Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska källmaterial Historiska källmaterial Analyser i olika skalor Analyser i olika skalor Historisk bristanalys Historisk bristanalys
Lycksele kommun Lycksele district Former state-owned forest AssiDomän Västerbotten county Dalarna county Orsa Forest Common
Föreställningar om naturlandskapet Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Likåldrig lövskog, lövbrännor Bild 2. Alla träd dör vid en skogsbrand Kronbrand, intensiva bränder, USA & Kanada
Föreställningar om naturlandskapet Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Likåldrig lövskog, lövbrännor Bild 2. Alla träd dör vid en skogsbrand Kronbrand, intensiva bränder, succesionsskogar Dessa påståenden stämmer inte överallt Behov av regionalt anpassade refererenser
Hur mycket lövdominerad skog fanns det? Talldominerat landskap, Lycksele kommun, Västerbotten 1914 135 000 ha produktiv skogsmark Lövandel % av areal Inget löv 54 Inslag (10-30 %) 28 Blandbestånd (30-50 %) 6 Lövdominerad (50-100 %) 9
Regional variation i andelen lövrik skog Andel Bl1914 lövrik skog (>30 % löv) 1914 0-10 % 10-30 % 30-50 % 50-70 % 70-80 % (Axelsson 2001)
Regional variation i andelen lövrik skog Andel Bl1914 lövrik skog (>30 % löv) 1914 0-10 % 10-30 % 30-50 % 50-70 % 70-80 % Miljonstämplingen 1888
Variation på landskapsnivå 1914 Kronoparken Bjurbäckslandet Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv 10-20 % 30-40 % 50-80 % 0 2 4 6 8 10 Kilometers
Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv 10-20 % 30-40 % 50-80 % 0 2 4 6 8 10 Kilometers 30-40 % löv Knutna till höjder/ bränd mark
Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv 10-20 % 30-40 % 50-80 % 0 2 4 6 8 10 Kilometers 30-40 % löv Knutna till höjder/ bränd mark
Variation på landskapsnivå Myrar Sjöar/Vattendrag Lövförekomst 1914 Inget löv 10-20 % 30-40 % 50-80 % 0 2 4 6 8 10 Kilometers 50-80 % löv Små områden Knutna till fuktig mark
Struktur på enskilda lövbrännor Förekomst av spridda barrträdsöverståndare gav stor andel blandskog och liten andel ren lövskog Dimensionsavverkning och efterföljande brand gav ett kraftigt lövuppslag Dagens lövbrännor med höga naturvärden kan vara en produkt av mänsklig påverkan
Bild 1. Lövdominerade bestånd var vanliga förr Regional nivå Lövrik skog koncentrerat till få områden Större delen av regionen har låg andel lövrik skog Landskapsnivå Mycket små bestånd med lövdominerad skog Lövet förekom mest i barrdominerade blandbestånd Beståndsnivå Överlevande barrträd kvar efter branden, mosaikartad struktur på brännorna Trädslagsrena lövbrännor - en kulturprodukt?
Andel olikåldrig skog 1914 Bl1914 50-60 % 60-70 % 70-80 % 80-90 % 90-100 % Rivers.shp (Axelsson 2001) I genomsnitt var 83 % av arealen olikåldrig
Förändringar under 1900-talet 1914 Våtmark Likåldrig yngre skog (0-100 år) Inslag av äldre träd (100-250 år) 1997 (Axelsson & Östlund 2001)
Förändringar under 1900-talet 1914 Våtmark Likåldrig yngre skog (0-100 år) Inslag av äldre träd (100-250 år) 1997 Stora sammanhängande områden med olikåldrig skog har ersatts med. (Axelsson & Östlund 2001) små fragmenterade områden med genomhuggen äldre skog
Grova träd 1891 Antal träd per hektar (>26 cm DBH) 0-15 15-35 35-51 51-72 72-113 0 2 4 6 8 Kilome
Bränd mark ca 1870 Grova träd 1891 Antal träd per hektar (>26 cm DBH) 0-15 15-35 35-51 51-72 72-113 0 2 4 6 8 Kilome
Åldersfördelning för grova träd i Orsa besparingsskog 1885 53 grova träd (>33.76 cm DBH) per hektar Av dessa var 4 träd per hektar äldre än 400 år 1 grov tall äldre än 700 år på vart 8:e hektar Minst 6 % av tallarna var äldre än 400 år
Historisk bristanalys Det aktuella landskapet följs bakåt i tiden Ger möjlighet till bättre regional anpassning av miljömål Bättre förståelse för lokal störningsdynamik ger effektivare naturvård; rätt struktur på rätt plats Lokala exempel - har ett stort pedagogiskt värde och skapar mentala bilder Hittills har bristanalyser varit baserade på ett fåtal referenser från andra områden eller ett tänkt naturtillstånd
Historisk bristanalys i Bjurbäckslandet % av produktiv skogsmark Nuvarande miljömål (FSC) 1800-tal Idag Äldre skog (>120 år), nyckelbiotoper 5 75 2 Skog >80 år 20 95 27 Lövrika bestånd (>30 %) 5 6 5 Brandpåverkan 0.05 1 <0.05
Historisk bristanalys i Bjurbäckslandet % av produktiv skogsmark Nuvarande miljömål (FSC) 1800-tal Idag Nuvarande mål jämfört med 1800-tals landskapet Äldre skog (>120 år), nyckelbiotoper 5 75 2 7 % Skog >80 år 20 95 27 21 % Lövrika bestånd (>30 %) 5 6 5 83 % Brandpåverkan 0.05 1 <0.05 0.05 %
Historisk bristanalys Om det långsiktiga målet är att härma naturlandskapet.. Hyfsat utgångsläge när det gäller löv (unga succesioner) Långt kvar när det gäller andel äldre skog och brand (Förutsätter att det går att återskapa värden på tidigare kalavverkade områden) Varför har lövet varit i fokus? Stor andel av rödlistade arter knutna till löv Att skapa lövsuccesioner är billigt idag Att återskapa olikåldrig tallskog genom att spara äldre grova träd kostar betydligt mer i förlorad virkesintäkt idag
Vad bör prioriteras långsiktigt i just detta landskap? Återskapa olikåldrig tallskog som var den helt dominerande beståndstypen Spara fler överståndare vid avverkning Mer bränning i stående skog eller under fröträd
Information från äldre skogsindelningskartor 1891 1914
Information från äldre skogsindelningskartor 1891 1914
Historisk kartdatabas Satellitbild Kartöverlägg Skogsindelningskartor Avvittringskarta Hydrologi, höjdförhållanden
Data från första Riksskogstaxeringen 1923-1929