Förskola Ättekulla I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ättekulla. Ansvarig förskolechef: Patrik Lundin 3. Förutsättningar Fyrklöverns Montessori AB öppnade sin första verksamhet i augusti 2002. Det var en förskola för drygt 20 barn på Ättekulla Idrottsplats. Förskolan har under åren byggts till för att det gångna läsåret ha plats för drygt 30 barn. I januari 2007 öppnade förskolan i Ramlösa och här finns plats för 40 barn. I augusti 2009 öppnade företagets grundskola & fritidshem i en lokal på Ättekullagatan 26. Första läsåret hade skolan 16 elever i år F-2. Skolan har de senaste åren byggs på med nya lokaler på Ättekullagatan 32 samt fler årskurser. Läsåret 11/12 hade skolan 40 elever. Fyrklöverns Kök öppnade mars 2011 i våra lokaler i Ramlösa Brunnshotell. Genom detta kök lagar vi maten till våra egna enheter och lägger stor vikt att laga maten från grunden med hög andel ekologiska råvaror och att undvika tillsatser (e-nr). I lokalerna i Ramlösa har Fyrklöverns Montessori AB även sin administration. Samtliga tre enheter har gemensam postadress ställd till adressen i Ramlösa. Profilen för vår verksamhet är våra 4 M Montessoripedagogik, Motorik, Musik och Miljö. Förskolan hyr lokaler belägna på Ättekulla Idrottsplats, Ättekullagatan 34, 253 61 Helsingborg. Lokalernas totala yta är på knappt 200 kvm. På denna yta har vi två avdelningar, Humlorna för barn 1-3 år (ca 10 platser) och Örnarna för barn 3-5 år (ca 20 platser), vi har även yta för kök/disk samt städ. Vi bedriver en mindre förskola som består av två avdelningar med egen entré och tambur. Lokalerna har en karaktär som är intim, varm och lite hemlik. Det blir en naturlig kontakt mellan alla barn och personal på förskolan. Lokalerna ligger placerade inne på Ättekulla Idrottsplats med en fin gård där barnen har bra lekmöjligheter. Idrottsplatsen skänker ytterligare fantastiska ytor för rörelse och lek och närområdet erbjuder fin skog/parkmiljö, lekplatser och tom en bondgård med djur att beskåda under promenader.
En samlad bild över förskolans lokaler, utemiljö, material och våra pedagoger ger barnen en väldigt fin miljö med ordning, struktur, trivsel och stora möjligheter till lärande. Vi ger barnen goda förutsättningar att nå de mål som finns för verksamheten. Och vi ser ständigt över våra rutiner och lokaler för optimalt nyttjande. Förskolan leds av en förskolechef. Förskolechefen ingår i en ledningsgrupp där verksamhetschefen & förskolechefen för förskolan i Ramlösa, rektorn för grundskolan samt serviceansvarig också ingår. Personalen har en tydlig bild över vem de skall vända sig till i olika frågor. Varje arbetslag har ett stort eget ansvar och förtroende att lägga upp arbetet på sin avdelning i enlighet med Fyrklövens Montessori AB:s utarbetade mål- och policydokument, förskolans läroplan (lpfö98) samt andra relevanta styrdokument. Avdelning Humlorna Örnarna Antal barn (i snitt) 10,5 21,5 Antal pedagoger 3 3 Barnantalet har varierat något under året. Pedagogernas tjänstgöringsgrad varierar från 75-100%. Av pedagogerna var 4 kvinnor och 2 män. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet: Diskussion och planering i arbetslaget. Diskussion och planering vid personalmöten och planeringsdagar. Pedagogers enskilda planeringstid. Enkäter till föräldrar (egen enkät och/eller SFFs attitydundersökning). Diskussion på Föräldrarådsmöten. Diskussion vid utvecklingssamtal, 2 gånger/år. Samtal med barn i grupp och enskilt. Medarbetarsamtal med personal. Varje arbetslag redovisar sitt arbete med uppsatta mål och strategier två gånger per år (januari respektive juni) till förskolechefen. Resultat av ovan och analyser leder fram till förbättringsområden och andra åtgärder. 4. Åtgärder för utveckling från den föregående kvalitetsrapporten Avd. Humlorna Att skapa tydligare rutiner så att barnen blir tryggare i olika situationer vilket minskar oro i barngruppen. - Vi har tagit fram en mer anpassad veckoplanering som gör barnen tryggare i våra rutiner. Sedan är det alltid mer oro i gruppen i samband med inskolningar så att ha så få inskolningsperioder som möjligt är önskvärt. Förbättrad dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. - Här har vi blivit bättre men kan fortsätta att utveckla det. Gärna med bilder och detta har vi påbörjat på en vägg inne på avdelningen. Avd. Örnarna Se över rutinen vid gymnastik i Gymnastikens Hus. - Blev inte så mycket timmar detta året i GH. Men Alexandra är ansvarig över barnens rörelseprogram oavsett om det är utomhus vid förskolan eller på GH. Arbeta med tydliga rutiner och roller för att skapa trygghet.
- Har vi lyckats med bra. Trygg barngrupp som fungerat väl. Arbeta med samarbetsövningar på olika sätt. - Framförallt under våren såg vi jättefint resultat av detta arbete på olika sätt. I rutinsituationer, vid utflykter och sedan gjorde vi en ommöblering som påverkade arbete och samarbete på förskolan väldigt positivt. Gav oss också ett bättre montessoriarbete generellt. 5. Måluppfyllelse Som grund för allt vårt arbete använder vi den arbetsprocess som montessoripedagogiken innebär. Där finns många parametrar men det handlar om att vi pedagoger följer varje barn så individuellt som möjligt. Vi erbjuder en förberedd miljö utifrån barnens perspektiv genom t.ex. låg inredning, barnen har frihet att t.ex. välja sina aktiviteter inom vissa ramar. Vi har ett tydligt självständighetsarbete genom arbetet med vår pedagogik på många olika sätt. Vi arbetar med olika ämnesområden såsom språk, matematik, geografi, praktiska vardagsövningar m.fl. och ger barnen fantastiska möjligheter för inlärning dels genom det fina montessorimaterielet men också genom den grundläggande filosofin om varje barns inneboende vilja att lära och våra pedagogers roll att följa varje barns intresseområden. Genom arbetet med montessoripedagogiken arbetar vi därigenom och når många av de nationella strävans mål som finns i Lpfö98. Varje år lyfter vi även fram ett av våra profil M lite extra. Våra 4 M står för Montessori, Motorik, Miljö och Musik. Detta skapar tydlighet, nytänkande och utmaning både för pedagogerna och barnen. Vi har valt att lyfta fram några mål ur Lpfö98 i vårt systematiska kvalitetsarbete. För att sätta ett extra fokus på de målen under läsåret så att vi utmanar oss själva med att skapa strategier och se resultaten av vårt arbete. Prioriterade mål läsåret 11/12: 1. Mål: Normer och Värden: - Att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. 2. Mål: Utveckling och lärande Humlorna: - Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga Örnarna: - A- Att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. - B - Att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. 3. Mål: Barns inflytande Örnarna: - Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar, åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. På förskolan har vi två avdelningar och de har när det gäller de prioriterade målen arbetat med följande strategier och nått nedanstående resultat. Avd. Humlorna: 1. Strategi: Massage avslappningsövningar då vi rullar speciella bollar på barnens kropp och även låter barnen göra det på varandra. Det gör vi för att barnen ska bli lugna och när vi sen
går ut till ex: sandlådan så leker barnen mycket mer tillsammans som kompisar. Vi har även ett band som barnen får hålla fast så att vi bildar ett tåg när vi går ut. Det behövs för att få barnen att lära sig att man alltid inte kan gå först (intressant att barn så tidigt känner att det är viktigt att var först). Vi kommer jobba med grace och hövlighets övningar ex: om vi bjuder på russin från en skål tränar vi på att tacka för russinen. Vi sjunger matsången innan vi sätter oss till bord det gör att barnen blir lugna och vet att nu ska vi äta vi sätter oss säger varsågoda och man ber att någon skickar smöret och även tackar för maten. Resultat: Vi märker att barnen lätt bråkar om det råkar röra vid varandra när de inte varit med på vem som rörde dem och varför. Men genom att vi låtit barnen massera med bollar på varandra då märker dem att det inte är så farligt när en kompis råkar gå i dem. Tåget de bildar med bandet är ibland en kamp för vissa barn. Genom att träna olika grace och hövlighetsövningar blir det nästan till en lek. Barnen blir glada när de ser att vi är glada ex. om ett barn säger tack för maten ler man tillbaka och säger tack själv ibland vill även barnen skicka en teckning till personalen i köket och då gör vi det. Nu under vårterminen är det många av de mindre barnen som har börjat kunna sätta ihop meningar. Det är stor skillnad på barnen nu när de kan säga till varandra om någon vill leka något. Även när de bråkar kan de lösa konflikten men vi är hela tiden där och tryggar dem om att vi finns till hands om det inte riktigt blir som något barn tänkt sig. Vi har ju märkt att ibland när man inte riktigt får ut hela meningar kan man använda sina händer till nypas och det vill vi ju försöka undvika. 2. Strategi: Vi hjälper barnen att kunna klä sig själva bla. Genom en bild på sig själv som vi fäst i lagom höjd på deras plats. Vill vi få barnen att själva gå till sin krok och ta sin jacka och med lite vägledning få barnen att ta på sin jacka och sen hänga tillbaka den på sin plats. Vi visar även vart montessorimaterial står och puzzel osv Vi vill att barnen ska kunna hämta en bricka med ex: skål med sked där de kan träna på att ösa böner och när det känner sig färdiga vill vi att de ska ställa tillbaka brickan så att någon annan kan hämta matreal. När barnen leker uppmuntrar vi dem till att klara att lägga ett pussel själv och då vill även barnen själva städa tillbaka leksaken. Eller bygga med tågbanan, vi finns där och kan styra upp. Vi vill även att barnen ska kunna känna att de vet vart man kan tvätta sina händer, se sig i spegel, torka mun, näsa och även så småningom kunna gå på toaletten själva. Resultat: Barnen som är äldst i gruppen klär sig nästan helt själva och de hänger upp sina kläder. De små barnen sitter på sin plats kan sätta på skor, mössa och hänga sin jacka. Det är roligt att se att de tittar på bilderna och har även koll på vilka barn som finns bredvid dem nu. Det är stor skillnad på barnen nu på vårterminen och det känns lyckat. Barnen går själva och tvättar sina händer man kan se att de tycker om att kunna se sig i spegeln så att de få rent under näsan. Nästan alla barnen kan hämta material själva men de alldra minsta glömmer dock ibland då vi ex: är hela barngruppen så blir det lite för mycket som händer runt om kring och då vill de ibland använda samma saker som kompisen innan de hunnit leka färdigt. Genom att träna sig på olika ös/häll matreal märker vi att när vi sen ska skiva en banan vill barnen själva dela och även hälla upp mat och dryck. Avd. Örnarna: 1. Stategi: Med hjälp av Grön flaggs tema; Livsstil och hälsa kommer vi behandla olika arbetsområden som kamratskap och källsortering mm. Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Vi skall ge barnen möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka vår miljö. Resultat: Under våra utedagar i smågrupperna och de gemensamma utedagarna har vi tränat på många samarbetsövningar i rörelseträningen, vi har byggt en koja i skogen som vi besöker regelbundet samt att vi ofta släpar hem olika sorters avfall som vi tillsammans hittar i skogen som inte hör hemma där. Väl hemma har vi sorterat avfallet i våra olika kärl och pratat med
barnen om hur det återvinns. Just sorteringen har barnen tagit till sig med stort ansvar då de varje dag leker sopbil med cyklarna och lastar på ev. överbliven organiskt avfall, glas, pappersförpackningar mm efter lunch som de kör upp och sorterar i våra kärl. Vi har även odlat olika kryddor, planterat tomat- och solrosfrö samt satt potatis mm och även skördat en del från vår befintliga trädgård med jordgubbar, rabarber, gräslök mm. Livsstil och hälsa har berört ämnena rörelse, vila och avkoppling och vad vi stoppar i oss där vi valde att fokusera på att vi skulle äta mer frukt och grönt. Allt detta har fått ett naturligt flöde genom vårt arbete med Sapere, våra sagostunder/massage efter lunch och vårt eget köks måltider. Vi har under hösten fått tillgång till en andel av en kolonilott som är under uppbyggnad. Tanken är att vi skall kunna odla och förändra lotten så att den kan bli en plats som vi ständigt vill återkomma till och ta hand om. 2. A - Strategi: Vi tänker arbeta mycket med våra olika sinnen såsom smak, lukt, känsel, syn och hörsel enligt en metod som heter Saperemetoden. I huvudsak handlar detta om att barnen skall få möjlighet att bekanta sig med olika sorters mat och material. Genom att använda sig av sina olika sinnen och sin nyfikenhet vill vi att barnen skall delge och uttrycka sin upplevelse för varandra. Viktigaste att komma ihåg är att det finns inga fel utan alla barnen har rätt till sin egen smak eller känsla och alla barn har rätt att inte smaka eller testa. Resultat: Vi har under hösten intensifierat arbetet med våra sinnen under 2-3 dagar i veckan. Vi har främst använt oss av frukter, rotfrukter, grönsaker och kryddor men även fisk och ägg. Detta har vi gjort för att barnen skulle bekanta sig med konsistenser, smaker, lukter och hur saker i vår närhet och olika matsorter låter. Barnen har erövrat begrepp som sött, surt, beskt, salt mm. Genom att vi har ätit livsmedlet rått, stekt, kokt eller genom att tillsätta kryddor och citron har vi förändrat samma livsmedels karaktärer och barnen har fått möjlighet att uttrycka vad som smakade bäst utifrån sin smak. Höstens arbete utmynnade i för stort fokus på våra sinnen som berörde smak och lukt vilket vi förändrade under våren med mer fokus på de övriga sinnena såsom känsel, hörsel och syn. B - Strategi: Motoriken tänker vi utveckla med hjälp av vårt Montessorimaterial, skapande, den fria leken, rörelsepass och våra utedagar i både närmiljö och på våra utflykter. Resultat: Finmotoriken tränar barnen dagligen då de efter mognad, intresse och kunnande arbetar med vårt Montessorimaterial utifrån var de befinner sig. De fria valen som barnen har för att påverka sin dag på förskolan ger även utrymme för skapande verksamhet i form av byggnation, målning, klippa och klistra, göra sykort, pärlplattor, halsband och armband mm. Grovmotoriken har barnen tränat genom att utmanas i varierande terräng på våra utedagar i vår närhet, utflykter, fria leken på gården som erbjuder gungor, cyklar, basketkorg, bandyklubbor och bandymål, bollar, rutschbana och lekmaterial som sopborstar, krattor, spadar mm. Barnen har även varit uppdelade i 3 grupper där vi 3 pedagoger har haft vars en utedag i veckan med inriktning på rörelseträning. Under våren har vi lagt tyngden på våra arbetspass under förmiddagen med den motoriska träning det innebär att hämta sitt material, arbeta med materialet och ställa det på plats igen vilket tränar både fin- och grovmotorik. Tillsammans har vi istället haft gemensam utedag med utflykter till skogen, stranden, lekplatser mm i varierande terränger och väderlag. Under vår hälsovecka under våren pratades det mycket om mat som är nyttigt att äta samt mat som är mindre nyttigt. Vi hade även massage, fotbad, nagelvård och avslappningsmusik mm vilket var mycket uppskattat.
3. Strategi: Vi måste se till att alla får komma till tals och att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. Vi måste även verka för att varje barn utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i verksamheten. Detta innebär också att förbereda barnen för de skyldigheter och rättigheter som gäller i vårt demokratiska samhälle. Efter vårens intervjuer med barnen då det framkom att toaletten och hallen upplevdes som ett stressmoment eller som jobbigt med många barn på samma gång kommer vi att ändra strategi när vi skall ut. Halva gruppen kommer därför ha uppevila med någon form av läsning eller cd-skiva medan halva gruppen går ut och förbereder sig på toaletten och hallen för att sedan gå ut. På så sätt hoppas vi få ett lugnare tempo i hallen och varje barn ges mer tid till att hjälpa sig själv. De här intervjuerna kommer vi att fortsätta med för att tydligt kunna kartlägga och förändra i vår verksamhet. Resultat: Vi delade tidigt in barnen i grupperna Fjärilarna och Nyckelpigorna för att sedan rotera med läsgrupperna från dag till dag. Vi upplever att det har blivit lugnare och det skapas mer plats i hallen och på toaletterna när vi har delat barnen efter matstunden. Oftast är den gruppen som skall gå ut klara och ute när läsgruppen kommer upp till hallen. Under vårens intervjuer har det framgått att barnen är väldigt nöjda med den uppdelning som har blivit gjord där det skapas mer tid och utrymme för alla. Även de ommöbleringar som har blivit gjorda med barnen har fått positiv respons genom att barnen uttrycker att konflikterna har minskat. 6. Analys och bedömning Avd. Humlorna: 1. Analys: Vi ska köpa att ordentlig band med tydliga handtag som de kan hålla i och kanske ibland även gå i mindre grupper när vi går ut. Under höstterminen när det är många små barn och de inte ex: pratar ännu är det viktigt att vi jobbar för att uppnå våra mål så att vi kan få barnen att känna öppenhet och respekt för varandra och njuta de få åren de faktiskt är hos oss på Humlorna. 2. Analys: Vi vistas aldrig alla i hallen samtidigt det är viktigt att barnen får klä sig några åt gången, annars blir de störda av varandra. Det är alltid stökigare på Hösten men om vi ger barnen en chans att utveckla sig själva och känna tillit till sin egen förmåga kan vi på våren backa lite och låta barnen klara sig själva och även hjälpa varandra. Vi ser under våren hur de större barnen tycker det är kul att vara lite som en storasyster åt de mindre barnen de älskar att visa sig stora. Vi kommer dock till nästa termin rensa lite bland materialen och hela tiden byta ut ex: pussel mot ett annat pussel så att man kan skapa en lugnare atmosfär för barnen. Vi har även planer på en egen utegård till Humlorna och det gör att vi kan låta de barn som ex: klätt på sina kläder kan gå ut och börja leka. Vi känner att vi arbetar på rätt sätt så vi kommer fortsätta jobba så. 3. Förskolechefens analys: Arbetet på avdelningen har en bra och trygg grundstruktur. Samverkan mellan avdelningarna på förskolan kan förbättras ytterligare i olika dagliga rutinsituationer och i samband med utflykter, traditioner och andra fester för barnen. Att skapa en egen liten inhägnad gård utanför avdelningen hade varit ett lyft i verksamheten och mål för kommande läsår. Att den individuella planeringen nyttjas på rätt sätt för att utveckla verksamheten. Men även att vi skall försöka hitta möjlighet att skapa tid för gemensam planering för arbetslaget 1 gång varannan vecka.
Avd. Örnarna: 1. Analys: Kolonilotten ser vi fram emot som ett stort projekt som vi kommer att dela med våra övriga kollegor och avdelningar på Fyrklövern. Det ligger ett enormt arbete framför oss då vi i höstas inledde med att skövla hela området och grävde upp stora områden på kolonin. Men när allt är klart kan det bli något som Fyrklövern kan ha nytta av i många år. Under våra gemensamma utedagar till våren har vi haft chansen att ta ansvar för kolonin och det vi ev. odlar där samtidigt som vi har utvecklat andra saker genom bl. a samarbetsövningar som stärker gruppen och varje enskilt barn. Under våren har vi även genom kompetensutveckling kommit i kontakt med ett program som kallas Stegvis som är ett arbetssätt för att förebygga våld och främja empati och för utveckling av barnens sociala kompetens vilket vi kommer att arbeta med under hösten 2012. 2. A - Analys: Arbetet med Sapere och våra övriga sinnen har varit kul och uppskattat av samtliga men vi känner att vi har fokuserat lite mycket på smaken under hösten vilket vi jämnade ut under våren med mer arbete kring samtliga sinnen som vi använder dagligen. B - Analys: Efterhand som vi har förändrat verksamheten från att gå från uppdelade grupper som har haft sin respektive utedag med fokus på rörelse, till dagens med samtliga inne på förmiddagarna måste vi tänka om vad det gäller rörelsen. Grupperna har varit för små för vissa övningar där man behöver viss assistans av fler vuxna samtidigt som att vi känner att många av barnen har haft svårt att hålla fokus på det som skulle göras också. Under hösten har vi istället kört mycket samarbetsövningar/rörelselekar tillsammans ute innan vi skulle gå in till mellanmålet som barnen tycker är kul och ofta frågar efter när vi vid något tillfälle inte har gjort det. Vad som är kul att upptäcka nu under våren är att barnen spontant har tagit tag i dessa lekar och samarbetsövningar och använder sig av det i större utsträckning i den frialeken än tidigare. Våra gemensamma utflykter har fungerat bra där barnen har varit duktiga på att stötta varandra på våra promenader och hjälpt varandra att klara ibland lite längre rundor. 3. Analys: Generellt ser vi att förändringen har gett många fördelar. Barnen får utrymmet, konflikterna minskar och barnen har i takt med tiden som gått blivit allt bättre på att ta på sig och fokusera på det som skall göras. Ibland kan det kännas som att de tävlar mot sig själva och vill bli klara innan nästa gäng kommer upp i hallen. Samtidigt gör det inget om det tar lite tid för vissa som får sällskap av nya barn och en pedagog som möter upp i hallen. Under hösten har vi möblerat om en del och sett över vårt material så det känns skönt att vårens intervjuer säkerställer att alla barnen får komma till tals och känner delaktighet i vår verksamhet och känner trygghet i förändringen och att de känner att de samtidigt kan påverka sin situation och miljö. 4. Förskolechefens analys: Arbetet på avdelningen fungerar i grunden väldigt väl då det är en inarbetat och erfaret arbetslag. Det skapar trygghet för barngruppen. Under läsåret gjorde vi en satsning för att förstärka vår grund i montessoripedagogiken där vi bl.a. genomförde ommöblering och kompetensutbildning med en erfaren montessoripedagog/utbildare. Detta arbete gav positiva effekter i vardagen på förskolan.
Att den individuella planeringen nyttjas på rätt sätt för att utveckla verksamheten är ett mål inför kommande läsår. Men även att vi skall försöka hitta möjlighet att skapa tid för gemensam planering för arbetslaget 1 gång varannan vecka. 7. Åtgärder för utveckling / Utvecklingsområden Avd. Humlorna - Att köpa in ett bra band att hålla i vid promenader. - Att inte vistas hela barngruppen samtidigt i hallen ger flera vinster för barnen. Fortsätta arbeta utifrån detta i synnerhet på höstterminen. - Att skapa en egen gård utanför avdelningens entrédörr men några lämpliga aktiviteter. - Att förbättra förutsättningar och nyttjandet av den individuella planeringstiden. - Att skapa tid för gemensam arbetslagsplanering regelbundet. Avd. Örnarna - Att fortsätta påbörjat arbete med barnens självkänsla, integritet och samarbete. Ett viktigt led i detta blir införandet av materialet Stegvis. - Att utveckla förskolans odlingslott. - Att förbättra förutsättningar och nyttjandet av den individuella planeringstiden. - Att skapa tid för gemensam arbetslagsplanering regelbundet. Hela förskolan: Att förbättra samverkan mellan avdelningarna på förskolan ytterligare i olika dagliga rutinsituationer och i samband med utflykter, traditioner och andra fester för barnen. 8. Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Planer bifogas. 9. Ansvarig för redovisningen Patrik Lundin Förskolechef Fyrklöverns Montessori AB