Räntehöjningen i Kina överraskande drag i valutadebatten

november 2010 FIM EMERGING MARKETS, AVKASTNINGEN FÖR FIM FONDER (%) FOND 1mån 12mån YTD* FIM Brazil 2,8 28,6 13,2 FIM BRIC+ 1,1 19,7 10,1 FIM China 4,2 20,7 15,7 FIM Em. Yield 0,7 20,6 16,7 FIM Emeur 2,4 17,2 11,6 FIM India -0,2 38,5 24,8 FIM Russia 3,7 34,2 22,4 FIM Russia SC 3,1 25,5 19,7 FIM Sahara 0,3 10,0 13,8 FIM Ukraine -9,8 20,3 13,7 * YTD = värdeutveckling under innevarande år till 27.10.2010 Avkastningarna redovisas i euro. KONTAKTINFORMATION FIM Kapitalförvaltning Ab, Finland filial Linnégatan 6 SE-114 47 Stockholm Tel. +46 8 678 0530 www.fim.se Räntehöjningen i Kina överraskande drag i valutadebatten Till marknadens stora förvåning meddelade Kinas centralbank tredje veckan i september att man skulle höja styrräntan för första gången sedan finanskrisen. Årets inlånings- och utlåningsränta höjdes med 0,25 procentenheter. Även om man kan hävda att den blygsamma storleken på räntehöjningen främst gör den symbolisk är höjningen en indikation på vilka farhågor Kinas centralbank har just nu. Konsumentprisinflationen steg till 3,6 % i september, vilket inte är en hög siffra, i synnerhet inte jämfört med de övriga tillväxtländerna. Den stigande inflationstrenden och i synnerhet den press som de kraftigt höjda matpriserna utsätter Kinas fattiga befolkning för är dock helt klart ett av regeringens främsta bekymmer just nu. Även om inflationsbekämpningen med stor sannolikhet har varit det som i första hand styrt kinesiska centralbankens beslut om att höja räntan är det intressant att spekulera i hur mycket den intensiva valutadiskussionen har påverkat centralbankens beslut. Även om värdet på den kinesiska yuanen i praktiken helt kontrolleras av Kinas centralbank ger räntehöjningen ledningen i Kina ytterligare ett argument i den valutamanipulationsdebatt med USA som pågår just nu. Kinas ledning kan efter räntehöjningen med rätta ställa följande fråga: Vilken rätt har USA att anklaga Kina för att manipulera valutan när man själva i princip håller sin styrränta på noll och tillämpar finansiering via sedelpressarna? Tack vare räntehöjningen kan Kina alltså åtminstone i teorin hävda att man strävar efter att ge stöd åt sin valuta i förhållande till dollarn genom att höja styrräntan. Det är också intressant att världens två största ekonomier, Kina och USA, verkar ha valt helt motsatta strategier när det gäller att rusta upp sina ekonomier. Medan Kina och de övriga tillväxtekonomierna höjer sin styrränta och på så vis försöker stävja inflationen och ge stöd åt sina valutor och ökningen av den inhemska konsumtionen ser USA:s strategi främst ut att i det långa loppet leda till att dollarns värde försvagas betydligt. En fortsatt finansiering via sedelpressarna och en ränta nära noll är en mycket tveksam strategi om USA ens på lång sikt strävar efter att sanera sin ekonomi. Ett kraftigt ras för dollarn skulle naturligtvis innebära en lättnad när det gäller att betala tillbaka lån noterade i dollar, men för den inhemska konsumtionen och amerikanernas köpkraft får det mycket tragiska konsekvenser. Och eftersom över två tredjedelar av USA:s ekonomi utgörs av den inhemska konsumtionen är det svårt att förutspå några glansdagar för den ekonomiska tillväxten i landet under de närmaste åren. Kina och de flesta övriga tillväxtmarknader kan däremot glädja sig åt en kraftig ökning av den inhemska konsumtionen i och med att befolkningens köpkraft ökat också på grund av de stärkta valutorna. 200 180 160 140 Global Emerging Markets Index (EUR) FIM BRIC+ 380 340 300 260 220 Global Emerging Markets Index Euro Stoxx Index MSCI World Index 120 180 100 140 80 100 60 12/05 06/06 12/06 06/07 12/07 06/08 12/08 06/09 12/09 06/10 60 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Förvaltarens rapport från Ryssland: Putin betonade den starka finansiella situationen i Ryssland i sitt tal på investeringsforumet i Moskva Höstens investeringsforum anordnat av Rysslands näst största bank VTB i Moskva har på två år blivit ett av de främsta högprofilerade investeringsevenemangen. Till skillnad från motsvarande tillställningar som anordnas av andra investeringsbanker öppnas VTB:s konferens av statsminister Putin och hela gräddan i det politiska livet och näringslivet är på plats. Investerarna har på konferensen en möjlighet att i små grupper träffa personer med inflytande i Ryssland just nu. Jag träffade bland annat finansminister Aleksej Kudrin, Viktor Vekselberg och Aleksander Volosjin. Premiärminister Putin lyfte i sitt tal fram Rysslands starka finansiella situation jämfört med många andra länder. Trots budgetunderskottet uppgår statsskulden endast till 11 % av BNP och den beräknas endast stiga till 20 % av BNP som mest. År 2011 förutspår finansministern att budgetunderskottet kommer att uppgå till 3,6 % av BNP och att budgeten kommer att balanseras år 2015. Denna budgetprognos bygger på ett oljepris på 75 dollar per fat. Premiärministern ansåg att denna prognos för oljepriset var konservativ. Budgeten för år 2011 innehåller inte längre några särskilda stimulansåtgärder. Å andra sidan fortsätter vissa av de stimulansåtgärder som redan påbörjats. Premiärministern nämnde särskilt två delområden som staten kommer att stödja: bilindustrin och byggnadsbranschen. Båda branscherna bidrar starkt till sysselsättningen, och använder också i allt högre grad inhemska råvaror. Staten försöker undvika uppkomsten av en fastighetsbubbla. Stödåtgärderna fokuseras på bolån och sociala projekt. Dessutom försöker man exempelvis att utöka utbudet på mark att bygga på. Regeringen har som mål att uppnå ett byggande på 100 miljoner kvadratmeter bostäder år 2016 jämfört med 60 miljoner kvadratmeter i år. En effektivisering av användningen av budgetmedlen, med andra ord en begränsning av korruptionen, nämndes också både i premiärminister Putins och finansminister Kudrins tal. Statsförvaltningens upphandlingsförfaranden är fortfarande underutvecklade. Staten har inga möjligheter att sänka skatterna under de närmaste åren. Å andra sidan hålls både inkomstskatten och bolagsskatten på samma nivå som idag och det planeras heller inga höjningar av dessa. Det innebär enligt vår mening att man knappast kan vänta sig att beskattningen av oljebolagen kommer att minska. När jag träffade Kudrin konstaterade han också att oljebolagen vill ha lägre skatter och att de beklagar sig över olönsamma investeringar. Kudrins uppfattning var dock helt klart att man inte har råd att sänka skatterna och att oljebolagen måste lära sig att klara sig i rådande verksamhetsmiljö. Konsensus mellan centralbanken och finansministeriet var att BNP-tillväxten skulle landa på mellan 4 och 4,5 % under de närmaste åren. Det är under den femprocentsnivå som man vande sig vid före krisen 2008. Skillnaden beror på de begränsade investeringarna. Investeringarna håller stegvis på att öka till en nivå på 20 % av BNP. Det är dock inte tillräckligt för att få BNP-tillväxten att stiga till över 5 %. Regeringen hade dock inte några tydliga planer för att öka investeringarna, så detta lär bli den privata sektorns uppgift. Anna Väänänen, förvaltare av fonderna FIM Russia & FIM Russia Small Cap Förvaltarens rapport från Kina: Den stigande privatkonsumtionen får blickarna att vända sig mot råvaru- och energieffektiviteten Vi deltog som enda finländska kapitalförvaltningsbolag i BNP Paribas årliga Kinakonferens. I år hölls konferensen i staden Guilin i Guangxin-provinsen. Temat för konferensen var Alternative China. Presentationerna fokuserade främst på hur man ska få världens resurser att räcka till när både levnadsstandarden höjs och konsumtionsvanorna förändras hos Kinas över 1 300 miljoner invånare i takt med ökade inkomster. Det råder inga tvivel om att kinesernas konsumtionsvanor inte kan ändras så att de motsvarar exempelvis de amerikanska utan allvarliga konsekvenser både för levnadsförhållandena på vår jord och därmed även för exempelvis priserna på råvaror och den globala ekonomiska situationen. Av detta skäl är det enligt vår mening tydligt att konsumtionen i Kina (och även i de övriga snabbt växande stora ekonomierna) måste ske på ett "smartare" sätt och med mindre belastning på jordklotet. Ett annat alternativ är att västländernas konsumtionsvanor ändras inom en nära framtid så att de blir betydligt mindre beroende av energi och råvaror. Enligt vår mening är detta en av de stora frågorna under de kommande tio åren, vilket lär medföra utmärkta investeringsmöjligheter i såväl tillväxtländerna som de utvecklade länderna.

Doktor Chen Dongqi (vice ordförande, NDRC Macro Research) redogjorde i konferensens invigningstal för den kinesiska regeringens mål för den kommande femårsperioden. Den tolfte femårsplanen offentliggörs i slutet av året och den träder i kraft 2011. Kina lär i sitt program avisera nya åtgärder för att öka energieffektiviteten i ekonomin och samtidigt minska utsläppen. Man strävar på samma gång efter att snabba på urbaniseringen med hjälp av tydligare riktlinjer. Kinas ledning verkar dock tycka att minskade inkomstklyftor i landet är ännu viktigare än energieffektivitet. Doktor Chen berättade att det viktigaste målet i den kommande femårsplanen är att minska inkomstklyftorna väsentligt genom att bland annat höja minimilönen, reformera den offentliga sjukvården och föra en skattepolitik som medför att de med lägst inkomster gynnas mest av åtgärderna. Det ser också ut som att statsmakten ser de stora inkomstklyftorna i Kina som en risk för hela det nuvarande politiska systemets existens. Man bör komma ihåg att det som skedde 1989 åtminstone delvis tog sin början i kraftigt höjda livsmedelspriser under några år före händelserna. Kinas fattiga befolkning var den gången redan mycket missnöjda med statens agerande för att förbättra deras levnadsvillkor och detta ledde till ett händelseförlopp som kulminerade på Himmelska fridens torg. Det är tydligt att statsmakten för närvarande är mycket starkt motiverad att höja inkomsterna och förbättra servicen för landets fattigaste. Janne Rantanen, förvaltare av fonden FIM China Indiska företagens resultattillväxt stark De indiska företagen redovisar sina resultat för andra kvartalet i oktober/november (räkenskapsåret löper till och med mars månad 2011). Under hälften av företagen har hittills redovisat sina resultat. Huvudparten av de redovisade resultaten har levt upp till förväntningarna, eller till och med överträffat dem. Företagens nettoresultat (de företag som ingår i Sensex 30-index) väntas stiga med cirka 20 % i år och nästa räkenskapsår. De stora IT-bolagen som Tata Consultancy Services och Infosys kom med bättre resultat än väntat. Bland de övriga stora IT-bolagen var dock Wiprons och HCL Technologies resultat sämre än väntat. De stora IT-bolagen har också gynnats på de små och medelstora företagens bekostnad; de senare har fått försämrade vinstmarginaler samtidigt som omsättningen bland personalen har blivit högre. De mindre bankerna som är i statlig ägo redovisade mycket bra resultat och även de stora privata bankerna kom med goda resultat. Bankernas kreditförluster har minskat och räntemarginalerna har förbättrats. Bil- och motorcykelföretagen redovisade mycket goda resultat. Cement- och byggbolagens resultat var sämre än väntat, eftersom man inte bygger så mycket i Indien under monsunsäsongen (juni-september). Tredje och fjärde kvartalet är bättre för bygg- och cementbolagen. Investeringarna och privatkonsumtionen kommer att vara motorn för tillväxten i Indien i år och nästa år. Indiska staten har redan investerat 580 miljarder dollar i vägar och elverk av sin totala budget på 700 miljarder dollar för perioden 2008 2012. Perioden 2013 2017 väntas staten budgetera cirka 1 200 miljarder dollar för investeringar i infrastruktur. Monsunregnen har varit rikliga i år, vilket även leder till ökad privatkonsumtion. Vi förhåller oss positiva till utsikterna för Indien. Resultattillväxten kommer att vara kraftigare i Indien nästa år än i de övriga länderna i Asien. Taina Eräjuuri, förvaltare av fonden FIM India Moody s höjde utsikterna för Turkiets kreditbetyg och ekonomiska tillväxt Kreditvärderingsinstitutet Moody s höjde i början av oktober utsikterna för Turkiets kreditbetyg till positiva (tidigare stabila). Moody s konstaterade i sitt meddelande att Turkiets ekonomi har varit förvånansvärt stark och återhämtat sig till samma nivå som före finanskrisen. Moody s höjde i samband med detta även den egna BNP-prognosen för Turkiet, och förväntar sig en ekonomisk tillväxt på 6,5 % 2010 och 5,0 % 2011 I slutet av 2009 och i början av 2010 gjorde kreditvärderingsinstituten en rad höjningar av kreditbetygen. Dessa höjningar förde Turkiets kreditbetyg till den nuvarande nivån, det vill säga två hack från Investment Grade-nivån när det gäller S&P och Moody s och ett hack från Investment Grade när det gäller Fitch. Turkiet har på många sätt ett bra utgångsläge med tanke på en eventuell höjning av kreditbetyget. Landet har snabbt tagit sig ur recessionen efter finanskrisen och vänt uppåt igen. Samtidigt tampas många andra europeiska länder som har ett bättre kreditbetyg med stora ekonomiska problem. Utmaningen för Turkiet är fortfarande att landet är sårbart för yttre förändringar. Detta är särskilt tydligt med tanke på Turkiets höga underskott i bytesbalansen, vars finansiering är mycket beroende av portföljinvesteringar utifrån snarare än exempelvis direkta investeringar. Det stora

underskottet i bytesbalansen är ett strukturellt problem för Turkiets ekonomi, vilket delvis har sin största förklaring i att landet inte är självförsörjande när det gäller energi. Därför har exempelvis prisutvecklingen på olja en betydande inverkan på storleken på underskottet i bytesbalansen samtidigt som de internationella investerarnas riskaptit via portföljinvesteringarna avspeglas i finansieringen av underskottet. Som tumregel kan man säga att en höjning av oljepriset på cirka 10 dollar ger en ökning av underskottet i bytesbalansen med cirka 4,5 miljarder dollar. På marknaderna fick de höjda utsikterna för kreditbetygen ett positivt mottagande. ISE-index i Turkiet steg till den högsta nivån och valutan stärktes både mot euron och dollarn. Marknadens allmänna förväntningar är att Turkiet kommer att uppnå Investment Grade-nivån under de kommande 12 till 24 månaderna. Linda Blom, förvaltare av fonden FIM Emerging Europe Valutabråk avspeglades på tillväxtländernas räntemarknader Valutaoron tyngde räntemarknaderna i tillväxtländerna även i oktober. Förutom den försvagade dollarn har även valutavolatiliteten ökat. En förklaring bakom den ökade volatiliteten kan vara "valutakriget", det vill säga tillväxtländernas önskan om att säkra sin konkurrenskraft genom att förhindra att den egna valutan stärks. Många länder har infört olika typer av skatter för utländska investerare och nya länder väntas följa efter i och med att dollarn försvagas. För investerare i euro gick tillväxtländernas inhemska obligationer med förlust även i oktober, vilket visserligen kompenserades av den goda avkastningen för utländska obligationer i och med den sjunkande räntan. Valutorna kommer att vara investerarnas största orosmoment även under de närmaste veckorna. Dollarn ser ut att bli fortsatt svag. De starka valutaströmmarna till tillväxtländerna ser också ut att fortsätta. Därför väntar vi oss nya åtgärder från ländernas sida för att stoppa dessa valutaströmmar. Det förbättrade sentimentet på global nivå har lett till räntehöjningar i Europa, vilket inverkar negativt på avkastningen på utländska obligationer i tillväxtländerna. Även om ränteskillnaden för dessa kan minska ytterligare under de närmaste veckorna har man inte så stor nytta av detta då den absoluta avkastningen förblir låg. Inflationen är också en källa till oro på marknaden i och med att livsmedelspriserna har stigit under hela hösten, och det kommer sannolikt att synas i konsumentprisindexen under de närmaste månaderna. Mikko Kuisma, förvaltare av fonden FIM Emerging Yield

Index för tillväxtmarknader 27.10.2010 INDEX VALUTA 1 Mån 3 Mån 6 Mån YTD BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR 1,2 % 5,0 % -9,4 % 6,2 % FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR 0,1 % 3,3 % 4,6 % 15,7 % ISE NATIONAL 100 INDEX EUR 5,8 % 12,3 % 15,5 % 39,4 % OMX RIGA INDEX EUR -6,4 % 4,6 % 6,4 % 37,1 % OMX TALLINN INDEX EUR 8,4 % 18,8 % 5,7 % 59,3 % OMX VILNIUS INDEX EUR 6,9 % 21,6 % 20,4 % 45,9 % UKRAINIAN EQUITIES INDEX EUR -10,2 % -17,7 % -31,2 % 32,4 % PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR 2,7 % -1,9 % -5,5 % 11,2 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR 4,1 % 0,0 % -3,0 % 14,0 % SLOVAK SHARE INDEX EUR -0,3 % 3,2 % -6,9 % -16,9 % SLOVENIAN TOTAL MARKET EUR -0,8 % -0,3 % -16,0 % -19,5 % SOFIX INDEX EUR -10,8 % -5,4 % -17,0 % -19,0 % WSE WIG INDEX EUR 2,0 % 9,3 % 5,3 % 19,2 % MSCI EM EUR 1,3 % 5,0 % 3,8 % 15,6 % MSCI INDIA EUR -0,8 % 9,6 % 7,3 % 23,7 % ARGENTINA MERVAL INDEX EUR 9,9 % 14,7 % 15,3 % 25,8 % BRAZIL BOVESPA STOCK IDX EUR 0,0 % 3,1 % 1,7 % 8,8 % CHILE STOCK MKT SELECT EUR -1,8 % 12,6 % 28,0 % 45,5 % IGBC GENERAL INDEX EUR 4,5 % 11,9 % 26,9 % 54,9 % MEXICO BOLSA INDEX EUR 4,6 % 5,4 % 2,5 % 19,9 % PERU LIMA GENERAL INDEX EUR 6,3 % 28,3 % 17,7 % 44,0 % VENEZUELA STOCK MKT INDX EUR 0,0 % -0,3 % 6,1 % -36,2 % BSE SENSEX 30 INDEX EUR -1,4 % 10,6 % 9,6 % 24,9 % HANG SENG COMPOSITE INDX EUR 1,2 % 5,3 % 5,8 % 11,7 % JAKARTA COMPOSITE INDEX EUR 2,3 % 11,5 % 18,5 % 57,6 % KOSPI INDEX EUR 1,6 % 7,4 % 3,7 % 20,8 % KUALA LUMPUR COMP INDEX EUR -0,7 % 7,1 % 9,7 % 35,4 % PHILIPPINES ALL SHARE IX EUR 4,9 % 26,1 % 32,6 % 58,0 % STOCK EXCH OF THAI INDEX EUR 2,0 % 17,5 % 34,2 % 55,2 % STRAITS TIMES INDEX EUR -0,6 % 3,3 % 6,2 % 20,7 % TAIWAN TAIEX INDEX EUR 1,2 % 5,1 % 1,8 % 9,8 % DJ ARABTTN50 EUR 2,0 % 4,4 % -3,9 % 15,2 % Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.