Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Riktlinje Titel: Biståndsbedömda insatser enligt SoL Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Christina Hansson Socialnämnden 2010-04-15 Övergripande synsätt för verksamheten inom Vård och omsorg All verksamhet inom socialtjänstens vård och omsorg skall bygga på Socialtjänstlagens grundläggande värderingar demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet. Socialtjänstens förhållningssätt/arbetssätt ska vila på systemteoretisk grund, där tillvaron ses som en helhet och alla delar påverkar varandra. Helhetssynen innebär en strävan efter att förstå det sammanhang som den enskilde är en del av. Människan ses som en del av sin bakgrund och sina relationer. Den enskildes nätverk ska så långt som möjligt engageras i det sociala arbetet. Socialtjänsten har ett stort ansvar för förebyggande och uppsökande verksamhet. Verksamheten skall kännetecknas av trygghet, delaktighet och ett värdigt och positivt bemötande. Det innebär att socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden skall även arbeta för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Den enskilde ska känna delaktighet i socialförvaltningens bedömning av behov samt ha inflytande på utformningen av insatser. Insatserna skall anpassas så att de underlättar och möjliggör för den enskilde att bo kvar i sin hemmiljö. I arbetet skall den enskilde sättas i centrum och bemötas med omsorg, empati och respekt för sin självbestämmanderätt och integritet. Verksamheten skall verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med enskilda och deras anhöriga samt vara lyhörd för deras synpunkter. Socialtjänstens verksamhet ska ha ett rehabiliterande och hälsofrämjande förhållningssätt som fokuserar på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser samt visa respekt för den enskildes egna val och valmöjligheter. Insatserna ska vara stödjande och utvecklande till sin karaktär. Socialtjänsten ska prioritera tidiga insatser. Den enskilde ska erhålla ett värdigt och respektfullt bemötande. Inom socialtjänstens verksamhet ska särskild hänsyn alltid tas till barns bästa. Minderåriga barns inställning ska så långt som möjligt klarläggas och hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning samt rådande riktlinjer och handlingsprogram för att främja en rättssäker handläggning. Socialtjänstens arbete ska av den egna förvaltningen kritiskt utvärderas samt kvalitetssäkras genom fastställda metoder och styrdokument. Socialtjänstens arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Riktlinje Titel: Biståndsbedömda insatser enligt SoL Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Christina Hansson Socialnämnden 2010-04-15 Inledning 1 DOKUMENTATION OCH HANDLÄGGNING 1.1 Rätten till bistånd Makar/sammanboende Vårdnadshavare 1.2 Utbytbara tjänster 1.3 hälsofrämjande förhållningssätt 1.4 Aktualisering 1.5 Förhandsbedömning Ansökan vid flytt till/från annan kommun 1.6 Beslut att ej inleda utredning 1.7 Beslut att inleda utredning 1.8 Utredning 1.9 Dokumentation 1.10 Kommunicering 1.11 Beslut 1.12 Överklagande 1.13 Genomförandeplan 1.14 Uppföljning 1.15 Utlämnande av handlingar 1.16 Särskilda målgrupper enligt SoL 1.17 Tolk 2. SERVICEINSATSER ENLIGT SoL 2.1 Städning 2.2 Tvätt/klädvård 2.3 Inköp 2.4 Utevistelse/promenad 2.5 Distribution av matlåda 3 OMVÅRDNADSINSATSER ENLIGT SoL 3.1 Morgonstöd 3.2 Förmiddagsstöd/eftermiddagsstöd 3.3 Lunchstöd/Middagsstöd 3.4 Kvällsstöd 3.5 Dusch 3.6 Trygghetsbesök 4 ÖVRIGA INSATSER ENLIGT SoL 4.1 Avlösarservice 4.2 Ledsagarservice 4.3 Anhörigvård/Närståendevård 4.4 Dagverksamhet 4.6 Kontaktperson 4.7 Glesbygdsfärdtjänst 4.8 Larm 5 BOENDEN 5.1 Korttidsplats 5.2 Servicelägenhet 5.3 Särskilda boenden
3 Inledning Följande riktlinjer innehåller vägledning vad gäller handläggning och dokumentation vid olika former av bistånd för äldre och funktionshindrade. Riktlinjerna utgår främst från gällande lagstiftning, socialnämndens måldokument, vård- och omsorgs policydokument och aktuell forskning. De här riktlinjerna ersätter tidigare riktlinjer antagna av socialnämnden. Vid avsaknad av riktlinjer kan vägledning finnas i gällande rättspraxis. Riktlinjerna skall kontinuerligt revideras och kompletteras. De ska finnas samlade på kommunens intranät. Verksamheten har ett löpande uppföljningsansvar för dokumentet vid t.ex. lagändringar och ändringar av rättspraxis. Det är också ytterst angeläget att verksamheten arbetar fram hjälpmedel, rutiner och metoder för att kvalitetssäkra riktlinjerna. 1. DOKUMENTATION OCH HANDLÄGGNING 1.1 Rätten till bistånd För att kunna beviljas bistånd skall den enskilde inte själv tillgodose sina behov eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Den dagliga livsföringen skall underlättas och möjliggöras och kvarboende i det egna hemmet ska underlättas. Makar/sammanboende Enligt 16:1 äktenskapsbalken framgår att makar, var och en efter sin förmåga skall bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att när en person har rätt till hjälp i hemmet, får kommunen ej överta make/makas ansvar för det gemensamma hushållet. Detta gäller även för par som sammanbor eller har ingått partnerskap. Vid bedömningen av omsorgsbehov ska bedömningen göras som om den biståndssökande var ensamstående. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till barn med funktionshinder har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som är normalt för ett barn i aktuell ålder utgör grunder för bedömningen av stödinsatser. 1.2 Utbytbara tjänster Vid ansökan om serviceinsatser upp till 8 timmar/månad (utbytbara tjänster) ska den enskilde ha möjlighet att välja serviceinsatser utifrån ett föreslaget utbud och skall även med kort varsel ha möjlighet att byta insats inom detta utbud. Vissa grundläggande insatser måste dock ha utförts (t ex städning av hygienutrymmen) innan möjlighet att byta insats föreligger. 1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt Utredning, beslut och beviljad insats skall genomsyras av det hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssättet så individens möjlighet till egen makt att påverka och förbättra sin hälsa ges. I utredningar skall en rehabiliteringsbedömning göras av arbetsterapeut/sjukgymnast där individens egen förmåga till delaktighet i aktiviteter samt behov av hjälpmedel, bostadsanpassning och kommunal rehabiliteringsinsats beskrivs. Beslutet ska möjliggöra att genomförandeplan och insats kan utformas så att den enskilde uppmuntras till att göra det han/hon klarar själv och får stöd i den han/hon inte klarar av. Utföraren ansvarar för att sysslorna utförs tillsammans med den enskilde utifrån dennes förutsättningar samt att den enskilde motiveras till att göra egna val, får stöd i att behålla sina intressen, vanor och ansvar för sin vardag.
4 1.4 Aktualisering Ett ärende kan aktualiseras hos socialförvaltningen genom anmälan, egen ansökan eller socialnämndens egna iakttagelser. All väsentlig muntlig information skall dokumenteras. Det är angeläget att socialtjänsten bekräftar för anmälaren att informationen tagits emot samt uppger namn och telefonnummer till en kontaktperson hos förvaltningen. Den enskilde ska som regel informeras om innehållet i en anmälan. Det är viktigt att säkerställa vilken anknytning och mandat den person har som anmäler ärendet. 1.5 Förhandsbedömning Snarast efter anmälan eller socialförvaltningens egna iakttagelser görs en bedömning ifall det föreligger behov av utredning. I förhandsbedömningen kan kontakt tas med den enskilde samt ev. anmälare, för att förtydliga de uppgifter som redan lämnats. I förhandsbedömningen får inga utredningskontakter tas med personer i familjens privata eller professionella nätverk. Det kan dock vara viktigt att i samtal med den enskilde kartlägga det sociala nätverket. Beslut om att inleda utredning eller ej ska tas inom 2 veckor från aktualiseringen om inte snarare handläggning krävs. Ansökan vid flytt från/till annan kommun enligt 2:3 SoL Bestämmelsen avser personer som på grund av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i en annan kommun utan att garanteras insatser, i form av hemtjänst eller särskild boendeform, enligt 4:1 SoL. Den enskilde ska vända sig till inflyttningskommunen med sin ansökan. Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med de uppgifter som behövs för utredning och bedömning. Dessa uppgifter kan lämnas utan hinder av sekretess. Ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. 1.6 Beslut att ej inleda utredning Om utredning inte inleds registreras handlingen med angivande av beslutsfattare, beslutsdatum och beslutsmotivering och hanteras enligt gällande arkiv- och gallringsplan. 1.7 Beslut att inleda utredning Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning när något genom ansökan eller på annat sätt kommer till nämndens kännedom som kan föranleda någon åtgärd från nämndens sida. Den enskilde ska alltid underrättas när en utredning inleds. När utredningen gäller barn mellan 15-18 år, skall både vårdnadshavaren och barnet underrättas om att utredning inleds. De berörda ska informeras om vad beslutet innebär och om sina rättigheter såsom besvärsrätt, insyn och företräde. 1.8 Utredning En utredning baseras på insamlad information och har som syfte att ge beslutsfattaren ett underlag för en professionell bedömning samt beslut. I vissa fall är utredaren även beslutsfattare och i andra fall ska utredningen vidare till en beslutsfattare (t.ex. chef eller utskott). En utredning ska genomföras skyndsamt och alltid leda fram till någon form av beslut, t.ex. avslag eller bistånd i form av insats. Utredningen ska innehålla allsidiga, relevanta, rimligt preciserade och säkerställda uppgifter, sakligt godtagbar utredningsmetodik som vilar på vetenskap och beprövad vetenskap samt en resurs- som behovsanalys. Det är viktigt att utredaren eftersträvar medvetenhet om och är vaksam på sitt eget och omgivningens tänkande och agerande och hur det kan påverka utredningsarbetet. I alla utredningar ska särskilt beaktas barnperspektivet.
5 En utredning enligt Socialtjänstlagen gällande en vuxen person kan inte genomföras mot den enskildes vilja (undantag är utredningar enligt LVM gällande tvångsvård för missbrukare). Den enskilde har rätt att bestämma från vilka personer information ska inhämtas. Detta kan dock leda till avslag på ansökan om socialnämnden inte får den information de behöver för att kunna utreda ansökan. Utredningens omfattning varierar beroende på den enskildes behov och typ av insats. Utgångspunkten är att personen ska ges möjlighet att medverka i och utöva inflytande på informationsinsamlingen samt planeringen av insatsen. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge ett tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. I utredningar skall en rehabiliteringsbedömning göras av arbetsterapeut/sjukgymnast där individens egen förmåga till delaktighet i aktiviteter samt behov av hjälpmedel, bostadsanpassning och kommunal rehabiliteringsinsats beskrivs. Socialförvaltningen har utarbetat en modell för förenklad biståndsbedömning som innebär en förenklad utredning med den enskildes behovsbedömning i fokus. Modellen gäller alla personer över 65 år som ansöker om serviceinsatser upp till 8 timmar/månad och/eller glesbygdsfärdtjänst. I en utredning är det viktigt att samtala med eventuella närstående för att se hur de upplever situationen. I bedömningen av minderåriga barns behov är det viktigt att kartlägga deras upplevelser. Samtalen handlar även om att ge barnet information om vad som händer och varför i syfte att ge barnet en känsla av trygghet. 1.9 Dokumentation Den information som framkommer under utredningen ska dokumenteras (inom 5 arbetsdagar). Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Den enskilde bör hållas underrättad om den löpande dokumentation som förs och om andra dokument som rör denne. Om personen i fråga anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Det ska även vara tydligt hur informationen som inhämtats har tolkats och analyserats. Det skall framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar. Den enskildes inställning till ev. insatser etc. ska dokumenteras. Dokumentationen är viktig för att den sökande ska kunna få insyn i ärendet. För att en biståndssökande ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla förehavanden mellan denne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Dokumentationen ska vara så utformad att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, och för forskning. 1.10 Kommunicering Innan beslut fattas ska part få möjlighet att läsa utredningen och inom skälig tid, en vecka från delgivning, inkomma med synpunkter. Eventuella synpunkter ska dokumenteras. I dokumentationen ska alltid framgå att kommunicering skett alternativt motivering till varför kommuni-
6 cering ej skett. En utredning behöver ej kommuniceras ifall beslutet inte går part emot. I korta utredningar med klart uttalad ansökan samt positivt beslut, behöver kommunicering således ej ske. Efter att beslut tagits ska den slutgiltiga utredningen och beslutet delges den enskilde. 1.11 Beslut Ett beslut ska alltid innehålla vem beslutet gäller, vad beslutet avser, motivering av beslutet, under vilken tid beslutet gäller, enligt vilket lagrum beslutet fattas, när beslutet fattats, och av vem (namn och befattning). Beslutet skall även innehålla form av insats/insatser samt information om att beslut om egenavgifter tas separat. Part ska alltid underrättas om beslut. Om beslutet innebär avslag ska det alltid meddelas skriftligt tillsammans med en hänvisning om hur man överklagar. Beslut skall alltid tas med omprövningsförbehåll. Vid varje nytt beslut skall utföraren informeras snarast. 1.12 Överklagande Beslut ska överklagas skriftligt. I skrivelsen anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Den sökande kan vända sig till den handläggare som fattat beslutet för att få hjälp. Det är den sökande själv eller hans/hennes ombud som står för innehållet och som undertecknar överklagandet. Överklagandet sänds till socialkontoret och ska ha inkommit inom tre veckor från den dag sökanden fick del av beslutet. Ett överklagande ska expedieras inom en vecka från det att den inkommit till socialförvaltningen. 1.13 Genomförandeplan När en insats är beviljad skall den enskilde tillsammans med utföraren upprätta en skriftlig genomförandeplan. Biståndshandläggaren har ansvaret för att upprätta genomförandeplanen vid vissa insatser, t ex kontaktperson och kontakt med andra myndigheter. Innehållet i genomförandeplanen regleras i socialstyrelsens författningssamling 2006:5. Syftet är att tydliggöra insatserna kring den enskilde och öka dennes delaktighet. Uppföljning av genomförandeplanen åligger biståndshandläggare, utförare och den enskilde. Kopia av genomförandeplanen skall sändas till biståndshandläggaren inom 14 dagar efter beslut om insats. 1.14 Uppföljning/omprövning Uppföljning sker vid kontakter med den enskilde där aktuellt beslut kvarstår utan förändring, omprövning sker vid kontakter med den enskilde när nytt beslut tas (t ex på grund av ändrade behov). Genomförandeplanen utgör grunden för socialnämndens uppföljning/omprövning i enskilda ärenden. Efter beslut skall en första uppföljning med den enskilde ske minst en gång inom två månader, därefter minst en gång per år. Omprövning sker i samband med att det tidsbestämda beslutet upphör. Vid varje nytt beslut skall utföraren informeras. 1.15 Utlämnande av handlingar Handläggning ska ske skyndsamt. Bedömning sker enligt gällande lagstiftning när en part vill ta del av anteckningar i eget eller minderåriga barns (för vilken han är vårdnadshavare) ärende samt när en annan person än en part (eller en myndighet) vill ta del av en allmän handling. Östhammars kommun har beslutat om en avgift per kopia av utlämnad handling. 1.16 Särskilda målgrupper enligt SoL Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Kvinnor och män som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet är en kategori av hjälpsökande som särskilt ska uppmärksammas. Socialnämnden har antagit ett särskilt handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor. Den enskilde kan även ha behov av
7 insatser på grund av annan problematik. Det är viktigt att ett övergripande synsätt används i förhållande till den enskildes behov. 1.17 Tolk När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar det svenska språket eller som är allvarligt tal- och hörselskadad, bör myndigheten använda tolk. Så långt som det är möjligt bör undvikas att använda anhöriga eller vänner som tolk. 2. SERVICEINSATSER 2.1 Städning Målgrupp är personer som inte har förmåga att själva klara städning eller delar av städning och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt. Städning avser två rum och kök, samt hall, badrum/dusch och toalett. Den enskilde får inte hjälp med de moment som hon/han själv kan utföra. I städning ingår dammtorkning, dammsugning, våttorkning av golv samt uttagning av mindre mattor. Utöver detta utförs även utifrån behov rullande under året; avtorkning/borttagning av fläckar på köksmålning, avtorkning av spis och fläkt, uttorkning av kyl, uttagning av tidningar, glasflaskor etc. till miljöstation som finns i nära anslutning till bostaden. I generell städning ingår ej storstädning, tak- och väggtvätt, källar-, trapp-, vind- eller flyttstädning, vädring av stora mattor, trädgårdsarbete. Funktionella redskap tillhandahålls av den enskilde. 2.2 Tvätt / klädvård Målgrupp är personer som saknar förmåga att själva klara av tvätt eller delar av tvätt. I insatsen ingår strykning av kläder i rimlig omfattning. Tvätt utförs i den enskildes bostad eller i gemensam tvättstuga i fastigheten. Tvätt utförs endast av kläder, sänglinne eller dylikt för personligt bruk. Tvätt vid inkontinens utförs vid behov. Biståndet innefattar inte mattvätt. Tvättmaskin och torkmöjligheter, tvättmedel, strykjärn och strykbräda tillhandahålls av den enskilde. Insatsen skall utföras i samband med annan insats. 2.3 Inköp Målgrupp är personer som saknar förmåga att själva klara inköp av dagligvaror. Dessa personer kan även sakna förmåga att själv laga mat. Med dagligvaror menas bland annat hygienartiklar och livsmedel (t ex basvaror och färdiglagade maträtter). Insatsen utförs vid närmaste möjliga livsmedelsbutik. Hjälp ges även till att planera den enskildes hela matsituation, planera inköpet, skriva inköpslista samt plocka in varorna i skåp. Den enskilde har möjlighet att följa med till affären och själv vara delaktig i inköpen. Den enskilde ansvarar för att ha aktuellt betalkort med tillräckliga medel insatt för inköp eller kontanter för inköp då möjlighet inte finns att använda sig av betalkort. (Denna insats kan ges i kombination med lunch- /middagsstöd.) Målgruppen är personer som saknar förmåga att själv klara av att sköta bank-/postärenden. Den enskilde uppmanas att använda autogiro, person- eller bankkonto. Om den enskilde inte kan ta ansvar för sin ekonomi skall biståndshandläggare ansöka om god man. Personalen handhar inte den enskildes ekonomi och räkningar. 2.4 Utevistelse/promenad Målgrupp är personer som inte har förmåga att på egen hand klara utevistelse eller promenad. I insatsen kan ingå vissa mindre inköp, den kan dock ej ersätta insatsen inköp (se ovan).
8 2.5 Distribution av matlåda Målgrupp är personer som saknar förmåga att själv laga mat, är i behov av specialmat eller när maten är en del av en medicinsk behandling. Insatsen beviljas när behovet ej kan uppfyllas genom insatsen inköp (i form av fryst eller färsk färdigmat). Insatsen ges endast som helabonnemang (30-31 matlådor/månad), delabonnemang (20-21 matlådor/månad) eller som halvabonnemang (15 matlådor/månad). (Denna insats kan ges i kombination med lunch- /middagsstöd.) 3. OMVÅRDNADSINSATSER Målgrupp är personer som saknar förmåga att själv klara sin personliga omvårdnad. Om kommunens kostnader för insatserna inte är rimliga i förhållande till ett särskilt boende så skall ett sådant erbjudas. 3.1 Morgonstöd Morgonstöd kan innehålla bl.a. hjälp med daglig personlig hygien vid uppstigning och påklädning. Personlig hygien innefattar t.ex. morgontoalett med nedre och övre tvättning, okomplicerad tand/munvård, nagelvård och öronvård, kamning, smörjning, rakning och rengöring av glasögon/hörapparat. Rakning utförs endast med rakapparat. Hjälp med att lägga tillrätta sängkläder och överkast ges. Renbäddning ingår vid behov. Hygienartiklar och sänglinne skall tillhandahållas av den enskilde. I insatsen ingår även hjälp med att iordningsställa frukost och diska. Den enskilde kan få hjälp med att äta och dricka. 3.2 Förmiddagsstöd/Eftermiddagsstöd Förmiddagsstöd/Eftermiddagsstöd kan innehålla bl.a. stöd vid t.ex. toalettbesök, förflyttningar och mindre omvårdnadsinsatser. 3.3 Lunchstöd/ Middagsstöd I lunchstöd (dagens huvudmål) kan hjälp ges med motivation, värmning av färdiglagad mat, delning av maten, uppläggning på tallrik, dukning och diskning. Den enskilde kan få hjälp med att äta och dricka. Matlagning beviljas återhållsamt och då i rehabiliterande syfte, (d.v.s. att den enskilde ska bibehålla eller utveckla sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter) eller motivationssyfte (d.v.s. att maten ges i ett sammanhang som ökar aptit och välbefinnande, t ex hos den enskilde med risk för malnutrition). Den enskilde skall vara delaktig i matlagningen. I insatsen ingår även hjälp med toalettbesök/byte av intimitets-/inkonitentsskydd. Middagsstöd avser en lättare måltid än lunch. I övrigt gäller samma riktlinje som för lunchstöd. 3.4 Kvällsstöd Kvällsstöd kan innehålla bl.a. hjälp med daglig personlig hygien vid avklädning och sänggående. Personlig hygien innefattar t.ex. kvällstoalett med nedre och övre tvättning, okomplicerad tand/munvård, nagelvård och öronvård. Hjälp ges till att ta bort sängöverkast och bädda upp inför natten. Renbäddning ingår vid behov. Hygienartiklar och sänglinne skall tillhandahållas av den enskilde. I insatsen ingår även hjälp med att iordningsställa ett enklare kvällsmål och diska. Den enskilde kan få hjälp med att äta och dricka. 3.5 Dusch Hjälp i samband med dusch, ges vanligtvis en gång per vecka på dagtid men kan ges oftare vid behov. I dusch ingår hårvård såsom kamning och rullning av hår samt nagelvård i okomplicerade fall. Uppsnyggning av duschutrymmet efter dusch ingår. Klippning av naglar i komplicerade fall hänvisas till fotvårdare. Hygienartiklar och handdukar skall tillhandahållas av den enskilde.
9 3.6 Trygghetsbesök Målet är att erbjuda en känsla av trygghet i hemmet. Personal besöker den enskilde vid ett eller flera avtalade tidpunkter under dygnet. Insatsen beviljas ej om behovet av trygghet kan tillgodoses genom trygghetslarm. Insatsen beviljas ej om den enskilde inte vill lämna nyckel/portkod 4. ÖVRIGA INSATSER 4.1 Avlösarservice Målgrupp är personer i ordinärt boende, som till följd av sjukdom, ålder eller funktionshinder inte längre klarar av vardagen på egen hand och på grund av detta får hjälp av en anhörig. Insatsen ska göra det möjligt att bo kvar i sin bostad med det stöd som den anhörige ger. Insatsen skall ge den anhörige utrymme att göra något för egen del eller ge möjlighet för vila. De insatser som den anhörige normalt svarar för övertas i stället av personal från hemtjänsten. Insatsen syftar till att både den enskilde och den anhörige ska känna sig trygg under tiden den anhöriga erhåller eget utrymme. Anhörigvårdarens upplevelse av vad som kan vara avkopplande är avgörande för tjänstens innehåll. Avlösning ges till den enskilde, i hemmet, vid enstaka tillfällen, vid flera planerade angivna tillfällen eller kontinuerligt, d v s vid samma tidpunkt varje vecka. Avlösning ges under högst åtta timmar sammanhängande tid, vid ytterligare behov skall erbjudas korttidsplats. Insatsen erbjuds utifrån önskemål, kan ges upp till 30 timmar per månad och är kostnadsfri upp till 10 timmar per månad ifall beslut om hjälp i hemmet ej föreligger. Outnyttjade timmar kan inte sparas till ny månad. 4.2 Ledsagarservice Målgrupp är personer som behöver få stöd eller hjälp att ta sig till och från aktiviteter eller annat. Insatsen syftar till att den enskilde skall kunna deltaga i samhällslivet och förhindra social isolering. Ledsagning kan t ex ges för att besöka vänner, promenera, deltaga i kultur- och fritidsverksamheter samt för besök hos läkare, tandläkare, frisör eller fotvårdare. Vid behov kan insatsen omfatta omvårdnad i form av på- och avklädning, hjälp med matsituationer och toalettbesök. Insatsen beviljas då den enskilde inte kan tillgodose behov genom hjälp i hemmet, frivilliginsatser eller anhöriga. Outnyttjade timmar kan inte sparas till ny månad. 4.3 Anhörigvård/Närståendevård Målgrupp är personer som inte har förmåga att själv tillgodose de behov som ej tillgodoses genom det ordinarie utbudet av insatser som nämnden tillhandahåller. Insatsen beviljas när behovet inte kan tillgodoses genom bistånd i form av hjälp i hemmet, korttidsvistelse eller i särskilt boende. Anhörigvård/närståendevård är en uppdragsanställning där kommunala riktlinjer för anställning i kommunen gäller. Den enskilde som beviljas anhörigvård/närståendevård betalar avgift på samma sätt som om den har hemtjänst. Anhörigas insatser skall stödjas och tillvaratas. Den enskildes önskemål och behov skall vara utgångspunkt för bedömningen om anhöriga skall utföra nödvändiga uppgifter och ha ekonomisk ersättning för detta. I första hand bör erbjudas och diskuteras stöd i form av t ex hjälp i hemmet, avlösarservice, trygghetstelefon, bostadsanpassning m.m. För anställning gäller; att någon helt eller delvis avstår från förvärvsarbete (som kompensation för utebliven inkomst), högst 40 timmar/vecka, högst 5 vardagar/vecka. När föräldrar till barn under 16 med vårdbidrag anställs ska hänsyn tas till vårdbidragets omfattning. Anställ-
10 ningen ska avse viss tid, dock längst ett år i taget. Omprövning sker kontinuerligt. Anställningen upphör den dag då den enskilde avlider eller flyttar till boende för varaktig vård eller omsorg. Vid tillfällig vistelse dygnet runt upphör lönen till den anställde efter 14 dagar räknat från intagningsdagen. 4.4 Dagverksamhet Målgrupp är personer med demenssjukdom, eller funktionsnedsättande minnesstörningar, vilka har behov av särskilt stöd, social samvaro och aktivering. Om diagnos saknas skall beslut om insatsen alltid inkludera en bedömning av demenssjuksköterska. Insatsen beviljas om den enskilde är i behov av stimulans och aktivitet eller den närstående behöver avlastning. Insatsen skall underlätta för den enskilde att bo kvar hemma 4.6 Kontaktperson Kontaktperson kan erbjudas till enskilda som saknar ett eget socialt nätverk eller vilkas nätverk inte kan bistå med det stöd den enskilde behöver. Behov som tillgodoses genom insatsen kan vara att bryta social isolering, miljöombyte, stimulans etc. Ett beslut om bistånd ska alltid ha föregåtts av ett arbete med att finna stöd inom det egna nätverket. Befintligt nätverk ska inte formaliseras. Tillförordnande av en kontaktperson ska alltid föregås av en utredning av den tilltänkta uppdragstagarens förutsättningar att klara uppdraget. Kontroll i polis- och socialregister ska ske regelmässigt. I skriftligt avtal med uppdragstagaren regleras uppdragets utformning och omfattning, arvode och omkostnadsersättning och vilken handledning och eventuell utbildning som ska erbjudas. Ersättning ska utgå enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer och betalas ut månadsvis i efterskott. Varje uppdragstagare ska erbjudas att delta i någon form av utbildning/information enskilt eller i grupp vid minst ett tillfälle beräknat efter ett sex månaders långt uppdrag. 4.7 Glesbygdsfärdtjänst (4:2 SoL) Villkor och avgifter för glesbygdsfärdtjänst i Östhammars kommun fattas av kommunfullmäktige. Glesbygdsfärdtjänst beviljas till pensionärer, boende i kommunen, som ej har tillgång till allmänna kommunikationer och inte kan lösa sitt behov av resande på annat sätt. Det innebär att ett tillstånd inte omfattar transporter som skall bekostas av annan huvudman, exempelvis resor till och från sjukhus, vårdcentral, tandläkare samt utprovning av hjälpmedel. Glesbygdsfärdtjänst omfattar resor två dagar per vecka mellan hemmet och närmaste tätort och förläggs till affärstid. Resorna samordnas av kommunens entreprenör. 4.8 Trygghetslarm Insatsen beviljas till personer som på grund av fysiska eller medicinska orsaker har behov av att kunna tillkalla hjälp. Trygghetslarm ökar möjligheten till ett kvarboende i den invanda miljön, den enskilde känner sig trygg och kan få kontakt och hjälp vid akuta behov. Insatsen beviljas ej till enskild som ej förstår eller förmår använda trygghetslarmet. Insatsen beviljas ej om den enskilde inte vill lämna nyckel/portkod eller saknar telefonabonnemang. Behov av omkopplare från mobilt telefonabonnemang bekostas av den enskilde.
11 5 BOENDEN 5.1 Korttidsplats Korttidsplatser ska tillgodose; sammansatta komplexa behov (t ex stora omvårdnadsbehov) som kräver tillfällig vistelse i ett särskilt boende, anhörigas eller närståendes behov av avlösning, behov av intensivare träningsinsatser än som är möjligt i det ordinarie boendet, trygghetsbehov, behov av anpassning i närmiljö i form av t ex bostadsanpassning av sådan karaktär att bostaden inte lämpar sig som bostad under anpassningsarbetets utförande och akut omhändertagandebehov. Korttidsplatsen utgör ett komplement till andra insatser i hemmet för att öka förutsättningarna till ett kvarboende för äldre och funktionshindrade personer. Korttidsplats kan också används som Trygghetsplats vid akuta behov tex hastig sjuk eller sociala skäl, ett till tre dygn utan biståndsbehov, för de som bor i ordinärt boende och som har en närstående som man vårdar. Biståndshandläggaren utreder därefter den enskildes behov och fattar beslut om korttidsplats. Beslutet ska då gälla från den dagen den enskilde kom till korttidsplatsen. 5.2 Servicelägenhet (4.2 SoL) En servicelägenhet är en lättillgänglig bostad som till viss del är anpassad till funktionshinder. I första hand ska möjligheten till en bostad på den allmänna bostadsmarknaden undersökas. För att den enskilde ska beviljas servicelägenhet ska den enskilde ej ha en bostad som är handikappanpassad. Den enskilde ska ej heller kunna få sina behov tillgodosedda genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel i sin bostad. 5.3 Särskilt boende Ett särskilt boende är en boende- och vårdform där det finns omvårdnadspersonal dygnet runt. Särskilt boende är till för personer som har omfattande och varaktiga behov av tillsyn, omvårdnad och vård som inte kan tillgodoses av hemtjänst eller hemsjukvård. Även psykosociala faktorer som behovet av trygghet ska beaktas i den totala bedömningen. Med omfattande och varaktiga behov menas kontinuerliga insatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose den enskildes behov av personlig omvårdnad, tillsyn och sjukvård och som ej på ett tryggt och säkert sätt kan tillgodoses genom hemtjänst och hemsjukvård i det ordinära boendet. Vid bedömningen beaktas ej anhörigas behov av trygghet. Bistånd i form av särskilt boende beviljas ej då brister i den ordinära bostaden kan avhjälpas genom att den enskilde ser över sin bostadssituation, t ex bostadsanpassning eller bostadsbyte. Särskilt boende beviljas i de fall där alla möjligheter att bo kvar i det egna boendet prövats. Om kommunens kostnader för insatserna i hemmet inte är rimliga i förhållande till kostnaderna för ett särskilt boende så skall ett särskilt boende erbjudas. Den enskildes önskemål om specifikt boende bör beaktas så långt som det är möjligt med hänsyn tagen till tillgång på boendets inriktning, plats och omvårdnadsbehovets omfattning. Om ledig lägenhet inte finns i det önskade boendet ska annat boende erbjudas. I insatsen särskilt boende ingår trygghetslarm, alla service- och omvårdnadsinsatser och ledsagning som den boende bedöms ha behov av samt den vård och rehabilitering som ordinerats av medicins och paramedicinsk personal.