Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9

Dala Kraft AB Org nr 556132-9466 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2009 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida 3 VD har ordet 4-5 Verksamheten och marknaden 6-7 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10-11 Kassaflödesanalys 12 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern 13-18 Revisionsberättelse 19 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Ägarförhållanden Ryssa Energi AB 18,7 % Dala Energi AB 23,4 % Bolagsbild Envikens Elkraft Ekonomisk Förening 0,9 % Falu Energi & Vatten AB 29,4 % Dala Elnät Malungs Elverk AB 15,5 % Hedemora Energi AB 8,0 % Smedjebacken Energi AB 4,1 % Dala Kraft Enkla Elbolaget Varumärket Enkla Elbolaget Enkla Elbolaget har fortsatt att utveckla sitt krångelfria koncept i allt från kommunikation till kundinteraktion. En tydlig profil med vit text på orange bakgrund, tillsammans med pictogram, förstärker bilden av ett rakt och enkelt elbolag. Enkla fakturor och användarvänliga internetlösningar visar att Enkla Elbolaget är en aktör som låter kundens upplevelse styra. Ambitionen är att skapa en tjänst så enkel att den bidrar till att lösa livspusslet. Istället för att grubbla över otydliga elfakturor får kunden tid över till livets glädjeämnen. Det tar tid att sätta ett nytt varumärke, men arbetet går framåt och det är tydligt att det finns plats på marknaden för en aktör som Enkla Elbolaget. Säter Energi Dala Datanät Varumärket Dala Kraft År 2006 startade Dala Kraft ett profileringsarbete där företaget befäste sin lokala förankring. Ursprunget fick vara vägledande för form och uttryck. Sedan dess har otaliga elkontakter och grenuttag dekorerats med vackra kurbitsmålningar. 2009 togs beslut att vidareutveckla konceptet och ett samarbete inleddes med reklambyrån Heimer & Company. Resultatet: en integrering mellan Dala Kraft och Dalarnas historia och typiska uttryck. Målsättningen är att Dala Kraft ska vara det självklara valet för invånarna i landskapet och ett genuint alternativ för människor utanför Dalarnas gränser. 3

Intervju med Carina Håkansson El är viktigt. Tänk dig ett liv utan el så förstår du hur viktigt. Samtidigt är den något vi tar för givet. Vi trycker på en knapp och förväntar oss att elen ska finnas där. Elen är viktig, men vi vill inte behöva tänka på den. Just det här tänker Dala Krafts nya vd och koncernchef Carina Håkansson på; hur man får människor att tänka på el och hur man får dem att välja elhandelsföretag med hjärtat och hjärnan. Carina har två decennier bakom sig i skogsbranschen och är fortfarande inne på sitt första år som vd för Dala Kraft. En ny utmaning som rivstartade med integreringen av Enkla Elbolaget i Dala Kraft-koncernen, där synergieffekter skulle förverkligas och kunskapsöverföringen säkras. Idag ansvarar hon för en verksamhet och två varumärken: en utmanare med lokal förankring och ett elbolag som ska göra det enkelt att vara kund. Detta i en bransch som sällan lämnar rampljuset och där konkurrensen är hård. Vad gjorde att just du fick jobbet? Det var en uttalad ambition från styrelsen att hitta någon utanför företaget. Det har hänt mycket inom Dala Kraft de senaste tio åren och många som arbetar här har varit med på hela resan. De kan verksamheten utan och innan. Fördelarna som följer är självklart flera, samtidigt behövs nya perspektiv. Därför tror jag att styrelsen letade efter någon som kunde se på företaget med nya ögon. Jag tror också att min bakgrund som ledare inom Stora Enso passade väldigt bra. Det handlar i båda fallen om traditionella verksamheter, men med skillnaden att Stora Enso under en längre tid arbetat i en konkurrensutsatt miljö. Vi måste komma ihåg att det inte var länge sedan elbranschen verkade på en monopolmarknad. Vilka förväntningar tror du att omgivningen har på dig som ny vd? Den är nog inga konstigheter. Man förväntar sig att jag ska komma in med nya ögon, vara öppen och ärlig. Att jag ska utveckla samarbetet mellan företagsledningen och ägare. Och att jag ska fortsätta driva en lönsam tillväxt i företaget. Det är mer eller mindre de uttalade förväntningarna. Sedan finns det outtalade förväntningar som människor kanske inte ens är medvetna om att de har; förväntningar kring ledarskapsstil och prioriteringar. De uttalade förväntningarna är enkla i teorin, även om de kan visa sig nog så svåra att uppfylla i praktiken. De outtalade har fler fallgropar och kräver ett större tålamod. Samtidigt är det spännande och stimulerande. Det är ofta i mötet med andra som vi växer, dels i våra professionella roller, men också som människor. Vilka förväntningar har du på dig själv? Jag ser mig själv som en förändrare i botten och jag vill se utveckling i det jag gör. Samtidigt är jag en team ledare och jag vill att utvecklingen ska komma 4

från mina medarbetares initiativ och engagemang. Förväntningen jag har på mig själv är att jag ska släppa fram andra och ge dem utrymme att lyckas. När folk tittar tillbaks på min tid som vd för Dala Kraft vill jag att de ska säga att det hände mycket. Och att det var roligt! Dala Kraft är fortfarande ett ungt företag. Företaget har formats under det gångna decenniet. Hur stor förändring orkar man egentligen med? Vår bransch är sådan att det krävs en viss storlek för att nå en långsiktig lönsamhet. Vi lever på marginalen mellan den el vi köper in och den el vi säljer till kund. Mindre företag är känsligare och har svårare att bära en hel organisation med alla dess funktioner. Det betyder att frågan om sammanslagningar och uppköp alltid kommer att finnas där. Samtidigt har vi haft ett antal år av företagsbyggande bakom oss, nu handlar det istället om att jobba med organisationen och vässa vårt erbjudande ut mot kund. Allt det här tillhör ju den dynamik som gör vår bransch så kul att verka i. De som arbetat på Dala Kraft de senaste åren har varit med om en otrolig resa och jag tror att många stimuleras av den höga förändringstakt som funnits inom företaget. Dala Kraft-koncernen är redo att möta framtida utmaningar och möjligheter. Vi har den kraft, kompetens och erfarenhet som krävs för att ytterligare befästa och stärka vår position på den svenska marknaden. Du talar om ert erbjudande ut mot kund. Hur ser det ut egentligen? Vi arbetar med två varumärken. Dala Kraft och Enkla Elbolaget. Styrkan i varumärket Dala Kraft är den lokala kopplingen och anknytningen till Dalarna. Vi uppfattas som ärliga, utmanare, stabila, starka och modiga: tänk Gustav Vasa och tänk Leksands hockey. Det är inga dåliga värden och jag tror att de ger oss en stark position. Jag vill att vi fångar kunderna som väljer med hjärtat. Namnet Enkla Elbolaget är något som förpliktigar. Vi ska göra det så enkelt för kunden som möjligt att handla el. Det är krångelfritt, rakt och tydligt. Jag tycker att varumärkena attraherar två olika målgrupper samtidigt som de möts på en viktig punkt. Vi ska stå på kundens sida. 5

I spåren av finanskrisen År 2009 började lika dramatiskt som 2008 avslutades. Effekterna av finanskrisen kunde skönjas överallt. För Dala Kraft betydde prisraset på elterminer att verksamheten utsattes för hårda prövningar. Dala Kraft köper el på den nordiska elmarknaden Nord Pool och arbetar med avtal som kan löpa upp till fem år. När priset på el sjunker urholkas värdet på dessa avtal. Detta hände alltså våren 2009. Samtidigt upplevde bankerna hård press och i tumulten närmast frös de sin kreditgivning. Utmaningen för Dala Kraft låg i att höja kreditnivån hos banken för att möta Nord Pools krav på ställda garantier. Våren präglades därför av många och långa förhandlingar med bank och ägare. Tack vare ett stort engagemang från ägarnas sida och ett solidariskt ansvarstagande lyckades företaget också rida ut stormen. Dala Kraft var inte det enda företag som drabbades av finanskrisen, problemet var symtomatiskt för landets fria aktörer på elmarknaden; elhandelsföretag utan egen produktion. Det är viktigt att komma ihåg att detta var en finansiell kris och att problemen inte rörde Dala Krafts kundrelationer. Företaget har aldrig tidigare upplevt en lika pressad situation, men har kommit ur krisen starkare och bättre rustat än tidigare. Idag är ägarnas engagemang mer omfattande och relationen med banken fördjupad. Kallaste vintern på över 20 år Lärdomarna från finanskrisen skulle också visa sig avgörande då året avslutades lika turbulent som det började. Under december drabbades Sverige av den strängaste vintern på över 20 år. Något som sammanföll med kärnkraftens låga produktion på endast 45 procent av sin kapacitet. Resultatet; dramatiska höjningar av elpriset. I och med att Dala Kraft betalar elen före slutkunden slår stegrande prisökningar hårt på krediten. Men tack vare det gedigna arbete med bank och ägare som genomfördes under början av året stod företaget stadigt denna energikrävande och kalla vinter. 6

Elproduktionen och elpriserna i Sverige 2009 var på många sätt ett år utöver det vanliga. Den stränga vintern, produktionstappet inom kärnkraften och omställningen till månadsavläsningar drabbade under slutet av året elhandelskunderna i form av ovanligt höga elräkningar. Tidigare har kunderna fakturerats efter en förväntad årsförbrukning som fördelats över året. I och med de nya månadsavläsningarna speglar kostnaderna den faktiska förbrukningen, månad för månad. Det positiva är att kunderna nu med elräkningen får ett tydligt svar på hur mycket energi de faktiskt förbrukat. Det negativa under 2009 var att omställningen sammanföll med en exceptionell vinter. För Dala Kraft är höga priser aldrig önskvärda. Företaget lever på marginalen mellan kostnaden som kommer från producenterna och det pris slutkunden betalar. Målsättningen är nöjda kunder och med det följer att arbeta för att hålla priserna så låga som möjligt. Kärnkraften står idag för hälften av Sveriges energiförbrukning. Därför får det långtgående konsekvenser när inte ens 50 procent av kapaciteten kan utnyttjas. Och detta under vintern, den årstid när svenska företag och hushåll behöver energin som bäst. I Sverige ägs kärnkraften av de tre största aktörerna. Tyvärr har förhandlingarna strandat i den utredning som svenska staten har tillsatt med uppdrag att se över ägarförhållandet av den svenska kärnkraften. Dala Kraft hoppas att de tre aktörerna själva kan komma fram till en lösning. Vi ser positivt på en större spridning av ägandet. Ett föregångsland i detta fall är Finland där industrin är delägare i kärnkraften och där det finns ett starkt incitament att uppnå maximal produktion. Fokusering på elhandel I slutet av 2009 fattades beslut att sälja innehaven i Dala Energi och Dala Elnät. Detta var ytterst ett resultat av det två dagar långa strategimöte som ledningsgruppen tillsammans med styrelsen för Dala Kraft genomförde under hösten. Här togs det strategiska beslutet att renodla verksamheten till elhandel och att avveckla engagemanget i nätdriften. Under året blev det också klart att kommunerna Leksand, Rättvik och Gagnef avsåg att köpa aktierna i Dala Energi, medan det fortfarande är oklart vem eller vilka som kommer att bli nya ägare av Dala Elnät. 7

Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Verksamheten omfattar köp och försäljning av el. I skuggan av den globala finanskrisen hade vi en jämn och tillfredsställande resultatutveckling. Däremot var likviditeten under de inledande vintermånaderna hårt ansträngd på grund av fallande marknadspriser och därmed ökade krav på säkerhet för den finansiella elhandeln. Energiomsättningen i koncernen ökade med drygt 8 procent och årets resultat överträffade återigen budget. Vi kan därmed lägga ytterligare ett framgångsrikt år bakom oss. Ägarförhållanden Aktierna i bolaget ägs av följande företag: Antal % Envikens Elkraft Ekonomisk Förening 6 286 1 Falu Energi och Vatten AB 202 680 29 Hedemora Energi AB 55 312 8 Dala Energi AB 161 124 24 Malungs Elverk AB 106 640 15 Ryssa Energi AB 128 516 19 Smedjebacken Energi AB 28 426 4 688 984 100 Koncernstruktur Bolaget är moderbolag i en koncern med det helägda dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB (556415-2402) och det till 99,5 procent ägda dotterbolaget Dala Elnät AB (556001-3715). Enkla Elbolaget i Sverige AB, som inköptes 2008-10-01, har som verksamhet köp och försäljning av el. Dala Elnät AB har som verksamhet transitering av el i Säters kommun. Dala Elnät AB har två helägda dotterbolag, Säter Energi AB (556528-2117), vars verksamhet omfattar elproduktion samt Dala Datanät AB (556589-3046), som äger och förvaltar fibernät. Försäljning Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 923 Mkr (1 413), vilket är en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad energiomsättning. Dessutom ingick endast 3 månader av Enkla Elbolagets nettoomsättning i fjolårssiffrorna. Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 795 Mkr (1 312), vilket är en ökning med 37 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad energiomsättning. Investeringar s investeringar i produktions- och distributionsanläggningar samt maskiner och inventarier har uppgått till 8 264 (föregående år 14 151) huvudsakligen omfattande förnyelse av ledningsnätet. Bolagets investeringar i maskiner och inventarier har uppgått till 440 (föregående år 487). Risker i verksamheten Bolaget köper in el i Euro och säljer i SEK. Detta innebär en valutaexponering som kan vara högst väsentlig. För att parera detta valutasäkrar bolaget förväntad inköpsvolym löpande. Bolaget har också volymrisker då delar av lasten är temperaturberoende och därför görs fortlöpande förbättringar av prognosverktygen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Carina Håkansson tillträdde som VD i juni 2009. Hon kommer närmast från VD-posten på Stora Enso Skog AB. Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 96 863 Årets resultat 27 347 124 210 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 8 kr/aktie 5 512 att i ny räkning överförs 118 698 124 210 Föreslagen utdelning kommer att utbetalas 2010-06-15. Styrelsens yttrande över den föreslagna vinstutdelningen Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 32 procent och koncernens soliditet till 23 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kapitlet 3 2-3 stycket. Resultat och ställning Tidigare år har inköp av småskalig kraft avseende december ej periodiserats utan kostnadsförts året efter när den betalats. Allt eftersom inköpen av småskalig kraft ökat har detta periodiseringsfel ökat. Från och med 2009 års räkenskaper sker periodisering enligt god sed. För att 2009 års resultat och jämförelsesiffrorna 2008 skall ge en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning har siffrorna omarbetats så som de hade sett ut med en korrekt periodisering. I övrigt framgår bolagets och koncernens resultat och ställning av årsredovisningens resultat- och balansräkningar. 8 Flerårsjämförelse s ekonomiska utveckling i sammandrag 2007 2006 2005 Nettoomsättning exkl. energiskatt 1 922 750 1 413 394 843 661 925 822 760 619 Resultat efter finansiella poster 31 720 31 128 36 187 19 755 41 611 Balansomslutning 839 668 901 935 501 247 464 094 416 304 Medelantal anställda 82 65 57 55 55 Soliditet i % 24 21 36 35 39 Avkastning på totalt kapital i % 4 6 8 5 11 Avkastning på eget kapital i % 16 17 21 12 27

Resultaträkning Not Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 2 2 588 205 1 844 206 Avgår: Energiskatt -665 455-430 812 Aktiverat arbete för egen räkning 1 933 2 994 Övriga rörelseintäkter 1 175 1 876 Summa intäkter m m 3 1 925 858 1 418 264 Rörelsens kostnader Kostnader för transitering och inköp av kraft -1 740 337-1 276 839 Övriga externa kostnader 4-75 929-50 886 Personalkostnader 5-53 390-40 633 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6-23 424-15 547 Resultat från andelar i intresseföretag 7-164 Summa rörelsens kostnader -1 893 244-1 383 905 Rörelseresultat 32 614 34 359 Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8 520 Ränteintäkter 6 045 8 641 Räntekostnader -7 459-11 872 Resultat efter finansiella poster 31 720 31 128 Bokslutsdispositioner 25 Skatt på årets resultat 9-10 178-9 852 Minoritetens andel i årets resultat -30 6 Årets resultat 21 512 21 282 2 208 740 1 687 608-413 216-375 171 1 795 524 1 312 437-1 686 259-1 215 771-45 783-38 079-30 436-27 341-571 -549-1 763 049-1 281 740 32 475 30 697 520 6 326 8 323-6 474-9 570 32 847 29 450 4 635-5 551-10 135-7 163 27 347 16 736 9

Balansräkning Tillgångar Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 10 81 278 91 163 Dataprogram 11 5 508 7 140 86 786 98 303 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 2 147 2 277 Produktionsanläggningar 13 2 553 2 765 Distributionsanläggningar 14 123 503 122 799 Inventarier, verktyg och installationer 15 2 980 3 586 Pågående nyanläggningar 16 9 638 11 020 140 821 142 447 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 26 Andelar i intresseföretag 7 1 323 1 487 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 17 28 980 26 951 Övriga långfristiga fordringar 18 2 490 2 490 32 793 30 928 Summa anläggningstillgångar 260 400 271 678 699 829 699 829 214 651 212 635 2 000 2 000 28 923 26 894 2 490 2 490 248 064 244 019 248 763 244 848 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 710 710 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 147 015 236 376 Fordringar hos dotterbolag Elcertifikat 119 783 78 684 Övriga kortfristiga fordringar 75 699 62 831 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 235 913 233 594 578 410 611 485 Kassa och bank 148 18 062 Summa omsättningstillgångar 579 268 630 257 Summa tillgångar 839 668 901 935 121 523 156 049 20 107 114 171 103 697 61 316 75 462 62 201 159 664 139 439 480 453 533 176 104 18 021 480 557 551 197 729 320 796 045 10

Balansräkning Eget kapital och skulder Not Eget kapital Bundet eget kapital 20 Aktiekapital 21 68 898 68 898 Bundna reserver 44 844 48 256 Fria reserver 66 287 49 859 Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat 21 511 21 282 Summa eget kapital 201 540 188 295 Minoritetsandel 492 462 Obeskattade reserver 27, 28 68 898 68 898 9 609 9 609 78 507 78 507 96 863 88 395 27 347 16 736 124 210 105 131 202 717 183 638 47 807 52 442 Avsättningar Uppskjuten skatt 41 516 42 952 Summa avsättningar 41 516 42 952 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 22, 23 57 003 70 722 Förskott från kunder 3 670 4 587 Summa långfristiga skulder 60 673 75 309 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 23 16 667 24 667 Förskott från kunder 920 1 672 Leverantörsskulder 10 420 13 329 Checkräkningskredit 24 183 822 275 904 Skatteskulder 1 969 1 396 Övriga kortfristiga skulder 267 430 240 591 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 54 219 37 358 Summa kortfristiga skulder 535 447 594 917 34 947 66 000 34 947 66 000 14 000 24 000 8 082 7 878 183 822 275 904 1 878 1 208 187 967 156 184 48 100 28 791 443 849 493 965 Summa eget kapital och skulder 839 668 901 935 Ställda säkerheter 23 418 240 353 553 Ansvarsförbindelser 29 Inga Inga 729 320 796 045 390 443 337 114 20 000 Inga 11

Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 32 614 34 359 Avskrivningar och nedskrivningar 23 424 15 547 Övriga ej likviditetspåverkande poster 166-318 56 204 49 588 Erhållen ränta 6 045 8 641 Erhållna utdelningar 520 Erlagd ränta -8 329-11 091 Betald inkomstskatt -11 041-8 613 43 399 38 525 Ökning av varulager -5 Minskning/ökning av kundfordringar 89 361-107 590 Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar -56 286-195 158 Minskning/ökning av leverantörsskulder -2 909 4 608 Ökning av övriga kortfristiga rörelseskulder 43 817 149 375 Kassaflöde från den löpande verksamheten 117 382-110 245 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -2 016-98 370 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -8 265-14 151 Sålda materiella anläggningstillgångar 182 Investeringar i intressebolag -1 000 Ersättning för sålda materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterbolag Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -2 180 Återbetalda insatser 151 156 Kassaflöde från investeringsverksamheten -12 310-113 183 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld/upptag av lån -14 636 58 416 Minskning/ökning av check, kortfristiga finansiella skulder -100 082 173 500 Utbetald utdelning -8 268-8 268 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -122 986 223 648 Årets kassaflöde -17 914 220 Likvida medel vid årets början 18 062 17 842 Likvida medel vid årets slut 148 18 062 32 475 30 696 570 549 33 045 31 245 6 326 8 323 520-7 343-8 789-9 465-6 834 23 083 23 945 34 526-27 388 18 197-181 425 204 21 51 961 72 524 127 971-112 323-440 -487 103-2 016-97 500-2 180-1 000 151 156-4 485-98 728-31 053 46 000-102 082 173 500-8 268-8 268-141 403 211 232-17 917 181 18 021 17 840 104 18 021 12

Noter Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Som framgår av förvaltningsberättelsen har rättelse av fel skett avseende periodisering av småskalig kraft. Rättelsen har skett enligt beskrivning i IAS 8, det vill säga, rättelse genom omarbetning av föregående års resultat och i övrigt mot eget kapital. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. s bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakurserna redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning. Intäkter Försäljning redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande Hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning. Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolagsskatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital. I moderbolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Immateriella tillgångar Koncern Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill avskrives på 10 år för dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB och 15 år för dotterbolaget Dala Elnät AB. Extra nedskrivning av goodwill har skett 2004 i samband med nedvärdering av aktier i dotterbolaget Dala Elnät AB. 2009-12-31 är hela Goodwillposten avseende Dala Elnät AB avskriven. Koncern Dataprogram Avskrives på 5 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader och markanläggningar Distributionsanläggningar Produktionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer 33-50 år 10-33 år 20-50 år 3-10 år Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Marknadsvärden på finansiella instrument beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För övriga finansiella instrument, i huvudsak kortfristiga lån och placeringar där marknadsvärden ej finns noterade, bedöms marknadsvärdet överensstämma med bokfört värde. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för bedömda osäkra kundfordringar. Låneskulder Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som skall återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som skall återbetalas. Alla transaktioner redovisas på likviddagen. Energisäkring Finansiella kontrakt avseende prissäkring på energi avräknas till spotpriser och resultatredovisas i takt med att leverantörsfakturor avseende säkrade leveranser redovisas i balansräkningen. 13

Elcertifikat Elcertifikat är en immateriell rättighet, som bedöms som ett kortfristigt innehav för bolaget. Värderingen har därmed skett enligt lägsta värdets princip, det vill säga till lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Elcertifikat som används för egen annullering värderas till anskaffningsvärdet. Den skuld som företaget bygger upp är att kategorisera som ett avräkningskonto som regleras årligen. Kostnaden finns bland övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Avsättningar Avsättningar redovisas när har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag. Försäljning, (%) 25 9 Bolagets inköp från dotterbolag uppgår till mindre än 1% Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Avseende elhandel mot Nordpool som Dala Kraft AB hanterar för koncernen tillämpas samma prissättning mellan Nordpool och Dala Kraft AB som mellan Enkla Elbolaget i Sverige AB och Dala Kraft AB, det vill säga inget påslag sker. Not 3 Intäkternas fördelning på rörelsegrenar Elnätsverksamhet 36 832 31 104 Elhandelsverksamhet 2 551 373 1 813 102 Avgår energiskatt -665 455-430 812 Övriga poster 3 108 4 870 Summa 1 925 858 1 418 264 Elhandelsverksamhet 2 208 740 1 687 608 Avgår energiskatt -413 216-375 171 Övriga poster Summa 1 795 524 1 312 437 Not 5 Not 4 Ersättning till revisorerna Revision 492 517 Andra uppdrag än revisionsuppdraget 964 312 Summa 1 456 829 Revision 255 266 Andra uppdrag än revisionsuppdraget 752 183 Summa 1 007 449 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: Män 32 38 20 21 Kvinnor 50 27 26 20 Totalt 82 65 46 41 Löner och ersättningar har uppgått till: Styrelse och verkställande direktören 2 812 1 174 1 353 916 Övriga anställda 31 953 25 585 19 082 16 817 Totala löner och ersättningar 34 765 26 759 20 435 17 733 Sociala avgifter enligt lag och avtal 11 190 8 353 5 981 5 864 Pensionskostnader (varav för styrelser och verkställande direktörer i koncernen 829 (386) tkr samt i moderbolaget 317 (290) tkr 5 252 2 960 3 123 2 230 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 51 207 38 072 29 539 25 827 I löner och ersättningar till styrelser och verkställande direktörer ingår tantiem med 800 (0) tkr. I totala löner och ersättningar ingår avsättning om 400 (888) tkr för utfall av vinstdelningsprogram. Programmet avser alla anställda i moderbolaget Dala Kraft AB och fr o m 2009 dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB, exkl verkställande direktörer, och fördelas lika oavsett befattning. I löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör ingår tantiem med 350 (0) tkr. I totala löner och ersättningar ingår avsättning om 294 (888) tkr för utfall av vinstdelningsprogram. Programmet avser alla anställda, fr o m 2009 exkl verkställande direktören, och fördelas lika oavsett befattning. Förmåner till verkställande direktören omfattar en uppsägningslön i 24 månader vid uppsägning från företagets sida. Vid egen uppsägning utgår 3 månadslöner. 14

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare (inkl dotterbolag) Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter 25 96 % 28 100 % Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 5 80 % 5 100 % Styrelseledamöter 8 100 % 8 100 % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 1 0 % 1 100 % Sjukfrånvaro 2007 2006 Total sjukfrånvaro 3,0 % 2,4 % 1,7 % 2,0 % Varav långtidssjukfrånvaro 32,9 % 54,6 % 21,6 % 19,8 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,8 % 1,9 % 2,8 % 2,0 % Sjukfrånvaro för män 3,3 % 3,1 % 0,6 % 2,1 % Anställda - 29 år 3,4 % 2,5 % 1,7 % 1,8 % Anställda 30-49 år 1,6 % 0,7 % 1,9 % 2,3 % Anställda 50 år - 7,9 % 8,8 % 0,9 % 1,3 % Not 6 Avskrivningar Goodwill 11 901 5 624 Dataprogram 1 632 409 Byggnader och mark 130 131 Produktionsanläggning 211 209 Distributionsanläggningar 8 243 7 999 Maskiner och inventarier 1 307 1 175 571 549 Not 7 Andelar i intresseföretag 23 424 15 547 571 549 / Org nr Säte Kapitalandel (%) Energiråd Sverige AB 556596-4045 Rättvik 50 Kapitalandel % Rösträttsandel % Redovisat värde i moderbolaget Redovisat värde i koncernen Direkt ägda Energiråd Sverige AB 50 50 2 000 100 1 323 Summa 2 000 1 323 Skillnaden mellan redovisat värde i koncernen och koncernens andel av intresseföretagens egna kapital uppgår till 0 tkr. Antal andelar Not 8 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar 520 Summa 520 0 Utdelningar 520 Summa 520 0 Not 9 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -11 614-8 191 Uppskjuten skatt -217-2 497 Skatteeffekt av ändrad skattesats på uppskjuten skatt 1 653 836 Summa -10 178-9 852 Aktuell skatt för året -10 135-7 163 Skatteeffekt av ändrad skattesats på uppskjuten skatt Summa -10 135-7 163 Not 10 Goodwill Ingående anskaffningsvärde 140 873 50 051 -Inköp 2 016 90 822 anskaffningsvärden 142 889 140 873 Ingående avskrivningar -49 710-44 086 -Avskrivningar -11 901-5 624 avskrivningar -61 611-49 710 Utgående restvärde enligt plan 81 278 91 163 Not 11 Dataprogram Ingående anskaffningsvärde 8 160 Årets förändring -Aktiverade utgifter genom förvärv av dotterbolag 8 160 anskaffningsvärden 8 160 8 160 Ingående avskrivningar -1 020-611 -Avskrivningar -1 632-409 avskrivningar -2 652-1 020 Utgående restvärde enligt plan 5 508 7 140 15

Not 12 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden 4 541 4 541 anskaffningsvärden 4 541 4 541 Ingående avskrivningar -2 264-2 133 -Avskrivningar -130-131 avskrivningar -2 394-2 264 Utgående restvärde enligt plan 2 147 2 277 Taxeringsvärde för fastigheter 4 548 4 548 Not 13 Produktionsanläggningar Ingående anskaffningsvärden 8 349 8 349 anskaffningsvärden 8 349 8 349 Ingående avskrivningar -5 585-5 374 -Årets avskrivningar -211-210 avskrivningar -5 796-5 584 Utgående restvärde enligt plan 2 553 2 765 Not 14 Distributionsanläggningar Ingående anskaffningsvärden 207 322 199 272 -Inköp 2 477 8 050 -Omfördelning från pågående nyanläggningar 6 469 anskaffningsvärden 216 268 207 322 Ingående avskrivningar -84 523-76 525 -Planenliga avskrivningar -7 740-7 496 -Avskrivningar på övervärden -502-502 avskrivningar -92 765-84 523 Utgående restvärde enligt plan 123 503 122 799 Not 15 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden 12 332 12 416 5 807 5 426 -Inköp 700 1 567 440 487 -Omklassificeringar -5 -Utrangeringar -1 349 -Försäljningar -33-297 -33-106 anskaffningsvärden 12 999 12 332 6 214 5 807 Ingående avskrivningar -8 746-9 114-4 978-4 432 -Utrangeringar 1 349 -Försäljningar 33 194 33 3 -Avskrivningar -1 306-1 175-570 -549 avskrivningar -10 019-8 746-5 515-4 978 Utgående restvärde enligt plan 2 980 3 586 699 829 Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader 11 020 6 482 Under året nedlagda kostnader 5 087 12 840 Under året genomförda omfördelningar -6 469-8 302 Utgående nedlagda kostnader 9 638 11 020 Not 17 Övriga långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden 26 957 27 113 26 899 27 055 Tillkommande värdepapper 2 180 2 180 Återbetalda insatser -152-156 -151-156 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 28 985 26 957 28 928 26 899 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar -5-5 -5-5 uppskrivningar/ nedskrivningar -5-5 -5-5 Utgående redovisat värde, totalt 28 980 26 952 28 923 26 894 16

Not 18 Övriga långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärden 2 490 2 490 2 490 2 490 Utgående bokfört värde 2 490 2 490 2 490 2 490 Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupen elförsäljning 214 739 217 784 143 262 128 959 Upplupna nätintäkter 3 731 3 026 Övriga poster 17 443 12 784 16 402 10 480 Summa 235 913 233 594 159 664 139 439 Not 20 Förändring av eget kapital Aktiekapital Bundna Fria reserver Summa reserver och årets resultat eget kapital Ingående balans 2008 68 898 43 369 69 253 181 520 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning -8 268-8 268 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 4 887-4 887 Omräkningspost Dala Elnät AB -237-237 Rättelse tidigare år -8 141-8 141 - Skatteeffekt av tidigare år 2 141 2 141 Årets resultat 21 282 21 282 Eget kapital 2008-12-31 68 898 48 256 71 143 188 297 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning -8 268-8 268 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital -3 412 3 412 Årets resultat 21 511 21 511 Eget kapital 2009-12-31 68 898 44 844 87 798 201 540 Aktiekapital Bundna Fria reserver Summa reserver och årets resultat eget kapital Ingående balans 2008 68 898 9 609 102 662 181 169 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning -8 268-8 268 Rättelse tidigare år -8 141-8 141 - Skatteffekt av rättelse 2 141 2 141 Årets resultat 16 737 16 737 Eget kapital 2008-12-31 68 898 9 609 105 131 183 638 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning -8 268-8 268 Årets resultat 27 347 27 347 Eget kapital 2009-12-31 68 898 9 609 124 210 202 717 Not 21 Aktiekapital 688 984 aktier. Aktiernas kvotvärde är 100 kr. Not 22 Långfristiga skulder Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: Skulder till kreditinstitut 11 389 2 055 Summa 11 389 2 055 Not 23 Ställda säkerheter För egna skulder Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar 165 000 100 000 - Aktier i dotterföretag 171 703 173 329 - Övriga aktier och andelar 23 136 23 136 För elhandel - Bankmedel 58 401 57 088 Summa ställda säkerheter 418 240 353 553 Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar 100 000 50 000 - Aktier i dotterföretag 208 906 206 890 - Övriga aktier och andelar 23 136 23 136 För elhandel - Bankmedel 58 401 57 088 Summa ställda säkerheter 390 443 337 114 Not 24 Checkräkningskredit Checkräkningskredit utgör ett koncernkonto och avtalad kredit uppgår till 350 000 (355 000 ) tkr. Not 25 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond -8 794-9 733 Upplösning av periodiseringsfond 13 429 4 182 Summa 4 635-5 551 17

Not 26 Andelar i koncernföretag Kapitalandel Rösträttsandel Antal aktier Redovisat värde Dala Elnät AB 99,5 % 99,5 % 64 507 115 135 Enkla Elbolaget i Sverige AB 100 % 100 % 2 000 99 516 Summa 214 651 Not 27 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan - på dataprogram, maskiner och inventarier -109-109 Periodiseringsfonder 47 916 52 551 Summa 47 807 52 442 Ingående anskaffningsvärden 222 635 125 135 Inköp av andelar 2 016 97 500 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 224 651 222 635 Ingående uppskrivningar/nedskrivningar -10 000-10 000 uppskrivningar/nedskrivningar -10 000-10 000 Utgående redovisat värde 214 651 212 635 Not 28 Uppskjuten skatt i moderbolaget Utöver den skattekostnad som bolaget redovisat i årets och tidigare års resultaträkningar finns en ej redovisad skatt som avser uppskjuten skatt på obeskattade reserver och uppgår till 12 573 (13 792). Den gällande skattesatsen för inkomstskatt är 26,3% (26,3%). Not 29 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse till förmån för dotterbolag 20 000 Summa ansvarsförbindelser 20 000 0 Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas Rättvik 2010-03-24 årsstämman 2010-05-26 för fastställelse. Carl-Erik Nyström Ordförande Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ola Larsen Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund Arbetstagarrepresentant Carina Håkansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-04-02. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anders Hvittfeldt Auktoriserad revisor 18

Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Dala Kraft AB för år 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Till årsstämman i Dala Kraft AB Org nr 556132-9466 bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Mora den 2 april 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anders Hvittfeldt Auktoriserad revisor Styrelsen Carl-Erik Nyström Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ola Larsen Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund 19

info@dalakraft.se www.dalakraft.se Heimer & Company