Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Produktion: Enetjärn Natur AB 2013 Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete
Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Brattberget Vindkraft AB genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga i början av 2014. I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Följande personer har medverkat i utredningen: Charlotte Nauclér projektledare och beskrivningar. Andreas Bernhold - beskrivningar av naturmiljöer och fåglar. Johan Lindberg kvalitetsgranskning. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets framsida: Utsikt från berget Vithatten mot projektområdet Brattberget i väster. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2
Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...4 1 Inledning...5 1.1 Sökanden... 5 1.2 Syfte med MKB... 5 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning... 5 1.4 Om samrådsprocessen... 6 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar...7 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen...9 2.1 Lokaliseringsalternativ... 9 2.2 Nollalternativ... 12 2.3 Beskrivning av huvudalternativet... 13 3 Landskapets värden och förutsättningar...17 3.1 Analys av det omgivande landskapet... 17 3.2 Omgivande områden av riksintresse...19 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdet... 21 3.4 Friluftsliv...24 3.5 Kulturmiljö...24 4 Rennäringens förutsättningar... 25 4.1 Översiktligt om Mausjaure sameby... 25 4.2 Markanvändning och årscykel... 25 4.3 Mausjaure samebys markanvändning i närområdet... 25 5 Mark och vatten...27 5.1 Skogs- och jordbruk... 27 5.2 Berg, grus och mineral... 27 5.3 Vattentillgångar... 27 6 Samhällsförutsättningar... 28 6.1 Arvidsjaur kommun...28 6.2 Bygden kring projektområdet...28 6.3 Luftfarten...28 7 Skadeförebyggande åtgärder...30 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning... 31 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild... 31 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer... 31 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen... 31 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer... 31 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser... 31 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen... 31 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen... 31 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter... 31 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden... 31 7.11 Åtgärder för att begränsa risker... 31 8 Bedömda konsekvenser...32 8.1 Metodik... 32 8.2 Klimat- och miljöeffekter... 33 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen...34 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer...34 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden...35 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna...36 8.7 Konsekvenser för friluftslivet...38 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön...38 8.9 Konsekvenser för rennäringen...38 8.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser...38 8.11 Konsekvenser för luftfartens intressen...39 8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning...39 8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer...39 8.14 Konsekvenser under byggskedet... 40 8.15 Säkerhet... 40 9 Uppföljning... 41 Källor... 42 3
Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 4
1 Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 Inledning övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Projektområdet Brattberget ligger i Arvidsjaurs kommun, ca 40 km sydost om huvudorten. I området råder goda vindförhållanden och Brattberget Vindkraft AB vill därför utreda förutsättningarna för vindkraft. Det sker bl.a genom de samråd som hålls samt upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som behandlar både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att i början av 2014 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftanläggningen Brattberget, med upp till 17 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med samrådsredogörelsen att biläggas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Brattberget Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Anders Nilsson Brattberget Vindkraft AB c/o Kraftö Vind 182 32 Danderyd Brattberget Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Kraftö AB. Kraftö bildades 2007 och har huvudkontor i Stockholm samt 12 anställda. Kraftö projekterar vindkraftanläggningar i hela Sverige genom att verka för lokal förankring och långsiktiga lösningar för miljö, markägare, närboende, kommun och bolaget. Kraftö har sedan starten 2007 utvecklat en portfölj om 1000 MW. De har även fem tillståndsgivna vindkraftprojekt som står inför byggnation med en samlad installerad effekt på ca 344 MW. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar 5
1av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom projektområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på rennäring. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Brattberget Vindkraft AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Brattberget. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Arbetet med projekt Brattberget har pågått sedan 2010. Sedan dess har både tekniska utredningar samt inventering av djur- och naturvärden utförts. Parallellt med det arbetet har en dialog förts med sakägare i projektet i syfte att förankra projektet samt finna lösningar som minimerar konflikter med andra intressen. 6
1 Då det bedöms av största vikt att undvika konlikt med dessa näringar har bolaget i ett tidigt skede tagit I Arvidsjaur kommun har Brattberget Vindkraft AB identifierat ett flertal näringar som särskilt viktiga. kontakt med dem för inledande dialog. De identifierade näringarna är; rennäring i form av Mausjaure sameby turism biltestningsverksamheten Arvidsjaur flygplats försvaret Bolaget kommer att avsätta medel från projektet för markägare, sameby, återbäringen till närområdet och utvecklingsstöd till kommunen som helhet. Delar av bygdemedelen kan t.ex. verka för att utveckla den lokala turistnäringen. För att finna den bästa utformningen på bygdemedlen har det skapats en arbetsgrupp med representanter från de närliggande byarna Järvträsk, Södra Sandträsk, Stöverberg/ Högheden och Glommersträsk samt representanter från kommunen. Denna arbetsgrupp har träffats för att diskutera utformningen och formulerat ett avtal som nu ligger för behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Dessa bygdemedel skall gå till närboende till projektet samt kommunen som helhet och utgör inte del av den ersättning som markägare i projektet och samebyn erhåller. Vid den inledande dialogen inför samråd har inga motsättningar påträffats. I den färdiga MKB:n kommer här att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: 7
1 Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. 8
2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen 2 Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Brattberget Vindkraft AB kartlägger vindförhållandena genom vindmätningar med sodar vid Brattberget. Två sodar har placerats ut, en nordost och en sydväst om toppen på Brattberget. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. Här beskrivs hur Kraftö AB gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Kraftö AB:s arbete med att välja ut områden som anses som lämpliga för anläggning av vindkraftsker i stort i tre steg. I ett första steg undersöks planförhållanden och vindkarteringar för att lokalisera områden som har goda vindförutsättningar samt är planlagda som lämpliga för vindkraft. Rent praktiskt genomförs det med hjälp av MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen som innebär en kartläggning av vindpotentialen i Sverige. I steg två undersöks motstående intressen på lokal nivå samt möjligheten att teckna arrendeavtal med markägare. I det fall lokala markägare visar intresse av att arrendera ut ett område som är tillräckligt stort för att etablera en vindkraftanläggning och inga uppenbara motstående intressen identifieras, går projektet vidare till nästa steg. I det tredje steget mäts vinden på plats genom att sodar placerats ut på lämpliga platser i området. Vindmätningarna kan verifiera den tidigare kartläggningen av vindförhållanden. För att säkerställa att den planerade vindkraftanläggningen inte konkurrerar med lokala intressen utförs även inventeringar och utredningar av natur- och kulturvärden samt platsens djurliv i form av bl.a. fåglar och fladdermöss. I det här steget undersöks även möjligheten att ansluta vindkraftparken till det befintliga elnätet samt möjligheten att transportera vindkraftverk till projektområdet. 9
2De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 10. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara minst 7 m/s på 100 m höjd och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Brattberget Vindkraft AB med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. Urval av alternativa lokaliseringar När tänkbara områden för anläggning av vindkraft har lokaliserats enligt de tre stegen utförs ett urval av områdena. Urvalet sker baserad på vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. Motstående intressen i Brattbergets Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft När det gäller nätanslutningen görs först en bedömning om det finns tillgänglig kapacitet i närliggande elnät vartefter en bedömning görs av hur dyr nätanslutningen skulle komma att bli. Det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna tittar man bl.a. på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju mer kostsam nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk måste kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Områdena med goda förutsättningar prioriteras före övriga områden. När Brattberget Vindkraft AB sedan går vidare med planeringen av enskilda projekt börjar man således med områden med bäst förutsättningar enligt beskrivningen ovan. Brattberget är ett av dem. Vindmätningar som utförs i området vid Brattberget bekräftar att vindförhållandena klarar kraven för vad som krävs för områden som utpekas som riksintresse för vindkraft. Redogörelse för alternativa lokaliseringar I detta avsnitt kommer förutsättningarna vid Brattberget och alternativa lokaliseringar att beskrivas mer ingående. De alternativa lokaliseringar som kommer att beskrivas är följande; Aspliden, Arvidsjaurs kommun Kullberget-Granliden, Örnsköldsviks kommun Glesskallberget, Örnsköldsviks kommun 10
Brännberget, Vindelns kommun 2 11
2.2 Nollalternativ I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Brattberget inte kommer till stånd. 12
2.3 Beskrivning av huvudalternativet 2 I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, projektområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Vindkraftanläggningen är planerad ca 40 km sydost om Arvidsjaur i Norrbottens län. Projektområdet ligger på ca 330-515 m ö.h. och utgörs av de tre höjderna Brattberget, Järvmyrberget och Granliden på ca 515, 435 respektive 445 m ö.h. I stort sett hela projektområdet består av barrskog på svagt till kraftigt sluttande mark, med några mindre, smala våtmarkspartier och bäckar i svackor och dalar. Totalt planeras upp till 17 vindkraftverk inom projektområdet med en maximal totalhöjd på 220 m. Projektområdet har god potential för vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få dokumenterade motstående intressen. Enligt Arvidsjaur kommuns utställningshandling för vindbruksplanen daterad 2011-02-14 är Brattberget utpekat som lämpligt för vindkraft. Då Brattberget inte var med i det första samrådet för vindkraftsplanen valde kommunen dock att inte ta med området i antagandehandlingen för vindbruksplanen daterad 2011-09-19, då planen riskerade att överklagas på grund av formaliafel. Arvidsjaur kommun har således inte tagit ställning till Brattbergets lämplighet för vindkraft. Projektområdet Den beskrivning av projektområdet som görs i MKB:n grundar sig på Brattberget Vindkraft ABs beslut att ansöka om fri rörlighet inom projektområdet. Det innebär att bolaget här inte presenterar en fast placering av vägar och vindkraftverk utan ett troligt utbyggnadsscenario som kan komma att förändras under samrådsprocessen och som ett resultat av genomförda inventeringar och utredningar. Det troliga utbyggnadsscenariot som beskrivs i MKB:n visar på förutsättningarna för att uppföra en vindkraftanläggning inom utredningsområdet med hänsyn till de värden som finns där. Placeringen av vindkraftverken är utförd på ett sådant sätt att riktvärdet på 40 db(a) för ljudnivåer utomhus vid bostadshus inte överskrids. De förändringar som kan komma att bli aktuella vad gäller placering och utförande av vindkraftverk och vägar kommer att regleras av de åtaganden som Brattberget Vindkraft AB förbinder sig till, bl.a. vad gäller buller- och skuggutbredning samt naturvärden. Åtagandena kommer att beskrivas i kap 7 och är en förutsättning för den konsekvensbedömning som kommer göras i kap 8. Även de fotomontage och utredningar för buller och skuggor som genomförs är baserade på det troliga utbyggnadsscenario som presenteras här och i MKB:n. 13
2 Ü Projektområde Brattberget 130822 Trolig placering av vindkraftverk 130809 0 1 km 1 Troligt utbyggnadsscenario för projektområdet Brattberget. Placeringen av verk är utförd på ett sådant sätt att riktlinjer för ljudnivåer vid bostadshus inte överskids. 14
2 I samband med uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 verk i Strömsunds kommun har en studie Arbetstillfällen Projektering och anläggningsfas gällande skapade arbetstillfällen genomförts (Energimyndigheten, 2009). Utifrån denna studie har ett prognosverktyg skapats som kan beräkna antalet arbetstillfällen som en vindkraftpark kan ge upphov till. Prognosverktyget baseras på en undersökning av samtliga aktörer och samtliga genomförda arbetsmoment som krävts vid byggnationen av vindkraftparken. För att beräkna arbetstillfällen för vindkraftparker av en annan storlek än Havsnäs har antagandet gjorts att vissa arbetsmoment ökar linjärt med ökande antal vindkraftverk, medan andra arbetsmoment inte genererar fler arbetstillfällen beroende på parkens storlek. Detta prognosverktyg har använts för att beräkna antal årsarbeten för den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget med upp till 17 vindkraftverk. Förutsättningarna för både projekt Havsnäs och Brattberget får anses likvärdiga då båda är lokaliserade i skogslandskap i Norrlands inland samt att gravitationsfundament planeras som fundament även inom Brattbergets projektområde. Två skillnader mellan projekten är att transporter till Brattberget beräknas ske från Skelleftehamn samt att spänningen i överläggande nät är 130 kv. I Havsnäs fall transporterades vindkraftverken 130 mil på väg samt att spänningen i överliggande nät är 220 kv. Resultatet baserat på 17 vindkraftverk blir drygt 350 årsarbeten inkl. multiplikatoreffekt (samhällstjänster som mat etc.) under bygg- och projekteringsfasen fördelade enligt tabell 1 på sidan 16. Enligt rapporten för Havsnäs var 25 procent av dessa lokala eller regionala arbeten. Driftfas Under de två första åren som Havsnäs vindkraftpark varit i drift har det skett en uppföljning av behovet av personal. Resultatet är att det på årsbasis krävs 18,5 heltidstjänster för löpande service, drift och underhåll av vindkraftverken, ägarservice för skötsel av vindkraftparken, byggnader, underhåll av vägnät och elnät samt multiplikatoreffekt (Strömsunds kommun, 2013). Detta innebär 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk. Vindkraftparken sysselsätter totalt 12,15 lokalt heltidsanställda, exkl. multiplikatoreffekt. Omvandlat till Brattberget Vindkraft ABpark innebär det 4,4 lokalt heltidsanställda på årsbasis exkl. multiplikatoreffekt. Detta ska ses som en fingervisning för de arbetstillfällen som den planerade vindkraftanläggningen kan komma att medföra. 15
2Tabell 1. Beräkning av antal arbetstillfällen för den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget baserat på Strömsund kommuns studie för uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 vindkraftverk. Arbetsmoment Antal verk Årsarbeten Kommentar Förprojektering 17 18 Vindmätning, MKB Ledning, styrning 17 58 Design, kvalitet Bygg och anläggning 17 36 Vägar, fundament, servicebyggnad Infrastruktur 33 kv 17 24 Markläggning kabel, friledning Teknikbyggnad 17 25 Turbinbrytare, ställverk, mätning/övervakningssystem Mottagningsstation 17 8 Ställverk, kontrollrumsbyggnation, installation transformator Transformator 17 4 Tillverkning, transport, installation Vindkraftverk 17 161 Tillverkning, transport, montering, drifttagning Anpassning 17 9 Elnätsanslutning Kommunikation 17 9 Bredband Övrigt 17 8 Direkt arbete under byggfas Totalt 17 359 16
3 Landskapets värden och förutsättningar3 I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Brattberget med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. 3.1 Analys av det omgivande landskapet I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Det omgivande landskapet har en tydlig nordväst-sydostlig orientering efter senaste inlandsisens framfart. Själva Brattberget (ca 515 m ö.h.) är tillsammans med Gallejaurmassivet i söder (517 m.ö.h) och Vithatten i öster (510 m.ö.h) tre tydligt markerade bergsområden i det annars låglänta sjö- och våtmarkslandskapet längs Skellefteälvens- och Petikåns dalgångar. Gallejaurstrukturen har en intressant geologisk historia och består av ett cirkelrunt granitområde på ca 1 kvadratmil, beläget mellan sjöarna Gallejaur och Järvträsk. Graniten är omgiven av ett cirkelrunt område av ultrabasisk gabbro, vilket bl.a. omfattar den största delen av Brattbergets projektområde. Berget har sitt ursprung från en meteorit på 2-2,5 km radie som en gång orsakade en stor krater på över 5 mils radie i området. Gallejaurstrukturen som den ser ut idag är den centrala upphöjning som bildas när jordskorpan fjädrar tillbaka vid nedslagsplatsen. De största sjöarna i landskapet varierar något i höjd över havet, från Sandträsket på 2 Vy över landskapet med skogsbeklädda höjder och mellanliggande vidsträckta dalar med sjöar och våtmarker. 17
352 m ö.h. (ca 5 km nordväst om projektområdet) till Bredträsket på 293 m ö.h. (ca 6 km sydost om området). Järvträsket ligger på 324 m ö.h. Landskapet är skogsdominerat med inslag av myrmarker och kuperingen som gör det småbrutet med en mosaik av större och mindre sjöar, våtmarker och skogsklädda höjder och åsar. Landskapet kring Brattberget ligger i sin helhet över högsta kustlinjen (HK), vilket innebär att terrängen sedan istiden legat ovanför havsnivån. Det avspeglar sig i att markerna kring projektområdet i huvudsak är morändominerade med inslag av sand, grus och isälvssediment i lägre liggande partier längs älvar och större åar och torv i de större våtmarksområdena. Längs Skellefteälvsfåran går ett stråk med sedimentära bergarter, såväl skiffer och sandsten som konglomerat. I stort sett hela projektområdet vid Brattberget består av morän. Berggrunden består i norr av omväxlande sura och basiska vulkaniter och i söder av Gallejaurstrukturen med äldre granit omgiven av ultrabasisk gabbro och diabas. Huvuddelen av projektområdet, de centrala och östra delarna, ligger på denna ultrabasiska berggrund, vilket ofta medför en något mer näringsrik jord och en rikare flora. De nordvästra delarna av projektområdet har en berggrund av sura vulkaniska bergarter, d.v.s. mer näringsfattiga bergarter. Projektområdet ligger inom den vegetationszon som kallas för den mellanboreala, en zon som domineras av barrskogar med inslag av asp och björk (se faktaruta). I naturgeografiskt hänseende ligger området i regionen norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter (32c), en region som karaktäriseras en omväxlande topografi med lågproduktiva barrskogar på moränjordar samt myrmarker på torvjordar (se faktaruta). I det omgivande landskapet finns inga större brukade odlingsmarker utan endast enstaka små hävdade ytor i de närliggande byarna, bl.a. i Järvträsk, Södra Sandträsk och Glommersträsk. Förutom den närbelägna byn Järvträsk med ca 60 fasta invånare och ungefär lika många fritidsboende, är området glesbefolkat där små byar och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med de bebyggda platserna. Den nästan uteslutande markanvändningen i det omgivande landskapet är skogsbruk, vilket präglat naturmiljön på ett påfallande sätt, där olika bestånd och kalhyggen bildar ett lapptäcke i landskapet. Landskapet nyttjas också av rennäringen. 18
3.2 Omgivande områden av riksintresse 3 I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i projektområdets omgivning. Inom projektområdet för vindkraft vid Brattberget finns inga riksintressen. I omgivningarna inom ca 10 km radie från projektområdet finns fem naturreservat, två kulturreservat och 8 olika typer av riksintressen; riksintresse för kultur riksintresse för naturvård riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden riksintresse för rennäringen (detta redogörs i kapitel 4) riksintresse för vattendrag riksintresse för vindbruk riksintresse för väg riksintresse för värdefulla ämnen Inom 10 km från projektområdet finns även fyra våtmarker av högsta naturvärde enligt den nationella våtmarksinventeringen, VMI. Tabell 2. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från Brattbergets projektområde. ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) till Brattbergets projektområde 1 Petikån, Rörträsk Riksintresse kulturmiljövård (KRO24044a) Kulturreservat (AC01) Längs Petikån har man sedan lång tid tillbaka konstruerat översilningssystem för att förbättra slåtterängarna. I området finns spår i form av bl.a. fördämningsanordningar och trärännor. 9 2 Tjärnheden Riksintresse naturvård (N42) Område med lösa avlagringar. 7 3 Övre Petikån Riksintresse naturvård (N43) Område med bevarandevärd flora, myr och vattendrag 7 4 Västra Åliden/ Missenträsk/ Vithattsmyrarna Riksintresse naturvård (NRO24035) Information tillkommer under MKBarbetet. 5 5 Petikån Riksintresse naturvård (NRO24033) Information tillkommer under MKBarbetet. 4-11 19
3ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) till Brattbergets projektområde 2 Gallejaur Riksintresse kulturmiljövård (K6) miljövård ryms delar av området av Inom riksintresseområdet för kultur- 2,5-9 riksintresse för naturvården, naturreservatet i sin helhet och delar av Riksintresse naturvård (N62) kulturreservatet. Kulturreservat (2014200) Naturreservat (NR2013950) Natura 2000-område (SE0820740) Naturreservatet består i stort av naturskogsartad gammal skog med storvuxna tallar som brukats sparsamt av den närbelägna byn Gallejaur. Förekomsten av död ved, spår av bränder och förekomst av lavar ger en känsla av orördhet. I angränsning till naturreservatet finns kulturreservatet med Gallejaurs gamla, timrade gårdsbebyggelse med tillhörande åkrar och ängsmarker. Byns utveckling avstannade på 1960-talet då Gallejaur Kraftverk bygdes. Reservatet är delat i två delar mellan gårdsmiljön och slåtterängarna vid Bergmyran. 6 Fågelmyrkölen Riksintresse naturvård (NRO24030) 7 Malån Riksintresse vattendrag 8 Byskeälven Riksintresse vattendrag Delar av kulturreservatet är utpekat som Natura 2000-område p.g.a. att det hyser naturtyper som finns upptagna i art- och habitatdirektivet. Information tillkommer under MKBarbetet. Information tillkommer under MKBarbetet. Information tillkommer under MKBarbetet. 9 7 9 8 Storsandberget Naturreservat Lågfjällsområde med skogsbeväxta sluttningar och kala toppar. Skogen utgörs till stor del av brandpräglad naturskog av gran med varierande inslag av tall. 8 9 Vithattasmyrarna Naturreservat Vidsträckta och mycket varierade våtmarksområden med rikt fågelliv och inslag av rikkärr. Här finns spår av myrslåtter som pågick fram till mitten av 1900-talet. 6 10 Bergmyrbäcken Naturreservat Gammal granskog som i stort sett är opåverkad av det moderna skogsbruket och har ett stort inslag av död ved och vedsvampar. 2 11 Svartliden- Whitberget Naturreservat Urskogsartad gran och barrblandskog med förekomst av hänglav och äldre sälgar. Skogen bär spår av tidigare bränder. 4 20
3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdet 3 För projektområdet vid Brattberget har ett flertal inventeringar och utredningar genomförts. Utredningarna kommer att biläggas MKB:n. Nedan följer en redogörelse samt en sammanfattning av slutsatserna av de genomförda inventeringar. Särskild inventering av projektområdets olika naturmiljöer och fågelförekomster inkl. inventering av tjäder samt sammanställning av känd kunskap Kungsörnsinventering bestående av både spelflyktsinventering och häckningsinventering Riskbedömning för fladdermöss Projektområdet omfattas av själva Brattberget (ca 515 m ö.h.) samt de två mindre höjderna Järvmyrberget i väster (ca 435 m ö.h) och Granliden i söder (ca 445 m ö.h). Området ligger ovanför högsta kustlinjen och morän är därför den dominerande jordarten. Mindre torvmarker finns i anslutning till våtmarkerna inom projektområdet. Små partier med berg i dagen i form av klippor, hällmark och lodytor finns utmed de brantaste delarna av Brattbergets nord- och sydtopp. 3 Större delen av projektområdet Brattberget består av ensartad produktionsskog, här av tall på Järvmyrbergets sydsluttning. I bakgrunden sjön Järvmyrträsket. 4 I de mindre, naturskogsartade bestånden på Brattbergets nordsida finns rikligt av död ved som bidrar till de mycket höga naturvärden som den här delen av projektområdet bedöms hysa. 21
3 Skog Projektområdet utgörs nästan uteslutande av barrskog som brukas för skogsproduktion. Tall är det dominerande trädslaget, särskilt i de större arealerna av unga produktionsskogar, vilka tillsammans med nyupptagna hyggen dominerar området. De få äldre, föga påverkade skogsbestånd som finns utgörs framför allt av mindre områden av flerskiktad barrnaturskog med stort inslag av gamla, grova tallar, företrädesvis i de övre, brantare delarna av Brattberget. I dessa äldre, mer opåverkade skogsbestånd finns höga naturvärden i form av gamla träd, död ved, äldre lövträd samt rikligt med hänglavar. Våtmarker Inom projektområdet finns inga större våtmarker. De våtmarksområden som finns består i första hand av smala kärrstråk i svackor och dalar. Flertalet av våtmarkerna är påverkade av skogsbruk i form av dikning och avverkning, vilket resulterat i en igenväxningsprocess och avsaknad av död ved. Det finns dock ett antal opåverkade och mindre påverkade våtmarkspartier med höga naturvärden knutna till en variationsrik våtmarksflora och lövrika sumpskogsmiljöer. Sjöar och vattendrag Sjöar och större vattendrag saknas i projektområdet. 5 I anslutning till de naturskogsartade områdena på Brattbergets nordsluttning finns ett backkärr som är opåverkat av skogsbruk eller dikning. 22
Fågelliv vid Brattberget Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i skogsmark i denna del av landet. Arter som är knutna till våtmarker är sällsynta. Den art som i första hand kan komma att påverkas av en vindkraftetablering är fjällvråk, vilken häckar i projektområdets östra gränsområde. Övriga utpekade arter som kan tänkas påverkas är de som är knutna till områdets kvarvarande gammelskogsområden, t.ex. tretåig hackspett och lavskrika. Påverkan bedöms dock som liten under förutsättningar att hänsyn tas till de naturvärdesklassade objekt som pekats ut vid naturvärdesinventeringen. En av de arter som skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering är kungsörn NT. Den uppmärksammas särskilt på grund av att deras livsmiljö ofta sammanfaller med goda vindlägen. Arten har dessutom en sen könsmognad och långsam reproduktionstakt, vilket innebär att även små förluster kan ge stort genomslag i populationen. En riktad spelflyktsinventering för kungsörn utfördes under våren 2012 och följdes upp med en häckningsinventering med sökning efter boplats under sommaren 2012. Inget bo har hittats inom projektområdet och enligt inventeringarna är det inte heller troligt att det finns något örnrevir på platsen. Däggdjur Vad gäller vanligare däggdjur i projektområdet och dess närhet förekommer rikligt med älg, räv, skogshare och ekorre. Man kan även stöta på ren, rådjur, lo NT, björn och mård. Björnstammen är god i området och ett björnide lokaliserades bl.a. i samband med en kungsörnsinventering sommaren 2012 på berget Svartliden, söder om Järvträsket. Projektområdet ligger vidare inom den del av Norrbottens län som har en fast reproducerande stam av lodjur NT. Vidare förekommer mindre däggdjur som hermelin, småvessla och olika sorkarter i varierande antal mellan olika år. För fladdermusförekomst har ingen fältinventering genomförts, men en riskbedömning med uppgifter om bedömda förekomster och risker har utförts under 2012. Enligt bedömningen gör den nordliga breddgraden, de dominerande produktionsbarrskogarna och bergkullterrängen med sina berg och vidsträckta myrområden att det är osannolikt att oväntade fladdermusarter förekommer i området. Nordisk fladdermus är den enda art som kan tänkas uppehålla sig i området eller göra mindre flyttrörelser genom det. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt inter nationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. 3 23
3.4 Friluftsliv Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skidåkning m.m. kommer också att beskrivas. De närmaste områdena av riksintresse för friluftslivet är Byskeälven ca 20 km mot nordöst och det långsträcka sjösystemet Åman och Skatan ca 35 km mot sydväst. I sjön Järvträsk, som närmast 150 m söder om projektområdet, finns det mycket goda förutsättningar för fiske. I mars-april varje år arrangeras t.ex. pimpeltävlingen Järvträsknappet som brukar locka ett stort antal besökare och resultera i hundratals kilo fångad fisk. Järvträsket har dessutom varit värd för SM i mete under både 2009 och 2011. Själva projektområdet med Brattberget och de mindre höjderna Järvmyrberget och Granliden kan nyttjas för jakt, svamp- och bärplockning, skoteråkning och rekreation. Projektområdet är till stora delar lättillgängligt via ett flertal skogsbilvägar som leder upp mot Brattberget. 3.5 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. En särskild kulturmiljöutredning med sammanställning av känd kunskap för projektområdet och det omgivande landskapet har tagits fram för projektområdet Brattberget under 2012/2013. Kulturmiljöutredningen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. I projektområdets gränsområde finns ett fåtal registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Det gäller framför allt fångstgropar och tjärdalar, men det finns även rester av en kvarn i sydväst. Utanför projektområdet finns ett flertal fornlämningar som härstammar både från det samiska brukandet av området men även nybyggarnas odlingslandskap. Lämningar som påträffats i omgivningarna och ortsnamn tyder på att det kan finnas fornlämningar i projektområdet. 24
4 Rennäringens förutsättningar 4 Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en presentation av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning. Här kommer också att ges en redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. Projektområdet för vindkraft ligger inom Mausjaure samebys åretruntmarker. 4.1 Översiktligt om Mausjaure sameby Mausjaure är en skogssameby som bedriver renskötsel i Norrbottens län från Storavan i nordväst ner till kusten vid Skelleftehamn i sydost. Åretruntmarkerna finns i Arvidsjaurs kommun, medan de mer östliga vinterbetesmarkerna finns i Norsjö och Skellefteå kommuner. Mausjaure sameby har 5 registrerade renskötselföretag och högsta tillåtna renantal är av Länsstyrelsen i Norrbottens län fastställt till högst 3500 djur i vinterhjorden. 4.2 Markanvändning och årscykel Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. För att ge en bra förståelse för hur en vindkraftanläggning kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet i övrigt kommer det att göras en redogörelse nedan för de svårigheter som finns inom samebyns nuvarande marknyttjande inom hela dess betesområde. 4.3 Mausjaure samebys markanvändning i närområdet Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Samråd kommer att hållas med representanter från Mausjaure sameby i syfte att få underlag för en sådan beskrivning. Områden av riksintresse för rennäringen Projektområdet Brattberget är i både norr och söder omgivet av riksintresseområden för rennäringen. Strax söder om projektområdet går en flyttled i nordvästlig-sydostlig riktning över Gallejaurdammen och norr om länsväg 518 finns ett område med flyttled, trivselland och uppsamling från Högheden och 25
4vidare mot nordväst. Avståndet till det närmaste området av riksintresse för rennäringen är som minst ca 1,2 km. Viktiga områden för rennäringen Många områden inom samebyns marker är viktiga för rennäringen utan att vara utpekade som riksintresse. 26
5 Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver 5 Mark och vatten de förutsättningar som råder i området kring Brattberget med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 5.1 Skogs- och jordbruk Projektområdet utgörs nästan uteslutande av skogsmark. Marken är i privatägd. Tall är det dominerande trädslaget, särskilt i de större arealerna av unga produktionsskogar, vilka tillsammans med nyupptagna hyggen dominerar området. Projektområdet kan nås via skogsbilvägar från nordväst, öst och sydväst. Inom projektområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byn Järvträsk ca 500 m söder om projektområdet. 5.2 Berg, grus och mineral Undersökningstillstånd finns för ett flertal områden runt projektområdet. Närmast projektområdet ligger Sandberget ca 2 km norr ut. Den närmaste beviljade bearbetningskoncessionen finns för Svartliden ca 5,5 km i samma riktning. Inom 5 km från projektområdet finns två naturgrustäkter. 5.3 Vattentillgångar Projektområdet berörs inte av någon vattentäkt och här finns inga brunnar. 27
6 Samhällsförutsättningar Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger ca 40 km sydost om Arvidsjaur i Arvidsjaurs kommun. 6.1 Arvidsjaur kommun Arvidsjaur kommun är till ytan 6 126 km 2. Kommunen har ca 6456 invånare och befolkningstätheten är ca 1,14 invånare/ km 2. I kommunen finns de tre tätorterna Arvidsjaur, Glommersträsk och Moskosel varav Arvidsjaur är huvudort i kommunen. Det finns även fyra småorter, varav Järvträsk strax söder om projektområdet är en. Arbetsmarknaden domineras av skogsindustrin, turistnäringen och den offentliga sektorn med bl.a. regementet. I kommunen finns även verksamhet för biltestning i vinterklimat. 6.2 Bygden kring projektområdet Bebyggelsen i landskapet runt den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget finns i huvudsak i byn Järvträsk som närmast ca 150 m söder om projektområdet. I övrigt finns bebyggelsen inom 5 km från projektområdet i Högheden, Stöverberg, Södra Järvträsk, Stenbacken och Södra Sandträsk. Det finns även spridda enstaka hus. På större avstånd, ca 5-10 km från Brattbergets projektområde, finns Moräng, Glommersträsk, Missenträsk, Gallejaur, Grundträsk, Långträsk och Sandfors. Glommersträsk som är kommunens näst största tätort ligger ca 7 km från projektområdet. 6.3 Luftfarten I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget ligger ca 40 km från Arvidsjaur flygplats i nordväst. Projektområdet är således beläget inom flygplatsens MSA-yta. För flygplanens navigering i luft- 28
6 rummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 29
7 Skadeförebyggande åtgärder I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till sådana åtgärder räknas: bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer begränsning av markskador i anläggningsskedet val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer m.m. 30
7 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.11 Åtgärder för att begränsa risker 31
8 Bedömda konsekvenser I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser redovisas för en rad aspekter. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. 8.1 Metodik Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Brattberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Brattberget Vindkraft AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Rennäringen är en komplex och storskalig markanvändning för vilken det är svårt och sällan rättvisande att använda generella bedömningsgrunder som belyser konsekvensernas omfattning. Det centrala i detta temaavsnitt är belysa effekter och konsekvenser, samt föra ett resonemang kring omfattningen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: 32
8 Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en Påverkan förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att merarbete uppstår för renskötare. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 3. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas, rennäringen redovisas inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 8.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. 33