Flahultsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016

Flahultsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Ulrika Kragner, rektor. Vår vision På Flahultsskolan känner sig alla trygga. På vår skola tar alla elever och all personal aktivt avstånd från diskriminering och kränkande behandling. All verksamhet genomsyras av god anda, ömsesidig respekt och ansvarstagande. Planen gäller från 2015-08-19 Planen gäller till 2016-08-19 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Eleverna diskuterar under klassrådstid och ger förslag på till exempel ordningsregler och områden på skolan som för dem upplevs otrygga. Elevrådsrepresentanten tar sedan med sig detta till elevrådet för diskussion. Elevrådet sammanställer utvärderingen och ger egna kommentarer på resultatet. En lärarrepresentant som är delaktig i elevrådet delger elevrådets förslag till ledningsgruppen och arbetslagen där diskussion och förslag ges på elevernas synpunkter. Beslut tas därefter av likabehandlingsgruppen bestående av utvecklingsledare, skolkurator, skolsköterska och arbetslagsrepresentanter (speciallärare och lärare).eleverna utvärderar också likabehandlingsplanen under klassrådstid. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas synpunkter som framkommer under föräldramöten, utvecklingssamtal och vid övrig kommunikation beaktas av likabehandlingsgruppen. Personalens delaktighet En arbetsgrupp bestående av representanter från varje arbetslag (speciallärare och lärare), utvecklingsledare, skolsköterska och skolkurator leder arbetet med att årligen upprätta Likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier/årlig plan mot kränkande behandling. Diskussion förs i arbetslagen och beslut tas i likabehandlingsgruppen. Förankring av planen Vårdnadshavare: Information via årliga föräldramöten och vid sexans inskolningssamtal. Personal: Information via likabehandlingsgruppen och i arbetet med planen i samband med utvärdering/revidering. Elever: Kontaktlärare arbetar med planen i respektive klass

under klassrådstid/tema dagar. Detta sker i augusti (läsårsstart) november, mars och maj. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen genomfördes i klassråden den 27 april, i elevrådet den 6 maj och i arbetslagen den 18 maj. Likabehandlingsgruppen utvärderade planen den 17 juni och 11 augusti 2015. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsgruppen bestående av utvecklingsledare, skolkurator, skolsköterska, arbetslagsrepresentanter (speciallärare och lärare) har genomfört utvärderingen. Eleverna har varit delaktiga via den årliga kommungemensamma brukarenkäten och vid utvärdering av planen under klassrådstid. Eleverna genomförde också en enkät kring deras förståelse av likabehandlingsplanens innehåll den 27 april 2015. Arbetslagen utvärderade planen under studiedagen den 18 maj 2015. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 1. Skåpens placering vid entré och toaletter skapar en otrygghet i sexans hemvist. Placering av skåp och toaletter har inte åtgärdats. Tryggheten skulle öka i sexans hemvist om skåpen inte skulle innehas klassvis. Skåpen fördelas fortfarande klassvis. Målet är inte uppnått.undervisning av andra årskurser i sexans hemvist sker numera endast i sal 109. Det finns alltid minst en fritidsledare tillhörande arbetslag 6. Målet är uppnått. 2. Eleverna i åk 6-9 har erbjudits läxhjälp. Målet är uppnått. Rastvaktsfunktionen har inte lagts in i lärares arbetstid. Målet är inte uppnått. Fritidsgården och kyrkan (torsdagar) erbjuder skolan verksamhet. Målet är delvis uppnått. 3. Handlingsplanen för Sex Samlevnad har reviderats liksom kartläggningen av värdegrundsarbetet. Målet är uppnått. Sex Samlevnadgruppen har utarbetat förslag på externa föreläsare och tillsammans med ledningsgruppen fattat beslut kring genomförande utifrån önskemål/behov. Klasserna har arbetat med likabehandlingsplanen för att aktualisera och öka förståelsen för den och dess innehåll under TEMA dagar i december. De tänkta dagarna under vårterminen/mars uteblev. Målet är delvis uppnått. En ökad uppsikt av all personal under lektionstid och i korridorer/skolans områden har skett till viss del, men kan ytterligare förstärkas enligt både personalens och elevernas upplevelser. Målet är delvis uppnått. 4. Personalen arbetar på olika sätt med en större medvetenhet för att skapa en jämställd miljö. Detta har skett genom fortbildningssatsningarna Co- coaching och Matematiklyftet under lå 14/15. Elevernas upplevelser är att detta bör förstärkas ytterligare. Målet är delvis uppnått. 5. Insynsskärmar finns i simhallen men inte i sporthallen. Kikhålen vid toalettdörrar är eliminerade. Otryggheten vid klassbyten har i det närmaste upphört då de flesta klasser har nollbyten. Klockor saknas och undermåliga speglar är ej utbytta. Målet är inte uppnått. 6. Antalet personal som äter pedagogisk lunch har bibehållits. Målet är uppnått. 7. Under största delen av läsåret har viss tids anställda vuxna funnits i caféet. Målet är uppnått. Antalet fritidsledare har dock ej utökats. Målet är ej uppnått. 8. Alla fönster vid klassrumsdörrarna har frostats med undantag av hemvist åk 9, vilorummet och några grupprum. Målet är delvis uppnått.alla lås i självlåsande dörrar är

åtgärdade. Klassrum och toaletter är ommålade för att förhindra klotter. Målet är uppnått.monitorer, för att underlätta information till eleverna, är uppsatta i korridorer men ej i hemvisten. Målet är delvis uppnått.alla vikarier och nyanställda får inte information om skolans likabehandlingsplan. Målet är inte uppnått.en utökning av antalet vuxna i korridorer/klassrum har skett till viss del. Målet är delvis uppnått.en omarbetning av städpatrullerna för att minska nedskräpningen har inte skett. Målet är inte uppnått. Elevernas utvärdering den 27 april 2015: Känner du till att det finns ett dokument som heter "Likabehandlingsplanen", som ta upp hur Flahultsskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling? 2015 åk 9 90% åk 8 90% åk 7 90% åk 6 50% 2014 93% 82% 72% 61% Känner du till hur skolan arbetar för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling/mobbning? 2015 åk 9 70% åk 8 60% åk 7 60% åk 6 50% 2014 42% 41% 43% 56% Känner du till vem du kan vända dig till om du upplever att du blir kränkt/mobbad eller utsatt för diskriminering? 2015 åk 6-9 ca 85-90% 2014 åk 9 89% åk8 78% åk7 69% åk6 95% Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultatet av genomförda åtgärder utvärderas genom olika elevenkäter. Elevenkät utformad av likabehandlingsgruppen genomförs i april/maj 2016 och kommunens brukarenkät under lå 15/16. Utvärdering sker också i elevrådet senast den 15 maj, 2016, för att ta reda på om åtgärderna har haft effekt. Arbetslagen utvärderar den 18 maj och likabehandlingsgruppen genomför en djupare analys i juni och i början av augusti 2016. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ulrika Kragner, rektor

Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsförmåga. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever i åk 6-9 ska ha kunskap om ovanstående områden. Utvärdering sker i form av elevenkät under klassrådstid under senare delen av vårterminen 2016 (april/maj). Insats Alla ämnen arbetar mer eller mindre övergripande med dessa områden. De olika diskrimineringsgrunderna behandlas under klassrådstid/ämneslektioner/temadagar vid flera tillfällen under lå 15/16. Syftet är att öka elevernas förståelse för likabehandlingsplanen och dess innehåll. Dessa kopplas till olika dilemman, tidningsartiklar, filmer, litteratur, föreläsningar mm.pedagogisk lunch genomförs i nuvarande omfattning (en lärare/klass/dag), för att främja och förebygga kränkande behandling. Flahultsskolan följer en särskild "Handlingsplan vid frånvaro", infördes den 4 oktober 2011. Se hemsidan. Samarbets- och trygghetsövningar genomförs vid skolstarten, åk 6-9. Friluftsdagar genomförs kontinuerligt under lå 15/16. Elevråd med elevskyddsombud finns. Likabehandlingsplanen uppdateras och finns tillgänglig på Skolkompassen. Lärararbetsrummen är förlagda i elevernas hemvist, för att främja och förebygga trygghet. En Multisportarena finns; ett ställe att umgås på och därigenom minska mängden otrygga områden. Lärarna har dessutom uppsikt över arenan från sina arbetsrum. Representanter från kyrkorna i Dalen finns i skolan under någon av veckans dagar. Caféverksamhet; bemannat av fritidsledare/annan personal/elever från åk 9, till största delen av dagen. Sex & Samlevnadsgruppen bestående av skolsköterska, kurator, tre lärare (biologi, slöjd, språk) och utvecklingsledare reviderar skolans handlingsplan för verksamhet i frågor kring könsidentitet, kön, sexuell läggning och könsuttryck under lå 15/16. Revidering sker också av kartläggningen över skolans värdegrundsarbete. Teamet kommer att utökas under lå 15/16 (fritidsledare och elevassistenter) och byter namn till "Norm- och mångfaldsteam".lagforum; elever deltar i arbetslagsarbete och kan vara med och påverka. TEMA veckor: åk 6 Hur är jag en juste kompis?, åk 7 Antiken (mänskliga rättigheter), åk 8 Kärlek och Sex, åk 9 Det framtida samhället (Hälsa i det framtida samhället). TEMA dagar: Sjukampen, cabaré, luciafirande, idrottsaktiviter, Ekobussen, studiebesök i Stockholm (Riksdag) åk 9 och studiebesök i Göteborg Vetenskapsfestivalen, åk 8. Aktiviteter som på olika sätt tränar eleverna i socialt samspel och därigenom främjar trygghet. Ansvarig

Respektive ämneslärare, arbetslag och skolledning. Datum när det ska vara klart 15 maj 2016

Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi får information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering genom: -Kontaktlärare som har regelbundna planerade samtal med enskilda elever. -Elevråd -Elevhälsoteam och andra vuxna på skolan. -Trygghetsgrupp Riskområden enligt personal: - Omklädningsrummen: Svårigheter och utsatthet kan exempelvis uppstå vad gäller sexualitet/läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning när olika åldrar blandas. - Sporthallens korridor och närområde. Särskilt med tanke på elever som inte deltar i undervisningen (Idrott Hälsa). Detta är områden som endast till viss del besöks av vuxna. - Sexans hemvist: Skåpen vid entrén och toaletterna är otrygga. - Samtliga hemvister är stökiga med godispapper/godis/läsk/skräp. Klotter på väggar i grupprum/ korridorer och elevskåp har ökat markant. Elevernas synpunkter på dessa områden 2015-05-06: -skolan måste bli bättre på att stävja nedskräpningen och repetera ordningsreglerna kontinuerligt. Ingen förtäring bör ske i hemvisten. -otryggt när det förekommer flera slagsmål. -ökad uppsikt i korridorer och klassrum av lärare/vuxna, fler rastvakter. - att personal verkligen griper in när de ser något, istället för att blunda eller gå förbi. -elevernas städpatruller i respektive hemvist fungerar inte tillfredsställande. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Brukarenkäten. Klassråd. Ung 11 (ANTD-enkäten). Utvärdering av likabehandlingsplanen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Träffar i arbetslagen och studiedag den 19 maj. Resultat och analys Barn- och utbildningsnämnden februari 2014/2015. I Brukarenkäten upplever en stor del av Flahultsskolans elever i åk 8 under lå 13-14/14-15: Elevernas upplevda trygghet bland personalen på skolan, 2014 90%, 2015 85%. Elevernas upplevda trygghet bland kamraterna på skolan, 2014 80%, 2015 65%. En så hög andel som 73% av eleverna ville rekommendera Flahultsskolan till andra 2014, nu 2015 endast 50%. 84% av eleverna är nöjda med skolans lokaler 2014, 2015 60%. Elevernas upplevelse av att få utveckla förståelse för att alla människor är lika värda, 2014 73%, 2015 55%. Elevernas upplevelse av att skolan ger pojkar och flickor samma möjligheter, 2014 73%, 2015 35%. Elevernas upplevelser av hur personalen arbetar för en jämställd skola, 2014 70%, 2015 40%. Elevernas upplevelser av hur de får vara med och bestämma och hur de ska arbeta i skolan, 2014 60%, 2015 40%. Anmärkningsvärt är att antalet elever som vill rekommendera sin skola har sjunkit till 65%. Lå 2013/2014 var andelen som högst, 85%. Anmärkningsvärt är också att endast 35% anser att pojkar och flickor ges samma möjligheter. I elevenkäter har det framkommit att flickor och pojkar inte behandlas lika; att pojkar får mer skäll än flickor beträffande sena ankomster, frånvaro, betyg mm.

Förebyggande åtgärder Namn Att motverka otrygg miljö och trakasserier. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning 1. Skapa en trygg miljö i skolans hemvistområden. 2. Skapa en trygg miljö under elevernas håltimmar. 3. Det ska inte förekomma sexuella trakasserier i verksamheten, ej heller diskriminering eller kränkande behandling pga kön, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 4. Skapa en jämställd miljö. 5. Skapa en trygg miljö i sporthallens omklädningsrum. 6. Skapa en trygg miljö i matsalen. 7. Skapa en trygg miljö i caféet. 8. Skapa en trygg miljö i korridorer/klassrum. Åtgärd 1. Fler arrangerade aktiviteter för att skapa lugn i hemvisten. Vi lärare bör vara mer inställda på att vara mer i hemvisten och skapa relationer med eleverna. Schemalagd tid för lärare att vistas i hemvisten, i utbyte mot andra arbetsuppgifter/annan fördelning av arbetsuppgifter. Tid för fritidsledare i hemvisten och en bättre fördelning dem emellan. I sexans hemvist bör det undvikas, så långt det är möjligt, att lektioner med elever ur andra årkurser förekommer. Om så skulle vara fallet bör sal 109 användas, inte sal 114. Elever och elvrådets styrelse önskar fler rastvakter, då de upplever att de inte ser vuxna i korridorerna när det behövs. De önskar också klockor i hemvist och klassrum som alla visar samma tid annars är det ingen mening att ha klockor. Ansvarig: Arbetslagen, vaktmästare och rektor 2. Mer aktiviteter för eleverna, exempelvis biljardturnering och organiserade uteaktiviteter. Avlasta fritidsledare så att de har möjlighet att arrangera olika aktiviteter. Elevrådet bör engageras i organiserandet av aktiviteter. Håltimmar bör undvikas i åk 6, om håltimmar dock skulle förekomma bör en schemalagd lärare finnas tillhands. Strävan att inneha en fritidsledare/hemvist och att fritidsledarna får arbete mer med de uppgifter som ligger an en fritidsledare, exempelvis värderingsfrågor. Fler sitt- och skrivplatser i biblioteket för att öka möjligheterna för studier och göra det mer attraktivt att vistas i biblioteket. Ansvarig: Arbetslagen, elevrådet, vaktmästare och rektor 3. Arbetet med diskrimineringsgrunderna måste fortsätta.

Periodvis arbeta mer med språkbruket och meddela vårdnadshavare omedelbart (exempelvis med punktinsats under 2 veckor). Lägga fokus på innebörden av orden. Arbeta med likabehandlingsplanen kontinuerligt under klassrådstid. Arbeta med olika delar av planen månadsvis. Elever och elevrådets styrelse önskar mer information hur skolan arbetar för likabehandling samt hur skolan arbetar mot mobbning/kränkande behandling i skolan. I åk 6 och åk 8 har endast 50% kännedom om detta i åk 7 60% och i åk 9 70%. Mycket sker via sociala medier. Det gör att det känns angeläget att få information om dessa frågor via externa föreläsare. Eleverna önskar också mer och kontinuerlig information om likabehandlingsplanen liksom att personal verkligen griper in när de ser något. Ansvarig: Arbetslagen och sex- och samlevnadsgruppen 4. Lärare pratar med elever om hur och varför de reagerar i klassrummet. Utvärdera lektioner utifrån jämställdhetsaspekt. Elevernas upplevelse? Diskutera jämställdhetsfrågor under klassrådstid. Vad är det? I Brukarenkäten anger 20% av eleverna i åk 8 att inte killar och tjejer ges samma möjligheter. I elevernas utvärdering framgår att många elever anser att lärarna diskriminerar pojkarna när det gäller sena ankomster, frånvaro, betyg, de får mer skäll mm. Elevrådsstyrelsen konstaterar att pojkar känner sig orättvist behandlade. Ansvarig: Arbetslagen och sex- och samlevnadsgruppen 5. Insynsskärmar finns i simhallen men inte i sporthallen. Det saknas klockor och speglar finns endast i material som förvanskar utseendet. Kommunen (Fritidsförvaltningen har informerats vid flera tillfällen angående speglarna). Elever och elevrådets styrelse svarar angående speglar mm att 90 % inte är nöjda. De önskar speglar som inte går att ta sönder men som fungerar bättre än de nuvarande. Nollbyte i schemat för Idrott Hälsa. Planering med avseende på vilka klasser som byter om i vilka omklädningsrum. Ansvarig: Rektor och idrottslärare 6. Pedagogiska luncher upplevs positivt och en fortsättning önskas. Utökat samarbete med måltidspersonalen. Ansvarig: Arbetslagen, måltidspersonalen och rektor 7. Viktigt att det alltid är bemannat med vuxen personal. Caféet upplevs trångt. Kan utrymme tas från biblioteket? Ett fast möblemang på caféets uteplats skulle utöka caféets område. Ansvarig: Rektor och vaktmästare 8. Fler vuxna i hemvisten och korridorerna. Vita väggar är tillåtande för klotter. Annan färg på väggar i de olika klassrummen? Alla nyanställda och vikarier bör få information om skolans likabehandlingsplan.

70-80 % av eleverna i alla årkurser anser att städpatrullerna fungerar mindre bra. Styrelsen föreslår att städningen sker under lektionstid eftersom eleverna inte kommer till avtalad tid under raster. Ansvarig: Rektor och vaktmästare Motivera åtgärd Åtgärderna är kopplade till vad som framkommit i klassråd, elevråd, föräldrakontakter och arbetslagsträffar. Ansvarig Rektor, arbetslagen och vaktmästare. Datum när det ska vara klart 30 april 2016

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Flahultskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -Elevcaféet är bemannat av en fritidsledare/annan personal/nians elever under vissa delar av dagen. -Bemanning dagtid i mediateket. --Fönster vid arbetsrummen innebär god uppsikt i hemvisten. -Klassråd varje vecka med stormöte i elevråd varje månad. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje elev har sin kontaktlärare och all övrig personal som de har förtroende för. Personal, föräldrar och elever kontaktar vidare: rektor Ulrika Kragner, kurator Kerstin Svanberg och skolsköterska Agneta Malm. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas kontaktlärare. 2. Kontaktlärare och ytterligare en personal talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till kontaktlärare om något händer innan dess. Dokumentera samtalet.(mall för dokumentation "Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling" finns i "Personalrum" under mappen "Likabehandlingsplanen"). 3. Kontaktlärare och ytterligare en person talar sedan med den/de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Elevers vårdnadshavare kontaktas skyndsamt i samband med föregående samtal med berörda parter. Information ges om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela EHT/rektor vad som skett och vad som gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. När dokumentationen är färdigställd sker förvaring av denna i elevakten som finns i Arkivrummet (anslutning till rektorsexpeditionen). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1.Händelsen anmäls till rektor. 2.Vårdnadshavare informeras. 3.Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4.Rektor följer upp ärendet med eleven och elevens vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/beo). Rutiner för uppföljning 8.Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3 (elev kränks av annan elev). Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls

även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 9. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. 11. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Ansvarig: Kontaktlärare i kommunikation med EHT. Rutiner för dokumentation Ansvarig: Kontaktlärare, alternativt annan personal som samtalar med berörda parter. Hur: 1.Dokumentet "Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling" används. Detta hittas i Vklass i "Personalrum" och under mappen "Likabehandling". 2. Dokumentet "Anmälan om kränkande behandling" (enligt Skollagen 6 kap. 10 ) skickas till huvudmannen. Dokumentet finns hos kurator. 3. Dokumentet "Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling" skickas till huvudmannen. Dokumentet finns hos kurator. När: Fortlöpande. Var: Arkiveras i elevakten som finns i Arkivrummet (anslutning till rektorsexpeditionen). Ansvarsförhållande Ansvarig för att dokumentationen utförs: kontaktlärare. Ansvarig för förvaring av dokument: kurator. Övergripande ansvar: rektor Ulrika Kragner.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]