Ny i Sverige: rätten till sex- och samlevnadsundervisning

Ny i Sverige: rätten till sex- och samlevnadsundervisning En undersökning av Splitvision Research om det utbildningsprojekt som Kunskapscentrum för sexuell hälsa genomfört 2011-2013 Januari 2014

Innehållsförteckning I KORTA DRAG... 3 FÖRORD... 5 1. VARFÖR UNDERSÖKNINGEN GENOMFÖRS... 6 1.1 BAKGRUNDEN TILL UNDERSÖKNINGEN... 7 2. OM UNDERSÖKNINGEN... 10 2.1 HUR UNDERSÖKNINGEN HAR GENOMFÖRTS... 11 2.2 ANALYS... 15 2.3 LÄSANVISNINGAR... 16 2.4 DISPOSITION... 17 2.5 BEGREPP... 18 3. KUNSKAPER OCH ATTITYDER FÖRE SRHR- UTBILDNINGEN... 19 3.1 INLEDNING... 20 3.2 HÖG SJÄLVSKATTAD RISK FÖR ÖVERFÖRING AV HIV EPIDEMIOLOGISKA SKÄL... 22 3.3 ORIENTERING... 23 3.4 KUNSKAPER I ÄMNET... 24 4. EFFEKTER AV UNDERVISNING I SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER FÖR SFI- ELEVER... 30 4.1 TYDLIGA EFFEKTER... 31 4.2 HAR FÅTT ORD FÖR ATT KUNNA BESKRIVA DEN EGNA KROPPEN... 32 4.3 ORIENTERING... 32 4.4 KUNSKAPER... 33 4.5 SPRIDIT KUNSKAPEN VIDARE EFTER UNDERVISNINGEN... 35 4.6 FÖRÄNDRAD ATTITYD... 36 5. VILKA ÄR FRAMGÅNGSFAKTORERNA I UNDERVISNINGEN?... 38 5.1 FRAMGÅNGSFAKTORER... 39 5.2 ALLA FÖRMEDLAR EN POSITIV BILD AV SRHR- UNDERVISNINGEN... 39 5.3 SFI- SKOLAN RÄTT FORUM... 40 5.4 UNDERVISNINGENS UPPLÄGG... 41 6. SKA UNDERVISNINGEN VARA BEROENDE AV ELDSJÄLAR?... 47 OM SPLITVISION RESEARCH... 49 REFERENSLISTA... 50 BILAGA 1 ENKÄT... 51 BILAGA 2 BAKGRUNDSUPPGIFTER GÄLLANDE SFI- ELEVER SOM DELTAGIT I ENKÄT- UNDERSÖKNINGEN... 58-2-

I korta drag I korta drag Om undersökningen Denna undersökning har genomförts inom ramen för utbildningsprojektet Hur säger man?. Undersökningen har genomförts med både kvantitativa (nollmätning med SFI- elever före utbildning och eftermätning med SFI- elever efter utbildning) och kvalitativa metoder (djupintervjuer och fokusgrupper med SFI- lärare och annan skolpersonal och SFI- elever). Undersökningen genomfördes under 2010-2013. Varför SFI- elever som målgrupp Kunskapscentrum för sexuell hälsa ser att det finns tre huvudsakliga skäl att med projektet vända sig till SFI- elever: epidemiologiska skäl, orienteringsmässiga skäl samt kunskapsluckor. Inom den här gruppen finns det individer som har brister i kunskap, i synnerhet saknar de språk som gör det möjligt att tala om sexualitet. Kunskapsbrist och en avsaknad av språk som gör det möjligt att tala om sexualitet blir därmed en barriär mot rätten till hälsa. Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen Vi, Splitvision Research, kan se att Kunskapscentrum för sexuell hälsas tre skäl till att vända sig till SFI- elever är väl grundade. Resultatet visar att SFI- eleverna jämfört med Sveriges befolkning i övrigt i hög grad skattar att de själva löper stor risk för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv. Kunskapsmässigt kan vi se att det finns skillnader vad gäller kunskaper som SFI- eleverna har före de deltagit i utbildningen om sexuell hälsa (nollmätningarna i Göteborg och Malmö i denna undersökning) och övriga befolkningen i Sverige 1. Exempelvis kan vi se att SFI- eleverna i lägre grad uppger att en person som ser frisk ut kan leva med hiv jämfört med befolkningen i övrigt. Ett annat exempel är huruvida saliv kan överföra hiv, där SFI- eleverna i nollmätningen i högre grad uppger att saliv kan överföra hiv jämfört med vad befolkningen i övrigt uppger. Effekten av undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för SFI- elever Vi kan se att det finns en tydlig effekt av SRHR- undervisningen. SFI- eleverna vet efter utbildningen i högre grad vart de ska vända sig inom sjukvårdssystemet för att få hjälp. De har fått tillgång till svenska ord som möjliggör att de kan besöka läkaren utan tolk. Många av de intervjuade SFI- eleverna uppger att de har fått ett nytt förhållningssätt till vården. De är efter utbildningen mer öppna för (har fått kunskap och förståelse för) mammografi, livmodershalscancervaccineringar och cellprovtagningar. Vi kan också se att SFI- 1 Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2 alternativt UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete (2011:1). - 3-

I korta drag eleverna efter utbildningen i högre grad vet hur hiv kan överföras. Vi kan också se att många av de kunskapsluckor som fanns vid nollmätningen har minskat. Vi kan se att det finns stora samhällsvinster med SRHR- undervisningen: Bland annat har de intervjuade SFI- eleverna berättat att de efter utbildningen påverkat vänner och i vissa fall vännernas döttrar att göra exempelvis cellprovtagningar, mammografi och livmoderhalscancervaccinering. SFI- eleverna har en ökad förståelse och kunskaper om hur infektioner överförs och smittskyddslagen. Med kunskaperna från SRHR- utbildningen har SFI- eleverna möjlighet att föra en bättre dialog med sina barn samt med sin partner/partners. Vilka är framgångsfaktorerna i undervisningen? Vi kan se flera delar som har bidragit till att SFI- eleverna i Malmö kunnat ta till sig SRHR- undervisningen så bra. SFI- lärarna har genom ett väl genomarbetat upplägg skapat bra förutsättningar för att SFI- eleverna ska kunna ta till sig undervisningen. Samtliga delar som vi ser som framgångsfaktorer anser vi vara applicerbara på andra SFI- skolor. Vår analys är att en av framgångsfaktorerna till ett lyckat mottagande och resultat är att undervisningen inte skiljde sig så mycket åt från ordinarie undervisning. Undervisningen ägde rum på skolan, av lärare som också genomförde den ordinarie SFI- undervisningen. Det gjorde att ämnet blev avdramatiserat och att insteget att delta på undervisningen underlättades. När eleverna väl hade gått på första lektionen sålde ämnet in sig självt. Ska undervisningen vara beroende av eldsjälar? På de skolor och utbildningsanordnare där SRHR- undervisningen ägt rum, har detta framförallt skett tack vare SFI- lärare och skolpersonal som brinner för ämnet. Vi ser inte att detta är en hållbar väg för att få till en kontinuerlig SRHR- undervisning på SFI- skolor. Beslut om och ansvaret för SRHR- undervisning bör allra helst vara inskrivet i läroplanen alternativt förtydligas av Skolverket. I annat fall bör ansvaret ligga på utbildningsnämnden alternativt på skollednings- och rektorsnivå. - 4-

Förord Förord Projektet Hur säger man? har varit mycket spännande att följa. Vi på Splitvision Research vill inledningsvis passa på att tacka alla SFI- lärare och all personal som har ställt upp och blivit intervjuade vid flera tillfällen. Vi vill speciellt tacka alla SFI- elever som ställt upp och besvarat enkäterna och de SFI- elever som ställt upp och blivit intervjuade samt de SFI- elever som ställt upp och pilottestat enkäten. Vi vill även tacka SMI och Malmö Högskola för att vi har fått tillgång till rådata gällande deras undersökning Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 samt Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs universitet för att vi har fått tillgång till rådata gällande deras undersökning UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Dessutom vill vi tacka Faustine Kyungu Nkulu Kalengayi för att vi har fått ta del av hennes frågeformuleringar samt artikeln Fear of Deportation May Limit Legal Immigrants Access to HIV/AIDS- Related Care: A Survey of Swedish Language School Students in Northern Sweden (Journal of Immigrant and Minority Health, 2012) som är skriven av Faustine Kyungu Nkulu Kalengayi, Anna- Karin Hurtig, Clas Ahlm och Ingela Krantz. Denna undersökning är genomförd av Splitvision Research AB på uppdrag av Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Undersökningen är genomförd med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar som syftar till att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60). Göteborg, den 10 januari 2014-5-

Kapitel 1 Varför undersökningen genomförs KAPITEL 1 Varför undersökningen genomförs - 6-

Kapitel 1 Varför undersökningen genomförs 1.1 Bakgrunden till undersökningen 1.1.1 Om Kunskapscentrum för sexuell hälsas utbildningsprojekt för SFI- elever Sedan 2010 genomför Kunskapscentrum för sexuell hälsa (före detta Hivprevention i Västra Götaland) och GR- Pedagogiskt Centrum ett skolutvecklingsprojekt riktat till SFI- skolor (utbildning i svenska för invandrare). Insatsen startade mot bakgrund av att skolor som anordnar SFI- undervisning är de viktigaste arenorna för att nå vuxna personer som har invandrat från andra länder och har vistats kort tid i Sverige. Som en del av projektet har Kunskapscentrum för sexuell hälsa och Pedagogiskt Centrum utvecklat en processutbildning för lärare som undervisar i SFI. Utbildningen består av en tvådagars internatutbildning som fokuserar på kunskapsinnehåll, skolutvecklingsfrågor och metoder för undervisning. Denna följs upp med ytterligare en utbildningsdag samt med ledarskapscoachning för rektorer och skolledare samt med individuell handledning för arbetslagen. Arbetet har även resulterat i två arbetsmaterial som är anpassade för att användas i sex- och samlevnadsarbetet med elever som studerar SFI (en lärarhandledning Hur säger man? Ett material om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt ett metodmaterial Hur gör man?) samt en metodbank som finns på www.srhr.se. Inom ramen för projektet erbjuds skolor som anordnar SFI inom Västra Götalandsregionen kostnadsfri processutbildning, material och handledning. Dessa syftar till att deltagarna själva skall kunna undervisa i temapass om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som inkluderar hälsa, anatomi och sexualitet som en del i språkundervisningen. Utbildningen SFI- lärarna deltar i är processinriktad och ska bidra till att deltagarna utvecklar ett professionellt och normmedvetet förhållningssätt till att besvara frågor och leda samtal kring sexualitet och reproduktion när dessa frågor uppkommer i klassrummet. Processutbildningen tar upp ämnet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stort fokus läggs vid hur skolan kan bedriva ett strukturerat skolutvecklingsarbete genom att formulera mål och planera för hur de kan inkludera ämnet i språkundervisning, som temapass och i vardagsundervisningen. Lärarna erbjuds kunskaper bland annat inom hiv/sti, sexualitet, normer och värderingar, lagar och rättigheter och ges tillfälle att på egen hand och gemensamt i gruppen reflektera över sin sexualsyn och sina förhållningssätt. Under utbildningen får deltagarna dessutom testa på olika metoder som är särskilt framtagna för SFI skolan. Målsättningen är att utveckla ett professionellt förhållningssätt och att skapa strukturer som gör att undervisningen är återkommande, når alla elever och inte vilar på enskilda eldsjälar. - 7-

Kapitel 1 Varför undersökningen genomförs 1.1.2 Varför SFI- elever som målgrupp? Bakgrunden till att Kunskapscentrum för sexuell hälsa ser SFI- elever som en viktig målgrupp för preventivt SRHR- arbete baserar sig på tre antaganden: 1. Epidemiologiska skäl Det första antagandet är att det finns särskilda epidemiologiska skäl till att rikta sig till gruppen migranter. Det vill säga att det inom denna grupp finns personer som kommer från områden där det finns en högre förekomst av exempelvis hiv och hepatit och det finns risk för att sexuella övergrepp och liknande har skett under själva migrationsprocessen. Cirka hälften av alla nyrapporterade fall av hiv i Sverige utgörs av personer som har fått hiv innan ankomsten till Sverige. För Västra Götalandsregionen stiger siffran till cirka två tredjedelar. Dessutom utgör migranter den största delen av så kallade late presenters, det vill säga personer som får en sen hivdiagnos. 2 Ny forskning pekar också på att det sker överföring av hiv inom gruppen migranter efter ankomst till Sverige, vilket ställer nya krav på information om säkrare sex till denna grupp. Det kan vara särskilt svårt att nå män som har sex med män inom migrantgruppen och av den anledningen har utbildningen ett tydligt normmedvetet perspektiv för att lärarna ska kunna bedriva en inkluderande undervisning i SRHR. 2. Orientering Det andra antagandet är att när personer är nyanlända till Sverige och befinner sig i en ny kontext behöver de hjälp med att orientera sig. Vart ska de vända sig? Vad finns det för mottagningar i det här landet? Vad finns det för service? Vad finns det för råd? Hur fungerar patientkonfidentialitet och journalsäkerhet? Kan exempelvis hiv- status påverka möjligheten att få stanna i Sverige? 3. Kunskapsluckor Det tredje antagandet är att det inom den här gruppen finns individer som inte tidigare har fått kunskap om SRHR och som därför har rätt att få den. Antagandet bygger på tanken att personer behöver kunskap för att kunna ta ansvar för och göra informerade val avseende den egna sexuella och reproduktiva hälsan. Antagandet bygger även på att kunskap är en förutsättning för att en person ska kunna realisera sina sexuella och reproduktiva rättigheter. 1.1.3 Syftet med undersökningen Mot bakgrund av Kunskapscentrum för sexuell hälsas erfarenhet och den kunskap som finns om hiv/sti och SRHR har Kunskapscentrum för sexuell hälsa gett Splitvision Research i uppdrag att undersöka om de antaganden de har om SFI- elevers kunskaper och utsatta situation stämmer och vilka effekter en SRHR- utbildning till SFI- eleverna ger. Splitvision Research ska även följa projektet för att samla in SFI- lärarnas och till viss del även SFI- elevernas erfarenheter av SRHR- utbildningen. 2 Epidemiologisk årsrapport 2012. Smittskyddsinstitutet. Artikelnummer 2013-101- 8. - 8-

Kapitel 1 Varför undersökningen genomförs Frågeställningarna för undersökningen är: Om SFI är rätt arena att genomföra den här sortens undervisning på? Hur undervisningen fungerar? Leder den till rätt respons? Hur tas den emot (ur SFI- lärares och SFI- elevers perspektiv)? Om undervisningen ger resultat? Hur SFI- lärarna upplever Kunskapscentrum för sexuell hälsas utbildningsmaterial, utbildning och stöd? Hur förutsättningarna ser ut på de skolor som ingått i undersökningen (i det här fallet Eductus i Göteborg och Komvux Södervärn i Malmö)? Hur SFI- lärarna upplevt processen med att undervisa i SRHR (vilket omfattar deras eget möte med SRHR, hur de upplever Kunskapscentrums utbildning att lära ut i ämnet samt hur de upplever att det är att själva undervisa i ämnet för SFI- elever)? 1.1.4 SFI- skolor som deltagit i undersökningen I samband med att Kunskapscentrum för sexuell hälsa gjort utbildningsinsatser har vi på Splitvision Research följt SFI- lärarnas upplevelser av att få utbildning i och att undervisa i ämnet. Detta har gjorts på två orter: I Göteborg genomfördes undersökningen på Eductus 2011. Personalen deltog i Kunskapscentrums undervisning och de planerade för att själva ha utbildning med sina SFI- elever. Projektet avbröts dock och de kom aldrig till det sista steget med undervisning av SFI- eleverna. Detta på grund av att Eductus inte tilldelades förlängt ramavtal som leverantör av SFI- utbildningar i Göteborgs Stad. På Komvux Södervärn i Malmö har lärarna själva tagit fram ett utbildningspaket, där Kunskapscentrum för sexuell hälsa utgjort ett komplement i lärarnas utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I Malmö genomfördes undersökningen 2012-2013. - 9-

Kapitel 2 Om undersökningen KAPITEL 2 Om undersökningen - 10-

Kapitel 2 Om undersökningen 2.1 Hur undersökningen har genomförts Detta är en etnografisk undersökning som lyfter fram målgruppens egen beskrivning av situationen. Med hjälp av en iterativ arbetsprocess har valet av datainsamlingsmetoder och frågeställningar löpande anpassats efter projektets utveckling och de insikter som vi på Splitvision Research fått längs vägen. Undersökningen genomfördes under perioden 2010-2013. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av följande metoder: En nollmätning i form av enkät till SFI- elever (kvantitativ del av undersökningen). Genomfördes på Eductus i Göteborg hösten 2011 1 samt på Komvux Södervärn i Malmö vintern 2012/2013 2. En eftermätning i form av enkät till SFI- elever som deltagit i SRHR- utbildning (kvantitativ del av undersökningen). Genomfördes på Komvux Södervärn i Malmö våren 2013 3. Djupintervjuer och fokusgrupper med SFI- personal (kvalitativ del av undersökningen). Genomfördes före, under och efter utbildning på Eductus 2011 4 samt på Komvux Södervärn 2012/2013 5. Fokusgrupper med SFI- elever som deltagit i SRHR- undervisning (kvalitativ del av undersökningen). Genomfördes på Komvux Södervärn våren 2013 6. Illustration 2:1 nedan illustrerar hur de olika datainsamlingsinsatserna har genomförts i förhållande till varandra. Siffrorna i punktlistan ovan återfinns i illustration 2:1. - 11-

Kapitel 2 Om undersökningen Illustration 2:1 Tidslinje som illustrerar hur de olika datainsamlingsinsatserna har genomförts i förhållande till varandra på Eductus i Göteborg och på Komvux Södervärn i Malmö. Siffrorna som finns i illustrationen återfinns i punktlistan på sidan innan. &!"#$%&!'!()**+%&#,#-!!!"#$%&!'!()**+%&#,#-! #C.DE! J4#,!.K'K! M>1!.K''! #CFE! #CEGH! :;BIS$&!.K''! S$&!.K'.! "!"#$%&!.!"/01+%&#,#-! J;#I@0R!.K'O! :;B!.K'O! :;BIB4#,!.K'O! J4#,!.K'O! M4-4=N!.K'O! L,8=*,#B0! "84P&4=9!Q7&0R)1-9!! $!A#&013B401!!+08! *%1;10!?@710?! 2)+345!678013%1#9!:;*+7! $!A#&013B401!+08!*%1;10!!?4#801?!! #!<)$4=-14>>!+08! *%1;10!?@710?! #!<)$4=-14>>!+08! *%1;10!!?4#801?! #!<)$4=-14>>!+08! *%1;10!!?0/01?! %!<)$4=-14>>01! +08!6<AI0*0301! - 12-

Kapitel 2 Om undersökningen 2.1.1 Enkät till SFI- elever (kvantitativ del) Enkätunderlaget har tagits fram i nära samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Det konstruerades för att vara jämförbart med följande undersökningar: Hiv och aids i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2007. Claes Herlitz (2007). Artikelnummer 2008-123- 1 Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2 UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete. 2011:1. I löptexten kommer vi fortsättningsvis att referera till undersökningarna på följande sätt: Hiv och aids i Sverige (syftar till Herlitz rapport från 2007), Hiv i Sverige (syftar till Smittskyddsinstitutets och Malmö högskolas rapport från 2012) samt UngKAB09. Frågorna har så långt som möjligt anpassats för SFI- elever. Anpassningar har gjorts där så varit möjligt, med bibehållen jämförbarhet med undersökningarna Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige och UngKAB09. Enkätundersökningen genomfördes i två steg. SFI- eleverna fick först besvara en enkät innan de deltagit i SRHR- utbildningen (nollmätning). Efter det att de deltagit i SRHR- utbildningen fick de besvara en uppföljande enkät (eftermätning). Basen med frågor i nollmätningen och eftermätningen är densamma. Enkäten utgörs i nollmätningen av 40 frågor, varav 5 är bakgrundsfrågor. Områdena enkäten tar upp behandlar kunskap om hiv 3, risk för överföring av hiv, hiv- testning, åsikter gällande hiv. I eftermätningen har ytterligare 19 frågor lagts till (eftermätningens enkät består totalt av 59 frågor). Innan nollmätningen genomfördes har enkäten pilottestats på SFI- elever i Göteborg. Den uppföljande enkäten har i viss mån även anpassats utifrån SFI- lärarna i Malmös erfarenheter från besvarandet av nollmätningens enkäter och förslag på anpassning. För att kunna behålla jämförbarheten med Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige och UngKAB09 används bland annat orden smittsam, smittorisk, hivsmitta i enkätfrågorna (vi valde att inte ändra dessa formuleringar). När vi hänvisar eller citerar direkt till formuleringen i dessa frågor använder vi samma ord som i enkäten. I alla andra fall använder vi i rapporten begreppet överförd. Skalfrågor i enkäten I enkäten används dels en 4- gradig skala, dels en 5- gradig. Detta för att kunna jämföra med likvärdiga frågor i de rikstäckande rapporterna Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 (4- gradig skala) 3 I rapporten kommer vi löpande använda ordet hiv, men åsyftar egentligen hiv/aids. Anledningen till att vi använder hiv är att det är få personer som har aids i Sverige i dag. I enkäten och vid intervjuerna med SFI- elever har vi använt termerna hiv/aids. Detta för att öka förståelsen för vad som åsyftas. - 13-

Kapitel 2 Om undersökningen samt UngKAB09, Kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga (5- gradig skala). Kvalitet på undersökningen En styrka i enkätmaterialet är att vi får ett snarlikt resultat sett till vad målgruppen i Göteborg och Malmö svarat. Genom att undersökningen gjorts på en målgrupp i Göteborg 2011 och en målgrupp i Malmö 2012/2013, det vill säga vid två olika tillfällen, stärker det tillförlitligheten i resultatet. En svaghet i materialet vad gäller eftermätningen är att målgruppen omfattade få personer. Eftermätningen baseras på de 54 personer som vid tillfället slutfört SRHR- utbildning. Hade målgruppen varit större hade fler signifikanta skillnader kunnat säkerställas i materialet. En styrka med undersökningsmaterialet är att enkätresultatet kan backas upp av de kommentarer och beskrivningar vi fått in i fokusgrupperna. Datan från den kvantitativa enkätundersökningen och de kvalitativa djupintervjuerna och fokusgrupperna stämmer väl överens med varandra. 2.1.2 Intervjuer med SFI- personal och SFI- elever (kvalitativ del) Den kvalitativa delen av undersökningen har bestått av två delar: Intervjuer med SFI- personal för att följa deras process. Intervjuer före det att de deltog i processutbildningen och under tiden de deltog i utbildningen har genomförts med 8 medarbetare (både de som deltagit och inte deltagit i Kunskapscentrum för sexuell hälsas processutbildning) på Eductus i Göteborg. Fokusgruppsintervjuer med SFI- personal från Komvux Södervärn i Malmö har genomförts vid tre tillfällen: före det att de deltog i processutbildningen, under tiden de deltog i utbildningen och efter det att de själva hållit i ett undervisningspass för SFI- elever. I varje fokusgrupp deltog cirka tio medarbetare. Intervjuer med SFI- elever om deras erfarenheter av utbildningen i sexuell hälsa och samlevnad som de deltagit i. Två fokusgrupper har genomförts med SFI- elever; en med 6 kvinnor och en med 8 män. Enligt den ursprungliga processen skulle SFI- personalen intervjuas före, under och efter det att de fått utbildning av Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Då projektet avbröts på Eductus i Göteborg (på grund av att Eductus inte fick förlängt ramavtal som leverantör av SFI- utbildningar i Göteborgs Stad) har vi där endast haft möjlighet att intervjua SFI- personalen före och under det att de gick på Kunskapscentrum för sexuell hälsas utbildning. Djupintervjuer har genomförts både med SFI- personal som gått Kunskapscentrum för sexuell hälsas utbildning och personal som valt att inte gå utbildningen. När det gäller Komvux Södervärn i Malmö har vi (Splitvision Research) genomfört fokusgrupper med SFI- personalen i arbetsgruppen som arbetat fram utbildningen om sexuell hälsa och samlevnad. De har intervjuats en gång under tiden de fick utbildning av Kunskapscentrum för sexuell hälsa (och de förberedde sin utbildning som de skulle ha med SFI- eleverna) och två gånger efter det att de genomfört sin - 14-

Kapitel 2 Om undersökningen utbildning med SFI- eleverna. Vid det sista intervjutillfället hade lärarna själva hunnit utvärdera utbildningarna de haft och planerat de kommande utbildningstillfällena. För mer information om Metod, se extern Bilaga 4 Teknikrapport. 2.2 Analys I analysen av enkätmaterialet har två statistikprogram använts, dels SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för frekvenstabeller, korstabuleringar, faktoranalys och klusteranalys och dels R (The R Project for Statistical Computing) som har använts för logistisk regression. Allt material redovisas inte i denna rapport, men i en extern diagrambilaga presenteras samtliga diagram och i en extern Teknikrapport presenteras beräkningarna samt vilka analyser som gjorts. Vid jämförelser med undersökningarna Hiv i Sverige 4 och UngKAB09 5 har vi (Splitvision Research) fått tillgång till deras respektive råmaterial. Det är med resultat från dessa databaser som jämförelser gjorts i denna rapport. När det gäller Faustine Kyungu Nkulu Kalengayis två frågor som vi jämför med i denna rapport har vi fått datan från artikeln Fear of Deportation May Limit Legal Immigrants Access to HIV/AIDS- Related Care: A Survey of Swedish Language School Students in Northern Sweden. Faustine Kyungu Nkulu Kalengayi, Anna- Karin Hurtig, Clas Ahlm och Ingela Krantz. Journal of Immigrant and Minority Health. 2012 February; 14(1): 39-47. I löptexten kommer vi fortsättningsvis att referera till undersökningarna på följande sätt: Hiv och aids i Sverige (syftar till Herlitz rapport från 2007), Hiv i Sverige (syftar till Smittskyddsinstitutets och Malmö högskolas rapport från 2012) samt UngKAB09. Faustine Kyungu Nkulu Kalengayis material hänvisar vi till på följande sätt: Fear of Deportation May Limit Legal Immigrants Access to HIV/AIDS- Related Care: A Survey of Swedish Language School Students in Northern Sweden. I intervjuer (djupintervjuerna och fokusgrupperna) med lärare och SFI- elever har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika berättelser som möjligt av deras upplevelser av situationen. Detta erhålls genom semistrukturerad intervjuteknik och med hjälp av olika triggermaterial som exempelvis tidslinjer och kortsortering. I analysen av djupintervjuerna och fokusgrupperna har vi tagit hänsyn till vad de intervjuade säger, vad de inte säger samt vad som sägs mellan raderna. Vi har gått igenom det insamlade materialet och lyssnat på alla inspelningar från samtliga intervjuer och har på detta sätt fått möjlighet att analysera materialet två gånger. Vid analysen av det insamlade materialet har vi ett abduktivt förhållningssätt, söker mönster och förståelse för de intervjuades beskrivningar. Vi tolkar materialet växelvis utifrån deras världsbild och ur ett samhällsperspektiv. Metodologiskt har vi ett öppet förhållningssätt vid analysen och är inte bundna vid en specifik analytisk Vad som sägs mellan raderna Vad de inte säger Vad de säger 4 Databas som rapporten Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 (Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola; Artikelnummer 2012-10- 2) baserar sig på. 5 Databas som rapporten UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga (Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete; 2011:1) baserar sig på. - 15-

Kapitel 2 Om undersökningen teknik utan rör oss fritt mellan flera analytiska tekniker (Bricolage) i syfte att nå förståelse för de berättelser vi samlat in. Materialet har analyserats av ett team hos Splitvision Research med olika beteendevetenskapliga inriktningar. Det har möjliggjort att vi kunnat diskutera resultatet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Resultatet som presenteras i rapporten är uppbyggt dels på enkätens resultat, dels på de intervjuades svar och resonemang, dels på vår tolkning av deras svar och resonemang. När vi i rapporten har använt oss av citat från intervjuade är de oftast bärande för vad flera personer har sagt (i annat fall är det utskrivet). I de citat som vi presenterar i rapporten har vi i vissa fall skrivit om citatet något för att säkerställa anonymiteten. För mer information om kvantitativ och kvalitativ databearbetning, se extern Bilaga 4 Teknikrapport. 2.3 Läsanvisningar Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Därför ber vi er att läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en fingervisning om vilka tendenser som råder. De skillnader som refereras till i rapporten är signifikanta, om inte annat står utskrivet. I rapporten presenteras ett urval av enkätmaterialet. Samtliga frågor redovisas i extern diagrambilaga, se Bilaga 3 Extern bilaga med enkätens frågor i diagram- och tabell- format. När vi i rapporten beskriver resultaten från enkäten har vi presenterat två svarsalternativ (exempelvis ja, säkert och ja, troligen). För att ge en bredare bild som visar alla svarsalternativen har vi för vissa frågor även presenterat medelvärdet för frågan. Vid presentationen av medelvärdena ingår inte svarsalternativet Vet ej. När det gäller medelvärden så är vissa av undersökningens frågor 4- skaliga och vissa är 5- skaliga. Flertalet av skalorna är lagda så att instämmande svarsalternativ är lågt och icke instämmande är högt. Exempelvis är ett lågt medelvärde ett korrekt svar för de flesta kunskapsfrågor. För vissa frågor är det dock tvärtom. Det står utskrivet för varje fråga i rapporten hur de ska tolkas. Enkätfrågorna finns att tillgå längst bak i denna rapport i Bilaga 1. I diagrammen som redovisas i denna rapport och i den externa bilagan med enkätens frågor i diagramformat (Bilaga 3), redovisas n (det totala antalet svar på frågan). På grund av att procentsatsen i varje diagram är avrundade till närmaste heltal, kan totalsumman i vissa fall bli någon procentenhet större eller mindre än 100 %. - 16-

Kapitel 2 Om undersökningen 2.4 Disposition I kapitel 1 Varför undersökningen genomförs presenteras bakgrunden till undersökningen. I kapitel 2 Om undersökningen (detta kapitel) presenteras hur undersökningen har genomförts. I kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- undervisningen presenteras hur situationen ser ut för SFI- eleverna före det att de deltagit i SRHR- utbildningen. I kapitel 4 Effekten av undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för SFI- elever synliggörs effekten av SRHR- utbildningen, vad den har lett till. I kapitel 5 Vilka är framgångsfaktorerna i undervisningen? presenteras de delar som har bidragit till att SFI- eleverna i Malmö kunnat ta till sig SRHR- undervisningen så bra. I kapitel 6 Ska undervisningen vara beroende av eldsjälar? presenteras reflektioner vi gjort när vi följt processen, på Eductus i Göteborg och på Komvux Södervärn i Malmö, som berör frågan om förutsättningar för undervisningen. Bilaga 1 Enkätunderlaget. Finns längst bak i denna rapport. Bilaga 2 Bakgrundsuppgifter gällande SFI- elever som deltagit i enkätundersökningen. Finns längst bak i denna rapport. Externa bilagor Bilaga 3 Extern bilaga med enkätens frågor i diagram- och tabell- format. Bilaga 4 Teknikrapport. Extern bilaga. Bilaga 5 Rådata från den kvantitativa undersökningen i Excel. Extern bilaga. - 17-

Kapitel 2 Om undersökningen 2.5 Begrepp Begrepp Hiv/aids IP N Oddskvot Respondent SFI-elev Smitta SRHR Förklaring I rapporten kommer vi löpande använda ordet hiv, men åsyftar egentligen hiv/aids. Anledningen till att vi använder hiv är att det är få personer som har aids i Sverige i dag. I enkäten och vid intervjuerna med SFI-elever har vi dock använd termerna hiv/aids. Detta för att öka förståelsen för vad vi åsyftar. Förkortning för intervjuperson. I citaten i rapporten refereras det till vad intervjupersonen (IP) har sagt och vad intervjuaren har sagt. Står för antal svarande för respektive fråga. Redovisas i diagramrubrikerna i separat bilaga. Begrepp som kan användas vid analys av hur en variabel sammanhänger med ett antal andra variabler. Oddskvoten uttrycks i ett tal. Ett tal större än 1 anger en överrisk och ett ta mindre än 1 en underrisk jämfört med en normgrupp som har värdet 1. Den person som intervjuats gällande undersökningen. Person som studerar utbildning i svenska för invandrare (SFI). I undersökningen har SFI-elever från Eductus i Göteborg samt från Komvux Södervärn i Malmö deltagit. För att kunna behålla jämförbarheten med Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige och UngKAB09 används bland annat orden smitta, smittsam, smittorisk, hivsmitta i enkätfrågorna (vi valde att inte ändra dessa formuleringar). När vi hänvisar eller citerar direkt till formuleringen i dessa frågor använder vi samma ord som i enkäten. I alla andra fall använder vi i rapporten begreppet överförd. Förkortning för Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Rätten att bestämma över sin egen sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor. Sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter (så kallade SRHR-frågor) omfattar varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att ha ett säkert och tillfredställande sexualliv, samt att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp. STI/STD Sexuellt överförda infektioner (STI:er), sexuellt överförda sjukdomar (STD:er), veneriska sjukdomar är infektioner av smittämnen som kan spridas via sexuellt umgänge. Detta innefattar både könssjukdomar, som drabbar könsorganen, och sjukdomar som kan överföras genom sexuellt umgänge, men inte drabbar könsorganen. Benämningen sexuellt överförd infektion har uppkommit för att markera att en bärare av en sådan inte nödvändigtvis måste visa symptom eller alls vara sjuk. Vissa STI:er kan också överföras via annan kontakt med kroppsvätskor, som bröstmjölk eller blod. Tidigare hemland Det land SFI-eleverna uppger att de kommer ifrån. I rapporten benämns det som tidigare hemland. - 18-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen KAPITEL 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen - 19-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen 3.1 Inledning Det är tre bakgrundsfaktorer som gör att SFI- elever är en särskilt intressant målgrupp för undersökningen: Epidemiologiska skäl Den första är att det finns särskilda epidemiologiska skäl till att rikta sig till gruppen migranter. Det vill säga att det inom denna grupp finns personer som kommer från områden där det finns en högre förekomst av exempelvis hiv, och hepatit och det finns risk för att sexuella övergrepp och liknande har skett under själva migrationsprocessen. Orientering Den andra är att när personer är nyanlända till Sverige och befinner sig i en ny kontext behöver de hjälp med att orientera sig. Vart ska de vända sig? Vad finns det för mottagningar i det här landet? Vad finns det för service? Vad finns det för råd? Hur fungerar patientkonfidentialitet och journalsäkerhet? Kan exempelvis hiv- status påverka möjligheten att få stanna i Sverige? Kunskapsluckor Den tredje är att det inom den här gruppen finns individer som har brister i kunskap, i synnerhet saknar de språk som gör det möjligt att tala om sexualitet. Kunskapsbrist och en avsaknad av språk som gör det möjligt att tala om sexualitet blir därmed en barriär mot rätten till hälsa. För en mer detaljerad beskrivning till varför Kunskapscentrum för sexuell hälsa ser att dessa tre bakgrundsfaktorer gör SFI- elever till en viktig målgrupp, se kapitel 1.1.2 Varför SFI- elever som målgrupp? I det här kapitlet redovisar vi SFI- elevers kunskap och attityder till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter utifrån ovanstående tre bakgrundsfaktorer. Resultatet i kapitlet baseras på den första enkätundersökningen, nollmätningen, som vi på Splitvision Research genomförde på Eductus i Göteborg hösten 2011 samt den nollmätning vi genomförde på Komvux Södervärn i Malmö vintern 2012/2013. Resultatet baseras även på material från fokusgrupperna vi genomfört med SFI- elever samt fokusgrupperna vi gjort med SFI- lärare. 3.1.1 Jämförande undersökningar För att kunna utröna om det är skillnader i kunskap och attityder mellan SFI- elever och övriga befolkningen i Sverige jämför vi (Splitvision Research) resultatet från nollmätningarna i Göteborg och Malmö i vår undersökning med tre andra undersökningar. En av undersökningarna, Hiv i Sverige, har utförts på hela den svenska befolkningen. I rapporten refererar vi till såväl den som Herlitz genomförde 2007 som till den som Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola genomförde 2012. - 20-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen Hiv och aids i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2007. Claes Herlitz (2007). Artikelnummer 2008-123- 1. Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2. Undersökningen UngKAB09 berör hela den svenska ungdomspopulationen. UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete (2011:1). Faustine Kyungu Nkulu Kalengayis artikel berör SFI- elever i Norrland. Fear of Deportation May Limit Legal Immigrants Access to HIV/AIDS- Related Care: A Survey of Swedish Language School Students in Northern Sweden. Faustine Kyungu Nkulu Kalengayi, Anna- Karin Hurtig, Clas Ahlm och Ingela Krantz. Journal of Immigrant and Minority Health. 2012 February; 14(1): 39-47. 3.1.2 Kapitel tre i korta drag Sammanfattningsvis ser vi på Splitvision Research att de antaganden Kunskapscentrum för sexuell hälsa gjort stämmer gällande: epidemiologiska skäl, orientering och kunskapsluckor. Resultatet visar att SFI- eleverna i hög grad skattar att de själva löper mycket stor risk för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv jämfört med befolkningen i övrigt. Det är 63 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö och 80 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg som upplever att de har mycket bra till ganska bra kunskaper om hur de kan skydda sig från hiv/aids. Vi kan också se att 59 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö och 64 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg har uppgett att de vet vart de kan gå för att göra hivtest. Kunskapsmässigt kan vi se att det finns skillnader vad gäller kunskaper som SFI- eleverna har före de deltagit i utbildningen om sexuell hälsa (nollmätningarna i Göteborg och Malmö i denna undersökning) och övriga befolkningen 6. Exempelvis kan vi se att SFI- eleverna i lägre grad uppger att en person som ser frisk ut kan leva med hiv jämfört med befolkningen i övrigt. Ett annat exempel är huruvida saliv kan överföra hiv, där SFI- eleverna i nollmätningen i högre grad uppger att saliv kan överföra hiv jämfört med befolkningen i övrigt. 6 Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2 alternativt UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete (2011:1). - 21-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen Här nedan presenteras mer om likheter och skillnader i SFI- elevernas resultat jämfört med resultat för Sveriges befolkning i stort. 7 3.2 Hög självskattad risk för överföring av hiv epidemiologiska skäl Ur ett epidemiologiskt perspektiv, kan frågan Hur stor risk tror du att det är att du kan få hiv där SFI- eleven får göra en självskattning vara en bra indikator för att synliggöra deras egen upplevelse av sin risksituation och även utgöra ett självskattat mått på tidigare riskbeteenden. För denna fråga får SFI- eleven göra en självskattning på en 5- gradig skala (mycket stor/jag har hiv, ganska stor, ganska liten, mycket liten och inte alls). SFI- eleverna i Göteborg och Malmö uppger att de bedömer den egna risken för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv som mycket hög jämfört med vad som är fallet för befolkningen i övrigt. 8 Det är 28 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg respektive 24 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö som före utbildningen uppger att de löper mycket stor risk för överföring av hiv, alternativt att de redan lever med hiv, jämfört med 1 % för befolkningen i övrigt. 9 Ett alternativt sätt att jämföra resultaten på är att jämföra medelvärde för hur svaren fördelar sig för frågan. Även då visas stora skillnader mellan SFI- elevernas svar och befolkningen i stort (medelvärde för nollmätningen i Göteborg är 2,86, för nollmätningen i Malmö före utbildning 2,91 och för befolkningen i stort 4,38 10 ). 3.2.1 Kön och ålder Hur stor risk tror du att det är att du själv kan bli smittad av hiv? 1= Mycket stor/är smittad 2= Ganska stor 3= Ganska liten 4= Mycket liten 5= Ingen alls Röd triangel = Nollmätning i Göteborg Ljusblå triangel = Nollmätning i Malmö Aprikos triangel = Undersökningen Hiv i Sverige Kvinnor i åldern 18-29 år har i högre grad uppgett att det finns risk för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv jämfört med kvinnor i åldern 30-49 år. 11 3.2.2 Tidigare utbildningsnivå De som före sina studier på SFI har avslutat grundskola samt gymnasieskola och yrkesutbildning har i högre grad uppgett att det finns risk för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv jämfört med de som har avslutat universitets- eller högskoleutbildning. 7 Hiv och aids i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2007. Claes Herlitz (2007). Artikelnummer 2008-123- 1; Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2; UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Ronny Heikki Tikkanen, Jonna Abelsson, Margareta Forsberg. Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt arbete (2011:1). 8 Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola. Artikelnummer 2012-10- 2. 9 Uppgiften är hämtad ur databasen som rapporten Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 (Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola) baserar sig på. 10 Ibidem. 11 Förhållandena gällande kön, ålder, tidigare utbildningsnivå och tidigare hemland har analyserats genom att se till oddskvoter (odds ratio) för de olika frågorna. För mer information om oddskvoter, se extern Bilaga 4 Teknikrapport. - 22-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen 3.2.3 Tidigare hemland De SFI- elever som kommer från Afrika och Asien har i högre grad uppgett att det finns risk för överföring av hiv alternativt att de redan lever med hiv jämfört med de som kommer från Central- och Sydamerika. 3.3 Orientering Ur ett orienteringsperspektiv, kan frågan Vet du vart du kan gå om du vill göra ett hivtest? vara en bra indikator för att synliggöra hur väl orienterade SFI- eleverna är i sjukvårdsstrukturen. För denna fråga har 59 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö och 64 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg uppgett att de vet vart de kan gå för att göra hivtest. Diagram 3:1. Vet du vart du kan gå om du vill göra hivtest? Per de som besvarat frågan. Göteborg före utbildning (n=264). Malmö före utbildning (n=430). Göteborg före utbildning 64% 26% 9% Malmö före utbildning 59% 23% 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Vet inte För denna fråga finns ingen motsvarande fråga i undersökningarna gällande undersökningarna Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige eller UngKAB09. I UngKAB09 ställs en fråga om respondenten vet vart de skall vända sig om de skulle vilja testa sig för klamydia, vilket 93 % uppgett att de vet. 12 Uppgiften om 93 % kanske kan utgöra ett relativt jämförbart mätetal. 12 Uppgiften är hämtad ur databasen som rapporten UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga baserar sig på. - 23-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen 3.4 Kunskaper i ämnet En anledning till att SFI- elever är en viktig grupp att utbilda i SRHR är att många av SFI- eleverna inte har fått undervisning i ämnet i sitt tidigare hemland eller innan de kom till Sverige, enligt Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Kunskapscentrum för sexuell hälsa hänvisar bland annat till UNESCOs International Technical Guidelines for Sexual Education, del ett. Där beskrivs det att utbildning i sexualitet är en vital del i arbetet med att förebygga hiv och att realisera de sexuella och reproduktiva rättigheterna hos individen och i samhället. I vårt (Splitvision Researchs) material har vi flera delar som knyter an till SFI- elevernas kunskaper i ämnet och tidigare undervisning i ämnet. I enkätmaterialet som SFI- eleverna har besvarat finns flera frågor där vi kan jämföra SFI- elevernas kunskaper i ämnet med undersökningarna Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige och UngKAB09. 3.4.1 Undervisning i sitt tidigare hemland I fokusgrupperna med SFI- elever är det få som beskriver att de fått undervisning i sitt hemland. Likaså är det i enkätmaterialet 35 % som uppger att de fått kunskap i sexuell hälsa i skolan i sitt hemland. Flera av kvinnorna har gett beskrivningar om att det är ett område som kvinnor inte ska veta något om innan de gifter sig. Citatet nedan visar att för den intervjuade personen fanns det ingen koppling mellan information och rättigheter avseende den sexuella och reproduktiva hälsan. Kvinnlig IP: Jag hade en lärare i sexuell hälsa när jag var 13 år i skolan i Iran. Däremot är lagen tvingande att man ska lyda mannen. [Syftar till att oavsett utbildning är det mannen som bestämmer.] Nedanstående citat visar att intervjupersonen inte tidigare har fått någon utbildning eller information om sin sexualitet. Kvinnan beskriver att männens tillgång sett annorlunda ut. I fokusgruppen med männen beskrevs en liknande situation som den kvinnans upplevt. Kvinnlig IP: I mitt land ska inte en tjej veta något om sex. Hennes man berättar för henne. Om hon har kunskap betyder det han hon haft sex innan. Pojkar vet redan när de är 8 år. Det är också flera av de intervjuade männen som uttryckt att de inte har fått någon tidigare utbildning, vilket visas i nedanstående två citat. Manlig IP: Ingen utbildning i hemlandet. Ingen annan utbildning innan. Manlig IP: I vårt hemland har vi ingen sådan utbildning när man är i 15- årsåldern. - 24-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen 3.4.2 Kunskap om vad hiv är Kunskapen runt vad hiv är hög. Det är 85 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö och 98 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg som uppger att de vet vad hiv är. 3.4.3 Kunskaper att skydda sig från hiv Det är 63 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö och 80 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg som upplever att de har mycket bra till ganska bra kunskaper om hur de kan skydda sig från hiv/aids, se diagram 3.2. För denna fråga finns ingen motsvarande fråga i undersökningarna Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige eller UngKAB09. Diagram 3:2 Hur är dina kunskaper om att skydda dig från hiv/aids? Per de som besvarat frågan. Göteborg före utbildning (n=274). Malmö före utbildning (n=412). Göteborg före utbildning 48% 32% 12% 2% 2% 3% Malmö före utbildning 39% 24% 17% 4% 6% 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Lagom Ganska dåliga Mycket dåliga Vet inte Har mer kunskaper Gruppen som uppgett att deras kunskaper att skydda sig från hiv är mycket bra till ganska bra har i snitt på frågor om var hiv som kan överföras kan finnas (i saliv, i tårar, i blod, i sperma, i slidsekret och i en person som ser frisk ut) svarat mer korrekt än de som angett att deras kunskaper om att skydda sig är lagom till mycket dåliga (cirka 10 procentenheters skillnad i respektive fråga). - 25-

Kapitel 3 Kunskaper och attityder före SRHR- utbildningen 3.4.4 Skillnader i kunskaper Här nedan presenteras några av de områden från enkätundersökningen där det råder en signifikant skillnad mellan SFI- elevernas kunskaper och övriga befolkningen (Hiv och aids i Sverige, Hiv i Sverige och UngKAB09). Områdena presenteras utifrån de påståenden som SFI- eleverna har fått ta ställning till i enkätmaterialet. En människa som ser frisk ut kan leva med hiv Det är 31 % av SFI- eleverna i Göteborgs nollmätning och 24 % av SFI- eleverna i Malmös nollmätning som uppger att en person som ser frisk ut kan leva med hiv. Detta kan jämföras med att 86 % av rikets befolkning uppger detsamma i undersökningen Hiv och aids i Sverige. Jämför vi för samma fråga medelvärdet, visar även det en skillnad mellan SFI- elevernas svar och befolkningen i stort (medelvärde för nollmätningen i Göteborg är 2,33, för nollmätningen i Malmö 2,43 och för befolkningen i stort i 1,13 13 ). Hiv som kan överföras finns inte i saliv Kunskapsläget skiljer sig mellan SFI- eleverna och den övriga befolkningen (Hiv i Sverige) när det gäller till exempel huruvida vissa kroppsvätskor kan överföra hiv, som exempelvis saliv. Här uppger 28 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg och 27 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö att hiv som kan överföras kan finnas i saliv jämfört med 13 % av befolkningen i övrigt (Hiv i Sverige). Tror du att hiv som kan smitta kan finnas i en person som ser frisk ut? 1= Ja, säkert 2= Ja, troligen 3= Nej, troligen inte 4= Nej, absolut inte Röd triangel = Nollmätning i Göteborg Ljusblå triangel = Nollmätning i Malmö Aprikos triangel = Undersökningen Hiv i Sverige Hiv som kan överföras kan finnas i sperma och blod Kunskapen om att sperma kan överföra hiv är något högre bland SFI- eleverna jämfört med befolkningen i övrigt (87 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg och 72 % SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö jämfört med 65 % för svenska befolkningen i övrigt 14 ). När det gäller om hiv som kan överföras kan finnas i blod uppger 82 % av SFI- eleverna i nollmätningen i Malmö att hiv som kan överföras kan finnas i blod jämfört med 90 % av befolkningen i övrigt (Hiv i Sverige). För SFI- eleverna i nollmätningen i Göteborg finns det inga skillnader jämfört med befolkningen i övrigt (Hiv i Sverige) för denna fråga. Kondom är ett bra skydd mot sjukdomar som kan överföras vid sex SFI- eleverna uppger i högre grad att kondom är ett mycket bra skydd mot sjukdomar som kan överföras vid sex jämfört med vad befolkningen i riket gör. Det är 60 % av SFI- eleverna från nollmätningen i Malmö och 71 % av eleverna från nollmätningen i Göteborg som uppger Instämmer helt jämfört med 28 % som instämmer helt av den övriga befolkningen undersökningen Hiv och aids i Sverige, se diagram 3.3. 13 Uppgiften är hämtad ur databasen som rapporten Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 (Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola) baserar sig på. 14 Uppgiften är hämtad ur databasen som rapporten Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011 (Smittskyddsinstitutet och Malmö högskola) baserar sig på. - 26-