Gruppstation för vindkraft på Verkanliden i Storuman kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft på Verkanliden i Storuman kommun, Västerbottens län Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Produktion: Enetjärn Natur AB

2 Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Fred Olsen Renewables AB genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga i augusti I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Omslag: Ungskog på Verkanliden i utredningsområdet för vindkraft. Samtliga fotografier: Fred. Olsen Renewables AB om inte annat anges. Miljökonsekvensbeskrivningen för den planerade vindkraftsanläggningen vid Verkanliden tas fram av Enetjärn Natur AB på uppdrag av Fred. Olsen Renewables AB. Följande personer medverkar i utredningen: Karolina Selstam projektledning; beskrivningar och bedömningar Tove Hägglund utredare; beskrivningar och bedömningar Anne Walkeapää utredare; beskrivningar och bedömningar Johan Lindberg expertstöd Anders Enetjärn kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Kartor som nyttjas i detta MKB-utkast, där ej annat framgår, publiceras med medgivande från Lantmäteriet: Copyright Lantmäteriet Medgivande I2012/1308 2

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Lokaliseringsalternativ Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö Rennäring Översiktligt om Vapsten sameby Markanvändning och årscykel Vapsten samebys markanvändning i närområdet Mark och vatten Skogs- och jordbruk Berg, grus och mineral Vattentillgångar Vindresurser Samhällsförutsättningar Storuman kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfarten Försvaret Skadeförebyggande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser under byggskedet Säkerhet Uppföljning...37 Källor Bilagor

4 Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 4

5 1 Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 Inledning övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Verkanliden utredningsområde för vindkraft ligger i Storuman kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Fred. Olsen Renewables AB vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att till augusti 2013 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Verkanliden, med upp till 30 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Fred. Olsen Renewables AB. Företagets kontaktperson är: Johanna Söderström Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan Umeå Fred. Olsen Renewables AB är ett dotterbolag till Fred. Olsen Renewables AS som ägs av Bonheur (50 %) och Ganger Rolf (50 %), båda noterade på börsen i Oslo. Förutom förnyelsebar energi bedrivs inom koncernen rederiverksamhet med tankers och kryssningsfartyg samt kontrahering av oljeriggar för oljeprospektering. Fred. Olsen Renewables har varit verksamma inom vindkraftsbranschen sedan Idag projekterar bolaget till land och till havs för vidare utbyggnad i Storbritannien, Norge, Irland och Sverige. Fred. Olsen Renewables AS äger och driver över 130 vindkraftverk med en samlad effekt om ca 320 MW. Ytterligare 194 MW är under uppförande och ca 2500 MW finns i projektportföljen Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 5

6 11.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB:n är ett dokument som redogör för projektet och dess konsekvenser. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna för rennäringen. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Fred. Olsen Renewables kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Verkanliden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 6. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 6

7 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Verkanliden kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. 1 Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år I juni 2009 beslutade riksdagen om en ordentlig revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. 7

8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Fred. Olsen Renewables kartlägger vindförhållandena genom vindmätningar på Verkanliden. För såväl Inre som Yttre Verkanliden har korttidsmätningar med SODAR genomförts som ett första steg. I november 2010 restes även en 100 meter hög vindmätmast på Yttre Verkanliden i syfte att få en långtidsserie. Den sammantagna bilden i nuläget är att vindförutsättningarna är goda och att en vindkraftetablering kan motiveras. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur FORAB gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Bra vindförhållanden är en grundförutsättning för vindbruk. Vindens produktionsförmåga är således det första som studeras i en lokaliseringsutredning. För att identifiera områden med goda vindförhållanden har Fred. Olsen Renewables använt sig av datamodellering utifrån historiska vinddata. Vad som är ekonomiska vindlägen kan sedan variera något beroende på bl.a. avstånd till infrastruktur och landskapets topografi. Utöver vindförhållanden tar karteringen efter vindbruksområden hänsyn till ett dussintal andra variabler, bland annat planförhållanden, utpekade motstående intressen och områdenas storlek. För denna kartering används bl.a. GIS-data. Utifrån denna övergripande analys väljs sedan områden ut som anses intressanta att studera närmare. Redogörelse för alternativa lokaliseringar I detta avsnitt kommer några alternativa lokaliseringar till Verkanlidenprojektet att beskrivas lite närmare. 8

9 2.2 Nollalternativ 2 I detta avsnitt kommer det beskrivas vad konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Verkanliden inte kommer till stånd. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet I detta avsnitt kommer den planerade anläggningen beskrivas. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Vindkraftanläggningen är planerad på de två närliggande bergen Inre och Yttre Verkanliden i Storumans kommun i Västerbottens län, se lokalisering i figur 1. Inre Verkanliden är en 9,5 km 2 stor högplatå, belägen m ö.h. och Yttre Verkanliden är en 3,6 km 2 högplatå belägen m ö.h. Utredningsområdet vid Inre Verkanliden täcker högplatån och sträcker sig åt norr ner i dalgången på ca 425 m ö.h. Utredningsområdet vid Yttre Verkanliden omfattar höjden och de övre delarna av bergets östsluttning. Många av topparna i närliggande landskap har en höjd på mellan m. Utredningsområdet ligger ca 13 km sydväst om tätorten Storuman i Västerbottens inland. Totalt planeras upp till 30 vindkraftverk med en maxhöjd på 210 m. Ansökan kommer att göras enligt boxmodellen, d.v.s. att vindkraftverk och tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom verksamhetsområdena, förutsatt att gällande restriktioner för ljud, skuggor etc. hålls. Detta förenklar den slutgiltiga optimeringen genom att det finns möjlighet att inom ramen för tillståndet flytta vindkraftverken. Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få dokumenterade motstående intressen. Storuman kommun antog ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft. I planen pekas lämpliga och olämpliga områden för vindkraft ut. Verkanliden finns inte utpekat som ett lämpligt område i planen. Detta kan bero på att Verkanliden i det grova vinddata som användes vid framtagandet av planen inte bedömdes ha tillräcklig vindresurs för att pekas ut som ett lämpligt område. 9

10 2 Utredningsområde km Ü 1 Lokaliseringen av utredningsområdet Verkanliden i Storuman kommun.. 10

11 3 Landskapets värden och förutsättningar3 I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Verkanliden med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. 3.1 Analys av det omgivande landskapet I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Topografin i det omgivande landskapet är kuperat och karaktäriseras av bergkulleslätter, d.v.s. väl avgränsade bergkullar som omges flacka dalgångar. Merparten av bergskullarna har höjder på ca m öh. Ett antal berg öster om utredningsområdet når över 700 m öh. Storskaligt uppvisar lanskapet en tydlig nordväst- sydostlig-riktning som markeras av de stora dalgångarnas och vattendragens riktning och som till viss del förstärkts genom erosion och deposition under de senaste nedisningarna, då isarnas huvudsakliga rörelseriktning varit från nordväst åt sydost. Lokalt kring utredningsområdet saknas dock denna tydliga riktning. Verkanliden består av två relativt flacka höjder, Inre Verkanliden och Yttre Verkanliden, som ligger m ö.h, respektive m ö.h. Inre Verkanlidens högsta topp ligger också 570 m ö.h. och höjdplatån följer den övergripande strukturen i landskapet som är utdragen i en nordvästlig-sydostlig riktning. Yttre Verkanlidens högsta topp är ca 560 m ö.h. och har inga distinkta toppar utan upplevs som ett relativt flackt berg med en mjukt avrundad topp. Höjdområdet är utdraget i en nord-sydlig riktning. Bergens flacka karaktär gör att de inte avgränsas tydligt mot omgivningen. Berggrunden domineras av sura bergarter. Jordlagret på bergkullar och höjder består till övervägande del av morän, som på bergens övre delar bitvis är tunt med berg i dagen. I de flacka dalgångarna finns vidsträckta småkuperade moränbacklandskap där moränryggar utgör höjdlägen som omges av torvmark i de lägre liggande delarna. Endast en liten del av jordlagret i de omgivande dalgångarna utgörs av sedimentmarker och då vanligen i form av åsar. Hela utredningsområdet ligger väl över högsta kustlinjen. Höjderna är skogsklädda och landskapet domineras av barrskogar, de flesta hårt brukade. Olikåldriga, väl avgränsade bestånd bildar ett lapptäcke i lanskapet. En stor del av skogen utgörs ungskog eller 11

12 3hyggen. Andelen odlad mark i det omgivande landskapet är mycket liten och flera av tidigare odlade marker är idag under igenväxning. Myrmarker förekommer allmänt i dalgångarna samt i mindre dalgångar på bergkullarna. Stora myrkomplex breder ut sig i sänkorna i de moränbacklandskap som finns i dalgångarna kring Verkanliden. Utredningsområdet ligger inom den mellanboreala vegetationszonen och i den naturgeografiska region som kallas norra Norrlands barrskogsområden och bergkulleslätter. Omgivande områden av riksintresse I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns två naturreservat och fem olika typer av riksintressen; riksintresse för rennäringen, riksintresse för naturvård, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden, riksintresse för vindbruk, samt riksintresse för väg Riksintressen för rennäringen redogörs för i kap 4. Övriga riksintresseområden redovisas i tabell 1 och åskådliggörs figur 2 (ID hänvisar till markering på kartan). 12

13 Utredningsområde 10 km buffertzon Riksintresse för naturvården # # # # # # # Natura # 2000 Naturreservat Myrskyddsplanen VMI klass 1 VMI klass 2 Riksintresse för rennäring Riksintresse för kulturmiljövården Ü Riksintressant väg Riksintresse för vindbruk km 2 Riksintressen inom 10 km från utredningsområdet Verkanliden.Markerade områden i kartan förklaras i tabell 1. 13

14 3Tabell 1. Områden av riksintresse inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 2. ID Namn Skydd Värde Avstånd (km) 1 Väg 45 Riksintressant väg Viktig infrastruktur. 4 2 Gråtanbergets naturreservat Natura 2000, naturreservat Naturreservatet består av en mosaik av moränhöjder med mellanliggande kärr, mossar och tjärnar. Här finns höga naturvärden i form av våtmarker, björkskog och högvuxen urskogsartad granskog. 5 3 Skarvsjömyrarna Riksintresse för naturvården 4 Stormyran Riksintresse för naturvården Skarvsjömyrarna utgörs av stora hydrologiskt intakta blöta strängblandmyrar och strängflarkkärr med välutbildade flarkgölsystem. Här finns sumpskogar, sumpkärr, mossar samt soligena och topogena kärr. Området hyser mycket höga ornitologiska värden. Stormyran är geovetenskapligt intressant då det ligger i ett lobformat skredärr i flack moränmark där skred normalt inte sker, Skredet kan ha orsakats av unga förkastningsrörelser i berggrunden Liden-Sikkisjöberget Riksintresse för naturvården Utpräglad sydväxtbergsvegetation finns i sydbranterna. Där, på sin nordligaste lokal i landet, förekommer bl. a. alm på några isolerade platser. 7 6 Luspberget Naturreservat I naturreservatet finns urskogsartade tall- och granskogar där flera sällsyna arter påträffats. 9 7 Lubbsberget Riksintresse för vindbruk Område med bra vindförhållanden

15 3 De skogliga naturvärdena har inventerats av Miljötjänst Nord AB på Yttre Verkanliden sommaren Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet och på Inre Verkanliden under sommar och höst Sedan dess har projektområdet för Inre Verkanliden utökats något varför en kompletterande naturvärdesinventering kommer att utföras under En kungsörnsinventering som omfattade både Inre och Yttre Verkanliden genomfördes under våren 2010 och under sommaren 2010 skedde en häckfågelinventering på Inre Verkanliden. Inventeringarna genomfördes av Miljötjänst Nord AB. En ny kungsörnsinventering kommer även att genomföras under våren Naturvärdesinventeringen för Inre Verkanliden från 2010 och den kompletterande naturvärdesinventeringen från 2013 kommer att utgöra bilagor till MKB:n. Nedan följer en sammanfattning av de sedan tidigare kända naturvärdena samt slutsatserna från de genomförda inventeringarna. Skog Utredningsområdet består till största del av skogsmark. Skogsmarken nyttjas till största delen för skogsproduktion och stora områden på Inre och Yttre Verkanliden utgörs av ungskog och hyggen. Naturinventeringen som är utförd på Inre Verkanliden visar att området i stora delar håller granskog med vissa till mycket höga naturvärden. De allra högsta värdena (klass 1) är framförallt lokaliserade till redan utpekade områden i form av biotopskydd/nyckelbiotop. Där är skogen i princip opåverkad och hyser ett stort antal rödlistade arter/signalarter för skyddsvärd skog. I övrigt finns det stora områden 3 En stor del av skogsmarken på Verkanliden utgörs av hyggen och ungskogar. 4 Doftticka är en av de rödlistade arterna som påträffats inom områden med höga naturvärden på Inre Verkanliden. 15

16 3med skog där människans påverkan inte är betydande (klass 2), där det är relativt vanligt med rödlistade arter/signalarter och sporadiskt finns även rödlistade arter såsom rynkskinn NT, doftskinn NT och doftticka NT (se faktaruta om rödlistan). Naturvärdesinventeringen på Yttre Verkanliden visar att det finns få skogliga värden inom området. Skogen är hårt brukad och utgörs till allra största delen av hyggen och ungskog. Värden knuten till äldre Utredningsområde Biotopskydd Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde enligt Skogsstyrelsen VMI klass 1 VMI klass 2 0 1,5 3 km Ü 5 Kända naturvärden inom och i närhet till utredningsområdet på Verkanliden. Copyright Lantmäteriet CA 2010/

17 skog finns inom ett mindre bestånd i den östliga delen av området och även på branten i den norra delen av området. Våtmarker Inom utredningsområdet finns flera mindre våtmarker. Våtmarkerna har inte ingått i naturvärdesinventeringarna och är inte sedan tidigare kända för att hysa höga naturvärden. Sjöar och vattendrag Två större sjöar finns söder om utredningsområdet, Yttre Verkansjön respektive Inre Verkansjön. Yttre Verkansjön är ca 57 ha stor och Inre Verkansjön har en yta på ca 222 ha. En mindre tjärn, kallad Oxögat, finns belägen inom projektområdet uppe på Yttre Verkanliden. Från Oxögat rinner en mindre bäck, i ostlig riktning, ner mot Storbäcken. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt inter nationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Det finns även tre mindre, icke namngivna tjärnar uppe på Inre Verkanliden. En mindre bäck, rinner från Inre Verkanliden, ner mot Inre bäcken, som i sin tur rinner från Inre Verkansjön till Yttre Verkansjön. Fågelliv Fågelinventeringen vid Inre Verkanliden visade på vissa arter kopplade till äldre skog men en i övrigt relativt ordinär fågelfauna. Under inventeringen observerades sammanlagt 37 arter. En del intressantare lokaler påträffades vid Inre Verkanliden t.ex. häckningsplatser för tretåig hackspett i det västra biotopskyddet och i den sydvästra nyckelbiotopen. Generellt sett finns det lämpliga födosöksområden för tretåig hackspett på stora delar av berget. Andra noteringar var lavskrika, gärdsmyg och häckande hökuggla. Stora delar av området har lämpliga sommar- och förhöstbiotoper för tjäder. Kungsörn Kungsörn är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom 6 Häckning av tretåig hackspett NT observerades inom ett av de biotopskyddade områdena på Inre Verkanliden. 17

18 3att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark. Kungsörn är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. Under inventeringen observerades inga kungsörnar vilket tydde på att det inte skedde någon häckning vid Verkanliden och att det inte ingick i något kungsörnsrevir. En känd häckningsplats finns emellertid ca 8 km från höjdområdena och det är möjligt att det inventerade området ingår i utkanten av det reviret. Däggdjur Vad gäller djurlivet så finns det i området gott om älg. Allmännare skogsarter såsom räv, hare och ekorre antas förekomma. I samband med naturinventeringen noterades även ett björnide i anslutning till projektområdet vid Inre Verkanliden och spår efter björn vid Yttre Verkanliden. Det aktuella utredningsområdet utgör ingen typisk miljö för fladdermöss beroende på dess höjdläge i landskapet och att platsen domineras av skogsbruk, men Stenbergsfäbodarna skulle kunna utgöra en möjlig boplats. 7 Ett björnide påträffades under inventeringen i anslutning till Inre Verkanliden 18

19 3 Avsnittet om friluftslivets förutsättningar i området kommer att utvecklas genom kontakter med 3.3 Friluftsliv lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skidåkning m.m. kommer också att beskrivas. Det finns inget riksintresse för rörligt friluftsliv inom eller i anslutning till utredningsområdet och för närvarande känner man inte till några speciella sevärdheter och/eller turistaktiviteter inom eller i anslutning till utredningsområdet. Jakt efter högvilt och småvilt sker i området och det förekommer även bär och svampplockning. Yttre Verkanliden ingår i Skarvsjöbyns viltvårdsområde med flertalet medlemmar. På Inre Verkanliden har markägarna organiserat sig i två olika jaktlag och det är i huvudsak markägarna själva som jagar inom området. Stenbergsfäbodarna, söder om utredningsområdet vid Inre Verkanliden, används som samlingslokal för ett av jaktlagen. Sjöarna Inre Verkansjön och Yttre Verkansjön används i viss utsträckning för fiske av lokalbefolkningen. 3.4 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. En särskild kulturmiljöutredning med sammanställning av känd kunskap för utredningsområdet och det omgivande landskapet kommer att tas fram. Kulturmiljöutredningen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Inom utredningsområdet finns inget riksintresse för kulturmiljö och inga kända kulturlämningar. Det finns dock två fäbodar, Stenbergsfäbodarna, vid Inre Verkansjöns norra strand. Dessa är dock inte registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister eller Skogsstyrelsens Skog & Historia-projekt. Utöver fäbodarna så rymmer trakten närmast utredningsormådet få kulturlämningar, se figur 8. 19

20 3 Utredningsområde Riksintresse för kulturmiljövården! Fornminnen km Ü 8 Kända kulturmiljövärden i omgivningarna till utredningsområdet Verkanliden.. 20

21 4 Rennäring 4 Rennäringen är en av de verksamheter som påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en presentation av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning. Här kommer också att ges en redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. Utredningsområdet för vindkraft ligger inom Vapsten samebys vinterbetesmarker. 4.1 Översiktligt om Vapsten sameby Vapstens sameby har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Storumans och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober 30 april, finns i kommunerna Lycksele, Vindeln, Bjurholm, Vännäs, Umeå och Nordmaling. I Vapsten finns enligt Sametingets hemsida åtta renskötselföretag och det högsta tillåtna renantalet är 6500 djur i vinterhjorden. Samebyns ordförande är Lars Anders Ågren. 4.2 Markanvändning och årscykel Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. För att ge en bra förståelse för hur en vindkraftanläggning kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet i övrigt kommer det att göras en redogörelse för de svårigheter som finns inom samebyns nuvarande marknyttjande inom hela dess betesområde. 4.3 Vapsten samebys markanvändning i närområdet Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Fred. Olsen Renewables kommer att genomföra en särskild rennäringsutredning tillsammans med Vapsten sameby i syfte att få underlag för en sådan beskrivning. Områden av riksintresse för rennäringen Flyttleder av riksintresse för rennäringen ligger norr och söder om utredningsområdet. 21

22 5 Mark och vatten Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Verkanliden med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 5.1 Skogs- och jordbruk Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs och brukas i huvudsak av privata skogsägare. Som en följd av det intensiva skogsbruket finns det ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar i området. Vägar leder fram till och i in i de olika verksamhetsområdena. Områdena är således tillgängliga för fortsatt, kontinuerligt brukande av skogen. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. 5.2 Berg, grus och mineral Nordväst om Inre Verkanliden finns ett undersökningstillstånd för mineral, se figur 9. Detta område är benämnt Näsvattnet nr 4 och överlappar utredningsområdet för Inre Verkanliden med ett par hundra meter. En naturgrusförekomst finns belägen strax norr om utredningsområdet. 5.3 Vattentillgångar Inom utredningsområdet finns inga vattenskyddsområden. Eventuella tillgångar på grundvattenförekomster inom utredningsområdet att beskrivas i MKB:n. 5.4 Vindresurser Utredningsområdet på Verkanliden har genom kort- och långtidsmätningar visat sig ha en hög medelvindhastighet och goda förutsättningar för vindbruk. 22

23 3 Utredningsområde 10 km buffertzon Riksintresse för vindbruk Vattenskyddsområde Undersökningstillstånd Torvkoncession Naturgrusförekomst km Ü 9 Naturresurser i omgivningarna till utredningsområdet Verkanliden.. 23

24 6 Samhällsförutsättningar Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Utredningsområdet för den planerade vindkraftanläggningen ligger i sydöstra delen av Storuman kommun, ca 13 km från tätorten Storuman. Utredningsområdet ligger även nära gränsen till Vilhelmina kommun ca 4 km från kommungränsen. 6.1 Storuman kommun Storuman kommun är en av landets till ytan största kommuner, ca km 2, och befolkningen uppgår till ca invånare, vilket innebär en befolkningstäthet på ca 0,84 invånare per kvadratkilometer. Befolkningen bor framförallt i tätorten Storuman, men ett stort antal byar finns spridda längs vägarna E12 och E45. Befolkningstrenden är nedåtgående med en allt ökande medelålder. Den huvudsakliga sysselsättningen i kommunen är inom vård och omsorg, som efterföljs av utbildning, tillverkning och utvinning samt handel. 6.2 Bygden kring utredningsområdet Bebyggelse är framförallt lokaliserade norr och öster om utredningsområdet. Närmast belägna större byar är Skarvsjöby, ca 6-7 km öster om projektområdet och Långsjöby, ca 7-12 km nordväst om utredningsormådet. I närområdet (inom 3 km) finns följande mindre byar/bebyggelse; Näsvattnet, Västerhiske, Granhem, Nymyrliden och Verksamheten. 6.3 Luftfarten I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. 24

25 6 Här kommer det beskrivas hur den planerade vindkraftanläggningen på Verkanliden förhåller sig till Specifikt om luftfartens intressen kring Verkanliden MSA-ytorna för Storuman, Vilhelmina och Lycksele flygplatser. 6.4 Försvaret Samråd kommer ske med Försvarsmakten angående eventuell militär verksamhet i området. 25

26 7 Skadeförebyggande åtgärder I detta kapitel kommer de åtgärder att beskrivas som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till sådana åtgärder räknas: - bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden - åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer - begränsning av markskador i anläggningsskedet - bortval av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer - m.m. 26

27 7 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.11 Åtgärder för att begränsa risker 27

28 8 Bedömda konsekvenser I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser redovisas för en rad aspekter. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. 8.1 Metodik Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning på Verkanliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Fred. Olsen Renewables kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. 28

29 8 Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller Effekt förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 2. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas, rennäringen redovisas inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 8.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En 29

30 8snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vindkraftanläggningen på Verkanliden bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 30

31 8 Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Finns andra befintliga eller planerade vindkraftanläggningar i utredningsområdets närhet kommer också de kumulativa effekterna på landskapsbilden att beskrivas. Även hinderbelysningen kommer att behandlas. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. Utredningsområdet ligger på Inre och Yttre Verkanliden, som är två av flera bergkullar i omgivningarna omgivna av breda och flacka dalgångar på ca 400 m ö.h. Bergen sträcker sig ca 570 respektive 560 m ö.h., vilket gör att vindkraftverk placerade på bergen kommer att vara väl synliga från det omgivande landskapet. I vissa väderstreck kommer sikten mot vindkraftanläggningen dock att skymmas av mellanliggande bergkullar. Det omgivande landskapet domineras av skogsmark med få utblickar mot Inre och Yttre Verkanliden. Vindkraftverk placerade på Verkanliden kommer dock att synas väl från omgivningar med öppen sikt - sjöar och trädfria myrar - i de omgivande dalgångarna. Det gäller främst Inre Verkansjön, Näsvattnet, Lubbträsket och Sabotsjön. God sikt mot vindkraftanläggningen kommer även att finnas från de högre belägna delarna av de övriga berkullarna i omgivningarna. Bebyggelsen är gles i det närmast omgivande landskapet och permanentboende finns framförallt på över 10 km avstånd. Storuman är den närmsta tätorten och härifrån kommer vindkraftanläggningen att synas. På grund av det stora avståndet, ca 13 km, kommer den dock inte att dominera landskapebilden. Större byar belägna närmare den planerade vindkraftanläggningen är Norrberg, Skarvsjöby och Långsjöby. Från Norrberg och Långsjöby bedöms vindkraftanläggningen kunna ses, medan sikten från Skarvsjöby bedöms skymmas av det mellanliggande Västerberget. Den preliminära bedömningen är att förändringen av landskapsbilden blir måttlig till liten. 31

32 8 Tabell 3. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. En första preliminär bedömning är att förändringen blir måttlig till liten. Stor förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Måttlig förändring Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Liten förändring Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Obetydlig förändring Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. Tabell 4. Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Den kommer att redovisa omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindkraftanläggningen, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av orten/byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen kommer att blir synlig. Bebyggelse, besöksmål Inv Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning X-by XX N-NV X XX X Byn vänder sig i huvudsak mot XXsjön i sydväst, medan vindkraftanläggningen kommer att ligga i sydost. Några av vindkraftverken kommer att vara synliga från byn. 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av inventeringarna av naturvärden, kungsörn och övrig fågelfauna kommer att ligga till grund för konsekvensbedömningen. Naturen inom utredningsområdet består i huvudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftanläggning på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. I samband med naturvärdesinventeringen identifierades några mindre områden som bedömdes hysa mycket höga naturvärden (klass 1) och flera större områden som bedömdes hysa höga naturvärden 32

33 8 (klass 2). Det rör sig till största del om värden knutna till äldre granskog. Vindkraftanläggningen bedöms vara möjlig att genomföra i stort sett utan att inkräkta på de områden som hyser mycket höga naturvärden och bör kunna genomföras med liten till måttlig påverkan på de områden som hyser höga naturvärden. Inventeringen av fågelfaunan vid Inre Verkanliden visade på förekomst av vissa arter kopplade till äldre skog men en i övrigt relativt ordinär fågelfauna. Under kungsörnsinventeringen 2010 observerades inga kungsörnar vilket tydde på att det inte skedde någon häckning vid Verkanliden och att det inte ingick i något kungsörnsrevir. I Baserat på det underlag som finns framtaget i dagsläget så är den preliminära bedömningen att konsekvenserna för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara små. Tabell 5. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. En första preliminär bedömning är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för naturvärdena. 8.7 Konsekvenser för friluftslivet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts samt samrådet kommer att ge goda inblickar i hur området används av friluftslivet idag och hur friluftslivet kan komma att påverkas. Utredningsområdet nyttjas i dagsläget för jakt samt bär- och svampplockning. De intilliggande sjöarna Inre och Yttre Verkansjön används i viss utsträckning för fiske. Det kommer även fortsättningsvis att vara möjligt att använda området för dessa aktiviteter även om friluftsupplevelserna i viss mån kommer att förändras av den planerade vindkraftetableringen. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivets intressen kommer att vara små till måttliga. 33