Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 14/15
Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Västerås... 4 Utbildningar... 5 Skolledning... 5 Elever... 5 Förutsättningar för verksamheten... 6 1.4.1 Lärare... 6 1.4.2 Elevhälsa och stödfunktioner... 6 1.4.3 Elevinflytande... 7 1.4.4 Lokaler... 7 1.4.5 Finansiering... 8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 9 Kvalitetsbegreppen... 9 Metoder för uppföljning... 9 2.2.1 Interna tillsyner... 9 2.2.2 Nationella kursprov... 9 2.2.3 Betygsprognostiseringar... 10 2.2.4 Betygsuppgifter... 10 2.2.5 Enkäter... 10 Kvalitetshjul... 11 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/2015... 12 Fokusområden 2014/2015... 12 3.1.1 Högre måluppfyllelse... 12 3.1.2 Introduktion av elever... 13 3.1.3 Utbildning av personal... 14 Samlad bedömning av verksamhetens resultat... 15 Funktionell kvalitet... 15 4.1.1 Genomförda granskningar... 15 4.1.2 Andel elever med gymnasieexamen... 15 4.1.3 Genomsnittlig betygspoäng... 16 4.1.4 Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser... 16 2
4.1.5 Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser... 16 4.1.6 Betygsfördelning... 17 4.1.7 Likvärdig bedömning... 18 4.1.8 APL... 18 4.1.9 Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning... 19 4.1.10 Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier... 19 Upplevd kvalitet... 20 4.2.1 Studiemiljö och undervisning... 20 4.2.2 Elevnöjdhet... 21 Sammanfattande bedömning... 21 Fokusområden för 2015/16... 22 Högre måluppfyllelse... 22 Centralt innehåll och kunskapskrav... 22 Ökad förståelse för och ökat utbud av extra anpassningar och inkluderande arbetssätt... 23 Bakgrund:... 23 Resultatbilagor... 24 3
Beskrivning av Framtidsgymnasiet Västerås På Framtidsgymnasiet i Västerås erbjuder vi yrkesutbildningar inom El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet. Utbildningarna vänder sig till de som siktar på att komma ut i arbete direkt efter gymnasiet. Eleverna kan även få högskolebehörighet om så önskas. Våra lärare vet vad som krävs inom de olika yrkesinriktningarna och förbereder eleverna för att klara av sitt kommande yrke. Våra svensklärare känner sig lika hemma på verkstadsgolvet som i klassrummet, och vår mattelärare räknar gärna på materialåtgång och rördimensioner. Vi samarbetar med många företag i Västerås och den arbetsplatsförlagda utbildningen är en viktig del av programmen här. Framtidsgymnasiet startade sin gymnasieverksamhet i Västerås läsåret 2009/2010 med utbildning inom Energiprogrammet. Efter GY11 utökade vi med VF och EE programmet. De elever som söker till våra introduktionsprogram har ett intresse av att arbeta som VVS- eller drifttekniker. Varje elev följer sin individuella studieplan utifrån sina individuella förutsättningar. Skolan är centralt belägen med bara 200 meter till resecentrum dit samtliga bussar och tåg går så det är lätt att ta sig till skolan. Verksamheten bygger på mycket praktiska moment där vi försöker väva ihop teori och praktik på ett lämpligt sätt. Vårt dagliga arbete utgår från tre kärnvärden: Helhetssyn Inom Framtidsgymnasiet har vi en helhetssyn på eleven. Vi möter varje elev med tydliga mål för yrkeskunskaper och personlig utveckling. Elevens förutsättningar och framgång är avgörande för våra gemensamt valda metoder. Samverkan Tillsammans med elever, företag, branschorganisationer och med varandra utformar vi kvalitativa och aktuella yrkesutbildningar, som tillgodoser näringslivets framtida kompetensbehov. Vi lär av varandra. Ledarskap Inom FTG leder vi elever, medarbetare och skolor utifrån en gemensam värdegrund och ett tydligt elev- och branschfokus. Våra rektorer leder och utvecklar sina arbetslag utifrån ett målstyrt förhållningssätt, som tydliggör vad som krävs av var och en och hur detta skapar värde i vardagen. Vårt förhållningssätt som genomsyrar vår verksamhet bygger på ansvar, respekt och resultat. 4
Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: El- och energiprogrammet, inriktning energi VVS- och fastighetsprogrammet, inriktning VVS År 1 syftar till att ge alla elever en bild av vilka yrken utbildningen kan leda till. Valet av utbildningsinriktning sker till år 2. På programmen ingår arbetsplatsförlagd lärande (APL) under minst 15 veckor. APL förläggs till övervägande del under år 2 och år 3. Med elevens individuella kursval ges alla elever möjlighet att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Framtidsgymnasiet Västerås erbjuder också tre introduktionsprogram: individuellt alternativ, programinriktat individuellt alternativ och yrkesintroduktion. Dessa utbildningar riktar sig till elever som saknar betyg från grundskolan för behörighet till de nationella programmen på gymnasiet och siktar på att komma in på gymnasial utbildning, annan utbildning alternativt anställning. Skolledning Skolan leds av rektor Peter Haglund och arbetslagsledare Sebastian Housset. Vi har återkommande veckovisa ledningsgruppsmöten där vi diskuterar händelser på skolan samt framtidsplanerar. Elever Under läsåret 2014/15 gick 85 elever på skolan. De flesta av våra elever läser VF programmet medan ett fåtal läser Energiinriktningen. Vi har även en stor del som läser något av våra introduktionsprogram på skolan, ca 40 % av eleverna har denna inriktning. På framtidsgymnasiet i Västerås har vi övervägande pojkar som söker till skolan. Vi har ett fåtal flickor som intresserar sig för denna sorts utbildningar men vi skulle gärna se att den andelen elever ökar. Våra elever är i första hand elever som vill jobba praktiskt och kommer från hem där det finns en tradition av hantverkare oavsett om de är invandrade eller svenskfödda. Vi har ett enstaka elever från akademikerhem. De flesta av våra elever kommer från Västerås men vi ser även elever som har sökt till oss från framförallt Sala, Surahammar, Köping, Fagersta, Enköping och Eskilstuna. Ett fåtal kommer från andra orter. 5
Förutsättningar för verksamheten 1.4.1 Lärare Framtidsgymnasiet Västerås har under läsåret 2014/2015 sju anställda lärare, varav sex är män och en är kvinna. Lärarna bildar ett arbetslag. Skolan har en låg grad behöriga lärare och därför har vi lagt vikt vid utbildning och kompetenshöjning under läsåret för att på så sätt kunna öka måluppfyllelsen på skolan. 1.4.2 Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsa består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog samt skolläkare. Skolpsykolog och Skolläkare har varit på skolan vid två tillfällen varje termin och har därutöver varit anträffbara vid behov. På skolan finns även en SYV anställd som hjälper eleverna att välja vidare studier eller svara på frågor vid kursbyten etc. EHT-teamet är nytt för läsåret och vi har därför börjat EHT-arbetet från grunden med följden att det var mycket tid som gick till åtgärdande arbete istället för främjande åtgärder. Vi anställde under året en ny specialpedagog som fick i uppdrag att göra specialinsatser för de elever som hade störst behov samt att vara behjälplig i handledning med lärarna så att dessa fick effektiva lösningar och tips på sina frågor. EHT-teamet har veckovisa möten där aktuella händelser tas upp men även vilka främjande aktiviteter vi ska genomföra. Utöver dessa gemensamma möten bokar varje medlem av EHT-teamet in individuella möten med elever som behöver extra stöd och vägledning. Till detta kommer hälsosamtal som både är inbokade från EHT-teamets sida men även spontant från eleverna. Samtliga elever i årskurs 1 har genomgått en hälsoundersökning om de inte har avböjt detta med stöd av målsman. Vi jobbar också mycket med föreläsningar som tex, ungdomshälsan, RFSU, olika ekonomiska föreläsningar etc. Vi har också information om vikten av kost samt träning och motion på skolan. Då EHT-teamet är nytt för i år har vi inte sett resultat av våra insatser på en större front än. Under våren hade vi dock en interngranskning av skolans EHT-arbete som visar på att vi har tydliga och förankrade rutiner för att agera i ett tidigt skede vid frånvaro samt att vi har förmedlat ett synsätt som främjar delaktighet och inflytande vilket är positivt. Granskningen visar också att skolan behöver jobba mer på att förankra likabehandlingsplanen hos eleverna samt att förankra elevhälsan tydligare hos eleverna så att de känner till sina rättigheter. 6
Interinspektionen visar även att vi måste förändra vårt arbetssätt när det gäller handlingsplaner och åtgärdsplaner där vi under läsåret har jobbat löpande varje vecka med de elever vi har haft i dessa planeringar och att vi inte har stämt av de vid avsatta tidpunkter. 1.4.3 Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten finns på skolan klassråd och ett aktivt elevråd. Alla elever kan göra sin röst hörd genom att ta upp önskemål på klassråden som sedan diskuteras på elevråden. Vi jobbar tätt tillsammans med elevrådet och vi har bokade möten varje månad samt avstämningar när så behövs. Elevrådet är delaktiga i utformandet av t.ex. skolans ordningsregler och trivsel samt vid planerandet av kursupplägg och innehåll. Elevrådet är sammansatt av två elever från varje årskurs samt en elevrådsordförande som är framröstad av eleverna själva. Även rektor är närvarande vid elevrådsmötena. Eleverna har även mentorstider varje vecka där de kan diskutera tankar och önskemål. Eleverna gör återkommande skriftliga kursutvärderingar på de kurser de går samt utvärderingar som gäller tex trivsel på skolan, lokaler, utrustning etc. Dessa kursutvärderingar sammanställs av respektive lärare som sedan rapporterar till rektor. Rektor analyserar utvärderingarna och sätter sedan in åtgärder på de punkter som har uppmärksammats. Eleverna på skolan äter sina luncher på konserthusterassen och genom dessa så finns det ett matråd som har återkommande träffar där eleverna på skolan ingår för att på så sätt kunna påverka meny, salladsbuffé etc. Ett av Framtidsgymnasiets ledord är Alla elever, allas ansvar och det jobbar vi med genom att samtlig personal på skolan alltid är tillgängliga för eleverna. De kan vända sig till den person som är närmast eller som de tycker är lämpligast att prata med. Även rektor finns tillgänglig på detta sätt för eleverna. 1.4.4 Lokaler Våra lokaler är anpassade efter verksamheten och den stora delen upptas av verkstaden eftersom det är den stora delen av utbildningen. Vi har lokaler och klassrum i två plan med omklädningslokaler och duschar på nedre plan. Lokalerna är ljusa och fräscha och vi jobbar ständigt med att förbättra arbetsstationer och allmänna utrymmen. 7
Vi jobbar med datorer i datorsalen samt att det finns utplacerade datorer i de andra undervisningslokalerna också. Om det är någon elev som har behov av särskilt datorstöd så ser vi till att den eleven får kvittera ut en lånedator/ipad som eleven sedan ansvarar för. På denna dator ser vi till att det finns talsyntes, rättstavningsprogram etc. utifrån elevens behov. I våra lokaler finns det ett trådlöst nätverk som alla elever har tillgång till om de behöver söka information och det finns projektor i samtliga klassrum. Utöver dessa har vi flyttbara projektorer som man till exempel kan använda ute i verkstaden. Skolan har även ett bibliotek med litteratur som eleverna lånar och som även används som undervisningslokal och grupprum. Vi bedriver vår idrott på Klöverhallen som ligger en liten bit från skolan. Eleverna erbjuds busstransport till idrottshallen. Vi intar vår lunch på Konserthusterassen som är en del av Aros Congress Center tillsammans med flera andra gymnasier i Västerås. Maten är mycket väl tillagad och eleverna får i sig den näring och energi de behöver för att klara av skoldagen. Framtidsgymnasiet i Västerås är den första skolan i Europa som har köpt in en virtuell svets för att på så sätt öka måluppfyllelsen för de elever som läser svetskurser. Med den virtuella svetsen får man träna riktiga svetsmetoder där man får ut rapporter om hur resultatet av svetsningen har gått. Man får en tydlig översyn på vad man behöver träna mer på och man kan på så sätt följa sin egen utveckling och hela tiden förbättra sig innan man svetsar med en vanlig, traditionell svets. Framtidsgymnasiet Västerås har ett flertal traditionella svetsar med olika svetsmetoder för att man ska få en fullgod utbildning inom området. Genom kombinationerna av de här teknikerna så vinner man mycket i tid, miljö och säkerhet. Det finns ingen tidsåtgång när det gäller att kapa till bitar som man sedan ska svetsa ihop för att sedan kapa till nya bitar utan genom ett par knapptryck så är man igång och svetsar på ett par sekunder. Maskinen har ingen miljöpåverkan förutom strömmen som den drar och ur säkerhetssynpunkt så är den extremt bra eftersom det inte går att bränna sig, skära sig eller tappa något tungt på fötterna när man svetsar i maskinen. 1.4.5 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. 8
Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från tre kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. (Den ändamålsenliga kvaliteten följs inte upp i kvalitetsredovisningen då antalet svarande är begränsat på enhetsnivå. De samlade resultaten följs emellertid upp i huvudmannens kvalitetsredovisning.) Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning 2.2.1 Interna tillsyner Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 2.2.2 Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan. 9
2.2.3 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 2.2.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige. 2.2.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia-gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 10
Kvalitetshjul JULI AUGUSTI SEPTEMBER JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet KPlan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 11
Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/2015 Nedan följer en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2014/2015 3.1.1 Högre måluppfyllelse Bakgrund: Traditionellt har vi haft en lägre måluppfyllelse än önskat på skolan, något som har visat sig under ett flertal år. Vid examen 2014 hade 92% av eleverna på de nationella programmen uppnått yrkesexamen. Mål: Målet är att öka antalet elever som tar sin yrkesexamen. Metod: Vi har tydliggjort vilka kursmål och examensmål som gäller för de olika kurserna och utbildningarna som vi bedriver på skolan. Vi har satt upp dessa på väggarna i entrén samt att vi har återkommande möten med eleverna där vi belyser vad som krävs för att klara examensmålen. Utöver detta har vi tillsatt stödlektioner till de elever som antingen behöver läsa upp sina betyg för att klara kursen men även till de elever som har vilja och önskemål om att läsa mot ett högre betyg i kurserna. Vi jobbar med ett aktivt mentorskap för att stärka elevens kunskap om sin situation. Detta genom att några lärare har genomgått Framtidsgymnasiets egna mentorsutbildning. Uppföljning och utvärdering: Vi har haft kontinuerlig uppföljning på detta månadsvis där vi har fått rapporter från kvalitetsansvarige. Dessa rapporter har vi satt upp i lokalerna så att eleverna själva kan se hur de står sig mot andra skolor inom koncernen samt att vi har diskuterat detta med eleverna både vid klassråden men även vid elevråden. Utvärdering av måluppfyllelsen skedde i juni efter examensdagen. Resultat: Vi hade som mål att 95% av våra elever skulle klara en yrkesexamen våren 2015 och vi nådde upp till 92%, samma resultat som vid förra årets examen. Resultatet stod sig bra mot de uppföljningar vi har haft under året. Rikssnittet på de två nationella program vi bedriver är 88,4%. 12
Slutsatser: Vår satsning på att involvera eleverna mer i arbetet med att belysa kursmål och betygskriterier har gett resultat under året och eleverna har blivit mer medvetna om vad som krävs för att klara en yrkesexamen. Några av eleverna jobbade vi extra med då de hade väldigt låg närvaro på skolan. Vi kontaktade dem via telefon dagligen om de inte var på plats, kallade dem till möten på skolan och gjorde upp handlingsplaner. Överenskomna handlingsplaner hölls emellertid inte alltid, och vid en analys av varför vi hade svårt att få eleverna motiverade till att gå i skolan så framkom att eleverna hade fått jobb som de värderade högre än sina studier. Vi kommer att fortsätta att jobba med detta mål även kommande läsår för att ytterligare öka måluppfyllelsen genom att ha fortsatta möten, ytterligare information i lokalerna samt att vi ska ändra schemaläggningen av våra kurser för att eleverna ska få större fokus på det aktuella ämnet. 3.1.2 Introduktion av elever Bakgrund: Nya elever som börjar sin utbildning efter ordinarie skolstart har fått en svag introduktion och kartläggning. Detta visade sig vid undersökningar hos lärarna som påpekade att elever i introduktionsprogrammen inte hade fått en korrekt introduktion och läser tillsammans med de nationella eleverna på skolan. Mål: Målet är att eleverna ska känna en större trygghet och gemenskap när de börjar läsa på skolan för att på så sätt kunna koncentrera sig mer på sina studier. Metod: När en ny elev kommer till skolan har specialpedagog gjort en kartläggning med eleven, både historiskt och vad eleven har för planer framåt. Specialpedagogen har tagit kontakt med elevens föregående skola för överlämning av t.ex. dokumentation. När situationen så har tillåtit har även möte med vårdnadshavare genomförts. Detta gäller samtliga nya elever som kommer till skolan efter ordinarie läsårsstart. Utifrån denna kartläggning har en plan för eleven utarbetats och schema, klassindelning, hjälpmedel, extra stöd etc. har genomförts. Information till befintliga elever på skolan har gått ut och utbildningen har kunnat påbörjas. Uppföljning och utvärdering: Kontinuerliga möten med elever och mentorer har genomförts under läsåret för att se att utarbetad plan följs och utifrån resultatet har justeringar gjorts. Resultat: Elever som vi har tagit emot har känt större trygghet och känt sig mer välkomna. Detta har visat sig genom att eleverna inte har haft lika många frågor 13
kring sin situation utan de har hela tiden varit medvetna om varför de läser de kurser och det upplägg som vi har kommit överens om. Lärarna har också fått en lättare situation eftersom eleverna direkt kommer in på rätt placering och det inte finns några frågetecken kring eleven. Slutsatser: Introduktionen av elever har i stor utsträckning gett gynnsamma resultat och vi kommer att fortsätta att jobba med detta när vi tar emot nya elever. 3.1.3 Utbildning av personal Bakgrund: Skolinspektionen och våra egna utvärderingar visar att en del av lärarna saknar lärarbehörighet. Vi ser att ett gott pedagogiskt ledarskap på skolan ofta är avgörande för elevernas måluppfyllelse. Mål: Målet är att öka antalet behöriga lärare samt att stärka skolans mentorsarbete för att på så sätt kunna ge eleverna rätt ledning och stimulans som de har rätt till enligt 3 kap. 3 Skollagen 2010:800. Metod: Lärarna har samtliga genomgått Skolverkets kurs i Bedömning och betygssättning. Lektionerna har lärarna gått igenom själva på distans och sedan diskuterat tillsammans i arbetsgrupp. Yrkeslärarna har genomgått en internutbildning inom grundläggande pedagogik och kommer på sikt också påbörja behörighetsgivande utbildning. Ämneslärarna har tagit upp sina lärarutbildningar för att på så sätt kunna ta ut sin lärarlegitimation. Tre av lärarna har även gått Framtidsgymnasiets interna mentorsutbildning och i första steget har de delgivit resterande lärarkår sina kunskaper. Resterande lärare kommer att få gå mentorsutbildningen vid nästa utbildningstillfälle. Uppföljning och utvärdering: Då kurserna har pågått hela läsåret har återkommande uppföljande möten hållits där progress har diskuterats, fördelar och nackdelar med kurserna samt mål för framtiden. Under höstterminen 2015 kommer vi att genomföra en utvärdering på de interna kurserna baserat på att lärarna då har genomgått sina kurser och har kunnat omsätta sina kunskaper på eleverna. Resultat: Lärarna känner en större förståelse och trygghet i sin yrkesutövning. Slutsatser: Denna satsning har hittills gett oss styrka att genomföra våra utbildningar på ett tryggare och starkare tillvägagångssätt. 14
Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet 4.1.1 Genomförda granskningar Skolinspektionen har ej besökt skolan under det aktuella läsåret. Däremot genomfördes strax innan läsårsslutet en interntillsyn av huvudmannen. Förutom de brister i personalens behörighet som tidigare påpekats så framkom bland annat att skolan behövde vidareutveckla sina arbetssätt för att erbjuda alla elever ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, även för högre betyg än E, sam att rutinerna för elevinflytande över utbildningen behöver ses över. Under året genomfördes också en genomlysning av elevhälsan på initiativ av huvudmannen. Vid det besöket, liksom vid interntillsynen, påpekades att skolan i sitt systematiska elevhälsoarbete behövde arbeta tydligare med uppföljning och utvärdering för att se att insatserna ger önskad effekt. 4.1.2 Andel elever med gymnasieexamen Samtliga av skolans avgångselever lyckades under läsåret ta en gymnasieexamen, vilket självklart är mycket glädjande (som avgångselever räknas samtliga elever som lämnar skolan med minst 2500 betygssatta poäng, det vill säga ett fullständigt program). Under föregående läsår, 2013/14, låg andelen med examen på skolan på sammantaget 94%, fördelat med 89 % för VVS- och fastighetsprogrammet och 100 % för El- energiprogrammet. Rikssnittet låg som jämförelse på 89 % för VVS- och fastighetsprogrammet och 87,8 för El- och energiprogrammet. Skolans siffror ligger med andra ord över snittet för riket vad gäller examensandel. Vi har under läsåret haft veckovisa uppföljningar av kunskapsresultaten med eleverna. Återkopplingarna har eleverna fått både av lärarna men även av sina mentorer och har på så sätt kunna följa sin progress i kurserna. Vi jobbar mer med formativ bedömning samt att vi har fått stöd av det EHT team som vi har bildat på skolan under läsåret. Lärarna har även fått specialpedagogisk handledning och har på så sätt kunnat utöka sin undervisning så att det har passat flera av våra elever. 15
4.1.3 Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen på skolan för året, beräknat på samtliga avgångselever med minst 2500 betygsatta poäng, landade vid läsårsslutet 2015 på 10,7. Detta kan jämföras med föregående års resultat på 11,0. Vi har alltså tappat något i betygspoäng samtidigt som andelen examen ökat, vilket tyder på att vi inte lyckades att motivera eleverna till att nå högre studieresultat än E under året. En av anledningarna är att kurserna inte har varit tillräckligt strukturerade med avseende på tydlighet i kursmål och delmål. Ett personalbyte under läsåret har bidragit till att vi inte har nått upp till önskad struktur i kurserna. Vi har också sett brister i våra redovisningsformer där vi måste göra mer individanpassningar än vad vi hittills har lyckats med. Eleverna påvisar också i våra undersökningar att de känner att de har låg påverkan i kursuppläggen och utformningen av dessa och det är också något som vi måste förändra för att lyckas med att höja måluppfyllelsen. 4.1.4 Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser Andelen minst godkända betyg (E och uppåt) ligger relativt konstant i båda våra inriktningar. Andelen totalt på skolan ligger kvar på 96% sedan föregående år. Att vi lyckas med detta beror på att vi följer upp eleverna veckovis med studieresultat samt tidiga insatser av EHT. Det vi dock ser är att hela 66 % av betygen är E och det är något som vi kommer att jobba vidare med under nästa läsår för att höja andelen högre betyg än så. Vi har emellertid sett en ökad frånvaro på skolan över det senaste året, vilket vi ser som ett av de främsta orosmomenten när det gäller elevernas måluppfyllelse. Detta är därför något vi har jobbat hårt med under året. Vi har blivit hårdare med att rapportera frånvaro, både i våra egna system men även till CSN, och vi har uppdaterat vår frånvarohantering under året. Vi bedömer nu att vi har mycket bättre kontroll över våra elever än vad vi har haft historiskt. 4.1.5 Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser Samtliga betyg satta i kurserna Matematik 1, Engelska 5, Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 under året var godkända (minst ett E). Dessa mycket glädjande resultat förklaras genom att vi har utökat studietiden, infört en studieverkstad med obligatorisk närvaro för de elever som inte ligger i fas i kurserna samt tidigare insatser och stöd av specialpedagog. Även 90 % av treornas gymnasiearbeten var godkända, 88 % på VVS- och fastighetsprogrammet och 100 % på El- och energiprogrammet. 16
Den största höjningen från föregående år ser vi i Svenska 1, där andelen minst E låg på 80 % vid läsårsslutet 2014. Även i Engelska 5 har vi höjt andelen godkända, från 94% föregående år. Gymnasiearbetena står emellertid för en sänkning sedan 2014, då samtliga gymnasiearbeten blev godkända. Anledningen till att endast 88 % av årets avgångselever på VVS- och fastighetsprogrammet fick godkänt på sina gymnasiearbeten tror vi är att de elever som inte lyckades riktigt i den kursen är samma elever som hade hög frånvaro och som vi inte lyckades med att stimulera på rätt sätt att komma till skolan. Matematik 1 och SvA1 genomfördes inte under förra läsåret och kan inte jämföras med årets siffror. 4.1.6 Betygsfördelning Som redovisats ovan så har vi i hög grad lyckats stötta våra elever till godkända betyg i sina kurser under det aktuella läsåret. Vi lyckas däremot inte motivera dem att läsa mot ett högre betyg än E i någon större utsträckning. Nedan redovisas årets betygsfördelning på respektive program: El- och energiprogrammet F 11% E 64% D 18% C 5% B 0% A 1% VVS- och fastighetsprogrammet F 2% E 66% D 19% C 10% B 2% A 0% Totalt sett på skolan så är 68% av de satta betygen E vilket är positivt genom att de pekar på att många av våra elever når gymnasieexamen. Å andra sidan visar det våra brister i att engagera och motivera elever att ta nästa kliv mot ett högre betyg i kursen. Vi kan tydligt se att tendensen på skolan är att man som elev siktar in sig på godkänt (E) i kurserna samt att vi på skolan inte har lyckats helt i våra ansträngningar i att hjälpa eleverna vidare i sina studier. Vi ser till exempel att vi brister i tydliggörandet i hur eleven ska nå nästa betygsnivå och i att erbjuda varierande redovisningsformer. Under året har personalen genomgått olika kurser som avlutades vid läsårsslut och dessa införvärvade kunskaper kommer vi att kunna jobba vidare med under läsåret 15/16. 17
4.1.7 Likvärdig bedömning Skolan jobbar med en helhetsbedömning av eleven där vi inte enbart sätter vikt vid ett provresultat utan vägen in vad eleven visar upp för kunskaper under lektioner och övningar. Lärarna diskuterar med varandra i arbetslaget för att på så sätt få stöttning att kunna göra en rättssäker bedömning av eleven. Totalt sett har likvärdigheten vid bedömning mellan nationella prov och satta betyg på skolan ökat från 50% läsåret 2013/14 till 70% det aktuella läsåret. Vi jobbar delvis tillsammans med ett annat gymnasium och deras lärare när det gäller att sambedöma slutprov och nationella prov för att vi ska få en så likvärdig bedömning som möjligt. Vi har även under läsåret haft gemensamma studiedagar tillsammans med övriga skolor inom Framtidsgymnasiet där lärarna har diskuterat kurser, upplägg, betygssättning och delgett varandra erfarenheter och kunskaper. 4.1.8 APL Vi har under året ändrat våra rutiner och arbetssätt när det gäller APL. Under året har vi belyst skillnaderna i APL och praktik samt skillnaden mellan elever på nationella program och individuella program och detta har gett resultat. 81 % av eleverna på de nationella inriktningarna på skolan har haft APL under året. Elever med APL-platser har generellt sett gjort bra ifrån sig vilket har resulterat i att flertalet av våra elever har fått timanställningar så att de har kunnat jobba under sina ledigheter från skolan. APL-arbetet har följts upp genom arbetsplatsbesök, samtal med handledare samt elevernas loggböcker som de för under tiden de är ute på APL. De elever som inte har haft APL plats har fått yrkesuppgifter att jobba med på skolan under lärarnas uppsikt för att på så sätt ha ett mer arbetsplatsliknande lärosätt. Vi har med dessa elever ändrat arbetstiderna så att det ska matcha företagens arbetstider och detta har fungerat bra. Det vi måste förbättra när det gäller APL är våra rutiner vid anskaffning av APL platser samt tätare uppföljningar ute på arbetsplatserna. 18
4.1.9 Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Under året har vi tagit fram två åtgärdsprogram på elever som har haft behov av särskilt stöd eller andra åtgärder. Dessa åtgärdsprogram har vi följt upp veckovis på våra EHT-möten samt regelbundna avstämningar med vårdnadshavare och föräldrar. Åtgärdsprogram som upprättades gällde de elever som började skolan vid ett senare tillfälle än den ordinarie skolstarten och upprättades i slutet på läsåret. Dessa åtgärdsprogram kommer att utvärderas under höstterminen nästa år. 4.1.10 Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Under läsåret har vi inte haft några anmälningar om diskriminering eller kränkande behandling på skolan. Vi kan dock se i vår elevundersökning att vissa av parametrarna rörande studiemiljön har gått ner under året, ett resultat som vi kan koppla till den elevgrupp som började senare under läsåret. Vi har haft två incidenter på skolan som vi snabbt åtgärdade genom att ändra i gruppens schema och gruppsammansättning. 7 av 10 elever på skolan säger vid årets kartläggning av den psykosociala miljön att de känner till skolans värdegrundsarbete. Vi jobbar aktivt med detta vid läsårsstarten där vi har information klassvis samt att vi delar ut en informationsfolder som stöd i detta arbete. Vi tar upp detta med elevrådet som sedan diskuterar detta med sina klassråd. 8 av 10 elever vet vart de ska vända sig i kränkningsärenden eller andra ärenden. Vi jobbar mycket med alla elever, allas ansvar, så eleverna kan vända sig till samtlig personal på skolan om något inträffar eller de har några frågor. Detta påverkar även tryggheten på skolan där 9 av 10 känner att de är trygga i sin skolmiljö. Även våra insatser vid incidenter visar på att vi är handlingskraftiga och att eleverna får den uppmärksamhet som de behöver om något inträffar. Detta påverkar också elevernas känsla av trygghet. Interngranskningen visar samma resultat och här måste vi lägga mer resurser till främjande insatser. 19
Upplevd kvalitet 4.2.1 Studiemiljö och undervisning På de frågor i kundenkäten som rör elevernas uppfattning om studiemiljön på skolan har vi har haft en nedgång i det sammantagna indexvärdet från 65 till 59 av max 100. Detta har vi analyserat till några elever som kom in sent i utbildningen som positionerade sig på ett högljutt sätt och skapade oro under några veckor som tyvärr sammanföll med vår kundundersökning. Undersökningar av detta har skett genom samtal med elever och lärare. Lärare och rektor har sedan analyserat detta tillsammans genom personalmöten där lösningar diskuterades fram. Vi åtgärdade detta snabbt genom att bryta upp gruppen genom schemaläggning och samtal, Stämningen på skolan blev då mycket lugnare och vid analyser tillsammans med elever i slutet på läsåret så är inställningen till skolan mycket bättre. Vi har öppna dörrar på skolan så eleverna kan prata med den personal de känner störst förtroende för eller är närmast till hands. Index (1-100) för den upplevda kvaliteten i undervisningen har gått ner från 63 till 56 under året och vid analyser av detta så har det visat på att eleverna uppfattar att inte lärarna motiverar och informerar tillräckligt i hur de ligger till i kurserna. Vi har under året sett att vi har brister i kursupplägg och struktur i flertalet av våra kurser. Vi har under VT15 börjat jobba med en gemensam struktur i kurserna där vi har samma upplägg på lektionsstart, undervisning samt lektionsavslutning på samtliga lektioner. Vi jobbar mot en tydligare struktur över hela kursernas sträckning för att motverka elevernas osäkerhet i kursmål och betygskriterier och vi har sett en liten förbättring i elevernas uppfattning kring detta i de undervisningsutvärderingar som har genomförts under vårterminen. Vi jobbar med veckovisa möten där vi behandlar elever som inte ligger i fas med kurserna så att vi kan ge de eleverna extra stöd och extra tid. Vi har också under året jobbat med utbildning av personal där lärarna har genomgår pedagogisk utbildning, mentorsutbildning samt bedömning och betygsättning via Skolverket. Slutligen har vi under året förbättrat vår utrustning på skolan genom att installera nytt internet via fiber, skolan har även investerat i ny svetsutrustning, iordningsställt verkstadsdelen av skolan samt köpt in en virtuell svets från Lincoln Electric i USA. Vi är första skola i Europa som har köpt in denna maskin för att öka vår måluppfyllelse i kurserna där eleverna har svets. 20
4.2.2 Elevnöjdhet Index för de frågor som rör elevernas sammantagna nöjdhet med undervisningen i den årliga kundundersökningen låg under det aktuella läsåret på 48 av 100, en viss nedgång från föregående års siffra på 53. Som exempel kan nämnas att endast 40 % av eleverna sade sig kunna rekommendera skolan till andra elever, vilket kan jämföras med 56 % året dessförinnan. Samtliga elevgrupper har svarat lägre på dessa kvalitetsparametrar än förra året så det är inte någon speciell grupp som sticker ut. Vid analys av detta så framkommer det återigen att undersökningen är gjord strax efter den period där det var oroligt på skolan pga. nya elever. Vid uppföljning av detta tillsammans med elevrådet och klassråden längre fram mot sommaren kvarstår inte problemet då vi åtgärdade den oroliga elevgruppen snabbt. Sammanfattande bedömning I Västerås jobbar vi nära eleverna och vårdnadshavare och vi har täta kontakter när det gäller betyg och närvaro. Vi jobbar aktivt i Schoolsoft så att alla elever och vårdnadshavare kan se själva hur det går för eleverna. All information läggs in i Schoolsoft och färgmarkeras för att det ska vara lättåtkomligt och lättförståeligt för berörda parter. Vi har matriser både i Schoolsoft och på väggen i lärarrummet för att på så sätt kunna ha kontroll över var alla elever befinner sig i kurserna exakt. Vi jobbar med dessa matriser dagligen och vid behov så tar mentor ett samtal med berörd elev för att reda ut eventuella frågetecken. Eftersom skolan är så pass liten så har alla lärarna ett nära samarbete mellan varandra och vi har delat upp mentorsbiten så att man är ett par som delar på varje årskull och dessa mentorsgrupper diskuterar elever med särskilda behov vid varje måndagsmöte men även vid speciellt avsatta elevvårdskonferenser där samtliga elever diskuteras och gås igenom. Vi jobbar aktivt med motivering och stöttning för att ge eleverna rätt förutsättningar att klara sina studier. Vi ser snabbt om det är någon elev som behöver extra stöd och då finns det hjälp i form av samtal med kurator, specialpedagog, mentor, extra lektionstid eller andra lösningar som kan vara till gagn för eleven så att denne kommer tillbaka i sina studier. Vi har korta beslutsvägar och detta gör att vi kan sätta in rätt resurser omgående och eleven behöver inte vänta på det stöd de har rätt till. 21
Fokusområden för 2015/16 Högre måluppfyllelse Bakgrund: Analys av skolans resultat har visat att vi har en stor andel elever som tar sin yrkesexamen men att de gör det med minsta möjliga marginal. Vi måste därför jobba med att få eleverna att läsa mot ett högre betyg i kurserna. Mål: Alla elever som går ett nationellt program ska ta yrkesexamen och samtliga elever på skolan ska uppnå minst E eller högre i de kurser de läser. Alla elever ska få den ledning och stimulans de har rätt till för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål efter sina egna förutsättningar. Uppföljning och utvärdering Veckovisa uppföljningar på våra personal och pedagogiska möten. Avstämning en gång/termin på elevmöten där samtliga elever tas upp och lärarna rapporterar hur eleverna ligger till i kurserna. Avstämning med lärarna när halva kursen har passerat så att vi får en korrekt bild på hur eleverna ligger till och vilka insatser vi måste göra för att eleverna ska nå målen. Centralt innehåll och kunskapskrav Bakgrund: Undersökningar på skolan visar att eleverna uppfattar det att de inte får vara med och påverka utbildningen i tillräckligt hög grad. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har (Lgy11). Mål: Skolan ska göra det tydligt för eleverna vilket centralt innehåll, vilka examensmål och vilka kunskapskrav som gäller för utbildningarna. Eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem (Skollag 4 kap. 9.) Uppföljning och utvärdering Uppföljning kommer att ske innan juluppehållet samt genom elevenkäten i februari. Auskultationer kommer att genomföras av rektor. Området läggs in som återkommande punkt på elevrådsmöten och klassrådsmöten. 22
Ökad förståelse för och ökat utbud av extra anpassningar och inkluderande arbetssätt Bakgrund: Undersökningar och intervjuer på skolan har visat att personalen behöver mer kunskap och verktyg för att kunna anpassa sin undervisning. Elever ska skyndsamt få det stöd de har rätt till i de fall där inte åtgärdsprogram är aktuella eller ännu påkallade. Mål: Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. För detta krävs att skolans arbetssätt anpassas för att inkludera eleverna i undervisningen samt att extra anpassningar görs för individuella elever inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna behöver för detta syfte få mer insikt och förtrogenhet med specialpedagogiska arbetsmetoder och insatser Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering kommer att ske vid terminsslut. Auskultationer genomförs löpande under läsåret samt att betygsstatistik samlas in och analyseras efter slutförd kurs. 23
Resultatbilaga
Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).
Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 100,0% 100,0% 95,0% 94,4% 94,4% 93,0% 90,0% 85,0% 84,4% 84,4% 84,4% 88,0% Rikssnitt 2014* 2014 2015 80,0% 75,0% Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 95,0% 93,3% 94,4% 90,0% 85,0% 87,8% 89,0% 84,4% Rikssnitt 2014* 2014 2015 80,0% 75,0% EE VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 100% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 35,6% 34,8% Rikssnitt 2014* 2015 30,0% 29% 20,0% 10,0% 20,9% 14% 0,0% EE VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.
Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 13,0 13,0 13,0 12,0 10,0 11,0 11,0 10,7 10,7 11,7 12,1 Rikssnitt 2014* 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,6 12,4 13,0 12,0 10,0 10,9 10,8 11,0 10,6 10,7 Rikssnitt 2014* 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 EE VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 13,6 13,6 13,6 12,0 10,0 11,1 11,1 10,7 10,7 12,2 12,4 Rikssnitt 2014* 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 13,1 12,8 13,6 12,0 10,0 10,9 10,8 11,1 10,6 10,7 Rikssnitt 2014* 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 EE VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.
Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.
Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per nationellt program) 100% 98% 97% 96% 96% 95% 91% 90% 89% 85% 88% 86% 2013/2014 2014/2015 80% 75% EE VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.
Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (samtliga elever) 100% 96% 95% 93% 90% 85% 86% 84% 2013/2014 2014/2015 80% 75% FTG Västerås* FTG totalt* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.
Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per nationellt program) 100% 90% 0% 1% 0% 2% 5% 10% 10% 2% 6% 80% 18% 19% 19% 14% 70% 60% 18% A B 50% C 40% 30% 64% 66% 66% 44% D E F 20% 10% 0% 11% 14% 2% 4% EE VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.
Diagram 11 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (samtliga elever) 100% 90% 80% 0% 2% 0% 2% 5% 2% 2% 10% 9% 6% 12% 13% 12% 17% 70% 17% 17% 60% A B 50% C 40% 69% 68% 51% 45% D E 30% F 20% 10% 0% 7% 4% 14% 16% Skolan 13/14* Skolan 14/15* FTG 13/14* FTG 14/15* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.
Diagram 12 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 70% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 94% 90% 80% 71% 60% 50% 40% 30% 2013/2014 2014/2015 20% 10% 0%
Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.
Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Skolan totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska 5 22 9% 64% 27% Engelska 6 12 50% 17% 33% Matematik 1a 26 0% 92% 8% Svenska 1 16 0% 75% 25% Svenska 3 10 0% 100% 0% Samtliga ämnen 86 9% 72% 19%
Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2013/2014 jmf 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2013/2014 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Svenska 1 Svenska 3 Samtliga ämnen 50% 64% * 17% * 92% * 75% * 100% 50% 72% *Siffrorna finns ej inrapporterade
Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel F Andel E AndelD Andel C Andel B Andel A Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Svenska 1 Svenska 3 Samtliga ämnen 22 18% 27% 27% 18% 9% 0% 12 17% 17% 67% 0% 0% 0% 26 0% 46% 23% 15% 8% 8% 16 13% 63% 13% 13% 0% 0% 10 0% 100% 0% 0% 0% 0% 86 9% 47% 26% 12% 5% 2%
Likabehandlings- och värdegrundsarbete Här presenteras resultaten av den likabehandlings- och värdegrundsarbete som varje år genomförs på skolan inför framtagandet av det samlade plandokumentet mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får svara på frågorna enligt en skala mellan 1 och 4 där 2-4 räknas som ett positivt svar.