Examensarbete Höstterminen 2003 MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Författare: Johan Athley Handledare: Karin Nyström Ung Företagsamhet en gynnsam grogrund för nyföretagande?
-Sammanfattning- Sammanfattning D enna uppsats behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept, vilket går ut på att eleven under ett år får starta upp, driva och sedan avveckla ett företag. För att utröna upplevelsen av UF-året har jag använt mig av litteraturstudier som metod samt genomfört en enkätundersökning. Den viktigaste slutsatsen är att det finns en god matchning mellan styrdokument och UF-konceptet. Men som UF bedrivits på denna skola, där eleverna upplevt att de inte varit delaktiga i metodval, nås kursmålen på bekostnad av övergripande mål i Lpf94. Viljan att starta eget företag efter genomgången utbildning är också oförändrad i den undersökta gruppen. Nyckelord: elevdemokrati, entreprenörskap, projekt, ung företagsamhet
-Innehållsförteckning- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 1 1.1 UTBILDNING OCH FÖRETAGANDE... 1 1.2 UNG FÖRETAGSAMHET... 2 1.3 UF PÅ SKOLAN... 3 2 SYFTE... 4 3 METOD... 5 3.1 LITTERATURSTUDIER... 5 3.2 ENKÄTUNDERSÖKNING... 5 Figur 1 Normalfördelningskurvan... 6 3.3 ENKÄTENS UTFORMNING... 6 Figur 2 Samband mellan kursmålen och enkätens utformning... 7 4 RESULTAT... 8 4.1 LITTERATURSTUDIER... 8 4.1.1 Lpf94... 8 4.1.2 Programmål... 9 Hotell- och restaurangprogrammet... 9 Industriprogrammet... 9 Teknikprogrammet... 9 4.1.3 Ämnesmål... 10 Arbetsliv... 10 Teknikutveckling... 10 4.1.4 Kursmål... 10 Projekt och företagande, 50 poäng... 10 Teknikutveckling och företagande, 100 poäng... 10 4.2 SAMMANSTÄLLNING, ENKÄTUNDERSÖKNING... 10 Diagram 1 Elevens upplevelse av UF-året... 11 Diagram 2 förändring av elevens vilja att starta eget företag... 11 Diagram 3 Hur kom det sig att du arbetat med ett UF-företag?... 12 Tabell 1 Beskrivning av medelvärde och median, fråga fem... 12 Tabell 2 Beskrivning av medelvärde och median, fråga sex... 12 Diagram 4 Jämförelse mellan medelvärden, fråga fem och sex... 13 Diagram 5 Antal kontakter med representant för näringslivet... 13 5 DISKUSSION... 15 5.1 GENOMGÅNGEN AV LÄROPLAN, PROGRAM- ÄMNES- OCH KURSMÅL... 15 5.2 UTVECKLING AV ELEVENS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER... 15 5.3 VILJAN ATT STARTA EGET FÖRETAG... 15 5.4 RÅD TILL SKOLLEDNING OCH KOLLEGOR... 16 KÄLLFÖRTECKNING... 17 Litteratur... 17 Andra källor... 17 BILAGA 1... 18
1 BAKGRUND -Bakgrund- Med tanke på att både personlighet och ledarkompetens är centrala faktorer för framgång bör personliga färdigheter som är relevanta för entreprenörskap läras ut från tidigt stadium och upp på universitetsnivå, där tyngdpunkten kan ligga på att utveckla ledarförmåga. 1 Så uttrycker Europeiska kommissionen i sin grönbok om entreprenörskap i Europa utbildningssystemets roll när det gäller att skapa en gynnsam grogrund för nyföretagande i Europa. 1.1 Utbildning och företagande I Lissabon år 2000 satte Europeiska rådet upp långsiktiga mål för unionen, vilket bl a innebär att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Fram till 2010 avser rådet att det skall skapas 15 miljoner nya arbetstillfällen. För att detta skall lyckas har rådet antagit en stadga för småföretagande 2, vilken i korthet behandlar följande områden: Utbildning i företagaranda Undervisning i företagande bör ges främst vid gymnasier och högskolor. Dessutom skall företagarinitiativ främjas bland unga. Billigare och snabbare etablering Bättre lagstiftning och reglering Tillgång till färdigheter Utbildningen skall anpassas efter företagens behov. Den skall också vara återkommande. Bättre tillgång till Internet Större utdelning av den inre marknaden Den inre marknaden skall utformas till största möjliga nytta för företagen. Beskattning och finansiering Stärka småföretagens tekniska kapacitet Använda framgångsrika modeller för e-handel samt utveckla ett förstklassigt stöd till småföretag Utveckla en starkare, effektivare representation för småföretagens intressen på EUnivå och nationell nivå Kommissionen menar vidare i sin grönbok att samhället bör ta tillvara framgångssagor, dvs förebilder i syfte att skapa en positiv inställning till entreprenörskap. Man skriver: För att uppmuntra entreprenörskap måste samhället värdesätta och hylla framgångsrika entreprenörer och överse med misslyckande. 3 I anslutning härtill menar man att utbildningssystemet har en viktig funktion att fylla. I gymnasiekommitténs betänkande, Åtta vägar till kunskap en ny struktur för gymnasieskolan 4, slås det fast att: En välutbildad befolkning medför ökad tillväxt 1 Europeiska gemenskapernas kommission (2003), s 14. 2 http://europa.eu.int/scadplus/leg/sv/lvb/n26002.htm 3 Europeiska gemenskapernas kommission(2003), s 23. 4 http://utbildning.regeringen.se/propositionermm/sou/sou 2002:120 1
-Bakgrund- Det finns en positiv korrelation mellan utbildning och personlig framgång Kunskapskraven i arbetslivet ökar även i framtiden Kommittén ger uttryck för att det i framtiden kommer att finnas områden där efterfrågan på egensysselsatta vida överstiger utbudet. Dessutom diskuteras kompetensbegreppet och kommittén menar att behovet av generell kompetens kommer att öka. Till den generella kompetensen räknas baskunskaper som att läsa skriva och räkna och generella kunskaper som entreprenörskap, problemlösningsförmåga och kommunikativ förmåga. Också organisationen Svenskt Näringsliv driver tesen att entreprenörskap och nyföretagande måste in som en naturlig del i utbildningssystemet (se t ex skriften Sveriges väg till välstånd 5 ). På deras hemsida kan man läsa att: Vi samarbetar med och stödjer organisationer som Ung Företagsamhet, Venture Cup, Connect, Transfer och Founders Alliance samt organisationer inom vård och skola för att öka kunskaper om och intresset för företagande. Vi lyfter fram goda exempel på entreprenörer och företag. 6 1.2 Ung Företagsamhet Förbundet Ung Företagsamhet 7 som startade i Sverige 1980 vänder sig till ungdomar mellan 16 20 år med sitt utbildningsprogram. Ungdomarna skall under ett år bedriva verksamhet i ett s k UF-företag (utbildningsföretag). Idén kommer ursprungligen från USA där organisationen Junior Achievement startades 1919 8. Ung Företagsamhet är partipolitiskt oberoende och drivs på ideell basis. Organisationen omsätter årligen ca 45 milj kronor och finansieringen kommer till största delen från Sveriges näringsliv. Ung Företagsamhet framhåller på sin hemsida att de har en oberoende ställning gentemot näringsliv, andra organisationer och skolväsende. Organisationen finns idag representerad i Sverige genom 24 regionala kontor som styrs av en enskild styrelse och en regionchef med en eller flera medarbetare. UF-utbildningen engagerade läsåret 2000/01 850 gymnasielärare 10 000 elever och i 3 500 UF-företag på 300 skolor runt om i landet. 9 Ung företagsamhet producerar allt utbildningsmaterial själva och använder sig av en pedagogik som de själva beskriver som problembaserat lärande. Ung Företagsamhet följer dock inte den ursprungliga PBL-metodens sju steg 10. Under UF-året får deltagarna genomföra fem obligatoriska moment i sitt företagande: Registrera sitt företag hos Ung Företagsamhet Utarbeta en affärsplan på ca 5 sidor Medverka vid minst två säljtillfällen Sammanställa en årsredovisning Ha minst en kontakt med en utomstående personlig rådgivare till företaget Dessutom finns det ett antal tilläggsdelar, där företagarna måste välja minst tre stycken för att få erhålla ett intyg från Ung Företagsamhet. Tilläggsmomenten är av skiftande karaktär och kan innebära allt från att göra en reklamfilm till att göra en bolagsordning för företaget. UFföretagets medlemmar skall själva utveckla en affärsidé, skaffa fram riskkapital, utse i gruppen en VD och övriga funktioner i företaget, producera, marknadsföra och sälja 5 Johnson, Anders (2002). 6 http://www.svensktnaringsliv.se/templates/fs_ma.asp?pn=5428 7 www.ungforetagsamhet.se 8 www.ja.org/about/about_history.shtml 9 Förbundet Ung Företagsamhet (2002). 10 Se t ex Segerstad et al (1997) för en genomgång av PBL:s sju steg. 2
-Bakgrund- varan/tjänsten, sköta ekonomifunktioner som bokföring och årsredovisning samt avslutningsvis avveckla företaget. Utbildningskonceptet syftar till att eleverna genom praktiskt arbete skaffar sig kunskaper inom områdena entreprenörskap och företagande. Härigenom, menar organisationen, ska Sverige få fler företagare och företagsamma medborgare. I Förbundet Ung Företagsamhets målformulering står det att: Ung Företagsamhets mål är att: ge unga människor insikt om entreprenörskap och företagandets villkor och möjligheter ge träning i praktisk problemlösning och ansvarstagande skapa förutsättningar för att de enskilda ungdomarna blir goda medarbetare i morgon 11 Ung Företagsamhet föreslår i sin lärarhandledning 12 att nedanstående kurser är lämpliga då det gäller att bedriva UF-företagande: Projektarbete 100p Teknikutveckling och företagande 100p Projekt och företagande 50p Småföretagande A 50p Småföretagande B 100 p 1.3 UF på den undersökta skolan På den gymnasieskola där jag har min tjänst finns det en lång tradition att eleverna inom ramen för olika kurser på olika program får driva UF-företag. När jag tillträdde tjänsten vid årsskiftet 02/03 fick jag ta över handledarskapet för åtta UF-företag på hotell- och restaurang-, teknik- och industriprogrammen. Dessa företag hade startats i augusti 2002 och planerades att avvecklas under maj 2003. Eleverna bedrev sitt företagande i kurserna ARL1202 Projekt och företagande och TEU1209-Teknikutveckling och företagande. Sammanlagt 37 elever fullföljde utbildningen med UF-företagande. 11 www.ungforetagsamhet.se 12 Förbundet Ung Företagsamhet (2002) 3
-Syfte- 2 Syfte S yftet med uppsatsen är att undersöka om UF-konceptet som det bedrivits på den gymnasieskola där jag tjänstgör är en metod som: matchar gymnasieskolans läroplan, programmål, ämnes- och kursmål utvecklar elevens generella kunskaper och färdigheter, som t ex entreprenörskap och problemlösningsförmåga ökar viljan hos eleven att starta eget företag 4
-Metod- 3 METOD Ilinje med uppsatsens syfte har jag jämfört gymnasieskolans olika styrdokument med UF som metod. För att skatta upplevelsen av att ingå i ett UF-företag har jag dessutom valt en kvantitativ metod med enkätundersökningar. Ett alternativ till den valda metoden vore att göra djupintervjuer med ett mindre antal utvalda elever. Men då hade det inte varit möjligt att göra den statistiska sammanställning av upplevelsen av att bedriva UF, vilken redovisas i uppsatsens resultatdel. För att utröna om det finns ett samband mellan ökad vilja till företagande och UF krävs det också att man frågar ett större antal elever än vad som är praktiskt möjligt vid djupintervjuer. Samtliga 37 elever som ingått i något av UF-företagen på skolan har, efter avslutad kurs, fått besvara enkäten. 3.1 Litteraturstudier Litteraturstudierna har inneburit att jag stämt av UF-konceptet mot skolverkets läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94), programmålen för hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet och teknikprogrammet, ämnesmål för ämnena arbetsliv och teknikutveckling samt kursmålen för kurserna ARL1202 Projekt och företagande och TEU1209-Teknikutveckling och företagande. 3.2 Enkätundersökning Eftersom samtliga trettiosju elever besvarat enkäten är undersökningen en totalundersökning på den skola där jag tjänstgör. Däremot går det inte utifrån min urvalsmetod att dra några generella slutsatser kring upplevelsen av UF-företagandet i hela Sverige. Det ligger inte heller i linje med uppsatsens syfte. Däremot drar jag nytta av det faktum att de elever som läst enligt UF-konceptet på denna gymnasieskola ingår i ett urval från en större population. Enligt centrala gränsvärdessatsen ( se t ex Karlstads universitets distanskurs i statistik 13 för en genomgång och djupare förklaring av begreppet) så kommer ett urval av individer från en okänd fördelning att följa en normalfördelning (se figur 1 på nästa sida) med stickprovsmedelvärdet µ, då stickprovet är tillräckligt stort (empiriskt har det visat sig att antalet observerade individer skall överstiga 30 14 ). 13 http://www.cs.kau.se/stat/statdist/ 14 Newbold, Paul (1988) 5
-Metod- Figur 1 Normalfördelningskurvan Källa: Nationalencyklopedin Härmed kan följande antagande göras om den undersökta populationen: så som enkäten är konstruerad (se nästkommande avsnitt, samt enkäten i bilaga 1) ligger det förväntade medelvärdet, µ, på frågorna fem och sex på 4. Eftersom undersökningen är en totalundersökning har ett antal felkällor som urvalsfel och bortfallsfel eliminerats. 15 De begrepp som tas upp i enkäten som samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga, organisationsförmåga, företagande, entreprenörskap och projekt är alla välbekanta för eleverna, då vi under kursernas gång använt oss av dessa. Härigenom torde reliabiliteten (tillförlitligheten) i undersökningen vara hög. För att nå en god validitet (att mäta rätt saker) i undersökningen har jag varit noga med att finna stöd i läroplan och kursplanerna för ovan nämnda begrepp (se nästa avsnitt, punkten 3.3 Enkätens utformning). För att i möjligaste mån undvika olika typer av slumpmässiga och systematiska fel som t ex bearbetningsfel har de erhållna svaren från respondenterna kodats och därefter lagts in och bearbetats i Excel. 3.3 Enkätens utformning Enkäten finns med i bilaga ett och här nedan förklaras/motiveras de olika frågeställningarna. Utifrån fråga ett går det att härleda huruvida eleven arbetat med UF-konceptet i kursen teknikutveckling och företagande, eller i kursen projekt och företagande. Fråga två finns med för att kunna se om det finns ett samband mellan gruppernas storlek och den enskilde elevens upplevelse av kursen. Fråga tre mäter elevens allmänna upplevelse av kursen. Fråga fyra knyter an till formuleringen i Lpf94 om elevens inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Frågorna fem, sex och sju är kopplade till de båda kursernas mål (se figur 2 på nästkommande sida). Fråga åtta mäter förändringen av elevens inställning till att starta eget företag. 15 Se t ex Eriksson, S (1978) för en genomgång av olika felkällor vid enkätundersökningar. 6
-Metod- Figur 2 Samband mellan kursmålen och enkätens utformning Teknikutveckling och företagande Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om projektarbete och samverkan i projektgrupper i arbetslivet ha kunskap om systematiskt utvecklingsarbete och ha erfarenhet av några av teknikutvecklingsprocessens faser ha kunskap om innebörden av och kunna diskutera förutsättningar för entreprenörskap, företagande och tillväxt samt ha erfarenhet av projektarbete kunna använda datorprogram för projektplanering, ritning, dokumentation eller presentation ha kunskap om företags arbete med teknikutveckling och om de överväganden som gjorts vid framtagande av någon kommersiell produkt Enkät Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Kunskap om företagande Kunskap om entreprenörskap Kunskap om att arbeta i projekt Kontakt med företag Projekt och företagande Mål som eleverna skall uppnått vid avslutad kurs Eleven skall ha utvecklat sin förmåga att skapa ett effektivt arbetsklimat och kunna samarbeta kunna ge förslag till finansiering och marknadsföring av projekt känna till grundläggande villkor för företagande inom valt verksamhetsområde ha grundläggande kunskaper om entreprenörskap och projekt som medel för utveckling kunna planera genomföra, dokumentera, redovisa och utvärdera projekt kunna söka bedöma och använda information från organisationer, myndigheter och företag 7
-Resultat- 4 Resultat K apitlets första del tar upp studier av läroplan, program- ämnes- och kursmål. Avsnitt två behandlar den genomförda enkätundersökningen. 4.1 Litteraturstudier 4.1.1 Lpf94 I Lpf94 står det under rubriken Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna att Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra." 16 Detta stämmer väl överens med UF-konceptets metod som, enligt organisationen själv, kan liknas vid problembaserat lärande. Arbetsmetoden får också stöd under rubriken 2.1 Kunskaper, där Skolan skall sträva mot att varje elev, kan använda sina kunskaper som redskap för att, lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Vidare står det att: Skolan skall sträva mot att varje elev, kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem. 17 UF ställer som krav att varje företagare skall ha en rådgivare vilket stämmer överens med följande citat hämtat från punkt 2.4 Utbildningsval Arbete och samhällsliv: Personalen skall,.utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås. 18 UF-konceptet förutsätter att man arbetar utifrån deras metod, med UF:s undervisningsmaterial som grund. Detta står i konflikt med formuleringen i Lpf94 under punkten Elevernas ansvar och inflytande: Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 ). 19 Också längre fram i texten kommer detta till uttryck: Läraren skall, se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. 20 16 Lpf94, s 7 17 Lpf94, s7 18 Lpf94, s 17 19 Lpf94, s 15 20 Lpf94, s 16 8
-Resultat- 4.1.2 Programmål Hotell- och restaurangprogrammet Programmålen för hotell- och restaurangprogrammet ger uttryck för att eleverna efter genomgången utbildning skall ha kännedom om bl a ekonomi. I programmålen står det att: Hotell- och restaurangverksamheten ställer krav på ekonomiskt tänkande i alla led och förmåga att planera på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Utbildningen behandlar förhållandet mellan ekonomi och kvalitet samt etiska frågor i samband med detta. 21 Vidare är det enligt programmålen skolans ansvar att eleverna efter fullföljd utbildning är ekonomiskt medvetna. Kursen projekt och företagande, 50 poäng ingår som gemensam kurs i programmet. Industriprogrammet I programmålen för industriprogrammet nämns företagande på ett ställe; i samband med begreppet arbetsplatsförlagd utbildning. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall bidra till förståelse för företagandets villkor. Efter fullföljd utbildning skall eleverna ha sådan kännedom om resursanvändning, produktionsekonomi och arbetsorganisation att de kan delta i produktionsplanering och produktion och utföra arbeten med kvalitet och ansvarskänsla. 22 Också inom industriprogrammet ingår kursen projekt och företagande, 50 poäng som gemensam kurs. Teknikprogrammet Programmålen för teknikprogrammet slår fast att programmet syftar till att utveckla insikter i företagandets villkor. Vidare står det att: Även om teknik ibland utvecklas enbart med utgångspunkt i mänsklig nyfikenhet och uppfinningsrikedom finns det en stark anknytning till företagsamhet och företagande. Teknikutveckling omfattar hela processen från idé och skapande till färdig produkt, men även en nöjd kund och ett lönsamt företag. 23 Inom programmets gemensamma kurser finns kursen teknikutveckling och företagande, 100 poäng. 21 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_8.html 22 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_10.html 23 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_1873.html 9
-Resultat- 4.1.3 Ämnesmål Arbetsliv Ämnet arbetsliv har två olika kurser, Arbetsmiljö och säkerhet samt Projekt och företagande och behandlar frågor som arbetsmiljöns betydelse för individ, samhälle och företag. Utbildningen syftar också till att stimulera intresset för entreprenörskap, företagande och projekt som arbetsform 24 Teknikutveckling Ämnet teknikutveckling, som är ett karaktärsämne i teknikprogrammet innefattar nio olika kurser som behandlar de olika faserna i teknikutvecklingsprocessen som t e x design, konstruktion, produktion, distribution och försäljning. Under senare tid har intresset riktats mot teknikutvecklingsprocessens gränser mot omvärlden, t ex i design, försäljning och kundstöd. Konsekvenser av detta är att kunskaper om hur människor använder teknik och förmåga att kommunicera om teknik får ökad betydelse. 25 4.1.4 Kursmål Projekt och företagande, 50 poäng I kursen projekt och företagande får eleverna studera projektet som arbetsform, entreprenörskap och företagande. I kursen ingår projektplanering, finansiering och marknadsföring av projekt. Kursen skall ge erfarenhet av att arbeta i projekt utifrån en verksamhetseller affärsidé och av att söka kunskap genom kontakter med företag, myndigheter och organisationer. 26 Teknikutveckling och företagande, 100 poäng Kursen teknikutveckling tar upp företags arbete med teknikutveckling, projektplanering, entreprenörskap och företagande. Kursen skall också ge möjlighet att utveckla praktisk erfarenhet inom några faser i en teknikutvecklingsprocess. 27 4.2 Sammanställning, enkätundersökning Enkäten besvarades av samtliga 37 elever. Av dessa gick 10 elever på hotell- och restaurangprogrammet. De hade tillsammans ett företag som gav ut en kokbok. 6 av eleverna gick på industriprogrammet, och de var uppdelade i två företag med tre elever i varje. Dessa 24 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_arl.html 25 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_teu.html 26 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_arl1202.html 27 www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_teu1209.html 10
-Resultat- båda företag sysslade med tillverkning; ett företag producerade fläktgaller till datorer och det andra grillar för utomhusbruk. De övriga 21 eleverna gick på teknikprogrammet och drev tillsammans fem olika företag, med verksamheter som bokutgivning, tröjtryck, musikproduktion, vinställstillverkning samt produktion av hemsidor. Dessa företag hade mellan 3-6 deltagare vardera. När det gäller elevens allmänna upplevelse av UF-året så uppger en majoritet (22 elever eller 59 %) att det varit bra eller mycket bra. Elva (30%) av eleverna har svarat att de har intagit en neutral ställning till UF-året och fyra (11 %) har upplevt året som dåligt eller mycket dåligt. Diagram 1 Elevens upplevelse av UF-året 30 Antal elever 20 10 0 Mycket bra/bra Neutral Dåligt/Mycket dåligt Huruvida UF-året påverkat elevens vilja att starta företag visas i diagram 2 nedan. Diagram 2 förändring av elevens vilja att starta eget företag Antal elever 20 15 10 5 0 Minskat Oförändrad Ökat Nio (24,5 %) elever menar att UF-året ökat viljan att starta eget. Nitton (51 %) av eleverna anser att viljan att starta eget är oförändrad och hos nio (24,5 %) av eleverna har viljan minskat efter kursens avslutande. 11
-Resultat- Diagram 3 Hur kom det sig att du arbetat med ett UF-företag? 25 20 Antal elever 15 10 5 0 Eget önskemål Lärarens krav Annat Ovan, i diagram tre, visas svaret på fråga 4; Hur kom det sig att du arbetat med ett UFföretag? En elev uppger att han/hon arbetat med UF-konceptet utifrån eget önskemål, 23 elever menar att läraren krävde detta och 13 elever uppger andra skäl. Av de 13 som uppger annat som skäl till att arbeta enligt UF:s koncept upplever 11 av dem att momentet är obligatoriskt på programmet. De ena av de övriga två anför att skälet är att det är bra att lära sig sälja och den andra att han/hon egentligen inte skulle gått kursen, och därför inte bryr sig. I nedanstående tabeller redovisas resultatet av frågorna fem och sex, där eleverna fick skatta hur UF-året påverkat ett antal personliga egenskaper och kunskaper. Respondenterna fick på en sjugradig skala uppge om egenskapen/kunskapen kvarstått som oförändrad eller ökat. Värdet ett innebar att ingen förändring skett och värdet sju att en mycket stor förändring skett. Utifrån svaren har medelvärden och medianvärden uppdelat på förändring av viljan att starta eget efter genomgången kurs beräknats. Tabell 1 Beskrivning av medelvärde och median, fråga fem Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Vilja att starta Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Median företag: Minskad 2,67 3 2,89 3 2,78 3 Oförändrad 3,32 3 3,42 4 3,58 3 Ökad 3,78 4 4,00 4 4,00 4 Hela gruppen 3,27 3 3,43 4 3,49 3 Tabell 2 Beskrivning av medelvärde och median, fråga sex Företagande Entreprenörskap Arbeta i projekt Vilja att starta Medelvärde Median Medelvärde Median Medelvärde Median företag: Minskad 3,33 3 2,78 3 3,22 4 Oförändrad 4,26 5 3,47 4 3,95 4 Ökad 4,67 5 3,56 4 4,33 4 Hela gruppen 4,14 4 3,32 3 3,86 4 I diagram 4 på nästkommande sida visas en jämförelse mellan medelvärdena för fråga fem och sex, med samma indelning hur UF-året påverkat den enskilde elevens vilja att starta eget företag som i tabell 1 och 2. Värdena för hela gruppen har också lagts in. 12
-Resultat- Diagram 4 Jämförelse mellan medelvärden, fråga fem och sex 7 6 5 4 3 2 1 Samarbetsförmåga Problemlösningsförmåga Organisationsförmåga Företagande Entreprenörskap Vilja att starta eget företag Arbeta i projektminskad Oförändrad Ökad Hela gruppen Diagram 5 Antal kontakter med representant för näringslivet 20 15 Antal elever 10 5 0 Ingen gång En gång 2-5 gånger Fler än fem gånger Diagrammet ovan visar antalet kontakter per elev med representanter för näringslivet. Medianvärdet för den grupp elever som uppgivit ett minskat intresse att starta eget var en träff 13
-Resultat- med en näringslivsrepresentant. Motsvarande värde för de neutrala och de positiva var 2-5 träffar med näringslivets representanter. 14
-Diskussion- 5 Diskussion I detta kapitel redovisas de slutsatser jag dragit angående UF-konceptet. Redovisningen av slutsatserna följer problemformuleringens frågeställningar. Kapitlet avslutas med tre generella råd till skolledning och kollegor. 5.1 Genomgången av läroplan, program- ämnes- och kursmål Genomgången i resultatkapitlet visar, enligt min mening, att det är möjligt, men inte nödvändigt, att använda sig av Ung Företagsamhets koncept inom i uppsatsen belysta program, ämnen och kurser. Det går att finna stöd för att använda sig av metoden på alla nivåer; i läroplan, programmål, ämnesmål och kursmål. Att generellt använda sig av UF som metod strider dock mot läroplanens riktlinjer beträffande elevens medinflytande, vilket redogjorts för i avsnitt 4.1.1. Slutsatsen blir att det finns en god matchning mellan styrdokument och UF-konceptet. Men som UF bedrivits på denna skola, nås kursmålen på bekostnad av övergripande mål i Lpf94. 5.2 Utveckling av elevens kunskaper och färdigheter I uppsatsens bakgrundsbeskrivning tar jag upp att Europeiska kommissionen och den svenska gymnasiekommittén har ett gemensamt intresse i att öka entreprenörskap och nyföretagande. Trots att antalet respondenter är få går det, enligt min mening att dra följande slutsatser utifrån enkätundersökningen: I tabell 1 och 2, samt i diagram 4 visar det sig att de erhållna medelvärdena och medianvärdena hamnar lågt i förhållande till de förväntade. På en sjugradig skala ligger de förväntade medel- och medianvärdena på 4, eftersom detta är det mittersta värdet. Den grupp som uppger en minskad vilja att starta eget företag når inte i något fall upp till det förväntade medelvärdet. Den neutrala gruppens medelvärden når över värdet fyra endast när det gäller kunskaper om företagande (4,26). Också gruppen positiva hamnar lågt i sina skattningar. De når inte över det förväntade medelvärdet i mer än i två fall; när det gäller skattningen av kunskaper om företagande (4,67) och att arbeta i projekt (4,33). Orsaken/orsakerna till detta är inte klarlagd i uppsatsen, men jag anser att elevens upplevelse av anledningen till att de arbetat med ett UF-företag har stor betydelse i detta sammanhang; elever som själva valt metod blir också mer motiverade, vilket torde påverka studieresultatet i positiv riktning. Samtidigt bör det, enligt min mening, föras en diskussion ute på skolorna hur man skall möta EU-kommissionens mål att öka elevernas färdigheter i entreprenörskap. 5.3 Viljan att starta eget företag Majoriteten av de elever som deltagit i undersökningen har upplevt UF-året som positivt, vilket visas i diagram 1. Trots detta har elevernas vilja, som grupp betraktat, att starta eget företag inte ökat. Detta visas i diagram 2, där lika många elever har svarat att viljan att starta eget företag har minskat som ökat. Det går inte, utifrån resultatet av enkätundersökningen, att 15
-Diskussion- dra några generella slutsatser huruvida UF-konceptet påverkar elevernas vilja att starta eget företag. Dels är undersökningsmaterialet för litet och dels är den undersökta gruppen inte representativ för alla som driver UF-företag. Den undersökta gruppen har, som tidigare visats, inte valt metoden själv, utan upplever att läraren krävt detta alternativt att UF-företagandet ingått som ett obligatoriskt moment i utbildningen (se diagram 3). Enligt min tolkning av resultatet, beror den oförändrade viljan att starta eget, i detta specifika fall, på elevens bristande möjlighet till medinflytande när det gäller val av metod. 5.4 Råd till skolledning och kollegor Inget tvång! Att tvinga elever att använda sig av en specifik metod påverkar med stor sannolikhet studieresultatet negativt. Valbara kurser! Gör alla kurser som använder sig av Ung Företagsamhets koncept valbara. Härigenom ökar sannolikheten att eleverna är högmotiverade, vilket torde påverka studieresultatet positivt. Utvärdera! Genom utvärdering undviker man att leva i tron att bara för att eleverna driver ett UFföretag så ökar nyföretagande och entreprenörsanda i Sverige. Utvärderingen kan ligga till grund för mer allmänna diskussioner om hur vi får eleverna att utveckla de färdigheter som ligger till grund för ett ökat nyföretagande. 16
-Källförteckning- Källförteckning Litteratur Eriksson, Sven (1978): Statistisk undersökningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Europeiska gemenskapernas kommission (2003). Grönbok, Entreprenörskap i Europa. Bryssel. Förbundet Ung Företagsamhet (2002). Lärarguide för företagsamma. Stockholm. Hård af Segerstad, Helene, Helgesson, Marianne, Ringborg, Magnus & Svedin, Lena (1997): Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber. Johnson, Anders (2002). Entreprenörerna Sveriges väg till välstånd. Stockholm: Svenskt Näringsliv. Newbold, Paul(1988): Statistics for business and economics. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall. Utbildningsdepartementet (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes. Andra källor http://www.cs.kau.se/stat/statdist/ 20003-09-20 http://europa.eu.int/scadplus/leg/sv/lvb/n26002.htm 2003-05-15 http://www.ja.org/about/about_history.shtml 2003-05-13 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271441 2003-09-20 http://www.svensktnaringsliv.se/templates/fs_ma.asp?pn=5428 2003-05-13 http://www.ungforetagsamhet.se 2003-05-15 http://utbildning.regeringen.se/propositionermm/sou/ SOU 2002:120. Gymnasiekommitténs betänkande. Åtta vägar till kunskap en ny struktur för gymnasieskolan. 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_arl.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/amne/_teu.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_arl1202.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/kurs/_teu1209.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_8.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_10.html 2003-05-15 http://www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/21/studvag/_1873.html 2003-05-15 17