.1 Effekter för styrgrupp och projektgrupp... 22 Tabell 3.3.2 Sammanfattning av effekter för styrgrupp och projektgrupp... 24 3.3.3 Effekter för de olika organisationerna... 26 Tabell 3.3.4 Sammanfattning av effekter för de olika organisationerna.... 27 Tabell 3.3.5 Effekter som uppnåtts i de olika faserna av projektet...28 3.4 UPPFYLLANDET AV PROJEKTETS ÖVERGRIPANDE SYFTE... 30 3.4.1 En organisationsstruktur inom och verksamheterna emellan... 30 3.4.2 En projektmodell för genomförandet... 30 3.4.3 Förutsättningar och utvecklingsområden för att uppfylla den övergripande visionen... 30 3.5 PROJEKTETS KVARLEVNAD... 31 3.5.1 Kärnfrågan är här för att stanna... 31 3.5.2 Varaktig insikt om betydelsen och värdet av delaktighet... 31 3.5.3 Projektmodell och plattform används i dag i ett mindre nätverk... 31 3.5.4 Nya idéer finns redan... 31 3.5.5 Facilitering används som ett verktyg framöver... 31 3.5.6 Projektet en erfarenhetsbank... 32 3.5.7 Handlingsplan... 32 Tabell 3.5.8 Sammanfattning för projektets kvarlevnad... 33 4. REKOMMENDATIONER...34 4.1 ARBETSMODELL: MÖJLIGGÖRARE FÖR ÖNSKADE EFFEKTER I EN INTERN FÖRÄNDRING... 35 5. SAMMANFATTNING...38 6. SLUTORD...41 7. OM GLO OCH VIKTEN AV EN TYDLIG VISION...41 8. BILAGOR...43 BILAGA NR 1. THE GENERIC LEARNING OUTCOMES... 43 BILAGA NR 2. TABELL SAMMANFATTNING ÖVER MÖJLIGGÖRARE OCH HINDER I PROJEKTETS FASER... 44 5
6
1. Inledning Projektet "Ur besökarens perspektiv" är ett samverkansprojekt initierat av Region Skåne och de deltagande organisationerna är de regionala museerna samt studieförbund och folkhögskolor i Skåne. Projektet är finansierat av Kulturrådet och Region Skåne. Region Skåne har sett projektet som strategiskt i sina förhandlingar med Kulturrådet. En avsiktsförklaring om att stimulera samarbetet mellan folkbildningsorganisationerna och de regionala museerna togs fram 2009. Som en fond för projektet ligger Region Skånes kulturpolitiska vision. Region Skånes kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar, bred medborgardialog och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Den ska ge identitet och hemhörighet samt skapa social gemenskap. Kulturen ska upplevas som en kraft som bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd 1. Projektets syfte har i första hand varit Att få till stånd ett fördjupat och långsiktigt samarbete mellan de regionala museerna Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö museer och folkbildningen i Skåne 2 för att stimulera ökat deltagande i kulturlivet och ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. 3 Med gemensamma referensramar och kompetens var den önskade effekten av projektet att bli mer angelägna för fler och nå en större bredd av medborgare. Den långsiktiga visionen för Ur besökarens perspektiv Samverkan ska resultera i att man når nya målgrupper och genom samverkan uppnå ökad kvalitet. 4 Med att uppnå ökad kvalitet i den utåtriktade verksamheten avses här utveckling av metoder för omvärldsbevakning, dialog med deltagare och besökare samt arbete med fokusgrupper. Denna metodutveckling möjliggör verksamhet som ger en större relevans för besökare och deltagare. Detta kvalitetsbegrepp gäller även besökarstudier och utvärderingar. Inspirationen till projektet föddes 2009 under en resa till Kelvingrove i Glasgow. Resan genomfördes av cheferna på de tre kulturarvsinstitutionerna i Skåne ( Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö Museer ) under 2009. Tre museichefer var samfällt intresserade och nyfikna på museerna i Glasgow och reste dit för att studera deras nya utställningsmetodik, med ett nytt tilltal i gestaltning och text, där människors 1 Regional kulturplan för Skåne 2011 2012. 2 Folkbildningsförbund 10 st. och folkhögskolor 17 st. 3 Ansökan till Kulturrådet om utvecklingsbidrag regionala museer 2010, från Region Skåne/Kultur Skåne, 2010 09 17 4 PM Ur Besökarens perspektiv Ett samverkansprojekt mellan folkbildning och regionala museer i Skåne. Karl Magnus Lenntorp. Region Skåne. 7
berättelser är centrala. Alla tre blev oerhört inspirerade och tror att det skulle vara ett fantastiskt sätt att förnya utställningsmetodik på de tre regionala museerna. 5 Resan resulterade i ett pilotprojekt i förnyelsearbete, Med besökaren i centrum. I dialog med Kultur Skåne tillkom Folkbildningen som samarbetspart i projektet. Under ett samverkansseminarium i januari 2010 arbetades det gemensamt fram ett förslag till samverkansplattform och projektmodell. Projektmodellen är kopplad till samverkansplattformen för kulturarv och folkbildningen i Skåne. Utgångspunkten för projektmodellen är en gemensam värdegrund. "Likt en stjärnhimmel över värdegrunden omsluter en omvärld som ska undersökas/bevakas/utforskas. I gränslandet mellan dessa poler ska ämnen till mindre eller större projekt identifieras och sedan ska lämpliga metoder användas eller provas ". 6 Den första etappen av pilotprojektet innebar byggandet av en samverkansplattform mellan de tre museerna och Folkbildningen. Här ingick kompetensutveckling. Under etapp två utvecklas projektmodellen. Detta genom att i dialog med omvärlden ta fram teman för de aktiviteter som genomförs i slutfasen av projektet. För projektet består omvärlden av verksamheternas deltagare och besökare. Ett av dessa teman som tagits fram i fokusgrupper är, Lokalhistoria vem är jag i historien? Aktiviteten genomförs på ett av museerna som ett studieförbunds arrangemang. Gemensamt bjuder 5 Ur synopsis för "Ur besökarens perspektiv ett gemensamt metodutvecklingsprojekt för de tre regionala museerna och för Folkbildningsorganisationerna i Skåne, bilaga i ansökan till Kulturrådet om utvecklingsbidrag regionala museer, från Region Skåne/Kultur Skåne, 2010 09 17. 6 Beskrivning av projektmodell. Arbetsgrupp 2010 8
man in till 1950 1960 talsevent, som tagits fram tillsammans med pensionärer och lajvare. Fokus ligger på dans, frisyrer, kläder, mat och var man hängde i Lund på 50 60 talet. Riksutställningar har bjudits in att utvärdera och dokumentera projektet samt att delta med kompetens och erfarenhet. 1.1 Projektets organisation 1.1.1 Organisationer som deltar i projektet Deltagande organisationer är de tre regionala museerna, Regionmuseet i Kristianstad, Malmö museer och Kulturen I Lund. Från Folkbildningen deltar folkhögskolorna, studieförbunden och Skånes Bildningsförbund. 1.1.2 Projektets organisering Styrgrupp bestående av två representanter från Region Skåne. Representanter på ledningsnivå för de tre regionala museerna, en representant för folkhögskolorna i Skåne, två representanter från studieförbunden och en för Skånes Bildningsförbund. Samt projektledare och en representant från Riksutställningar. Projektgrupp bestående av åtta medarbetare från de tre museerna, två från folkhögskolorna, fyra från studieförbunden med samt en gemensam projektledare som driver projektet. Riksutställningar deltar även med en representant i arbetsgruppen. Antalet deltagare i projektet, har under projektets gång varit 34 personer och är vid utvärderingen 2012, 25 deltagare. 9
2. Utvärderingens syfte 2.1 Om utvärdering av Emily Johnsson Utvärdering definieras här, som en positiv möjlighet till reflektion och kunskapsinhämtning för att förstå huruvida mål uppnåtts, förbättra något för framtiden och lösa problem.(johnsson, 2010) Utvärdering skiljer sig från kunskapsinhämtning, undersökningar eller utredningar genomförda av universitet eller i en akademisk kontext, i det att utvärdering alltid bör leda till konkret handling och utveckling. Positiv utveckling är målet med utvärdering. En vanlig myt om utvärdering är att det är något som genomförs primärt för att ta reda på om något upplevts som bra eller dåligt. Det övergripande syftet med all utvärdering är istället att inhämta kunskap så att kloka beslut kan fattas för framtiden. Att prioritera utvärdering innebär ett djupt ansvarstagande för verksamheten. Utvärdering är, när det används på detta sätt, ett stödverktyg som hjälper en verksamhet att förtydliga sitt uppdrag och sitt värde och blicka framåt på ett mer insiktsfullt sätt. Det hjälper helt enkelt verksamheten att uppfylla sin potential. Genom utvärdering får vi ett språk som gör det möjligt att uttrycka det unika med verksamhet och framhäva detta inåt inom verksamheten, och utåt mot beslutsfattare, brukare/besökare, finansiärer och samarbetspartners. En annan vanlig myt om utvärdering är att det är någonting som händer uteslutande när ett projekt eller en process avslutats. Utvärdering fungerar bäst när det ingår som en naturlig del i vardagen och sker kontinuerligt i alla stadier i livet av ett projekt, tillsammans med personal, besökare eller samarbetsparter. Detta kallas en cyklisk reflektionsprocess och innebär att reflektionen, utifrån tydligt formulerade frågeställningar, fungerar som projektets drivkraft. Utvärdering som sker i planeringsstadiet kallas front end utvärdering eller analys och görs då målen med ett projekt ännu inte är tydligt formulerade. Denna typ av reflektion har som övergripande frågeställning: vad behöver vi ta reda på för att kunna bestämma mål och inriktning? Reflektion som sker när ett projekt håller på att ta form, kallas formativ utvärdering, och söker ta reda på förutsättningar för att målen skall kunna uppnås. Denna typ av reflektion kan göras internt, i samband med ett samverkansprojekt såsom detta, eller externt, i dialog med besökare/ brukare (eller samarbetsparter) för att inhämta besökarens perspektiv på det som planeras (exempelvis i samband med att en ny utställning skall utvecklas). Formativ utvärdering genomförs alltid för att ge verksamheten en rimlig chans att uppnå sina mål. Utvärdering som sker i slutet av ett projekt kallas summativ utvärdering och handlar om att efter att en verksamhet försökt arbeta efter sina tydliga mål, ta reda på i hur stor utsträckning som målen verkligen förverkligats, och vad det var som gjorde att detta kunde bli möjligt. Summativ utvärdering tar också reda på vad som hänt som ett resultat av något, vilken effekt något har haft. 10
Riksutställningars utvärdering av projektet Ur besökarens perspektiv har innefattat både formativ och summativ reflektion. De sammanfattade resultaten av båda stadierna av utvärdering hittar ni i denna rapport. 2.1.1 Aktivitetsmål och effekter för Ur besökarens perspektiv Den summativa utvärderingens övergripande syfte har varit att ta reda på i hur stor utsträckning som de mål som formulerats kring projektet har uppnåtts och varför. Målen med Ur besökarens perspektiv kan beskrivas som en rad aktiviteter det vill säga sådant som projektdeltagarna ska göra under projektets process. Exempelvis att aktivera samverkan, skapa aktiviteter, genomföra utbildning och så vidare. Vi kan kalla dessa aktivitetsmål. Men att endast ta reda på huruvida dessa aktiviteter genomförts eller inte, skulle inte ge uppdragsgivaren den insikt som behövs för att förstå om aktiviteterna faktiskt varit en värdefull satsning eller inte, om samverkan lett till ett ökat besökarperspektiv, eller inte. Genom formativ utvärdering under projektets genomförande har förutsättningar som fanns för målens uppfyllande och vilka förutsättningar som krävs för att uppfylla liknande mål i framtiden därför också undersökts. Dessutom har utvärderingen av Ur besökarens perspektiv också sökt fånga in vilken skillnad, eller de avtryck som projektet gjort för projektdeltagarna och deras organisationer. Denna insikt hjälper inte bara till att förstå meningen med aktiviteterna, utan också hur vi kan beskriva och planera aktiviteter på ett nytt sätt i framtiden. Effekter har fångats in och beskrivs med hjälp av Generic Learning Outcomes (GLO). Generic Learning Outcomes ( allmänna läreffekter ) är ett språk, utvecklat vid Leicester University Research Center for Museums and Galleries 2002, för att beskriva vad vi vill uppnå med våra verksamheter och den skillnad som museer, arkiv och bibliotek gör för människor, både internt inom våra organisationer, och externt, för besökare och samarbetsparter. 7 Generic Learning Outcomes togs fram på uppdrag av Museums Libraries Archives Council och innebar ett paradigmskifte i hur museer i Storbritannien beskriver sina verksamheter. Liksom i Sverige hade man inom kultursektorn där planerat och rapporterat kring antalet aktiviteter och besökare, men sällan kring vad besökare eller personal faktiskt fick med sig som ett resultat av utställningar, samverksamprojekt, fortbildningar eller publikarbete. 7 http://www.inspiringlearningforall.gov.uk/ 11
Ramverktyget bygger på en bred och processinriktad syn på lärandet och innefattar: 8 Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Glädje, inspiration, kreativitet Aktivitet, beteende, progression En detaljerad beskrivning av vad var och en av dessa rubriker kan innehålla finner ni som bilaga till rapporten. 9 Generic Learning Outcomes har i denna utvärdering använts för att beskriva vad projektdeltagarna tog med sig i form av tidigare erfarenheter, motivation, kunskap, idéer, förväntningar till projektet, samt vad de och deras organisationer fått ut av att vara med i projektet. 2.2 Vad utvärderingen sökt uppnå Utvärderingen av Ur besökarens perspektiv har sammanfattningsvis sökt ta reda på: I hur stor utsträckning projektets övergripande syfte uppnåtts hittills. I hur stor utsträckning målen med projektet uppnåtts hittills. Förutsättningar för målens uppfyllande. Värdet med projektet, skillnaden som projektet gjort. Samt, att inhämta kunskap som kan ligga till grund kloka, insiktsledda beslut för framtida verksamhetsutveckling eller under liknande projekt, hos projektets olika organisationer, finansiärer och intressenter. 2.3 Om utvärderaren Region Skåne/Kultur Skåne (hädanefter benämnt Region Skåne) ställde hösten 2009 frågan till Riksutställningar om att delta i projektet "Ur besökarens perspektiv" som oberoende utvärderare, men också att bidra med myndighetens erfarenheter samt att utifrån sitt nationella uppdrag bidra till att sprida projektets erfarenheter. Bakgrunden till förfrågan var att Riksutställningar under perioden 2008 2010 hade ett regionalt utvecklingsuppdrag formulerat; Riksutställningar ska i samverkan med de regionala museerna, eller deras samverkansorgan, utarbeta former för ökad samverkan som rör de regionala museernas utåtriktade och pedagogiska arbete. Arbetet ska vara inriktat på utveckling av utställningsmediet och förmedlingen av utställningar samt metoder för utställningsteknik. 10 Hos Riksutställningar är Ylva Hammar och Göran Björnberg ansvariga för kunskapsinhämtning, analys och dokumentationen. Ylva och Göran har specialkompetens inom strategi, pedagogik och Ylva är utbildad facilitatator. Genom myndighetens kontakter med Leicester University samt den engelska museisektorn, har Riksutställningar länge funderat på GLO som ett verktyg för verksamhetsutveckling i svensk museikontext. 8 Learning is a process of active engagement with experience. It is what people do when they want to make sense of the world. It may involve the development or deepening of skills, knowledge, understanding, values, ideas and feelings. Effective learning leads to change, development and the desire to learn more (Campaign for Learning 1998). 9 Bilaga 2 10 Ur Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Riksutställningar. 12
Som extern konsult för utvärdering har Riksutställningar därför valt att anlita Emily Johnsson, utvecklings och utvärderingskonsult med tvåkulturell bakgrund (brittisk/svensk). Emily har arbetat med olika utvecklingsuppdrag inom kultursektorn i Storbritannien sedan 2001, och i Sverige sedan 2007. Hon är utbildad vid University College London, King s College London och Institute of Education i London, samt vid Lunds Universitet. Under hennes tid som Evaluation & Research Officer på London Museums Hub 2002 blev hon en av de första någonsin att använda och utveckla fortbildningsmaterial i the Generic Learning Outcomes (GLO), senare blev hon Museum Libraries Archives Councils officiella utbildare i GLO. Emily utbildar nu museipersonal runt om i Sverige i GLO och utvärdering i dialog med besökare, och genomför och stöttar utvärderingsprocesser för förvaltningar och enskilda institutioner i både Sverige och Storbritannien. Emily har i projektet Ur besökarens perspektiv stöttat Riksutställningar med: En utvärderingsplan för projektet Underlag för kunskapsinhämtning och analys Struktur för rapport och handledning under analysarbetet Texter som rör utvärdering och GLO 2.4 Hur kunskapen samlats in och analyserats 2.4.1 Metoder Det finns en uppsjö av olika metoder att ta hjälp av under utvärdering/reflektion. Det vanligaste misstaget är att välja metod innan man vet exakt vad man vill ta reda på. Ofta ställs fel frågor ställs vid fel tillfälle och kunskapen som samlas in blir svår att använda. Detta är speciellt vanligt under reflektion med brukare/ besökare. Metoden eller metoderna som väljs i en utvärderingsprocess bestäms utifrån typen av frågeställningar, och alltid sist i processen. Kvalitativ utvärdering görs när man behöver ta reda på hur och varför någonting fungerar, har upplevs eller hänt. Kvalitativa metoder är exempelvis fokus grupper, intervjuer, grafitti plank, workshops, värderingsövningar, loggböcker, kollage, associationslekar, skriftlig respons och observationer. Frågor som ställs under kvalitativa undersökningar är öppna frågor, vilket betyder att frågorna ställs och formuleras på sådant sätt att de tillfrågade kan "bre ut sig" i sina svar. De kan uttrycka åsikter klädda i egna ord och ge mer än ett svar på varje fråga. Kvalitativa frågor ger mycket mer djupgående information om de tillfrågades tankar, idéer och åsikter. Kvantitativ utvärdering görs när man behöver ta reda på i hur stor utsträckning, hur många, och frågor man kan svara ja eller nej på. Kvantitativa metoder är enkäter eller intervjuer med stängda frågor, eller omröstningar. Helst skall utvärderingar innehålla både kvalitativa och kvantitativa delar för att kunna samla in ett så djuplodat kunskapsomfång som möjligt. Kunskapsinhämtningen i denna utvärdering har framförallt varit kvalitativ då reflektionen primärt har handlat om att få insikt kring en process, vad som hänt och inte hänt, samt något om dess effekter: Hur processen fungerat, varför en aktivitet genomfördes effektivt eller inte, hur människor kände sig som ett resultat av att ha varit med i projektet och så vidare. 13
Kvalitativa metoder som tillämpats har varit Fokusgrupper med projektgruppen (formativ och summativ utvärdering). Telefonintervjuer med projektets styrgrupp ( formativ och summativ utvärdering). Öppna skriftliga frågeställningar med projektgruppen (formativ utvärdering). Observationer genomgående under projektets gång. I hur stor utsträckning som projektdeltagarna uppfattar att projektets aktivitetsmål uppnåtts har uppnåtts har samlats in genom en kvantitativ Enkät med samtliga deltagare ( summativ utvärdering). 2.4.2 Respondenter Totalt har 23 representanter från de deltagande organisationerna samt Region Skåne deltagit i den formativa och summativa reflektionen. Bildningsförbundets representant från styrgrupp har ej deltagit i intervjuer eller enkät. Styrgruppen består av två representanter från Region Skåne, representanter på ledningsnivå för de tre regionala museerna, en representant för folkhögskolorna i Skåne, två representanter från studieförbunden och en för Skånes Bildningsförbund. Projektgruppen består av projektledare, åtta medarbetare från de tre museerna, två från folkhögskolorna, fyra från studieförbunden. Riksutställningars utvärdering av projektet Ur besökarens perspektiv har innefattat både formativ och summativ reflektion tillsammans med projektdeltagare, men inte besökare. Detta därför att projektet hittills inneburit en intern förändringsprocess. Organisationerna uppmuntras starkt att genomföra reflektion tillsammans med besökare i ett senare skede för att utröna huruvida projektets övergripande syfte uppnåtts. 2.4.3 Analys Det insamlade materialet har kodats och analyserats utifrån utvärderingarnas strategiska frågeställningar och analysunderlag baserade på traditionell socialvetenskaplig forskningsmetod. De delar av materialet som rör vad deltagarna tog med sig i form av tidigare erfarenheter, kunskaper, idéer, förväntningar, samt vilken skillnad som projektet gjort för projektdeltagare och deras organisationer har kodats och presenterats med hjälp av de ovan beskrivna Generic Learning Outcomes. 14
3. Resultat 3.1 Förutsättningar för att genomföra projektet Förutsättningarna som utvärderas handlar om två saker, dels vad projektdeltagarna tar med sig in i projektet, d.v.s. så kallade inputs. Dels sådant som gjorde det lättare och svårare att genomföra de aktiviteter som projektet handlade om. den stora utmaningen är att överbrygga de olika arbetskulturerna för organisationerna. (Region Skåne) Förutsättningarna för projektets genomförbarhet har sett olika ut i de olikaorganisationerna. Museerna är tre sammanhållna organisationer medan folkbildningens personal och lokaler är spridda över hela regionen. Dessutom har kommunikation och beslutsvägar fler steg inom folkbildningen, som också haft svårare att frigöra tid för projektet eftersom personalen till stor del är uppbunden i verksamhet som cirklar och utbildningar. Vid projektets start var det 2 av 17 folkhögskolor som deltog och från studieförbunden deltog 4 av 10. I samverkansparternas uppdrag finns stora likheter och som en gemensam värdegrund att utgå från och bygga vidare på, gillades folkbildningens. "demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation Även följande begrepp blev värden som projektet ville arbeta med. Yttrandefrihet, medborgarperspektiv, bildning, rätten till sin historia, att förstår/påverka sin samtid, inspirera till att påverka, kreativa processer och att möta människor. Verksamheterna har sammantaget rika förgreningar både vad det gäller den geografiska spridningen och de intresseområden och åldersgrupper som deltagare och besökare utgör. Här finns en mångfald i bakgrunder och berättelser, vilket sågs som en stor resurs för omvärldsanalys och i medborgardialogen. 3.1.1 Inputs/ Startpunkter Med inputs menar vi vad projektdeltagare tagit med sig in i projektet i form av tidigare erfarenheter, motivationer och förväntningar allt som påverkat hur och vad projektdeltagarna tagit till sig projektet. 3.1.1.a En önskan om att angå fler Styrgruppen formulerade en önskan att bli bättre på att se besökare/deltagare som en resurs för att göra verksamheterna angelägna för fler. Man såg att en ökad mångfald av bakgrunder och berättelser hos regionens invånare har skapat nya utgångslägen för folkbildningen och museerna. För att möjliggöra omvärldsanalys och skapa delaktighet i utformandet av verksamheterna saknade organisationerna metoder och former för samverkan. Museerna hade en tydligare bild än Folkbildningen i detta avseende, tack vare inspirationen från museerna i Glasgow med deras arbetssätt och resultat i utställningarna. 15
3.1.1.b Samsyn saknas Uppfattningen om att det var oklart på vilket sätt projektet skulle gagna de olika samarbetsparterna fanns med i projektets start. På vilket sätt skulle folkbildningens kurser och studiecirklar öka och utvecklas? Ett winwin projekt? ( folkbildningen) Deltagare i projektgruppen har kommit med i olika faser av projektet och alla har då inte fått hela bilden med sig av projektet och dess syfte och mål. Det har påverkat förståelsen för projektet och vilken roll man som projektdeltagare skulle ha. Gemensamt var en motivation för att utöka samverkan. Regionens kulturpolitiska vision pekar på kulturens möjligheter att vara ett kitt i samhällsbygget. Projektet är en produkt av den nya regionala kulturpolitiken men samtidigt en process som kommer både uppifrån och underifrån. (Region Skåne) 3.1.1.c Förväntan kring samverkan De fanns från början i projektgruppen förväntan inför att lära känna varandras organisationer och olika kompetenser. Det är inte en dagsslända det är med en långsiktighet. 3.1.1.d Erfarenheter och kompetenser Erfarenheten av att involvera sina deltagare/besökare fanns inom verksamheterna på olika sätt. Det fanns även viss erfarenhet av att arbeta med deltagare som en resurs för att få en kontinuerlig omvärldsbevakning. Den samlade och olikartade kompetensen i projektet sågs som en styrka. Verksamheterna har samarbetat i mindre och större projekt tidigare. 16
Tabell 3.1.2 Inputs: vad deltagarna tar med sig in i projektet GLOs Innehåller Inputs Kunskap och förståelse Förståelsen av styrkan i verksamheternas bredd av och olikheter i besökare/deltagare. Styrgrupp såg stora likheter i uppdragen. Museerna hade en tydligare bild av vad resultatet kunde ge än Folkbildningen. Förmågor och färdigheter Erfarenheten av att involvera sina deltagare/besökare. Viss erfarenhet av att arbeta med deltagare som en resurs för att få en kontinuerlig omvärldsbevakning. Attityder och värderingar En önskan om att angå fler. Nya utökade samarbetsformer var efterlängtat. Förväntan kring samverkan. Den samlade och olikartade kompetensen i projektet sågs som en styrka. Oklart hur det skulle gagna de olika verksamheterna. Projektgruppen hade olika bilder av projektet. Glädje, inspiration och kreativitet För de som besökt Glasgow var det en inspiration som nytänkande förebild. Aktivitet, beteende, progression Regionen ger uppdraget åt folkbildningen och museerna att hitta former för samverkan. 3.1.3 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser. Med möjliggörare och hinder menas här vad var det som gjorde det möjligt eller svårare för att genomföra aktiviteterna? Aktiviteterna i projektet är satta i en bestämd ordning för att uppnå målen. I dessa faser av projektet visar utvärderingen på vad som möjliggjort eller förhindrat de rapporterade effekterna. Deltagarnas inputs blir då en del av möjliggörare och hinder. I figuren nedan får ni följa med i projektets faser från projektets bakgrund under 2009, fram till år 2012 då projektet utvärderar och säkrar projektets framtid. 17
Tabell 3.1.4 Möjliggörare och hinder i projektets olika faser 2009 PROJEKTETS BAKGRUND Möjliggörare Parallella processer som ger motivation och energi till projektet. Region Skånes kulturpolitik som avser att stimulera samarbete. folkbildningsorganisationerna Inom Museisektorn fanns en diskurs och vilja att genom dialog bättre angå besökare. De tre museernas pilotprojekt Med besökaren i centrum inspirerat av museerna i Glasgows sätt att förnya utställningsmetodiken. Behovet av en ny form för samverkan dem emellan. Likheter i uppdrag och värdegrunder. 2010 PROJEKTET FORMULERAS Möjliggörare Region Skåne bjuder in regionala museerna, representanter för Folkbildningen och Riksutställningar till ett samverkanseminarium. 11 Här startar processen för samverkan. Väl förberett, engagerade deltagare med gemensamt inläst inspirations och kunskapsmaterial. Seminariet med processledning, resulterade i en idé om samverkan och ett antal gemensamma utvecklingsidéer kring ett vidgat deltagande. Projektets mål och syfte formuleras av samverkansparterna. 12 Riksutställningar föreslår processledarutbildning som metodverktyg för att genomföra dialoger med deltagare och besökare. Ansökan om utvecklingsbidrag beviljas av Regionen och Kulturrådet. 13 Det möjliggör en gemensam studieresa som inspiration, processledarutbildning för gemensam kompetens utveckling, genomförandet av utställning/aktiviteter och dokumentation och utvärdering av projektet. Riksutställningar får uppdraget att dokumentera, utvärdera och ge förslag på förbättringar. Rapporten sågs som angelägen att dela med fler regioner och ett nationellt seminarium planeras in som avslutning av projektet. Det sågs av deltagarna som att det gav projektet ett extra värde och skärpa. Hinder Obalans i representationen för organisationerna Från folkbildningens 27 olika förbund och folkskolor fanns ett fåtal representanter med i förhållande till att de tre museer hade varsin. Det gav museerna ett tolkningsföreträde vid formulering av syfte och mål. Olika förutsättningar för organisationerna 18
Förutsättningarna för folkbildningen bygger bland annat på att verksamhetens ekonomi hänger på antal studietimmar. Detta har påverkat intresset för att delta, liksom sättet att förankra projektet. 2010 PROJEKTETS FÖRSTUDIE Möjliggörare Deltagare från samverkansparterna genomför en studieresa till Glasgow. Utställningarnas genomförande utifrån besökares perspektiv gav gruppen en rejäl portion av inspiration och intresse för att få genomföra projektet. Resan resulterar i Rapport från Glasgow museums. Synopsis utarbetas inför projektets start. 14 Underlaget för upphandling av processledarutbildning formuleras. 15 Hinder Avsaknad av förståelse för projektet ger otydliga roller. Projektet har hittills saknat projektledare, tillsätts inför resan med en otydlig roll och ett otydligt mandat. 2011 SAMVERKANSPLATTFORMENS UPPSTART Möjliggörare Projektgruppen växer med ett större antal representanter från folkbildningen. Med erfarenhet från projektets igångsättningsfaser ser man vikten av att deltagarna inte byts ut under resterande del av projektet. Projektgruppen tar del av varandras motivation för att delta. GLO används som metod. Hinder Otydliga roller för ansvar och mandat Stora delar av projektgruppen byts ut, fler från resan deltar inte längre i projektgruppen. Nya projektdeltagare saknar även de hela bilden av projektet och har därmed oklara roller. Det är inte avsatt tid för projektgruppen att ta ikapp de kunskaper som finns i projektets bakgrund, formulering och förstudie. Projektet saknar en tydlig beställning från styrgruppen. Det saknas även en tydlighet i på vilket sätt projektet blir till gagn för alla samarbetsparter. Projektet saknar en tydlig projektägare. Projektet saknar en kommunikationsplan för förankring inom och mellan organisationerna. För att projektet ska ha en fungerande kommunikation är det mycket kvar att göra internt i varje organisation, även mellan dessa. I dag finns ingen tid avsatt för det ansvaret. 19
Som bilaga 8.2 ligger tabell som sammanfattar Möjliggörare och hinder i projektets olika faser. 3.2 Måluppfyllelse Det som behandlas här är huruvida de aktivitetsmål som formulerats för projektet genomförts. Projektdeltagarnas svar på i hur stor utsträckning har projektets aktivitetsmål uppnåtts redovisas i kolumnen till höger. De har fått göra den bedömningen utifrån en 4 gradig skala, där 4 står för att målet i hög grad uppnåtts. Rankning av måluppfyllelsen i vänster kolumn innehåller det sammantagna avtryck som aktiviteterna gjort. Tabell 3.2.1 Måluppfyllelsens utsträckning Rank Aktivitetsmål Kommentarer Respondenternas rankning och i medeltal. Hög grad Genomföra projektet inom reviderad budget. Projektet har genomförts inom budgetramen. Inte alla projektdeltagare har inte haft kunskap om budget. Hög grad Processledarutbildningen ska öka den gemensamma kompetensen och förmågan att samarbeta.. Mycket användbara och konkreta i förhållande till att skapa verksamhet ur besökarens perspektiv. De kommer att leva kvar. (projektgruppen) Svar medeltal 3,71 Förmågan att samarbeta har i hög grad uppnåtts. Kompetensen som nu är gemensam är den metod som man i samverkan använder för dialog med besökare/brukare. Tiden som gavs under utbildningen, 2 dagars internat x 3, har varit av stort värde för reflektion. Dessutom fick projektgruppen det gemensamma drivet under utbildningsfasen Till viss del Skapa tre olika aktiviteter kopplade till folkbildningsaktiviteter inom ramen för samarbete mellan de regionala museerna och folkbildningen. Är skapade, ej genomförda De tre aktiviteterna är ännu ej genomförda vid insamlingen av material till utvärderingen. Samtliga aktiviteter är planerade, två är sin slutfas för att genomföra, en arbetar som planerat på längre sikt. Svar i medeltal 3,55 20
Aktiviteterna har i högre grad involverat museerna och studieförbunden än folkhögskolorna. Projektets genomförandefas med aktivitetsmålet att skapa tre aktiviteter, har gett förmågan att utveckla projektmodellen. Den innehåller nu delaktighet av besökare/deltagare för omvärldsbevakning, fokusgrupper, teman och aktiviteter/utställning. Till viss del Utarbeta gemensamma metoder för dialog och samarbete med besökaren. Är utarbetade, ej förankrat Facilitering med sina verktyg är nu den metod som används och utvecklas för att föra en dialog med besökare/deltagare. Projektet såg att man saknade metod för att sätta effektmål för samarbetet med besökare/deltagare. För att utveckla den gemensamma kompetensen planeras en GLO utbildning. Aktivitetsmålet är uppfyllt inom projektgruppen, inte gemensamt förankrad inom organisationerna. Svar i medeltal; 3,27 Låg grad Aktivera en samverkansplattform för utökat och långsiktigt samarbete mellan regionmuseer och folkbildningsorganisationer. - Är inte långsiktig Det som särskilt lyfts fram av respondenterna är att man prövat motivationen och förutsättningarna för samverkan. Man tillägger att långsiktigheten inte är säkrad. Utvärderingen visar på att långsiktigheten i första hand är en organisatorisk utmaning att lösa. Kontinuitet,strukturer och förankring är avgörande för att förändringen ska vara motiverande och möjlig. Svar i medeltal; 2,86 Vad det gäller det interna arbetet med att skapa en samverkansplattform är det en 10 poängare. (röst från arbetsgruppen) Låg grad Bilda ett samverkansråd med representanter på ledningsnivå för regionala museer, representanter för folkhögskolorna och från studieförbunden i Skåne. Är inte bildat Styrgruppen för projektet har bestått av representanter på ledningsnivå för regionala museer, studieförbunden och folkhögskolorna. Ett samverkansråd är inte formellt bildat. svar i medeltal; 2,29 Projektet har visat att förutom ett 21
samverkansråd så återstår även intern organisation som möjliggör förankring och kommunikation. Låg grad Integrera nya idéer och intryck från studiebesök/resa till Glasgow. Är inte integrerat Museerna hade redan innan projektstart en förkunskap om arbetsätt i Glasgow. Det saknade folkbildningens deltagare. I reserapporten framgår tydligt betydelsen av den gemensamma upplevelsen för förståelsen av ett möjligt resultat av samarbetsprojektet. Likaså vägen till resultatet. En ny studieresa till Glasgow skulle möjliggöra uppfyllelse av målet. Svar i medeltal; 2,18 här borde verkligen folkbildningen varit med för att lättare förstå hur samarbetet kan gå till och varför. ( respondent från folkbildningen ) Mycket låg Genomföra projektet inom angiven tidplan. Är inte genomfört I tidsplanen för projektet var satt avslutning 2011. Förlängningarna har varit nödvändiga och positiva för projektet. Inte alla projektdeltagare har inte haft kunskap om den ursprungliga tidsplanen. 3.3 Projektets effekter på alla inblandade Som ovan beskrivet, har projektet formulerats utifrån aktivitetsmål, det vill säga vad man i projektet skall genomföra, dock inte vilka effekter, eller avtryck dessa aktiviteter skall ha, själva syftet med dem. Utvärderingen har dock valt att fånga in värdet av dessa aktiviteter genom att låta projektdeltagarna reflektera kring hur de känner, tänker och gör annorlunda som ett resultat av att ha varit med i projektet. Effekterna på alla inblandade beskrivs genom språket Generic Learning Outcomes, ett i Storbritannien väletablerat språk för att både formulera mål och beskriva skillnaden som ett projekt haft på individer och organisationer. De hinder och möjliggörare som listas ovan under Tabell 3.1.4 inputs. Möjliggörare och hinder i projektets olika faser visar på vad som gjorde det lättare och svårare för aktiviteter att genomföras, således också chanserna för dessa aktiviteter att göra avtryck för projektets deltagare. 3.3.1 Effekter för styrgrupp och projektgrupp. De övergripande skillnaderna som projektet gjort för projektgruppen kan beskrivas som kunskapen om varandra, förmågan att samarbeta och ett nytänkande. 22
vi har blivit riktigt bra på att samarbeta med varandra där våra olika kompetenser kommer till sin rätt. (projektgruppen) Ökad insikt om på vilket sätt varje verksamhets unika kompetens och bredden av målgrupper möjliggör ett arbetssätt med besökarens perspektiv. Kunskapen om varandra har gett förmågan och inspirerat till att se konkreta möjligheter för gemensamma aktiviteter. Likaså ett nytänkande i utbyte av kunskaper och lokaler mellan de olika verksamheterna. Här ser man möjligheter både i den utåtriktade verksamheten men även för den interna kompetensutvecklingen. Vi har omsatt vår kunskap om varandra och facilitering till att skapa en metod för dialog som ger besökarens perspektiv på aktiviteterna. ( projektgrupp ) Ökat självförtroende och förmågan att facilitera. leda effektiva och engagerande gruppmöten. Ökad analytisk förmåga samt insikt och erfarenhet av psykosocialt främjande arbetssätt.( projektgrupp) Kreativiteten inom projektgruppen har i sig skapat motivation att fortsätta samarbetet. De aktiviteter som främst uppmuntrat dessa avtryck har varit: Det gemensamma arbetet med att ta fram aktiviteter processledarutbildningen Båda aktiviteterna har fördjupat kunskaperna om varandra. Utbildningen gav förmågan att i samarbete med deltagare/besökare ta fram aktiviteter. I likhet med projektgruppen upplevde också styrgruppen att de framför allt fått med sig Kunskapen om varandra och med den ökad insikt om likheten i uppdrag. Både styrgrupp och projektgrupp har förstått skillnaderna i förutsättningarna för att samverka. Man ser även vilka utmaningar det innebär. För de från styrgrupp och projektgruppen som deltog i studieresan gav det en förståelse för och inspiration till att genomföra projektet. Skillnaden mellan de effekter som styrgruppen fått med sig jämfört med projektgruppen Styrgruppen har inte varit operativ i projektet. Man har därför inte fått samma direkta upplevelse som projektgruppen av att ta fram tema och aktiviteter och hur det arbetet föder inspiration och förmåga att se möjligheter i framtida konkreta samarbetsprojekt. Effekter som är tydligare hos styrgruppen Att kunskapen om skilda förutsättningar för samverkan är en utmaning att lösa. Att projektet gett ett lärorikt prov på och en positiv erfarenhet av att det är givande att samarbeta, vilket är förutsättningen för att prioritera samverkan på ledningsnivå. Styrgruppen har ansökt om utvecklingsbidrag för utbildning av GLO som ett reslutat av förståelsen av att det krävs kvalitativa metoder för samverkan och dialog med deltagare/besökare. 23
Tabell 3.3.2 Sammanfattning av effekter för styrgrupp och projektgrupp GLOs Projektgrupp Styrgrupp Kunskap och förståelse Utökad kunskap om varandras organisationer och verksamheter. Fördjupad kunskap om verksamheternas bredd av målgrupper. Processledarutbildningen som en demokratisk, kreativ, effektiv metod med tydliga resultat för att föra dialoger med besökare/deltagare. Kunskapen om varandras uppdrag där verksamheterna har många beröringspunkter, en förutsättning för samverkan Större förståelse och kunskap om varandras organisationer. Både i arbetssätt och skillnader i förutsättningar att delta för museer och folkbildningen. Ett givande lärorikt som gett en konkret bild av vad samverkan kan innebära Ökad kunskap om besökaren genom fokusgrupperna. Förmågor och färdigheter Förmågan att samarbeta. Förmågan till en ny mötesteknik. Projektet har gett nya insikter om hur olika förutsättningarna ser ut för samverkan. Nytänkande i hur samverkan kan ge nya aktiviteter Tänker i framtida möjliga samarbeten. Attityder och värderingar Insikt i varandras kompetenser och hur de olika verksamheterna kompletterar varandra. Värdesätter tiden för processen. Att varje verksamhet har sin unika kompetens och sin målgrupp En gemensam syn på värdet av samverkan och att organisationerna har så mycket att vinna på samverkan för att få ett ökat intresse för deltagande i våra olika verksamheter. Insikten om vikten av upplevelsen från Glasgow som motiverar till utbildning i GLO. Ökad insikt om besökarens perspektiv Insikt om Riksutställningars nya roll i deras medverkan i projektet.
Glädje, inspiration och kreativitet Inspirerade till att se konkreta möjligheter för nya gemensamma aktiviteter. Större självkänsla och därmed större kreativitet med verktygslådan från utbildningen. Motiverade att arbeta vidare med projektet Inspirerad att arbeta vidare med projektets kärnfrågor Aktivitet, beteende, progression Utformat en metod för dialog som ger besökarens perspektiv på aktiviteterna. Använder facilitering som generell mötesteknik. Ökade kontaktytor Region Skåne använder erfarenheterna av projektet i andra planerade samarbetsprojekt Använder projektets nätverk i mindre nya samarbeten.
3.3.3 Effekter för de olika organisationerna Övergripande gemensamma skillnader som projektet gjort för organisationerna kan beskrivas som att samtliga organisationer har motivationen och viljan att arbeta vidare för att långsiktigt förankra projektet. att erfarenheterna har gett en gemensam fördjupad förståelse för möjligheterna att samverkan leder till kvalitetshöjning för en större bredd av medborgarna. att samverkan har gett stora möjligheter till fortsatt arbete att öka och bredda målgrupper som deltar i respektive verksamhet. En insikt om att tidens betydelse för förankringen och förändringsarbetet måste värdesättas. De effekter som folkbildningen och museerna särskilt fått med sig kan beskrivas som att projektet gett en gemensam förmåga att se nyskapande aktiviteter för de tre samarbetsparterna. att organisationerna nu arbetar nu i ett fungerande mindre nätverk. att man nu har Kunskaper och förmågan att pröva och utveckla projektmodellen och en dialogmetod. att facilitering används i det dagliga arbetet. Effekter som folkbildningen och museerna Museerna uttrycker tydligare än folkbildningen att besökarens perspektiv och samverkan ska vara en del av verksamheten. Ett av museerna har lagt in detta i sina mål för nästa 4 års plan. Folkbildningen ser, till skillnad från före projektet, tydligare konkreta aktiviteter för framtida samarbeten. Regionen har i sin tur särskilt fått med sig För regionen är erfarenheterna från projektet en kunskap som ger förmågan att föra vidare dessa i andra samarbetsprojekt. Genom sin samlade erfarenhet från projektet har man fått en större kunskap om och därmed en större legitimitet hos folkbildning och kulturarv. 26
Tabell 3.3.4 Sammanfattning av effekter för de olika organisationerna. GLOs Gemensamma avtryck Särskilt för museerna Särskilt för folkbildningen Särskilt för Regionen Kunskap och förståelse Insikt om projektets syfte och vision. Ökad insikt om varandras uppdrag. Fördjupad kunskap och förståelse om varandra. Kunskap i processledning. Insikt om att tiden för förankringen och förändringsarbetet måste värdesättas. Insikt om att museerna hade en förkunskap om museerna i Glasgow. Därmed även ett tolkningsföreträde i formulering av syfte och mål. Insikt om att båda organisationerna behöver en särskild omsorg i att förankra projektet. Förmågor och färdigheter Omsätter projektets syfte i utvecklande verksamhet. Förmåga att fördjupa samarbetet. Förmåga att processleda. Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Värderar samarbetet och medborgardialog högt. En stärkt självkänsla i att leda kreativa arbetsmöten. Att se varandra som en gemensam resurs. Samarbetet har gett inspiration för nytänkande i verksamheterna. Projektet har skapat ett kreativt samarbete och har haft roligt. En ökad legitimitet i kommande samarbete med folkbildning och kulturarv. Aktivitet, beteende, progression Att de olikheterna i förutsättningarna för samverkan, är en utmaning att lösa. Motivationen och viljan att utveckla vidare. Arbetar nu enligt projektmodell i ett mindre nätverk. Museerna uttrycker tydligare att besökarens perspektiv och samverkan ska vara en del av verksamheten. Ett av museerna har lagt in detta i sina mål för nästa 4 års plan. Projektet är en kunskapsbank för regionen inför nya samarbetsprojekt. 27
Tabell 3.3.5 Effekter som uppnåtts i de olika faserna av projektet PROJEKTETS BAKGRUND En gemensam ökad motivation för ett ökat samarbete och att se besökaren/deltagaren som en resurs. Region Skånes kulturpolitiska program var orsak till att initiera samverkan mellan kulturarv och folkbildningen. PROJEKTET FOMULERAS Inspirationen från seminariet gav motivationen och ledde till att projektet formulerades och ansökan om bidrag som möjliggjorde projektets studieresa, utbildning, dokumentation och genomförandet av aktiviteter. PROJEKTETS FÖRSTUDIE Studieresan gav en gemensam förståelsen av projektet. Kunskapen gav förmågan att utforma synopsis och underlag till utbildningen SAMVERKANSPLATTFORMENS UPPSTART Nyfikenhet och förväntan i projektgruppen samtidigt med upplevelsen av oklarhet i projektets syfte och mål då man saknar kunskaper om projektets helhet. SAMVERKANSPLATTFORMEN KOMPITENSUTVECKLAS Gav en ökad insikt om vad projektet syftar till, även uppfattningen om att det var otydligt på vilket sätt det gav ett winnwinn samarbete. Kunskap om och färdigheter i facilitering, skapade ett tryggt, roligt och kreativt samarbete. Behovet av en projektorganisation som förmår en snabbare återkoppling mellan projektgrupp och styrgrupp formulerades. Insikten om tidens betydelse för att kvalitets säkra metodutvecklingen. Utbildningen och samarbetet gav förmågan till utformande av projektmodell. Insikten om tidens betydelse för ett kvalitativt arbete. SAMVERKANSPLATTFORMEN AKTIVERAS Fördjupad kunskap om varandra. 28