E4/E20 Tomteboda-Haga södra Gemensamt

I samarbete med: E4/E20 Tomteboda-Haga södra Gemensamt PM Installationer vägtunnlar 2009-09-30 (Rev A 2010-09-03) 0I140001

Dokumentinformation Beskrivning 1 Beskrivning 2 PM Installationer vägtunnlar Beskrivning 3 Beskrivning 4 Information Delområde 0 Gemensamt Teknikområde I Installationssamordning Handlingsbeteckning 14 Rapporter/PM/Utredningar Diarienummer Konstruktionsnummer Entreprenadnummer AP Entreprenadnamn Objektnummer 8448910 Objektnamn E4/E20 Tomteboda-Haga södra Projekteringssteg ARBETSPLAN Statusbenämning Företag WSP Sverige AB Externnummer 10111875 Författare/Konstruktör Filnamn Anders Edberg R:\5646\2008\10111875\3_Dokument\36_PM\I_Installationssamordning\0I140001.doc Kvalitetssäkring Granskare Anders Edberg Ort STOCKHOLM Datum 2009-09-30 Godkänt av... Lars Kallrén Revideringshistorik Rev Ant Ändringen avser Godkänd Datum A Revidering efter Utställelse LK 2010-09-03 2(20)

Innehåll 1 Inledning...4 2 Trafik...4 2.1 Angränsande trafiksystem...4 2.2 Omfattning...4 2.3 Principiell utformning och funktion...5 2.4 Övrig utrustning...7 2.5 Omledningsvägnät...7 2.6 Trafiksystemen till den provisoriska E4/E20...7 3 Utrymmen...8 3.1 Fläktstation...8 3.2 El- och driftutrymmen ELDU...8 3.3 TDK-platser...8 4 Tunnelventilationssystem...9 4.1 Allmänt...9 4.2 Beräkningar...9 4.3 Ventilation av vägtunnelsystemet...9 4.4 Normalventilation av västergående trafiktunnlar...11 4.5 Normalventilation av östgående trafiktunnlar...11 4.6 Föroreningshalter utanför tunnelmynningarna...12 5 EL- och teletekniska system...13 5.1 Kanalisation...13 5.2 Krafttekniska system...13 5.3 Belysningstekniska system...14 6 Teletekniska system...15 6.1 Telefonsystem...15 6.2 Passerkontrollsystem...16 6.3 Radiosystem...16 6.4 Brandlarmsystem...16 6.5 PA-system...16 6.6 Meddelandesystem...17 6.7 ITV-system...17 6.8 Lokalt GCP...17 7 Styr- och övervakningssystem...18 8 VVS-tekniska System...19 8.1 Systemets uppgifter...19 8.2 Systemets huvudkomponenter och placering...19 8.3 Principiell utformning...19 8.4 Brandtekniska installationer i driftsutrymmen...20 8.5 Fasta vattensläcksystem i vägtunnlar...20 3(20)

1 Inledning Installationer som krävs för Norra Stations intunnling har beskrivits i detta gemensamma PM. Texterna för de olika teknikområdena har utformats av: Trafiktekniska system Allmänna texter och kanalisation: Krafttekniska system: Belysningstekniska system: Teletekniska system: Tunnelventilationssystem: Styr- och övervakningssystem: VVS-tekniska system: Per-Olof Jönsson Anders Edberg Stefan Andersson Staffan Abrahamsson Åke Strömqvist Ulf Lilliengren Daniel Lundqvist Kent Berglund 2 Trafik 2.1 Angränsande trafiksystem 2.2 Omfattning Trafiksystemet inom intunnlingen vid Norra station skall utföras så det kan integreras fullt ut med Norra länken och Trafik Stockholm. Det gränsar dessutom till Stockholms stads lokalgatunät samt till Solna stads lokalgatunät. Detta innebär att detta gatunät kommer att behöva användas då tunneldelarna måste stängas i nödfall på grund av incidenter eller olyckor. Nedan listas de ingående trafiksystemen upp samt vilka uppgifter de enskilda systemen har. 2.2.1 Trafiksystemets uppgift Trafiksystemets uppgift är att styra trafik samt att ge varnande och upplysande budskap till trafikanterna. 2.2.2 Delsystemens huvudkomponenter Trafiksystemet omfattar följande delar: MCS (Motorvägskontrollsystem) Körfältssignaler, mikrovågsdetektorer, utestationer. System för avstängningar av tunneldelar-bomsystem Systemet kan vara automatiska bommar som kan vara eftergivliga eller energiupptagande. Dessa kompletteras med avstängningsskärmar, bomlyktor, 4(20)

signaler för växelvis blink, körfältsmarkeringsljus för förstärkt information, närvarodetektering inom bommens arbetsområde samt övervakning av bomanläggningen med ITV. Systemet omfattar även lokal styrutrustning. VMS System VMS Sytemet omfattar tunnelinformationsskyltar för trafikantinformation inom intunnlingen. Tunnelentréskyltar för information till trafikanter på ytvägnätet om eventuella trafikomläggningar eller avstängningar. Variabla vägvisningssyltar för trafikantinformation då tunneldelar är avstängda. Stoppdetektering Tunneln kommer at ha ett system för att detektera stoppade fordon. Systemet baseras på ITV kameror med bildanalys och målföljningsteknik. Trafiksignaler Trafiksignaler kommer att användas både som traditionella signaler i korsningar som ansluter till påfarter till överdäckningen samt som så kallade ramp meter signaler. 2.2.3 Installation och placering Intunnlingen Inom intunnlingen monteras takmonterad utrustning på skyltbryggor av samma typ som inom Norra länken. Bommar placeras på speciella bomplatser vid avfarter och delningar av körbanan. Lokal styrutrustning placeras på speciella TDK platser. Ytvägnät På ytvägnätet monteras trafikutrustning som skall sitta över vägbanan på fackverksportaler. Sidomonterade VMS skyltar på fackverksstolpar. Trafiksignaler monteras på trafiksignalsstolpar. Styrutrustning placeras i teknikkiosker. 2.3 Principiell utformning och funktion 2.3.1 MCS-system MCS systemet har till uppgift att varna och styra trafikanter med hjälp av körfältssignaler. Dessa monteras på portaler, alternativt skyltbryggor i tunneln, över varje körfält med ca 150-200 meters mellanrum. För trafikdetekteringen används mikrovågsdetektorer som monteras på varje körfältssignal. Körfältssignalerna kan visa 30,40,50,60,70,80,90,Kryss, grön pil, röd ring samt restriktion upphör. 5(20)

2.3.2 Avstängningsanordningar De avstängningsanordningar som kommer att användas är automatiska bommar samt automatiska energiupptagande bommar. De energiupptagande bommarna är till för att göra avstängningar vid drift och underhåll. De monteras på så sätt att de även kan fylla funktionen hos övriga automatiska bommar som är till för att stänga tunneldelar vid incidenter. I mittbarriären utanför tunnelmynningar skall en automatisk överledningsplats för räddningstjänsten anordnas som skall kunna öppnas på begäran från räddningstjänsten. 2.3.3 Detekteringssystemet Det kommer att finnas två detekteringssystem. Dels mikrovågsdetektorerna som är till för MCS systemet. Dessutom finns stoppdetekteringssystemet. Detta är baserat på videoteknik och är till för att detektera stoppade fordon i tunneldelarna. 2.3.4 VMS-systemet VMS systemet består dels av kontinuerliga, variabla vägvisningsskyltar samt av diskontinuerliga informationstavlor. De variabla vägvisningsskyltarna har till uppgift att leda om trafik vid oplanerade och planerade avstängningar av tunneldelar eller hela tunneln. De diskontinuerliga VMS skyltarna har till uppgift att informera trafikanterna om vägomläggningar och avstängningar. Inom tunneln skall fritextskyltar monteras där man skall kunna informera trafikanterna om incidenter och om tunnelevakueringar. 2.3.5 Trafiksignalsystem Trafiksignalsystemen skall kunna användas dels vid tunnelavstängningar för att prioritera evakuerande trafik upp på ytvägnätet. I högtrafik skall det dessutom kunna användas för att strypa trafikflödet ner i tunnlarna då hastigheterna riskerar bli för låga och risken för köbildning höjs. För att bidra till att säkerställa konceptet för tunnelsäkerhet inom tunnlarna tillkommer rampstyrning på ett antal nedströms liggande påfartsramper som en konsekvens av förlängningen av tunneln som överdäckningen innebär. Det gäller rampstyrning av: Påfartsrampen från Solnabron Ekelundspåfarten Signalsystemet kommer att omfatta trafiksignaler för rampstyrning, trafikdetektering för densamma samt i vissa fall bommar och informationsskyltar. 6(20)

2.4 Övrig utrustning Övrig utrustning är påkörningsskydd för att skydda bomplatser samt fasta vägmärken så som avfartsskärmar på informationsskyltar om motortrafikled. För ovan nämnd trafikstyrutrustning så tillkommer lokala styrutrustningar. Den överordnade styrningen beskrivs i installationshandlingen. 2.5 Omledningsvägnät Trafik skall kunna omledas runt tunneldelarna av flera olika anledningar. Dels för drift och underhållsavstängningar, dels för nödavstängningar av tunneln. 2.5.1 Omledning för Drift & Underhåll Omledningsvägnätet för drift och underhåll antas vara detsamma som idag. Dvs via Liljeholmsbron, Kungsholmen och St Eriksgatan och Norrtull. 2.5.2 Omledning för akuta tunnelavstängningar Omledningsvägnätet för akutavstängningar är till för att snabbt kunna evakuera tillfarter till intunnlingen för räddningstjänstens åtkomst. För trafik till och från Värtan föreslås Norra Stationsgatan som omledningsväg. Detta gör att korsningen vid Torsplan måste förses med variabel vägvisning samt att det är möjligt att komma igenom alla berörda korsningar med 24 m fordon. Dvs avfartsrampen mot Solnabron i östlig riktning, samt alla korsningar mellan Torsgatan och Norrtull. För trafik som skall norrut föreslås Solnavägen och Karolinska vägen för att sedan ansluta till E4 norrut vid Karolinska sjukhuset. Detta gör att man måste komplettera med variabla vägvisningsskyltar på E4 söderut samt vid korsningen Solnavägen/ Karolinska vägen. Korsningen Solnavägen- Karolinska vägen måste även den kunna klara av att 24 meters fordon kör igenom i den aktuella relationen. Det bör även kompletteras med informationsskyltar i antingen korsningen Solnavägen/ Sundbybergsvägen och/eller Solnavägen/Frösundaleden. Vid akuta tunnelavstängningar bör även omledningsvägnätet för driftavstängningar aktiveras. Detta är för att inte övriga anslutningar runt Solnabron skall överbelastas av för mycket trafik och försvåra räddningstjänstens angreppsmöjligheter i området. 2.6 Trafiksystemen till den provisoriska E4/E20 Den provisoriska förläggningen av E4/E20 skall förses med samma trafikstyrsystem som idag sitter på samma sträcka. Det är portaler med MCS signaler samt vägvisningsskyltar. 7(20)

3 Utrymmen 3.1 Fläktstation I Norra länkens infart (i östgående tunnelrör), efter avgreningen mot Eugenia erfordras troligtvis en ny tilluftsstation. Se K-ritning. Preliminär storlek på denna är 200 m³/s och har dimensionen ca B x L x H = 10 m x 40 m x 9 m. Till detta utrymme behövs ett uteluftintag med fri intagsyta av ca 70 m². Ett sådant intag kan t ex utformas som en rektangulär byggnad med ca 30 m² tvärsnittsyta och med intagsgaller åt fyra håll. Se även kapitel 5.4.3.1. 3.2 El- och driftutrymmen ELDU 3.3 TDK-platser ELDU för norr respektive södergående trafik är separerade i två skilda utrymmen. De är orienterade bredvid varandra på tunneltaket omedelbart efter Eugeniatunneln. ELDU för södergående trafik försörjer två stycken tunnelrör, i övrigt är de identiska. Tillträde till dessa ELDU för både personer och för utrustning sker via tunnelrör för södergående trafik från Norrtullsrondellen. Befintliga tunnelrör för Eugenia har sitt ELDU i berget i anslutning till norrgående rör. Befintligt ställverk för matning av Eugeniatunneln kommer att anslutas till nya ELDU ovan tunneltak, ställverket kommer att matas från ett av ELDU med reservmatning från det andra. Det bör uppmärksammas att Eugenia har ett gemensamt befintligt driftutrymme för både norr- och södergående trafik. I tilluftsstationen byggs ett litet ventilerat eldriftutrymme där styrutrustning och frekvensomformare för fläktstationen placeras. I Eugeniatunnelns driftutrymme skall utrymme skapas för placering av tillkommande teknikskåp för uppgradering av Eugeniatunnelns säkerhetstekniska system (Tele-Styr- och Trafik). I mittgalleri finns TDK-platser (Tele, Data, Kommunikation). Platserna är bestyckade med nätverksutrustning (switchar) för kommunikation med driftområdets eldriftutrymme. Apparater, som t ex kameror, telefoner, miljögivare, trafikinformationsskyltar o dyl. är anslutna vid dessa platser. 8(20)

4 Tunnelventilationssystem 4.1 Allmänt Intunnlingsprojektet skapar tre stycken vägtunnlar och en järnvägstunnel. 4.1.1 Vägtunnlarna 4.2 Beräkningar I västlig riktning byggs en förlängning av Norra länken samt en förlängning av Eugeniatunneln. Båda tunnlarna mynnar bredvid varandra ca 75 m väster om Solnabron. I östlig riktning söder om tunnlar för västgående trafik kommer intunnlingen att bygga en gemensam tunnel som efter ca 500 m delar upp sig i två tunnlar. En leder norrut i Eugeniatunneln och en österut mot Norra länken. WSP har utfört beräkningar som underlag till MKB och arbetsplan med följande syften: 1) Ta fram underlag för spridningsberäkningar. Dvs. beräkna utsläppsmängder. Spridningsberäkningarna har därefter genomförts av SLB. Dessa beräkningar visar om och var åtgärder krävs, för uppfyllande av miljökvalitetsnormerna. 2) Beräkningar av föroreningshalter i tunneln. Dessa beräkningar har genomförts för att ta fram ett ventilationskoncept. 3) Preliminära beräkningar för erforderlig fläktkapacitet och dess effektbehov. Dessa är gjorda för fläktstationer samt impulsfläktar för både miljö- och brandgaskontroll. Effektuppgifterna har lämnats som underlag för elkraftdimensioneringen. 4.3 Ventilation av vägtunnelsystemet Tunnlar ventileras av följande anledningar: 1) För att skapa godtagbara halter av föroreningar i tunnelluften (normalventilation) 2) För brandgaskontroll 3) För att minska föroreningshalter i närhet av mynningar 4.3.1 Normalventilation Tunnlarna ventileras med längsgående (longitudinell) ventilation. Detta innebär att uteluft tillförs via tunnelinfarter, mynningar och tilluftsstationer. 9(20)

Luften förs i normalfallet framåt, i trafikriktningen, genom fordonens rörelser, s.k. kolvverkan. Vid lågtrafik är tunnlarna självventilerande. Vid kö och vid brand används impulsfläktar, placerade i tunneltaket, för att skapa en luftström genom tunneln. I sin färd längs tunneln stiger luftföroreningshalten i tunnelluften eftersom luften tillförs avgaser längs sin väg. Tunnelluften, med förhöjda halter av avgaser, avbördas via tunnelmynningar. Vid långa tunnlar måste luftutbytesstationer anordnas. Dessa består av en frånluftsstation och efter denna i trafikriktningen, en tilluftstation. Som ett alternativ till tilluftsstationer kan friskluft tillföras via ramper och impulsfläktar i dess tunneltak. Ett problem som kan uppstå vid tunnelmynningar är att luften i mynningens närhet har så höga halter av avgaser, att Naturvårdsverkets miljökvalitetsnormer (SFS 2001:527 med senaste ändringar från SFS 2007:771) överskrids. Oftast är det dygnsmedelvärdet av föroreningar som är svårast att hålla. Inne i tunneln är halten av kväveoxider från avgaser dimensionerande för ventilationsflödet. I Norra länken har beräkningar gjorts för att halten i tunnelluften av kvävedioxid (NO2) skall hålla sig under 400 µg/m³ (som timmedelvärde). Då fordonssammansättningen och motorerna ser annorlunda ut idag och därmed dess emissioner inte är lika, menar många att NOx är en bättre indikator på tunnelluftens föroreningsgrad. Ett sådant värde skulle i så fall kunna var 5000 µg/m³. Detta motsvarar värdet 400 µg/m³ med 8 % andel av förhållandet NO x /NO 2 i avgaserna. Dessa värden har utgjort dimensioneringskriterierna vid beräkningarna och dimensionering av Norra länkens ventilation. 4.3.2 Brandgasventilation Vid en brand ventileras tunneln genom att ett förutbestämt antal impulsfläktar startas för att skapa en lagom stor luftström (i trafikriktningen) förbi branden. För trafikanter som har blivit stående efter (uppströms) ett brinnande fordon, går det på detta sätt att skapa möjlighet att utrymma till angränsande tunnelrör eller till annan utrymningsväg i en rökfri miljö. Brandgasventilationen dimensioneras för att undvika att röken vid taket går uppströms, mot normal trafikriktningen. När röken kallnar riskerar denna att slå ned mot vägbanan, där evakuerande trafikanter befaras finnas. Ett sådant fenomen brukar även kallas för back-layer och undviks vid en lufthastighet före branden av ca 3-4 m/s (beroende på brandeffekt och tunnelns utformning och lutning). 10(20)

4.4 Normalventilation av västergående trafiktunnlar 4.4.1 Eugenia (E4 söderut) Solnabron Tunneln ventileras med hjälp av impulsfläktar. Dessa för med sig uteluft från infartsmynningen genom tunneln. Tunnelluften lämnar tunneln vid mynningen ca 75 m väster om Solnabron. 4.4.2 Norra länkens utfart (E20) Solnabron I Norra länken, före den tidigare planerade mynningen skall en frånluftsstation byggas. Denna behålls intakt. Där avbördas 300 m³/s av Norra länkens tunnelluft. Frånluftsstationens funktion ändras när Norra stationsområdet intunnlas. Tidigare hade stationens som uppgift att minska föroreningshalterna vid mynningen. Denna funktion ändras till att evakuera luft för att ge plats för frisk luft till tunneln. Friskluft tillförs genom påfartsrampen från Norrtull med hjälp av impulsfläktar. Denna luft späder ut den avgasbemängda luften som kommer från Norra länkens tunnelsystem så att föroreningshalten inne i tunneln hålls under uppställda krav. Tunnelluften lämnar tunneln vid mynningen ca 75 m väster om Solnabron. 4.5 Normalventilation av östgående trafiktunnlar 4.5.1 Solnabron Avgrening före Eugeniatunneln Denna tunneldel tillförs uteluft via tunnelinfarten. I tunneln sitter impulsfläktar för att vid kö och brand föra luften framåt i trafikriktningen. 4.5.2 Avgrening före Eugeniatunneln E4 norrut I denna tunneldel, via Eugeniatunneln, förs huvuddelen av luften (med hjälp av impulsfläktar) som tillförts tunneln vid tunnelinfarten vid Solnabron. Luften avbördas genom tunnelmynningen norr om Eugeniatunneln i närheten av Norra länkens norrgående avfartsramp. 4.5.3 Avgrening före Eugeniatunneln Norra länkens infart (E20) Efter avgreningen mot Norra länken tillförs uteluft via en ny tilluftsstation. Uteluft tillförs även via avfartsrampen mot Norrtull. I denna ramp kommer uteluft att strömma mot trafikriktningen pga undertryck som skapas i sträckan mot och i Norra länken. Flödet ner genom avfartsrampen kan ökas även med hjälp av impulsfläktar. För tunnelmiljön inne i Norra länken är det viktigt att det skapas ett stort luftflöde med låg föroreningshalt in i Norra länkens tunnelsystem. 11(20)

4.5.3.1 Ny tilluftsstation Tilluftsstationens storlek kommer preliminärt att ha kapaciteten 200 m³/s. En detaljprojektering där även Norra länkens tunnelventilationssystem noggrant studeras får visa om detta flöde kan minskas eller i att stationen i bästa fall kan utgå. En sådan tilluftsstation kommer att kräva ett utrymme av ca B x L x H = 10 m x 40 m x 9 m. Till detta utrymme behövs ett uteluftintag med fri intagsyta av ca 70 m². Ett sådant intag kan t ex utformas som en rektangulär byggnad med ca 30 m² tvärsnittsyta och med intagsgaller åt fyra håll. Från uteluftintaget leds luften i kanal, med ca 30 m² tvärsnittsarea, fram till tilluftstationen. Mellan tilluftstationen och tunneln leds luften i kanal, med ca 30 m² tvärsnittsarea, och blåses in i tunneln via öppningar i tunneltaket eller i tunnelvägg. Tilluftstationen består av tilluftsfläkt, ljuddämparbafflar före och efter fläkten, samt elektrisk utrustning, så som frekvensomformare och styrutrustning. 4.6 Föroreningshalter utanför tunnelmynningarna Spridningsberäkningar från SLB visar att intunnlingen medför förbättringar av närmiljön. Dock fås föroreningshalter som överstiger miljökvalitetsnormerna vid tunnelmynningarna väster om Solnabron och norr om Eugeniatunnlarna. För att undvika att människor exponeras för dessa halter finns flera alternativa lösningar: 1) Förlängning av tunnelrören förbi områden med bebyggelse. 2) Uppförande av byggnader som skärmar av föroreningarna. Luftintag till sådana byggnader tas från avskärmad del. Uteluftintag kan troligtvis även ske från taknivå. Av luftmiljöskäl och med hänsyn till buller bör sådana hus utföras med täta och inte öppningsbara fönster. 3) Avstå från byggnation nära tunnelmynningarna. 4) Anlägga frånluftstationer med avluftstorn före mynningarna. Deras uppgift är att avbörda förorenad tunnelluft innan den når mynningen och föra upp denna till en högre höjd där föroreningshalterna späds ut. Frånluftsstationer är utrymmeskrävande och kan vara svåra att integrera i bebyggelsen varför alternativ 4 inte förordas. Dessutom drar frånluftstationer stora energiförbrukningar. 4.6.1 Frånluftstation Storleken på en frånluftstation beror på vilket luftflöde som erfordras. 12(20)

Antag att luftflödet 400 m³/s krävs för att innehålla luftkvalitetsnormen. För detta krävs ett ungefärligt utrymme med storleken ca B x L x H = 20 m x 40 m x 5 m. Om frånluftsstationen inte kan byggas direkt ovanför tunneln byggs en kanal, ca 50 m² tvärsnittsyta, fram till fläktstation. Efter fläktstationen leds luften i en lika stor kanal till ett avluftstorn (ca 50 m² tvärsnittsyta) som mynnar ovanför bebyggelsen. 5 EL- och teletekniska system 5.1 Kanalisation Huvudkanalisation anordnas i mittgalleri som bildas mellan tunnelrören av norr- och sydgående trafik. Utrymmet är 1,5m brett och delas av i två nivåer för att särskilja kablagen mellan tunnelrören. Tillträde till galleriet sker via utrymningsvägarna som är orienterade mellan tunnelrören samt från El- och driftutrymme (ELDU) uppe på tunneltaket. På var sida i tunnelrörens tak anordnas kanalisation för i huvudsak belysning. I vägren i respektive tunnelrör anordnas kanalisation via ett rörsystem där mittgalleri inte kan nyttjas. För nödbelysning och nödtelefoner i anslutning till utrymningsvägar anordnas kanalisation till mittgalleri för sammankoppling. För nödbelysning och nödtelefoner som ej ansluter till mittgalleri anordnas kanalisation i vägg eller i barriärelement. Kanalisation i det nordligaste tunnelröret för trafik söderut har inte kontakt med mittgalleri varför kanalisation anordnas med kabelstegar i tak och ingjuten rörinstallation i tak/väggar samt i vägren. Kanalisation för inkommande högspänningsserviser utförs i samråd med energileverantör. Kanalisationen sammankopplas med Norra Länken. 5.2 Krafttekniska system Elkraftbehovet bedöms till c:a 4 MVA, fördelat enligt följande: ELDU-N, Eldriftutrymme för matning av installationer i tunnel (1st) för norrgående trafik1600 kva (690V) samt 630 kva (400V). ELDU-S, Eldriftutrymme för matning av installationer i tunnlar (2st) för södergående trafik 1600 kva (690V) samt 630 kva (400). Matning till ELDU-N och ELDU-S levereras av Fortum (11kV) eller Vattenfall (22kV). I nuläget är det oklart vilken nätägare som slutligen har koncession för området. Matning kommer att utföras via två separata system. 13(20)

De två matande systemen kan förses med automatisk nätomkoppling. (Detta är inte beslutat ännu.) Till mottagningsstationen ansluts ELDU-N och ELDU-S i slinga, vilket innebär att varje ställverk har två brandseparerade matningsvägar. Genom att ställverken utförs i enfaskapslat och cellindelat utförande innebär det också mycket hög säkerhet mot personskada och kortslutning. Befintligt abonnemang 400V till Eugeniatunneln avslutas och belastningen ansluts till ELDU-N med reservmatning från ELDU-S. För reservkraftförsörjning av intunnlingen anordnas P-plats för mobilt reservkraftaggregat invid ELDU i tunnelrör för södergående trafik från Norrtulls cirkulationsplats. Samtliga tekniska säkerhetssystem såsom nöd- och utrymningsbelysning, tele, styr och trafik är UPS-matade med batteriback-up. Vid placering av eldriftutrymmena skall särskild hänsyn tas så att spridning av elektromagnetiska fält inte påverkar miljöer där människor vistas under längre perioder, t.ex. bostäder och kontor. 5.3 Belysningstekniska system Systemets huvudkomponenter och placering Belysningssystemet skall omfatta: Armaturer i trafikutrymmen, utrymningsvägar och ledningskulvertar. Luminansmätare. Belysningscentraler. Principiell utformning 5.3.1 Trafikutrymmen Belysningssystemet för trafikutrymmen är indelat i: Vägbelysningen i trafikutrymmen skall utgöras av lysrörsarmaturer. Vid nattbelysning i trafikutrymmet är 50 % av lysrören tända i samtliga armaturer för vägbelysningen. Vid dagbelysning i trafikutrymmet är 100 % av lysrören tända, och infartsbelysningen är aktiverad. Infartsbelysningen i trafikutrymmet skall utgöras av högtrycksnatriumarmaturer och är ämnad att dagtid mildra omställningen från yttre ljusförhållanden till tunnelns vägbelysning och sitter installerad i tunnelns tröskel- respektive övergångszon, som tillsammans utgör en adaptationssträcka. Reservbelysningen i trafikutrymmet utgör en del av vägbelysningen, cirka 25 % av dagsteget. 14(20)

Utrymningsbelysning i trafikutrymmet skall utgöras av armaturer som sitter på samma sida som dörrar till utrymningsvägar. De ökar den visuella ledningen mot nödutgångarna och tänds vid brandlarm och/eller spänningsbortfall. Utrymningsskyltar med belysning i trafikutrymmet skall utgöras av genomlysta skyltar och alltid vara tända. (Matas med UPS i 60 min.) Roterande utrymningsljus i trafikutrymmet sitter placerade på toppen av utrymningsskyltarna med belysning ovanför samtliga dörrar till utrymningsvägar, och är ämnade att påkalla uppmärksamhet vid en utrymningssituation eller vid öppning av dörr mot trafikutrymmet. (Matas med UPS i 60 min.) Konstnärlig belysning omfattning utreds vidare. 5.3.2 Utrymningsvägar Allmänbelysningen i utrymningsvägar är utförd med lysrörsarmaturer. Utrymningsbelysning är utformad som en del av allmänbelysningen och är alltid tänd. Utrymningsskyltar med belysning i utrymningsvägar är genomlysta skyltar och är alltid tända. 5.3.3 Mittgallerier Allmänbelysningen i mittgallerier skall vara utförd med lysrörsarmaturer. Utrymningsbelysningen i mittgallerier skall utformas som en del av allmänbelysningen och alltid vara tänd. Utrymningsskyltar med belysning i mittgallerier skall vara genomlysta skyltar och alltid vara tända. En belysningsarmatur i varje hjälprum skall vara försedd med inbyggt nödljusaggregat/ackumulator. 5.3.4 Fläktstationer Omfattning utreds vidare. 6 Teletekniska system 6.1 Telefonsystem För att trafikanter som behöver hjälp i en nödsituation skall kunna komma i kontakt med Trafik Stockholm, så finns hjälptelefoner placerade i utrymningsvägar och i trafiktunneln. För att användandet skall vara så enkelt 15(20)

som möjligt så räcker det med att lyfta luren och invänta svar från Trafik Stockholm. När telefonlur lyfts av så kommer bästa kamera att kopplas upp hos den som svarat i Trafik Stockholm så att han/hon kan få en överblick av situationen. 6.2 Passerkontrollsystem Passerkontrollsystemet används för att ge personal som är behörig tillträde till utrymmen som är låsta för allmänheten, i första hand tekniska utrymmen. Om försök till intrång sker till ett låst utrymme så larmas Trafik Stockholm och bästa kamera kommer att kopplas upp hos operatören som då får en överblick av situationen, och kan vidta lämpliga åtgärder ex. larma bevakningspersonal och polis samt informera Vägassistans. 6.3 Radiosystem Radiosystemets uppgift är i första hand att se till att radiokommunikation i tunnelsystemet är möjlig för blåljusmyndigheter såsom polis, räddningstjänst, väghållare m.m. Systemet används även för mobiltelefoni för bl.a. trafikanter som befinner sig i tunnlarna. Utöver detta så används systemet även för återutsändning av program från Sveriges Radio och privata radiostationer, vilket gör det möjligt för trafikanterna att fortsätta att lyssna på det radioprogram man lyssnade på innan man åkte in i tunneln. För information om händelser i tunneln kommer Trafik Stockholm att kunna bryta pågående (privat)radioprogram som distribueras i tunneln, Information kan t.ex. vara att hela eller delar av tunneln stängs på grund av olycka. 6.4 Brandlarmsystem 6.5 PA-system Brandlarmssystemets uppgift är att snabbt upptäcka var brand har uppstått, och på så sätt möjliggöra en effektiv räddningsinsats som minimerar skador på människor och egendom. Brandlarm finns i samtliga utrymmen såsom trafiktunnlar, utrymningsvägar, tekniska utrymmen m.m. Om en bilbrand inträffar så skickas larm till Trafik Stockholm med uppgift om var bilen befinner sig samtidigt som bästa kamera kopplas upp hos operatören som får en överblick av situationen, och kan vidta lämpliga åtgärder ex. larma räddningstjänst och polis samt informera Vägassistans. PA-systemet består av högtalare i utrymningsvägar. Systemets uppgift är att lämna säkerhetsmeddelanden till trafikanter som befinner sig i utrymningsvägar och som inte kan nås av meddelande via radio eller trafikskyltning. 16(20)

6.6 Meddelandesystem Meddelandesystemet omfattar endast centralutrustning, och består av digitala meddelandeenheter med förinspelade röstmeddelanden. Olika röstmeddelanden skickas ut till högtalare och bilradio beroende på vad för slags händelse som inträffat, och information om var händelsen inträffat. Exempel på meddelande kan vara att informera om trafikolycka eller bilbrand i tunneln. 6.7 ITV-system ITV-systemets uppgift är att med kameror övervaka trafiken i tunnlarna, och överföra TV-bilder till Trafik Stockholm. Systemet är ett hjälpmedel för Trafik Stockholm att kunna göra rätta bedömningar vid ev. olyckor, köbildningar m.m. och starta eventuella trafikåtgärder samt räddningsinsatser. Tunnlarna är försedda med heltäckande kameraövervakning, så vid en händelse kommer alltid den kamera som bäst övervakar det område där händelsen inträffat, att föreslås för Trafik Stockholms operatörer. Exempel på händelser där bästa kamera alltid föreslås för Trafik Stockholm är bl.a. brandlarm, stillastående fordon, hjälptelefon m.m. 6.8 Lokalt GCP Lokalt GCP är ett fiberoptiskt datanät som förläggs mellan samtliga eldriftutrymmen för överföring av data, bild och ljud, dels inom Norra station, och dels till Trafik Stockholm. De flesta tekniska system ansluts till lokalt GCP och på så sätt finns all information då tillgängligt överallt inom anläggningen. Möjligheten att ansluta sig och ta del av informationen kan ske på samtliga datauttag i anläggningen och beror endast på vilken behörighet man har i nätverket, och inte till vilket uttag som man har kopplat in sig på. För kommunikation inom ett driftområde finns även ett lokalt datanät som kommunicerar mellan Eldriftutrymmens nätverksutrustning (switchar) Teknikkiosk och TDK-platser. 17(20)

7 Styr- och övervakningssystem Styr- och övervakningssystemet används för att styra och övervaka alla installerade system i tunneln och ovan mark. Styr- och övervakningssystemet möjliggör även för operatörer i anläggningen och TS (Trafik Stockholm) att manuellt styra och övervaka anläggningen. I anläggningen finns två ELDU, en för norr- respektive södergående trafik. I mittgalleri finns TDK-platser placerat och ovan mark finns teknikkiosk placerad. Alla installerade system i tunneln och ovan mark såsom el, tele, vvs, tunnelventilation, VA-anläggning och trafiksystem ansluts via ELDU, Teknikkiosk eller TDK-platser. Dessa två ELDU ansluts mot Norra länkens styr- och övervakningssystem via det lokala datanätet. För att få mer information vad som ingår i dessa olika installerade system läs då under respektive teknikområde t ex EL-TEKNISKA SYSTEM, VVS- TEKNISKA SYSTEM m.m. All kommunikation mellan TS och Norra länken sker via Vägverkets globala datanät. För kommunikation inom tunneln och ovan mark mellan ELDU (El- och driftutrymmen), TDK-platser (Tele, Data, Kommunikation) och Teknikkiosk används lokalt datanät. Nya och befintliga styr- och övervakningssystem i Eugenia ansluts till Norra länkens styr- och övervakningssystem. 18(20)

8 VVS-tekniska System 8.1 Systemets uppgifter VVS-systemet har till uppgift att säkerställa miljökraven i El- och driftutrymmen (ELDU). Detta innefattar att: Uppfylla miljö- och komfortkrav som ställs, samt att i övrigt erbjuda väl fungerande lokaler. Ventilera utrymmen enligt krav samt att kyla utrymmen med värmeöverskott på ett säkert sätt. Värma utrymmen vid behov. Erbjuda ett rationellt system för sanitära installationer och kylfunktioner. 8.2 Systemets huvudkomponenter och placering VVS-systemen omfattar VS-system och luftbehandlingssystem placerade i driftutrymmen under mark. El- och driftutrymmen för nya tunnelsystemet är placerade ovanpå tunneltaket. I tilluftsstationen placeras El- och styrrum. 8.3 Principiell utformning El- och driftutrymmen för intunnlingen ventileras via uteluftsschakt med luftintag ca 3 m ovan mark och ett schakt som mynnar i fläktrummet i anslutning till El- och driftutrymmena. ELDU-N som försörjer tunnelrör för norrgående trafik har ett luftflödesbehov av 6,6 m³/s vilket ger ett schaktbehov på 2 m² och en gallerarea på 4 m². ELDU-S som försörjer tunnelrören för södergående trafik har ett luftflödesbehov av 6,0 m³/s vilket ger ett schaktbehov på 2 m² och en gallerarea på 4 m². Lämpligen anordnas ett centralt placerat luftintag, gemensamt för både ELDU-N och ELDU-S. Schaktbehov 4 m² och gallerarea 8 m². Totalhöjd ovan mark ca 5 m. Ventilationsanläggningen för El- och driftutrymmen består av aggregat innehållande blandningsdel, filter, tilluftsfläkt, kylbatteri, frånluftsfläkt, spjäll samt kanaler don mm. Aggregatet har till uppgift att tillföra uteluft i erforderlig mängd samt att kyla och efter behov värma lokalerna. 19(20)

Kylningen sker i första hand med uteluft. När utetemperaturen är högre än 25 C används stadsvatten som kylmedel. Avluft leds via frånluftsfläkt, kanalsystem med dubbla brand-/brandgasspjäll till trafikutrymme. En elluftvärmare, placerad i installationsutrymmet, värmer vid behov returluften för uppvärmning av lokalerna via kanalsystemet. Ett nödkylaggregat bestående av spjäll, kylbatteri och fläkt är anslutet till ventilationsanläggningen och använder stadsvatten som kylmedel. Batterirummet har ett separat cirkulations aggregat med kylbatteri, fläkt och elbatteri. Tappvatten erhålls via stadsvatten. El/styrrum i tilluftsstationen ventileras med uteluft, filter och fläkt. Avluft åter till tilluftsstationen. 8.4 Brandtekniska installationer i driftsutrymmen Ventilationskanaler mellan driftutrymmen och trafikutrymme är avskiljda med brand-/brandgasspjäll klass EI60. Brand-/brandgasspjäll har automatisk stängningsfunktion, kopplat till rökdetektor i brandlarmsanläggningen. Vid rök i rum eller i kanalsystemet stoppar fläktar och brand-/brandgasspjäll stänger. Vid brand i tunnlar skall brand-/brandgasspjäll stänga. Brand-/brandgasspjäll motioneras var 48:e timme. Vid motionering av spjäll i ELDU alterneras spjällen så alltid ett av brand-/brandgasspjällen är öppet. 8.5 Fasta vattensläcksystem i vägtunnlar Sektionsaktiverande vattensläcksystem med öppna sprinklerhuvuden, så kallade Delugesystem, installeras i vägtunnlarna. Dimensionering utförs för två eller tre samtidigt aktiverade sektioner. Sektionsventilerna, så kallade delugeventilerna, ansluts till släckvattenhuvudledning i ledningskulvert. Vattenförsörjningen till släckvattenhuvudledningen försörjs av minst två säkra vattenkällor. Släcksystemen skall aktiveras med tunnelns branddetekteringssystem automatiskt. Systemen skall kunna fjärrstyras manuellt, både aktivering och avstängning. 20(20)