Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet, Trollhättans Stad
Innehållsförteckning Kapitel 1 Förord 3 Kapitel 2 Bakgrund 4 Kapitel 3 Metod 6 Kapitel 4 Tobak 8 Kapitel 5 Alkohol 17 Kapitel 6 Narkotiska preparat 30 Kapitel 7 Sniffning 38 Kapitel 8 Dopningspreparat 40 Kapitel 9 Spel om pengar 41 Kapitel 10 Fritidssituationen för ungdomar i Trollhättan 52 Kapitel 11 Relationer 57 Kapitel 12 Skola 59 Kapitel 13 Bil- och mopedkörning i samband med bruk av alkohol och narkotika 63 Kapitel 14 Reflektion 64 Om Splitvision Research 69 Enkät 70-2-
Kapitel 1 Förord Kunskap om vad som är öppnar inte självklart dörren till vad som borde vara. Albert Einstein En undersökning som denna visar på både bra och mindre bra siffror angående situationen för ungdomar i Trollhättans kommun. Det är dock viktigt att man även med relativt bra resultat inte nöjdförklarar sig utan fortsätter att verka för ungdomars bästa. Resultatet från denna undersökning synliggör framförallt den genomsnittlige skolungdomen. De som saknas i undersökningen är de grupper där man av olika anledningar mår dåligt. Med årets undersökning har vi möjlighet att se på trender för vissa av frågorna i rapporten från 2004 års undersökning och fram till idag. Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten samt alla lärare, rektorer och all skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten kan beställas hos Tove Corneliussen, folkhälsosamordnare, Trollhättans Stad, 0520-49 79 70, tove.corneliussen@trollhattan.se Göteborg, den 13 december 2007 Splitvision Research -3-
Kapitel 2 Bakgrund På uppdrag av Folkhälsorådet i Trollhättans Stad har Splitvision Research genomfört en undersökning om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet i Trollhättans kommun. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid och skolsituation ser ut. Den senaste drogvaneundersökningen genomfördes 2004 i Trollhättans kommun och baserades på ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Före det genomfördes en drogvaneundersökning 2001 som baserades på ungdomar i gymnasiets årskurs 1. I denna rapport kommer vi att ställa vissa frågor i undersökningen mot resultat från drogvaneundersökningen Splitvision Research genomförde 2004, men även mot resultat från CANs riksundersökning, 2006 och Vänersborgs drogvaneundersökning, 2007 genomförd av Splitvision Research. Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och diagram utifrån att det visar tendenser. Vi har valt att inte redovisa dem som inte har besvarat frågorna, generellt låter vi dem som har svarat representera helheten. För att kunna göra jämförelser med rikssnittet i kapitlet om Spel om pengar redovisar vi dock dem som inte har svarat på frågorna i avsnittet om Jämförelse med rikssnittet eftersom CAN redovisar sin statistik på detta sätt, vilket gör att statistiken för Trollhättans ungdomar kan se olika ut för samma fråga. I rapporten kommer vi att använda både termen årskurs 9 samt år 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Illustrationen på framsidan av rapporten är gjord av Marika Sigvardsson. -4-
Disposition I följande kapitel Metod kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler redovisas som exempelvis ålder och kön. I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Sniffning, Dopningspreparat, Spel, Fritid, Relationer, Skola samt Bil- och mopedkörning i samband med bruk av alkohol eller narkotika presenteras resultatet av undersökningen. I kapitlet Reflektion erhålls en sammanställning och en viss reflektion över resultatet. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller och enkätkommentarer samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. -5-
Kapitel 3 Metod En enkät har delats ut i skolan till alla ungdomar som går i årskurs 9, 832 elever, och årskurs 2 i gymnasiet, 836 elever, i Trollhättans kommun. Enkäten har besvarats under vecka 37-39, 2007. Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens- och korstabeller. Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen för undersökningen är 8 (80% 2004), vilket är en acceptabel svarsfrekvens för den här typen av undersökningar. Svarsfrekvensen för elever i årskurs 9 är 8 och för elever i årskurs 2 i gymnasiet är svarsfrekvensen 77%. Bortfall Totalt för undersökningen har vi ett bortfall på 19%. Bortfallet är att betrakta som normalt i den här typen av undersökningar. Majoriteten av dem som inte har besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. Generellt har 1-4 personer per klass varit frånvarande pga sjukdom eller annan giltig anledning samt några enstaka personer som varit frånvarande pga ogiltig anledning som exempelvis skolk. Några klasser har ej besvarat enkäterna på grund av att de var borta på praktik vid svarstillfället. Någon klass har inte fyllt i enkäten på grund av tidsbrist. Ett tiotal enkäter från årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits bort ur materialet. Vissa enkätfrågor efterfrågar att ungdomarna tar ställning. Exempel på en sådan fråga kan vara: Tycker du att det är okej att köra bil/moped narkotikapåverkad eller med alkohol i kroppen? Svarsalternativ är ja eller nej. Har man vid dessa frågor angett mer än ett svar eller exempelvis infogat egna svarsalternativ har dessa inte tagits med i sammanställningen. -6-
Frågeunderlag Enkätfrågorna har utformats i samarbete mellan Splitvision Research och Trollhättans Stads arbetsgrupp bestående av folkhälsosamordnare och drogsamordnare. Frågeunderlaget utgörs, liksom vid 2004 års undersökning som Splitvision Research genomförde, av en kombination av Splitvision Researchs frågor och frågor från Trollhättans tidigare undersökning som delvis baseras på CANs frågor. Totalt består frågeunderlaget av 63 frågor, varav några är av öppen karaktär. Själva frågeunderlaget, enkäten, finns att tillgå längst bak i denna rapport. Undersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i enkätuppbyggnad och vid analys av enkätsvar fokuserar på ungdomars egen bild av tillvaron. Det finns alltid en begränsning med enkäter, då man i förväg väljer vilka frågor man önskar få svar på. På olika sätt har vi dock försökt att ge utrymme för öppna svar, möjlighet att skriva ytterligare alternativ till förvalda svarsalternativ samt möjlighet till att skriva egna kommentarer i enkäten. Detta med syfte att så långt som möjligt, i en enkät, få läsarnas egna perspektiv på sin situation. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Om flera svar tillåtits i en fråga summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. Tänk på att statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor exakthet. Så är inte fallet. Förändringar som är mellan 1- bör därför inte läggas för stor vikt vid. Bakgrundsvariabler Totalt har 1 343 elever besvarat undersökningen. Könsfördelningen är jämn för både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, se tabell 3:1. Tjejer Killar Antal svarande År 9 5 48% 697 År 2 på gymnasiet 4 5 645 Tabell 3:1 Andelen och antalet svarande i undersökning fördelat per årskurs och kön. En elev har inte svarat på frågan om kön, vilket gör att summeringen av antalet svarande i tabeller blir 1 342. 78% av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de bor i Trollhättan, 10% bor i Lilla Edet och 1 bor i annan kommun. -7-
Kapitel 4 Tobak 45% av ungdomarna (år 9 och år 2 på gymnasiet) uppger att de aldrig har rökt cigaretter och 58% uppger att de aldrig har snusat. Det är främst i 14-15 årsåldern som de flesta ungdomar provar tobak. Det är fler killar än tjejer som snusar. Det är lika många tjejer som killar som uppger att de röker i någon omfattning, men tjejer uppger i högre grad att de röker varje dag och killar uppger i något högre grad att de feströker. Ser vi till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) finns det inga skillnader per kön. Tobakskonsument 2 av ungdomarna i år 9 och 39% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet är tobakskonsumenter, det vill säga har i någon omfattning angett att de röker och/eller snusar (i en omfattning från bara ibland till varje dag). I jämförelse med 2004 års undersökning har tobakskonsumtionen minskat 2-6 procentenheter, se tabell 4:1. År 9 År 2 på gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan, 2007 2-2 - 39% - 39% - Vänersborg, 2007 19% 18% 35% 3 CAN, 2006 28% 2 4 45% Tabell 4:1 Tobakskonsumenter. Jämförelse mellan Trollhättans och Vänersborgs drogvaneundersökningar från 2007 samt CANs riksundersökning från 2006. Tobakskonsument är en person som i någon omfattning har angett att han eller hon röker och/eller snusar. Andelen tobakskonsumenter är något större i Trollhättan än i Vänersborg. Trollhättan ligger under rikssnittet för 2006 (CANs riksundersökning). = sänkning jämfört med 2004 = höjning jämfört med 2004 = oförändrat Cigaretter Lite mer än två femtedelar av ungdomarna uppger att de aldrig har rökt (45%). Nästan lika många som i 2004 års undersökning uppger att de röker i någon omfattning i årets undersökning (27% år 2007 vs 29% år 2004). -8-
Diagram 4:1 Röker du cigaretter? Per samtliga. Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Ja, varje dag 7% 2004 Ja, nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig rökt 10% 1 10% 7% 7% 29% år 2004 27% år 2007 28% 25% 4 45% 2007 27% uppger att de röker i någon omfattning. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, varje dag som svarsalternativ. Det är lika många ungdomar som uppger att de röker nästan varje dag i 2004 års undersökning (det högsta svarsalternativet) som i årets undersökning uppger att de röker nästan varje eller varje dag. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Skillnader i rökning Det är ungefär lika många tjejer som killar i år 9 och år 2 på gymnasiet som uppger att de röker i någon omfattning, men tjejer uppger i högre grad att de röker varje dag och killar uppger i något högre grad att de feströker (se diagram 4:2). Detta mönster fanns även vid 2004 års undersökning. Diagram 4:2 Röker du cigaretter? Per årskurs och kön. 5% Ja, varje dag 1 Kille år 2 8% Ja, nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig rökt 15% 1 8% 5% 8% 3 killar år 2 35% tjejer år 2 18% killar år 9 2 tjejer år 9 27% 27% 2 2 3 38% Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 55% 5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tjejer röker i högre omfattning varje dag jämfört med killar. Killar feströker i högre omfattning jämfört med tjejer. -9-
Det är en större andel ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de i någon omfattning röker (3) jämfört med ungdomar i årskurs 9 (20%), se tabell 4:2. Lite mer än hälften av ungdomarna i år 9 (5) och 35% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de aldrig har rökt. Andelen ungdomar som aldrig har rökt har ökat med 5 procentenheter för årskurs 9 och 3 procentenheter för årskurs 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:2. Röker. Årskurs 9 Årskurs 2 i gymnasiet Per årskurs och kön Tjej Kille Totalt Tjej Kille Totalt Har aldrig rökt 5 + 55% + 5 +5% 3 + 38% + 35% + Har bara provat 2-2 -5% 2-27% 27% - 27% - Har slutat + + 5% + Röker ibland - 8% + 7% Feströker 5% - 8% + - 1-15% -5% 1 - Röker nästan varje dag -9% - -5% -1-5% 5% -8% Röker varje dag 8% 1 5% 8% Tabell 4:2 Röker. Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, varje dag som svarsalternativ. Vid vilken ålder röker ungdomar för första gången? Det är vanligast att ungdomarna röker för första gången vid 14-15 års ålder, se diagram 4:3. I jämförelse med 2004 års undersökning har debutåldern ökat något, då flertalet som hade rökt en hel cigarett uppgav att de gjort det när de var mellan 12-14 år. Tjejer som har rökt en hel cigarett gjorde det främst för första gången när de var 13-15 år (respektive 10%). Killar som har rökt en hel cigarett gjorde det främst för första gången när de var 14-15 år (respektive 1), se diagram 4:3. -10-
Diagram 4:3 Hur gammal var du när du första gången rökte en hel cigarett? Per samtliga och kön. 1 Samtliga Killar Tjejer 1 1 10% 10% 10% 10% 9% 8% 7% 0% 5% 5% 5% 0% 2 av ungdomarna som har rökt en hel cigarett gjorde det för första gången när de var 14-15 år. 5 av samtliga ungdomar uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. 5 av tjejerna och 5 av killarna uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Jämförelse med rikssnittet Det är ungefär lika många bland killarna i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet. Bland tjejerna är det 4 procentenheter färre för år 9 och 5 procentenheter färre för år 2 på gymnasiet som röker i Trollhättan i jämförelse med rikssnittet, se diagram 4:4. Diagram 4:4 Jämförande statistik mellan andel ungdomar som röker i Trollhättan och riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2006). Den övre stapelraden representerar CAN och den undre Trollhättan. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning röker. Kille år 2 på gymnasiet 3 3 CAN, 2006 Trollhättan, 2007 Tjej år 2 på gymnasiet 35% 40% Kille år 9 Tjej år 9 19% 18% 2 2 Det är ungefär lika många bland killarna i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet. Bland tjejerna är det 4 procentenheter färre för år 9 och 5 procentenheter färre för år 2 på gymnasiet som röker i Trollhättan i jämförelse med rikssnittet. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% -11-
Snus 58% uppger att de aldrig har snusat. Andelen som aldrig har snusat har ökat med 4 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning, se diagram 4:5. 1 uppger att de snusar i någon omfattning. Andelen som snusar i någon omfattning har minskat med 4 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning (1 år 2007 vs 17% år 2004). Diagram 4:5 Snusar du? Per samtliga. Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat 9% 7% 8% 5% 17% år 2004 1 år 2007 28% 2 2004 2007 1 uppger att snusar i någon omfattning. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, nästan varje dag som svarsalternativ. Det är i stort sett lika många ungdomar som uppger att de snusar varje dag i 2004 års undersökning (svarsalternativet snusar nästan varje dag fanns inte med i 2004 års undersökning) som i årets undersökning uppger att de snusar nästan varje eller varje dag (9% vs 8%). Nej, har aldrig snusat 5 58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Det är fler killar än tjejer som snusar. En stor del av de killar som snusar uppger att de snusar varje dag (18% av killarna i år 2 och av killarna i år 9), se diagram 4:6. Diagram 4:6 Snusar du? Per årskurs och kön. Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Ja, men bara ibland 0% 0% 8% 18% 2 killar år 2 1 tjejer år 2 1 killar år 9 tjejer år 9 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat 25% 35% 28% 20% 4 5 58% 77% Killar snusar i högre omfattning än tjejer. I störst omfattning snusar killar i år 2 på gymnasiet (2). I minst omfattning snusar tjejer i år 9 (.). < av tjejerna i år 9 snusar varje dag och lika många snusar nästan varje dag. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Fler bland ungdomarna i år 2 på gymnasiet snusar i jämförelse med ungdomarna i år 9 (20% vs ), se tabell 4:3. -12-
68% av ungdomarna i år 9 och knappt hälften (48%) av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de aldrig har snusat, se tabell 4:3. Snusar. Årskurs 9 Årskurs 2 i gymnasiet Per årskurs och kön Tjej Kille Totalt Tjej Kille Totalt Har aldrig snusat 77% +7% 58% + 68% +7% 5-4 +7% 48% + Har bara provat 20% - 28% + 2-35% + 25% - 29% - Har slutat + + + + + + Snusar ibland - -7% -5% 8% - 7% - Snusar nästan varje dag < Snusar varje dag < -7% - 18% 1 Tabell 4:3 Snusar. Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, nästan varje dag som svarsalternativ. Noterbart är att andelen killar i år 9 som snusar varje dag och snusar ibland har sjunkit med respektive 7 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:3. Andelen ungdomar som aldrig har snusat har ökat med 7 procentenheter för årskurs 9 och 1 procentenhet för årskurs 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:3. Vid vilken ålder snusar ungdomar för första gången? Ungdomarna snusar främst för första gången vid 14 års ålder, se diagram 4:4. I 2004 års undersökning snusade flertalet av ungdomarna för första gången när de var 13-14 år. I årets undersökning har debutåldern koncentrerats till 14 år, se diagram 4:7. Upp till 15 års ålder snusar killar för första gången i högre omfattning än tjejer, se diagram 4:7. -13-
Diagram 4:7 Hur gammal var du när du första gången snusade? Per samtliga. 1 1 1 10% 8% 0% 7% 7% 5% 5% 11 år eller yngre Samtliga Killar Tjejer 10% 8% 5% 1 1 1 9% 8% 5% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 1 av ungdomarna som har snusat gjorde det för första gången när de var 14 år. 55% av samtliga ungdomar uppger att de aldrig har snusat. 6 av tjejerna och 47% av killarna uppger att de aldrig har snusat. Jämförelse med rikssnittet Bland ungdomarna i Trollhättan är det 5-9 procentenheter färre som snusar i jämförelse med rikssnittet, bortsett från tjejer i år 2 på gymnasiet som ligger runt rikssnittet, se diagram 4:8. Diagram 4:8 Jämförande statistik mellan andel ungdomar som snusar i Trollhättan och riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2006). Den övre stapelraden representerar CAN och den undre Trollhättan. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning snusar. Kille år 2 på gymnasiet 2 3 CAN, 2006 Trollhättan, 2007 Tjej år 2 på gymnasiet 1 1 Kille år 9 Tjej år 9 7% 1 20% Bland ungdomarna i Trollhättan är det färre (5-9 procentenheter färre) som snusar i jämförelse med rikssnittet, bortsett från tjejer i år 2 på gymnasiet som ligger runt rikssnittet. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% -14-
Hur får man tag på tobak? Lite mer än hälften, 5, av ungdomarna uppger att de får tag på tobak genom att köpa den själv, 2 får tag på tobak genom att de blir bjudna av kompisar och 1 får tag på tobak från annan myndig person som köper ut åt dem. Får tag på tobak 2007 År 9 År 2 Totalt Köper själv 48% +1 5-5 + Blir bjuden av kompisar 29% - 15% + 2 Från annan myndig person som köper ut 8% - 17% + 1 - Köper av kompisar 7% + + + Från mina föräldrar (med lov) -5% 5% - 5% - Tar hemma utan lov - --- På annat sätt - - När det gäller skillnader i hur man får tag på tobak för ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet kan vi se att en större andel ungdomar i årskurs 9 får tag på tobak genom att de blir bjudna av kompisar, medan en större andel ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet får tobak från annan myndig person som köper ut (se tabell 4:4). Det finns en skillnad i hur killar och tjejer får tag på tobak. Killar uppger i högre utsträckning än tjejer att de köper tobak själva. Vi kan se en skillnad i att fler tjejer i år 2 på gymnasiet jämfört med killar i år 2 på gymnasiet får tag på tobak genom att köpa av kompisar. Tabell 4:4 Hur får du oftast tag på cigaretter och snus? Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. På annat sätt innebär olika sporadiska svar som exempelvis: olika, personligt ställe. Jämförelse med 2004 Det är betydligt fler bland ungdomar i årskurs 9 som uppger att de köper tobak själva i årets undersökning (en ökning med 12 procentenheter), se tabell 4:4. Andelen som får tobak från annan myndig person som köper ut har minskat med 6 procentenheter bland ungdomarna i år 9. Andelen som får tobak från sina föräldrar (med lov) har minskat 5 procentenheter bland ungdomarna i år 9. Köper tobak själva Det är 48% av ungdomarna i årskurs 9 och 5 av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de köper tobak själva. Bland dem som köper tobak själva uppger majoriteten att de köper den i kiosker, se diagram 4:9. -15-
Diagram 4:9 Om du köper tobak själv, var köper du oftast cigaretter eller snus? Per årskurs. Kiosk 6 7 Närbutik/jourbutik 1 9% Varuhus/mataffär 9% Bensinstation Restaurang Annat ställe Överallt Det som är närmast Där det finns 9% År 2 på gymnasiet År 9 7 av ungdomarna i år 9 och 6 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet som köper tobak själva, gör det i kiosker. Annat ställe innebär olika sporadiska svar som exempelvis: privat, personligt ställe och smuggel. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% -16-
Kapitel 5 Alkohol 60% av ungdomarnaa i år 9 och 8 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. 2 ungdomarna i år 9 och 3 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Det är en mindre andel ungdomar som dricker alkohol i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning, se tabell 5:2. Diagram 5:1 Har någonn gång under de senaste 12 månaderna druckit (en eller flera gånger) någon alkoholhaltig dryck. Per årskurs och kön. Alkoholkonsument 60% av ungdomarnaa i år 9 och 8 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet är alkoholkonsumenter. Både tjejer och killar i år 9 och killar i år 2 på gymnasiet ligger något under CANs riksvärden när det gäller alkoholkonsumenter. Tjejer i år 2 på gymnasiet ligger något över CANs riksvärden gällande alkoholkonsumenter, se tabell nedan. För att klassificeras som alkoholkonsument i denna undersökning ska man jakande ha besvarat frågan om man under de senaste 12 månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck. I CANs undersökning beräknas ungdomarna vara alkoholkonsumenter eller ej utifrån den mängd eller de mängder alkohol de uppger att de dricker*. * För att bli klassificerad som alkoholkonsument i CANs undersökning krävs att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av s k blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen i frågeformuläret med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som har svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått har klassificerats som alkoholkonsumenter eller icke-konsumenter. -17-
I denna undersökning är klassificeringen för att vara alkoholkonsument något vidare än CANs klassificering, vilket medför att värdena i denna undersökning när det gäller dessa frågor kan ligga något högre än vad de skulle ha gjort med CANs sätt att mäta. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan 2007 59% 6 89% 8 Vänersborg 2007 7 59% 85% 8 Rikssnitt 2006 6 6 8 87% Det går inte att jämföra andelen alkoholkonsumenter i årets undersökning med 2004 års undersökning. Frågan att ha druckit alkohol ställdes ospecificerat vid 2004 års undersökning, utan att avse de senaste 12 månaderna. Tabell 5:1 Alkoholkonsumenter Jämförande statistik mellan antal ungdomar per kön i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Trollhättan som uppger att de har provat att dricka alkohol under de senaste 12 månaderna jämfört med rikssnittet enligt CANs undersökning (2006) och Vänersborgs kommuns ANTundersökning 2007. Frågan ställdes annorlunda i 2004 års undersökning, därför görs ingen jämförelse med Trollhättans undersökning 2004. Dricker inte alkohol Det är färre ungdomar i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning som dricker alkohol, med undantag av tjejer i år 2 på gymnasiet där det är 3 procentenheter fler i år som uppger att de dricker alkohol jämfört med 2004 års undersökning, se tabell 5:2. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol 5 +13 5 +9 8% -3 2 +9 Tabell 5:2 Andelen ungdomar som inte dricker alkohol. Resultatet erhålls genom att lägga samman svarande från två frågor. Förändring gentemot 2004 års undersökning = sänkning, = höjning, = oförändrat. Alkoholdebut Bland samtliga ungdomar i undersökningen har 6 druckit alkohol före sin 15-årsdag. Jämfört med 2004 års undersökning är detta 10 procentenheter lägre än 2004 års värde. De flesta av dem som dricker alkohol gör sin alkoholdebut vid 14 års ålder. 19% av tjejerna och 1 av killarna i undersökningen har svarat att de aldrig har druckit alkohol. -18-
Diagram 5:2 Hur gammal var du när du drack alkohol för första gången? Per kön och samtliga. En tydlig topp i alkoholdebut- kurvan synss vid 14 års ålder, där runt 2 av ungdomarna dricker alkohol för första gången. 19% av tjejerna och 1 av killarna i undersökningen har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. Berusad Bland samtliga ungdomar i undersökningen har 3 varit berusade innan sin 15-årsdag. Jämfört med 2004 års undersökning är detta 5 procentenheter lägre än 2004 års värde. De flesta av dem som dricker alkohol är berusade för första gången vid 14 års ålder. 4 av tjejerna och 4 av killarna i undersökningen har svarat att de aldrig har varit berusade. Diagram 5:3 Hur gammal var du när du blev berusad första gången? 25% 20% 20% 19% Tjejer Killar Samtliga 15% 10% 5% 0% 11 år eller yngre 9% 8% 12 år 13 år 14 år 15 år 1 15% 1 9% 8% 16 år 17 år 0% 18 år En tydlig topp för när ungdomarna blev berusade första gången syns vid 14 års ålder, då runt 20% av ungdomarna var berusadee för första gången. 4 av tjejerna och 4 av killarna i undersökningen har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. -19-
På en separat fråga svarar 35% av ungdomarna i år 9 och 7 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet att de har druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. I CANs undersökning 2006 är det 6 av tjejerna och 6 av killarna i år 9 och 80% av både tjejer och killar i år 2 på gymnasiet som uppger att de druckit så mycket alkohol att de upplevt sig berusade. Diagram 5:4 Andel ungdomar som har druckit så mycket alkohol att de upplevt sig berusade. Jämförelse mellan årets undersökning och 2004 års undersökning. Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 2004 4 37% 8 8 2007 3 37% 7 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur ofta dricker ungdomar? En femtedel av ungdomarna i år 9 och en tredjedel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Diagram 5:5 Har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Per årskurs, kön och i jämförelse med Vänersborg samt CAN 2006. CAN 2006 Vänersborg 2007 Trollhättan 2007 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 18% 20% 2 20% 2 2 35% 3 4 39% 49% 45% En tredjedel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och en femtedel av ungdomarna i år 9 har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Trollhättans värden är bra i jämförelse med CANs värden från 2006 års undersökning och Vänersborgs undersökning våren 2007. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Jämfört med 2004 års undersökning har konsumtionsfrekvensen av alkohol genomgående sjunkit rejält. -20-
Frekvens År 9 År 2 i gymnasiet Tjejer Killar Tjejer Killar Aldrig 38% +11 3 +9 9%+2 15% +7 Har testat en 1 +3 1 +6 5% +2 gång Sällan 19% -9 2-7 3 +7 2+9 Någon gång i 2-2 20% +1 4-6 37%-6 månaden En gång i -3-6 1-1 1-7 veckan Några gånger i -1-2 5% -3 veckan Dagligen --- < -0.5 --- -0.5 < -0.5 Tabell 5:3 Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker? Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning = sänkning, = höjning, = oförändrat. Förändringen anges i andel procentenheter. Observera att konsumtionsfrekvensen genomgående har sjunkit jämfört med 2004 års undersökning. Mängden alkohol Andelen ungdomar som inte dricker alkohol har ökat. Jämfört med 2004 års undersökning har konsumtionen minskat överlag. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol 5 +13 5 +9 17% +6 2 +9 Ett till två glas 15% +9 17% +1 1-1 7% -1 Tre till fyra glas 1-3 10% 20% -6 1 Fem till sju glas 1-4 10% -6 35% -9 2-6 Åtta eller fler glas 7% +3 9% -4 15% +9 35% -3 Tabell 5:4 Mängden dryck ungdomar dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs och kön. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Konsumtion av stora kvantiteter Andelen ungdomar som dricker alkohol i intervallen fem glas eller mer (det röda området i tabellen ovan) har minskat för tjejer och killar i år 9 samt för killar i år 2 på gymnasiet. Tjejer i år 2 på gymnasiet ligger kvar på samma nivå som vid 2004 års undersökning. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan 2007 2 19% 50% 58% Vänersborg 2007 28% 2 4 6 Trollhättan 2004 2 29% 50% 67% Tabell 5:5 Intensivkonsumtion. Per årskurs och kön. Jämförande statistik mellan Vänersborgs kommuns undersökning 2007 och Trollhättans undersökning 2004. Intensivkonsumtion I CANs undersökning nämns ungdomars konsumtion av alkohol bland annat i måttet intensivkonsumtion av alkohol, vilket enligt CAN innebär att ungdomar dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle korsat med att ungdomarna dricker någon gång i månaden eller oftare. -21-
Utformningen av frågorna angående alkohol i Trollhättans enkät stämmer inte tillfullo överens med CANs frågebatteri, vilket medför att en direkt jämförelse inte kan göras gällande intensivkonsumtion. I tabell 5:6 följer en jämförelse mellan dem som i Trollhättans undersökning dricker i intervallet fem till sju glas till åtta eller fler glas (rödfärgade celler i tabell 5:4) samt dricker någon gång i månaden eller oftare. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan 2007 Vänersborg 2007 Trollhättan 2004 CAN 2006 17% 2 18% 2 1 15% 2 2 40% 40% 4 4 4 49% 6 5 Tabell 5:6 Intensivkonsumtion av alkohol. Trollhättans ungdomar ligger under CANs riksvärden och visar även på att intensivkonsumtionen av alkohol har sjunkit jämfört med 2004 års undersökning. Vad dricker ungdomar? Den vanligaste alkoholdrycken som ungdomar dricker är starkcider/alkoläsk (2) eller starköl (2), därefter kommer starksprit (2) och folköl/mellancider (2), se diagram 5:6. Diagram 5:6 Ungdomar som dricker alkohol dricker Vad ungdomarna oftast dricker skiljer sig åt beroende på ålder och kön. För tjejer oberoende av ålder ligger starkcider och alkoläsk i topp. Killar i år 9 dricker framför allt folköl och mellancider medan killar i år 2 på gymnasiet dricker starköl, se diagram 5:7. -22-
Diagram 5:7 Vad ungdomarna dricker. Per kön och ålder. Det är framförallt killar som dricker hembränt. Jämfört med 2004 års undersökning har dryckesvanorna skiftat lite. I 2004 års undersökning drack tjejer i år 9 främst folköl och mellancider, killar i år 9 drack främst starköl. Tjejer i år 2 på gymnasiet drack starkcider och alkoläsk (samma som i årets undersökning) och killar i år 2 på gymnasiet drack starköl (samma som i årets undersökning). Bjuden i hemmet 29% av ungdomarnaa i år 9 och 50% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Diagram 5:8 Har blivit bjuden på alkohol av sina föräldrar. Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 29% 29% 45% 5 Nästan en tredjedel av ungdomarna i år 9 och hälften av ungdomarnaa i år 2 på gymnasiet har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% -23-
Diagram 5:9 Hur ofta har du blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar? Någon gång i månaden eller oftare Sällan Har testat en gång Har smakat 19% 1 1 8% 7% 1 1 25% 30% 29% 3 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 45% 47% 49% 5 0% 20% 40% 60% Nästan hälften av ungdomarna i år 9 som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar ha fått smaka på alkohol. Medan hälften av ungdomarna i år 2 på gymnasiet sällan blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Observera att 19% av killarna i år 2 på gymnasiet och 1 av killarna i år 9 respektive tjejerna i år 2 på gymnasiet någon gång i månaden eller oftare blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Se sambandsanalysen i tabell 5:7 vad detta kan medföra. Föräldrars kännedom Bland de ungdomar som dricker alkohol uppger hälften av ungdomarna i år 9 att deras föräldrar inte alls har kännedom om att de dricker alkohol. Bland ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger de flesta, drygt tre fjärdedelar, att deras föräldrar känner till i princip allt de dricker eller bara en del av det de dricker, se diagram 5:10. Jämfört med CAN har föräldrarna (i Trollhättan) till eleverna i år 9 och även år 2 på gymnasiet en betydligt lägre kännedom om att deras barn dricker alkohol. 35% av föräldrarna till killar i år 9 och 3 av föräldrarna till tjejer i år 9 känner ej till att ungdomarna dricker, enligt CANs riksvärden. För föräldrar till ungdomar i år 2 på gymnasiet är riksvärdena, när det gäller att inte känna till sina ungdomars alkoholkonsumtion, 9% för föräldrar till killar och 10% för föräldrar till tjejer. -24-
Diagram 5:10 Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol? Per årskurs och kön. Nej, det gör de inte Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, de känner i princip till allt jag dricker Kille år 2 18% 3 49% Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 2 5 5 38% 2 28% 3 2 18% De föräldrar som har bäst insikt i sina ungdomars drickande är föräldrar till killar i år 2 på gymnasiet och sämst vetskap har föräldrar med döttrar som går i år 9. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Hur får ungdomar tag på alkohol? Vanligast är det att ungdomarna får tag på alkohol från en kompis (4), därefter via annan vuxen (20%), köper själva (1), via förälder (1) och via syskon (5%). Av dem som svarat att de köper själva anger 7 att alkoholen är smuggeldricka eller kommer från privatimport och 27% anger att alkoholen kommer från Systembolaget. Av dem som angett att de får alkohol från sina föräldrar uppger 87% att alkoholen kommer från Systembolaget och 1 att den kommer från smuggeldricka eller kommer från privatimport. -25-
Diagram 5:11 Hur får du tag på alkohol? Observera att 1 av tjejerna och 1 av killarna i år 9 får alkohol av sina föräldrar. Jämfört med 2004 års undersökning är det färre föräldrarr procentuellt sett som ger sina ungdomar alkohol i årets undersökning, se tabell 5:8. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 Kille år 2 Via förälder 2007 1 1 1 8% Via förälder 2004 2 2 1 15% Tabell 5:8 Andel föräldrar som köper ut alkohol åt sina ungdomar. Per kön och ålder. Jämförelse med 2004 års undersökning. 29% av ungdomarnaa i årskurs 9 och 50% av ungdomarnaa i årskurs 2 på gymnasiet har blivit bjudna på någon alkoholhaltig dryck av sina föräldrar. Av dem som dricker alkohol uppger 1 av ungdomarna i årskurs 9 och 9% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet att de får alkohol från sina föräldrar. Bland de ungdomar som har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrarr har fler, procentuellt sett, varit berusade. Gruppen utgörs av fler intensivkonsumenter och även av fler ungdomar som mer frekvent dricker alkohol, se tabelll 5:7. Sambandet behöver inte bero på det faktum att föräldrarnaa har bjudit sina barn på alkohol, utan sambandet kan ligga i att föräldrar som bjuder sina barn på alkohol förmedlar en liberalare syn på alkoholkonsumtionn än föräldrarr som inte bjuder sina barn på alkohol. Detta kan i sin tur leda till en ökad alkoholkonsumtion hos ungdomarna. -26-
Har någon gång druckit så mycket att jag blivit berusad Intensivkonsument av alkohol, fem till sju glas eller mer Dricker alkohol någon gång i månaden till dagligen Har blivit bjuden av föräldrarna på alkohol Har aldrig blivit bjuden av föräldrarna på alkohol 68% 45% 58% 4 5 3 Tabell 5:7 Konsumtion av alkohol i relation till om ens föräldrar har bjudit en på alkohol. Det finns många faktorer som kan ligga bakom dessa samband. Exempelvis kan de föräldrar som bjuder sina barn på alkohol förmedla en liberalare alkoholsyn till sina barn, vilket kan ligga bakom skillnaden i alkoholkonsumtion. Var kommer alkoholen ifrån? 5 av den dricka som ungdomarna dricker har sitt ursprung från Systembolaget, 45% är smuggeldricka eller kommer från privatimport och är hembränd sprit. Alkoholen som tjejer dricker kommer oftare från Systembolaget och killars alkohol kommer oftare från smuggeldricka eller kommer från privatimport, se diagram 5:12. Diagram 5:12 Alkohol som ungdomarna dricker kommer oftast från. Per kön och ålder. Systembolaget Smuggeldricka eller privatimport Hembränt Kille år 2 49% 49% Tjej år 2 68% 3 Alkoholen tjejerna dricker kommer i högre grad än för killarna från Systembolaget. Kille år 9 Tjej år 9 4 5 5 4 Killarnas alkohol kommer i högre grad från smuggeldricka eller privatimport än tjejernas alkohol. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Om en kompis blir för onykter De flesta ungdomar skulle ta hand om sin kompis om han eller hon blev för onykter. Speciellt tjejer i år 2 på gymnasiet skulle ta hand om sin kompis. 1 av killarna i år 9 och 10% av killarna i år 2 på gymnasiet har svarat att de skulle utgå ifrån att kompisen skulle klara sig själv eller så skulle de inte bry sig. Detta är mycket illavarslande med tanke på vad som kan hända en person som har druckit för mycket alkohol. Värdena var ungefär desamma i 2004 års undersökning. -27-
De som i högre procentuell andel har svarat att de skulle utgå ifrån att kompisen skulle klara sig själv eller som inte skulle bry sig konsumerar själva åtta eller fler glas alkohol när de dricker, vilket kan leda en att misstänka att kompisen de syftar till också ganska troligt konsumerat en likvärdig mängd alkohol. Ungdomenn ifråga som har druckit dessa kvantiteter bör har minst 1,5 promille alkohol i blodet. Diagram 5:13 Om din kompis blev för onykter vad skulle du göra? Att utgå ifrån att någon ska klara sig själv eller att man inte bryr sig om någon kompis blir för onykter är inte bra. Sätter man dessa svar i relation till den mängd alkohol som många ungdomar dricker är dessa svar illavarslande. Har du någonn gång råkat ut för på grund av att du druckit alkohol Det vanligaste som ungdomar råkar ut för i samband med alkoholkonsumtion är att ha grälat (3), förstört saker eller kläder (2), bråkat eller slagits (2) och haft oskyddat sex (2). Ser vi tilll ålder och kön är det vanligast för samtliga att man har grälat, se diagram 5: :14. -28-
Diagram 5:14 Har råkat ut för följande problem på grund av att de druckit alkohol. Tjejer i år 2 på gymnasiet är de som främst har råkat ut för att ha grälat, blivit av med pengar eller värdesaker, förstört saker eller kläder, haft oönskat och oskyddat sex på grund av att de druckit alkohol. Killar i år 2 på gymnasiet är de som framförallt har råkat ut för att ha bråkat eller slagits, råkat ut för olycka eller ha skadats, bråkat med polisen på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning är det fler tjejer i årets undersökning, procentuellt, som har hamnat i bråk med polisen, grälat, har förstört saker eller kläder på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning är det fler tjejer i årets undersökning, procentuellt, som har haft oskyddat och oönskat sex på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning ser killars situation bättre ut i årets undersökning. -29-
Kapitel 6 Narkotiska preparat 8% av ungdomarna i undersökningen uppger att de har använt narkotiska preparat. Andelen ungdomar som brukat narkotika är oförändrad jämfört med 2004 års undersökning. 2 uppger att de någon gång har haft tillfälle att testa narkotika. I 2004 års undersökning uppgav 2 att de hade haft tillfälle att testa narkotika. Själva använt narkotiska preparat 8% av ungdomarna uppger att de själva har använt narkotiska preparat. Ingen större skillnad föreligger per kön då 7% av tjejerna och 9% av killarna uppger att de har använt narkotiska preparat. av ungdomarna i årskurs 9 och 1 av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de har använt narkotiska preparat. Detta innebär en minskning med 2 procentenheter för ungdomar i år 9 och en ökning med 1 procentenhet för ungdomar i år 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning. Det är vanligast bland tjejer i årskurs 2 på gymnasiet att de någon gång har använt narkotika (1), se diagram 6:1. Diagram 6:1 Andel ungdomar i Trollhättan som svarat att de någon gång använt narkotika. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan Trollhättans drogvaneundersökningar från 2007 och 2004. Killar i årskurs 2 på gymnasiet Tjejer i årskurs 2 på gymnasiet Killar i årskurs 9 Tjejer i årskurs 9 2007 1 1 1 2004 1 5% 5% 0% 8% 10% 1 1 1 1 av tjejerna och 1 av killarna i år 2 på gymnasiet uppger i 2007 års undersökning att de någon gång har använt narkotika. -30-
Jämförelse med rikssnitt För ungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ligger Trollhättan under rikssnittet när det gäller att ha använt narkotika, förutom när det gäller tjejer i årskurs 2 som ligger på rikssnittet. I jämförelse med Vänersborgs undersökning från 2007 uppvisar ungdomarna i Trollhättan liknande värden, förutom när det gäller tjejerna i år 2 på gymnasiet, där Vänersborg uppvisar 8 procentenheter lägre värden än Trollhättan och rikssnittet. Diagram 6:2 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som använt narkotika i Trollhättans kommun, Vänersborgs kommun (2007) och CANs riksundersökning (2006). Den övre stapelraden representerar Vänersborg, den mellersta representerar riksvärden enligt CAN och den undre representerar Trollhättan. Kille årskurs 2 i gymnasiet 1 1 1 Vänersborg, 2007 CAN, 2006 Tjej årskurs 2 i gymnasiet 1 1 Trollhättan, 2007 Kille årskurs 9 Tjej årskurs 9 5% 5% 7% För ungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ligger Trollhättan under rikssnittet när det gäller att ha använt narkotika, förutom när det gäller tjejer i årskurs 2 som ligger på rikssnittet. 0% 8% 10% 1 1 1 18% Olika narkotiska preparat Det vanligaste narkotiska preparatet är hasch/marijuana, som 7% av ungdomarna i Trollhättans kommun uppger att de har använt. När det gäller övriga narkotiska preparat uppger (per preparat) att de har använt lugnande medel, amfetamin och kokain och mindre än en halv procent (per preparat) att de har använt rökheroin, ecstasy, heroin som injiceras, GHB eller liknande preparat samt annan narkotika. Ser vi till gruppen som uppger att de någon gång använt narkotika (106 personer) har 88% använt hasch/marijuana, 15% lugnande medel och 10% uppger att de har använt amfetamin (se tabell 6:1). -31-
Narkotiska preparat 2007 2004 Hasch/Marijuana 88% 8 Lugnande medel 15% 10% Amfetamin 10% 1 Kokain 8% --- Rökheroin 7% Ecstasy 5% 15% Heroin som injiceras --- GHB eller liknande preparat 7% Rohypnol --- 9% Annat 10% Tabell 6:1 Vilka narkotiska preparat ungdomarna har testat. Per de ungdomar som har uppgett att de har provat narkotiska preparat. Då frågan är en flervalsfråga blir summan mer än 100%. De ungdomar som har svarat annan typ av narkotika har angett att de har testat Kat och LSD. Det är, procentuellt sett, en större andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet än i årskurs 9 som har använt hasch/marijuana. Utöver de som någon gång har använt hasch/marijuana baseras antalet som använt övriga narkotiska preparat på ett fåtal individer, vilket gör att det är vanskligt att dra några slutsatser om grupperna då enskilda personers beteenden får för stor påverkan. Vid vilken ålder prövas narkotiska preparat? Det är vanligast att ungdomarna provar narkotiska preparat för första gången vid 16 års ålder, se diagram 6:3-6:4. Samma mönster uppvisades vid 2004 års undersökning. 9 av ungdomarna i undersökningen uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. Diagram 6:3 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per samtliga. Samtliga av ungdomarna provade narkotiska preparat första gången när de var 16 år. 9 av ungdomarna uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. < uppger att de har provat narkotiska preparat första gången när de var 12 respektive 13 år. 0% 11 år eller yngre 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0% Ser vi till den grupp ungdomar som uppger att de har testat narkotiska preparat utmärker sig åldern 15-16 år som den ålder då flest av ungdomarna testade narkotiska preparat första gången, se diagram 6:4. -32-
Diagram 6:4 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per de ungdomar som har uppgett att de har provat narkotiska preparat. 35% 30% 25% Samtliga som har provat narkotika 2 3 20% 15% 15% 10% 9% 9% 5% 0% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 2 av ungdomarna provade narkotiska preparat första gången när de var 15 år och 3 när de var 16 år. Det är lika många killar som tjejer som uppger att de provade narkotiska preparat första gången när de var 16 år. Något fler killar, procentuellt sett, uppger att de provade narkotiska preparat första gången när de var 15 år. 9 av tjejerna och 89% av killarna i undersökningen uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat, se diagram 6:5. Diagram 6:5 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per kön. Killar Tjejer 0% 11 år eller yngre 0% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0 Något fler killar än tjejer, procentuellt sett, provade narkotiska preparat första gången när de var 15-17 år (8% vs ). 9 av tjejerna och 89% av killarna uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. < av killarna och tjejerna uppger att de har provat narkotiska preparat första gången när de var 12 respektive 13 år och < av tjejerna när de var 11 år eller yngre. -33-
Hur ofta brukas narkotiska preparat? Det är fler i årets undersökning som har testat narkotiska preparat en eller några gånger jämfört med 2004 års undersökning (8 vs 7), se diagram 6:6. Det är färre som uppger att de använder narkotiska preparat någon gång i månaden eller en gång i veckan till dagligen jämfört med 2004 års undersökning ( vs 1), se diagram 6:6. Diagram 6:6 Hur ofta använder du narkotiska preparat? Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Har testat en gång Har testat några gånger 3 3 4 40% 7 år 2004 8 år 2007 Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden En gång i veckan till dagligen Använde droger förut, men gör det ej längre 7% 1 10% 1 år 2004 år 2007 2004 2007 Det är färre som uppger att de använder narkotiska preparat någon gång i månaden eller en gång i veckan till dagligen jämfört med 2004 års undersökning ( vs 1). 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Notera att i diagram 6:7 utgörs årskurs 9 av en liten grupp (18 personer), vilket gör att det är svårt att säga något om denna grupp med statistisk säkerhet. Diagram 6:7 Hur ofta använder du narkotiska preparat? Per årskurs. Har testat en gång 38% 5 Har testat några gånger 17% 45% Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden En gång i veckan till dagligen Använde droger förut, men gör det ej längre 1 1 År 2 på gymnasiet År 9 I diagrammet utgörs årskurs 9 av en liten grupp (18 personer), vilket gör att det är svårt att säga något om denna grupp med statistisk säkerhet. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% -34-
Det är inga större skillnader mellan tjejer och killar sett till hur ofta de använder narkotiska preparat. Var får ungdomar tag på narkotiska preparat? De fyra vanligaste tillvägagångssätten att skaffa narkotiska preparat på är: Bli bjuden (4) Via kontakter (27%) Hos vänner (2) På fest (17%) Jämfört med undersökningen 2004 har svarsalternativet bli bjuden blivit vanligare. I 2004 års undersökning kom via kontakter på första plats, hos vänner på andra plats, bli bjuden på tredje plats och på disco/krogen/fest på fjärde plats. Diagram 6:8 Var skaffade du de narkotiska preparaten någonstans? Blev bjuden 4 Via kontakter 27% Hos vänner 2 På fest 17% På disco/krogen I skolan På fritidsgården Internet Langade själv Annat alternativ 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 4 uppger att de blev bjudna på narkotiska preparat. Då frågan är en flervalsfråga utgörs svarsalternativen mer än 100%. Annat alternativ utgörs av sporadiska svar som exempelvis: vid operation, utlandssemester. Varför testa narkotiska preparat? De ungdomar som uppger att de har använt narkotiska preparat uppger olika anledningar till varför de har testat att ta preparaten. Den vanligaste anledningen är att de ville veta hur det var (28%) följt av vet inte (1) och kul grej (1). -35-
Anledningar Totalt Ville veta hur det var; nyfiken 28% Vet inte 1 Kul grej 1 För att jag ville 7% Var full 7% Grupptryck 7% Man slipper verkligheten 5% Ung och dum Personliga anledningar För att jag mådde dåligt Det var coolt För att det inte är så farligt Annat 8% Tabell 6:2 Hur kommer det sig att du har testat narkotiska preparat? På grund av avrundning blir summan ej 100%. Annat utgörs av sporadiska svar som exempelvis: operation på sjukhus; visste inte att det var narkotika, trodde det var en cigarett; en sak som alla har gjort. Är någon medveten om att du har tagit narkotiska preparat? Bland de ungdomar som uppger att de har testat att ta narkotiska preparat uppger 90% att en eller flera personer är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat och 10% att ingen är medveten om att de har tagit narkotiska preparat. Detta följer exakt samma mönster som för Vänersborgs drogvaneundersökning, 2007. Det är, procentuellt sett, en större andel bland ungdomarna i årskurs 9 än årskurs 2 på gymnasiet, som har använt narkotiska preparat i någon omfattning, som uppger att någon är medveten om att de har tagit narkotiska preparat (95% vs 89%). Bland dem som uppgett att en eller flera personer är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat har 79% uppgett kompisar, 18% föräldrar och att någon vuxen på skolan är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat (se diagram 6:9). -36-