Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29 Sida 1 av 16
Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde VT21. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 16
Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 49 studerande på termin Termin 1 under VT21 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 198 studenter, 154 kvinnor och 44 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 4.41. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Hälsouniversitetet 1. 77.78 Totalt 1. 77.78 Åldrar Könsfördelning 11 7 33 22 49 78 18-2 21-25 26-3 31+ Kvinnor Män Sida 3 av 16
2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: < 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: < 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 16
Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (154) 8 7 6 5 4 3 2 1 Hälsouniversitetet (154) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (44) 6 5 4 3 2 1 Hälsouniversitetet (44) Sida 5 av 16
Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (154) 75 5 25 Ensam utan barn (71) Ensam med barn (6) Sambo/gift utan barn (49) Sambo/gift med barn (16) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (44) 1 75 5 25 Ensam utan barn (29) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (9) Sambo/gift med barn (3) Sida 6 av 16
Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (154) 5 4 3 2 1 Hälsouniversitetet (154) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (44) 4 35 3 25 2 15 1 5 Hälsouniversitetet (44) Sida 7 av 16
Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (154) 75 5 25 Ensam utan barn (71) Ensam med barn (6) Sambo/gift utan barn (49) Sambo/gift med barn (16) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (44) 7 6 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (29) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (9) Sambo/gift med barn (3) Sida 8 av 16
3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 5.65 16.88 9.9 6.49 1.95 14.94 Män 47.73 11.36 9.9 11.36 4.55 15.91 Totalt Kvinnor 5.65 16.88 9.9 6.49 1.95 14.94 Män 47.73 11.36 9.9 11.36 4.55 15.91 Sida 9 av 16
4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning 22.5 2. 17.5 15. 12.5 1. 7.5 5. 2.5. Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 16
5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 16
6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män 7 6 5 4 3 2 1 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 16
Appendix Tabeller Sida 13 av 16
Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Hälsouniversitetet Kvinnor 154 8.52 1.39 9.9 Män 44 65.91 15.91 18.18 Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 71 71.83 12.68 15.49 Män 29 62.7 17.24 2.69 Ensam med barn Kvinnor 6 66.67 16.67 16.67 Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 49 89.8 6.12 4.8 Män 9 77.78 11.11 11.11 Gift/sambo med barn Kvinnor 16 93.75 6.25. Män 3 1... Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Veckokonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk 94 87.4 24 88.89 118 87.41 Ökad risk 9 8.33 2 7.41 11 8.15 Riskfylld 5 4.63 1 3.7 6 4.44 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 16 66.67 2 22.22 18 54.55 Ökad risk 2 8.33 3 33.33 5 15.15 Riskfylld 6 25. 4 44.44 1 3.3 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk 3 6.. 3 42.86 Ökad risk 1 2.. 1 14.29 Riskfylld 1 2. 2 1. 3 42.86 Jag har börjat minska Låg risk 1 71.43 3 75. 13 72.22 Ökad risk 2 14.29 1 25. 3 16.67 Riskfylld 2 14.29. 2 11.11 Jag har försökt men misslyckats Låg risk 1 33.33. 1 2. Ökad risk 2 66.67 1 5. 3 6. Riskfylld. 1 5. 1 2. Sida 14 av 16
Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Hälsouniversitetet Kvinnor 154 33.77 51.3 14.94 Män 44 27.27 38.64 34.9 Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 71 29.58 46.48 23.94 Män 29 24.14 41.38 34.48 Ensam med barn Kvinnor 6 33.33 5. 16.67 Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 49 2.41 75.51 4.8 Män 9 33.33 33.33 33.33 Gift/sambo med barn Kvinnor 16 87.5 6.25 6.25 Män 3 66.67. 33.33 Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Intensivkonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk 5 46.3 12 44.44 62 45.93 Ökad risk 48 44.44 11 4.74 59 43.7 Riskfylld 1 9.26 4 14.81 14 1.37 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk... Ökad risk 18 75. 2 22.22 2 6.61 Riskfylld 6 25. 7 77.78 13 39.39 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk... Ökad risk 2 4. 1 5. 3 42.86 Riskfylld 3 6. 1 5. 4 57.14 Jag har börjat minska Låg risk 1 7.14. 1 5.56 Ökad risk 11 78.57 3 75. 14 77.78 Riskfylld 2 14.29 1 25. 3 16.67 Jag har försökt men misslyckats Låg risk 1 33.33. 1 2. Ökad risk... Riskfylld 2 66.67 2 1. 4 8. Sida 15 av 16
Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre 43.14.. Något mindre 3.72 17.39 4.55 Ungefär lika mycket 21.57 52.17 68.18 Något mer 2.61 26.9 27.27 Mycket mer. 4.35. Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 5.65 16.88 9.9 6.49 1.95 14.94 Män 47.73 11.36 9.9 11.36 4.55 15.91 Totalt Kvinnor 5.65 16.88 9.9 6.49 1.95 14.94 Män 47.73 11.36 9.9 11.36 4.55 15.91 Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 7.79 Män 6.82 Ekonomin Kvinnor 17.53 Män 22.73 Relationer Kvinnor.65 Män 2.27 Ångrat sex Kvinnor 5.19 Män 6.82 Ångrat situationer Kvinnor 17.53 Män 18.18 Psykiska hälsa Kvinnor 6.49 Män 6.82 Fysiska hälsa Kvinnor 4.55 Män 9.9 Utsatt för bråk/våld Kvinnor.65 Män. Sömnen Kvinnor 22.8 Män 13.64 Nej Inga Kvinnor 57.79 Män 59.9 Sida 16 av 16