Avdelningen för Humaniora Svenska som andraspråk GR (B) VT 2014 Caroline Sundström Svensk men ändå inte En studie om hur barn till invandrare ser på sig själva och sin identitet. Handledare: Helena Andersson
Sammandrag Det här är en undersökning om hur barn till invandrare ser på sig själva och sin identitet. Uppsatsen tar upp vilken betydelse föräldrarnas bakgrund och det omgivande samhället har för hur barnen uppfattar sig själva i förhållande till sin omgivning. Det visar sig i undersökningen att flera av informanterna har utvecklat dubbla identiteter och en interkulturell kompetens. Det visar sig också att både föräldrarnas bakgrund och det omgivande samhället har spelat roll för hur de uppfattar sig själva och synen på vilka de är. Nyckelord: svensk, invandrare, person med utländsk bakgrund, identitet, kultur, etnicitet, andra generationens invandrare, dubbel identitet, interkulturell kompetens 2
Innehållsförteckning 1 Inledning.. 5 2 Syfte. 5 3 Bakgrund.. 6 3.1 Vem är svensk?... 6 3.2 Identitet.. 6 3.2.1 Individcentrerad eller kollektivistisk syn på identiteten. 7 3.2.2 Hur skapas och upprätthålls identiteten?...7 3.2.3 Stämpling.7 3.2.4 Självstämpling och att leva upp till den stereotypa bilden av invandrare 8 3.2.5 Identitetsproblematik vid migration. 8 3.3 Etnicitet och kultur. 9 3.4 Kulturen vi föds in i, möte med en ny kultur och svårigheter att ha en annan bakgrund... 10 3.4.1 Habitus...10 3.4.2 Att migrera och möta en ny kultur....10 3.4.3 Stereotypisering.....11 3.4.4 Vem räknas som invandrare...11 3.4.5 Andra och tredje generationens invandrare 11 3.5 Invandrade barn och ungdomar....12 3.5.1 Att växa upp med en stämpel och konsekvenser av utanförskap... 12 3.5.2 Att ha flera identiteter 13 3.5.3 Skolan i det mångkulturella samhället... 14 3
4 Material och metod 15 4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt... 15 4.2 Datainsamling och analys.... 15 4.3 Urval..... 17 5 Resultat... 17 5.1 Informanternas bakgrund. 17 5.2 Föräldrarnas bakgrund. 18 5.3 Uppfattning om skillnader och likheter mellan barn som har svenskfödda föräldrar och barn som har utlandsfödda föräldrar. 18 5.4 Uppfattning om överförandet av kulturella och/eller religiösa traditioner från föräldrarna.....20 5.5 Uppfattning om tillägnandet av svenska traditioner 21 5.6 Uppfattning om det egna ursprunget 22 5.7 Uppfattning om var man hör hemma och var man vill leva i framtiden...... 24 6 Sammanfattning och diskussion. 25 7 Förslag till fortsatt forskning. 32 Källförteckning.33 Bilaga 1...34 Bilaga 2...35 4
1 Inledning Att migrera är något som påverkar individen på många sätt. Inte minst med tanke på att man i och med flytten i många fall möter och måste förhålla sig till en ny kultur. Hur är det då att växa upp som barn till föräldrar som migrerat? Hur påverkar barnets självbild och identitet av familjens ursprung och det omgivande samhällets förväntningar och bemötande? Hur ser barn till invandrade föräldrar på sig själva och sin identitet? Är de svenskar eller något annat och var ser de sig själva i framtiden? Forskning har visat att det kan vara problematiskt att växa upp med sina rötter i flera kulturer. Barn till invandrare kan känna sig som varken-eller-människor, som inte känner att de hör hemma någonstans men de kan också utveckla så kallade dubbla identiteter och en interkulturell kompetens som ger dem möjlighet att växla mellan olika sociala koder beroende på sammanhang. Hur det utvecklar sig beror mycket på det omgivande samhällets bemötande och kan vara något som påverkar individens hela livssituation. I den här uppsatsen undersöks och diskuteras den verklighet som barn som har sina rötter i flera kulturer ställs inför och vad som påverkar barnens självbild och identitet. 2 Syfte I den här studien undersöks hur barn till invandrare ser på sig själva och sin identitet. Frågeställningar som undersöks för att svara på syftet är: - Identifierar sig barnet som svensk, ursprungsländsk eller annat? - Vilken roll spelar barnets föräldrars bakgrund för barnens självbild och identitet? - Vilken roll spelar det omgivande samhället för barnens självbild och identitet? 5
3 Bakgrund 3.1 Vem är svensk? Huruvida en individ känner sig som svensk eller invandrare eller både och kan ingen annan påverka eller säga något om. I juridisk mening kan man dock definiera svensk som en person som har svenskt medborgarskap. Enligt Migrationsverket kan man bli svensk medborgare antingen automatiskt (vid födseln, vid adoption eller då en utländsk mor gifter sig med barnets svenska far) eller efter en ansökan. I Sverige är det föräldrarnas medborgarskap som ligger till grund för vilket medborgarskap barnet får. På Migrationsverkets hemsida kan man läsa att personer får svenskt medborgarskap automatiskt om modern är svensk, det spelar då ingen roll var i världen barnet föds. Barn till svenska fäder och utländska mödrar blir också automatiskt svenska medborgare vid födseln om födseln sker i Sverige. Om den svenska fadern är gift med den utländska modern blir barnet svensk medborgare oavsett var i världen det föds. Barn till utländska mödrar som är gifta eller i registrerat partnerskap med en svensk kvinna blir också automatiskt svensk medborgare om barnet föds i Sverige under förutsättning att insemination har skett med den svenska kvinnans samtycke. 1 Enligt Migrationsverket blir barn också automatiskt svenska medborgare om de är under 12 år och adopteras till Sverige eller när en utländsk mor och barnets svenska far gifter sig med varandra. 2 Barn till föräldrar som invandrat till Sverige och då blivit svenska medborgare blir alltså automatiskt svenska medborgare vid födseln. 3.2 Identitet Identitet är inget enkelt begrepp då det finns flera uppfattningar och definitioner. Vad en person menar med identitet behöver med andra ord inte vara detsamma som vad en annan menar med begreppet. Enligt Annick Sjögren är ett sätt att se på identitet att den både består av individens medfödda egenskaper och sådana egenskaper som tillkommit senare. Enligt den definitionen föds alltså en individ med vissa egenskaper till exempel kön, etnisk tillhörighet eller hårfärg. Alla de egenskaperna kommer att påverka hur individen ser på sig själv men inte bara. Vad som också 1 Migrationsverket: Automatiskt medborgarskap genom födelsen, adoption eller att föräldrarna gifter sig. (19.6.2014). http://www.migrationsverket.se/privatpersoner/bli-svensk-medborgare/medborgarskap-forbarn/automatiskt-medborgarskap.html 2 Ibid. 6
påverkar individens och det omgivande samhällets syn på individen är sådana egenskaper som individen senare tillägnar sig genom kultur, livshistoria eller genom att vistas i det omgivande samhället. 3 Det är med utgångspunkt i denna definition jag skriver denna uppsats. 3.2.1 Individcentrerad eller kollektivistisk syn på identiteten Enligt Annick Sjögren finns det en kulturell skillnad i hur man identifierar sig som beror på om man ser identitet som något personligt eller något kollektivt. Enligt ett individcentrerat synsätt är individerna självständiga enheter som ingår i en större enhet, medan individerna i ett kollektivistiskt synsätt är integrerade delar i den större enheten. 4 3.2.2 Hur skapas och upprätthålls identiteten? Sjögren menar också att identiteten inte är någonting vi föds med. I stället är det så att vi präglas av det sammanhang i vilket vi vistas. Samhälleliga normer, värderingar och villkor, vår kultur och vår etnicitet men såklart också våra personliga egenskaper och den historia som vi bär inom oss påverkar vilka vi blir och hur vi ser på oss själva. Men det är inte bara de möten och situationer vi ställs inför som avgör vilka vi blir och anser oss att vara. Hur andra människor betraktar oss och vad de förväntar sig av oss spelar också in. 5 3.2.3 Stämpling Enligt Sjögren innebär att vara invandrare i Sverige att vara en minoritet och att det med den stämpeln kommer ett krav på anpassning. Begreppet delar in befolkningen i två läger de infödda svenskarna och invandrarna. I den här delningen definieras invandraren utifrån vad hon inte är. Hur länge man har bott i landet och hur svensk man själv känner sig spelar lite eller ingen roll i sammanhanget. Att tala med brytning eller att ha en mörkare hudton räcker för att den invandrade ska förbli just invandrare och stämplas som detta snarare än andra viktiga egenskaper som hon besitter och som hon med säkerhet själv skulle definiera sig som om det var möjligt t.ex. läkare, förälder eller människa. Att få höra frågor som Var kommer du ifrån eller Vad hette du, sa du, kan du bokstavera det? avgränsar invandraren från majoritetsbefolkningen trots att denne kanske bott i det nya landet väldigt länge och/eller själv identifierar sig med kulturen i det nya landet upprätthåller känslan av utanförskap hos den invandrade. 6 3 Annick Sjögren, Kulturens roll i identitetens byggande, i Nader Ahmadi(red), Ungdom, Kulturmöten, identitet, 2uppl. (Stockholm: Liber, 2003), 18-20. 4 Ibid., 22. 5 Ibid., 18-20. 6 Ibid., 34-36. 7
3.2.4 Självstämpling och att leva upp till den stereotypa bilden av invandrare Identitet är inte någonting fast och bestående utan formas, omformas och upprätthålls hela tiden genom våra möten med omvärlden och våra personliga erfarenheter. Hur människan ser på sig själv påverkas också av omgivningens uppfattning av personen eller gruppen som individen identifierar sig med. En sådan grupp kan vara invandrare. I segregerade samhället där det finns en uppdelning mellan infödda och invandrare kan invandrade personer ta till sig den stigmatiserade roll som det omgivande samhället stämplat honom eller henne eller gruppen med. Det blir en självstämpling då den invandrade identifierar sig med den stigmatisering som det omgivande samhället gör, menar Hylland Eriksen. 7 Nader Ahmadi beskriver att hur vi handlar och förhåller oss till omgivningen påverkas av den uppfattning vi har om oss själva som individer. Människan kan se sig själv som en enskild varelse i ett kollektiv eller som en integrerad del i en större helhet och om man ser sig själv som en del i en större helhet, t.ex. de andra som i det här fallet är invandrarna och känner tillhörighet i denna roll så är det stor risk att man identifierar sig med stereotypen. 8 Ahmadi menar att invandrarungdomarna för att komma ifrån detta fenomen behöver bygga upp känslan av integritet så att de ser på sig själva som självständiga individer i kollektivet istället för en integrerad del i helheten invandrare. 9 3.2.5 Identitetsproblematik vid migration Sjögren menar att en individs identitet i samband med migrationen kan kullkastas. I hemlandet har man kanske kämpat mot den odemokratiska regimen, arbetat som läkare eller varit hemmafrun som skaffat mat för dagen mitt i brinnande krig. Egenskaper som varit högt aktade och värdefulla i det forna hemlandet och som man identifierat sig med och varit stolt över och som i det nya hemlandet förlorar hela sitt värde. När man migrerar har man med sig en bank av kunskaper som man förvärvat genom sin livstid. Ett kapital som i det nya hemlandet kanske är helt meningslöst och därför också värdelöst. Detta faktum påverkar såklart självkänslan och synen på den egna identiteten. Vem man är, är inte längre självklart. I detta läge förlorar migranten en del av sig själv och sin identitet och det är i denna situation frågan om att assimilera den nya kulturen kan komma upp. 10 7 Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism (Nora: Nya Doxa, 1993), 33. 8 Nader Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, i Nader Ahmadi(red), Ungdom, kulturmöten, identitet, 2 uppl.(stockholm: Liber, 2003), 50. 9 Ibid., 52. 10 Sjögren, Kulturens roll i identitetens byggande, 35-36. 8
Att ha något att vara stolt över, en identitet, är viktigt för människan och i den här processen kan det vara viktigt för den invandrade att bygga upp ett nytt jag genom att lära sig ett nytt språk, nya sätt att umgås, kanske skaffa en ny utbildning etc. 11 3.3 Etnicitet och kultur Enligt Thomas Hylland Eriksen måste man dela upp människor i ett vi och ett de för att man ska kunna använda begreppet etnicitet. Den uppdelningen är grundläggande för synsättet och innebär att det alltid finns minst två grupper som står emot varandra. 12 Begreppet etnicitet kan ha en negativ laddning då det används för att dela in grupper av människor beroende på t.ex. hudfärg eller ursprung. Men begreppet behöver inte ha den laddningen. Etniska grupper är enligt ett socialantropologiskt synsätt grupper som av sig själva och andra identifierar sig med en viss kultur som också skiljer dem från andra, skriver Hylland Eriksen. 13 Hylland Eriksen menar att människor identifierar sig med en viss etnicitet när det finns behov eller en personlig betydelse av det. Men många gånger är det också omgivningen, den dominerande gruppen, som tilldelar individen en viss etnisk tillhörighet, skriver han. 14 Hylland Eriksen menar också att det för en viss etnisk grupp annars aldrig är så viktigt att identifiera sig med etniciteten som när den etniska identiteten upplevs som hotad. Identiteten handlar både om meningsfullhet och om politik. 15 Inom socialantropologin är identiteten en social identitet och inte något som finns djupt inom människan, menar Hylland Eriksen. Det kan till exempel handla om var individen känner tillhörighet. Individen kan som nämnts tidigare identifiera sig med en viss grupp. Det kan till exempel vara ett ungdomsgäng eller en etnisk grupp. 16 Riyadh AL-Baldawi beskriver att kultur är de normer och traditioner som delas av en grupp människor. Kulturen avgör vad som är rätt eller fel, hur man kan tänka och handla på rätt sätt. Vi tillägnar oss kulturen genom att vistas i den och den påverkar oss, ofta omedvetet, att handla på ett visst sätt. 17 11 Sjögren, Kulturens roll i identitetens byggande, 35-36. 12 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 28. 13 Ibid., 12-13. 14 Ibid., 46. 15 Ibid., 99. 16 Ibid., 81. 17 Riyadh Al-Baldawi, Migration och familjestruktur, i Nader Ahmadi(red), Ungdom, kulturmöten, identitet, 2 uppl.(stockholm: Liber, 2003), 107-109. 9
3.4 Kulturen vi föds in i, möte med en ny kultur och svårigheter att ha en annan bakgrund 3.4.1 Habitus Det sociologiska begreppet habitus myntades av den franska sociologen Bourdieu och innebär att människan upprättar system i sitt inre som gör att de kan hantera de olika sociala fält i vilka de befinner sig i dvs. olika sociala koder för olika platser till exempel hem, skola, simhall etc. Under hela livet formas och omformas människans identitet och i den utvecklingen är de koder som vi lär oss under barndomen de mest bestående. De finns djupt rotade i människans inre, menar Sjögren. 18 3.4.2 Att migrera och möta en ny kultur Sjögren beskriver att när en människa av en eller annan anledning lämnar sitt land för ett nytt kommer hon till en början att uppfatta omvärlden genom de tankefilter och tolkningsmönster som upprättats i det tidigare hemlandet, i en annan kultur. Men så småningom tänjer hon på de ramar som styr tankar, handlande och värderande. Hon lär sig nya koder för hur man ska göra i olika sammanhang. Individen utvecklar strategier för att anpassa sina tidigare system, habitus, till de normer och värden som råder i det nya landet. Ramarna är gränser för vad som är rätt eller fel, eftersträvansvärt eller kanske förkastligt, gynnsamt, trevligt osv. De berättar om det samhälle eller det sammanhang som individen ingår i och den kultur som råder. 19 Sjögren menar dock att det i hemländerna råder en stor variation och att det finns stora kulturella skillnader även inom landet beroende på till exempel geografi, historia, etnisk tillhörighet, traditioner, religion osv. Alla följer dock vissa normer för att passa in och det är detta gör att de kan definiera sig som en viss grupp med gemensamma nämnare. Exempel på vad som kan ena en grupp är till exempel ett gemensamt språk och flagga, historien, naturens karaktär och städernas arkitektur. Gruppen som kallar sig svensk bär också på ett gemensamt kulturellt kapital. Det handlar om till exempel vad som anses vara en rolig historia, att kvinnor och män självklart ska ha en jämlik roll, att landet ska styras demokratiskt osv. En invandrare som vill passa in i samhället kan försöka anpassa sig till rådande normer och utveckla de egenskaper som anses svenska samtidigt som de suddar ut de drag som de har med sig från sitt ursprung och som i det nya landet inte passar in ifall de bryter mot normer och värderingar. 20 18 Sjögren, Kulturens roll i identitetens byggande, 29. 19 Ibid. 20 Ibid., 29-30. 10
3.4.3 Stereotypisering När olika kulturella eller etniska grupper lever tillsammans behöver människor från de olika grupperna skaffa sig ramar för hur man ska bete sig gentemot den andra gruppen eller de andra grupperna, menar Hylland Eriksen. Man använder sin förförståelse för att handla på det sätt som passar sig. När de föreställningar som andra har på den egna gruppen blir oskiljaktiga delar av den kultur i vilken man vistas kan man tala om stereotypisering. Gruppen anpassar sig helt enkelt efter det som förväntas av dem och detta styr mer eller mindre gruppens förhållande till andra. 21 3.4.4 Vem räknas som invandrare I Begreppet invandrare användningen i myndigheters verksamhet som getts ut av Regeringskansliet föreslår arbetsgruppen som genomfört utredningen att man i författningssammanhang kan skilja på invandrare, till vilka de räknar personer som själva invandrat, och personer med utländsk bakgrund. Till kategorin personer med utländsk bakgrund föreslår arbetsgruppen att man ska räkna både utrikesfödda som själva invandrat och personer som är födda i Sverige men som har minst en utlandsfödd förälder. 22 I Sverige är det vanligt att man i vardagstal använder begreppet invandrare för att beskriva en människa som skiljer sig från majoritetsbefolkningen kulturellt. Finländare eller danskar i Sverige räknas sällan i vardagsspråk för invandrare trots att det kan vara just det de är. Hur olika man är varandra, spelar roll för hur man betraktar varandra. 23 I denna uppsats räknas personer med svenskt medborgarskap som svenskar. Personer som själva invandrat benämns invandrare eller personer med utländsk bakgrund. Informanterna i undersökningen som alla är andra generationens invandrare och svenska medborgare betraktas som svenska med utländsk bakgrund. 3.4.5 Andra och tredje generationens invandrare Hylland Eriksen menar att andra och tredje generationens invandrare från utomeuropeiska länder kan ha en problematisk identitet och självbild eftersom de har sina ursprung i två olika kulturer. Att leva med två kulturer måste inte innebära problem, men kan göra det och gör det ibland. Svårigheten ligger både i att passa in i samhället och att upprätthålla en relation med familjen och ursprunget. Forskning har visat att det ofta finns en spänning mellan andra och tredje generationens invandrare och deras föräldrar när barnen till invandrarna genomgår en 21 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 33. 22 Regeringskansliet: Ds:2000:43, Begreppet invandrare - användningen i myndigheters verksamhet. (19.6.2014.) http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/78/6e54e14b.pdf., 23. 23 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 170. 11
ackulturering, det vill säga att de ger upp tillexempel föräldrarnas språk, traditioner och värderingar till fördel för majoritetssamhället språk, traditioner, värderingar. En total assimilering av den nya kulturen kan dock förhindras av inre och yttre faktorer och behöver inte äga rum. Forskning har också visat att andra och tredje generationens invandrare ofta har förmågan att växla mellan de olika kulturerna. Trots att andra och tredje generationens invandrare sällan är helt assimilerade identifierar de sig ändå oftast mer med majoriteten än föräldrarna. Enligt antropologin bidrar bara kulturella skillnader till skapandet av etnicitet när de spelar en social roll. Språket kan vara en sådan etnisk markör. Men språket kan också vara en del av den kulturella kompetensen och att behärska majoritetssamhällets språk och andra kulturella koder ger en större möjlighet för andra eller tredje generationens invandrare att hantera sin identitet än föräldrarna eller far- och morföräldrarna hade. Det kulturella kapital individen bär med sig påverkas av individens kontakter med omgivningen. Andra generationens invandrare kan därför till exempel mycket väl betraktas, av sig själv och andra, som att ha samma ursprung som sina föräldrar, men det är en annan sak att vara till exempel arab i ett arabland och att vara arab i Sverige. 24 3.5 Invandrade barn och ungdomar Det finns visserligen lagar och regler som styr när man till exempel kan betraktas som vuxen, när det är tillåtet att ingå äktenskap och från vilken ålder man kan arbeta. Men när det gäller synen på barn och ungdomar är det mycket kulturen som avgör vilka rättigheter och skyldigheter man har, osv. menar Ahmadi. 25 I det här kapitlet räknas personer med utländsk bakgrund, som är andra eller tredje generationens invandrare, in i begreppet invandrare. 3.5.1 Att växa upp med en stämpel och konsekvenser av utanförskap Barn med invandrarbakgrund är en stämpel som samhället satt på de barn och ungdomar som är andra generationens invandrare och som alltså är födda i Sverige men har ett annat modersmål än svenska i hemmet och andra kulturella referenser än barn till infödda svenskar, menar Sjögren. Hon anser att den negativa stämpel som kan komma med invandrarbegreppet skapar ett vi och ett de och kan försämra chanserna och likvärdigheten i samhället för dessa barn och ungdomar. 26 Ahmadi menar att denna uppdelning mellan människor kan leda till att individerna i invandrargruppen börjar se på sig själva som invandrare istället för som individer. De kan 24 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 170-172. 25 Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, 61-62. 26 Sjögren, Kulturens roll i identitetens byggande, 36. 12
stämpla sig själva, eftersom andra gör det. I denna process kan individen ta till sig den stereotypa uppfattningen av invandrare och så att säga leva upp till förväntningarna. 27 Ove Sernhede menar att invandrarungdomar, som ett svar på det utanförskap och den rasism som finns i samhället, kan falla in i stereotypa föreställningar om invandrare och att de då identifierar sig med den kultur som råder inom den gruppen. På så sätt förstärker ungdomarna känslan av ett vi i förhållande till de infödda svenskarna som ses som ett de. Individerna identifierar sig helt enkelt med gruppen för att känna att de har en tillhörighet, det blir som en gemensam identitet. Det fenomenet kan förstärka segregationen och öka klyftan mellan den infödda befolkningen och invandrarna. 28 Enligt Ahmadi är att ha en identitet att ha en grund att utgå ifrån och en fast punkt i tillvaron. När man har en identitet kan man känna att man hör till något och man kan se sig själv i förhållande till sin omgivning och därmed förstå sin egen roll och hitta sin plats. Identiteten är väldigt viktig. De invandrarungdomar som växer upp som främlingar i det samhälle som de är en del av kan varken identifiera sig med det svenska eller den kultur som råder i ursprungslandet. De är vare sig det ena eller det andra och kan känna sig rotlösa eller utanför. Ungdomarna som känner så här kan kallas för varken-eller-människor och identifierar sig varken med det svenska eller med ursprungslandets normer och traditioner. 29 Ahmadi menar också att en annan negativ följd av det utanförskap invandrare känner till följd av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet är att det i invandrarungdomarna skapas en motreaktion som består i att inte bry sig om de normer och regler som gäller i det samhälle vari han eller hon inte tillåts vara en del. Någonting annat att ta fasta på är att ungdomar som lär sig att se ner på det egna ursprunget knappast värdesätter eller respekterar heller det svenska samhällets kultur och normer. 30 För att undslippa sådana här problem måste det omgivande samhället, i det här fallet majoritetssamhället, ge personerna möjlighet att identifiera sig med det samhälle vari de lever. De måste få känna att de är en del av det sociokulturella livet i det nya landet eftersom det är en förutsättning för att känna integritet, skriver Ahmadi. 31 3.5.2 Att ha flera identiteter Hylland Eriksen beskriver att andra och tredje generationens invandrare kan känna att de har dubbla eller flera identiteter dels har de föräldrarnas kultur att förhålla sig till och dels har 27 Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, 50. 28 Ove Sernhede, Ungdom och svart identifikation, i Nader Ahmadi(red), Ungdom, kulturmöten, identitet, 2 uppl.(stockholm: Liber, 2003), 82. 29 Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, 72. 30 Ibid., 73. 31 Ibid., 52. 13
de den kultur i vilken de har växt upp med i det omgivande samhället att förhålla sig till. Barn till invandrare identifierar sig dock ofta mer med majoritetssamhället än vad föräldrarna gjorde. 32 Förutom den etniska identiteten kan individer ha klassmässiga, könsliga, yrkesmässiga och/eller religiösa identiteter. Att ha dubbla eller ännu fler lojaliteter betyder att man kan identifiera sig med olika människor vid olika tillfällen och tider. 33 Enligt Pirjo Lahdenperä är ytterligare en följd av att ha rötter i flera kulturer och av att växa upp i en mångkulturell miljö att individen kan utveckla en postnationell identitet och en interkulturell kompetens, dvs. en medvetenhet om hur man ska vara i olika kulturella sammanhang och att man kan växla mellan de sociala koderna beroende på situation. Att kunna identifiera sig med flera olika kulturer gör att individen kan känna tillhörighet med flera grupper till exempel etniska eller nationella. Ungdomar som växer upp i mångkulturella samhällen har tillgång till språkliga, kulturella och sociala koder från flera kulturer och förmågan att växla mellan dessa blir en del av den personliga identiteten och det är detta som kallas för en interkulturell kompetens. 34 Men det kan också, enligt Ahmadi, hända att barn med utländsk härkomst har svårt att identifiera sig med kulturen i det forna hemlandet och i det nya landet. De kan få en känsla av utanförskap eftersom de inte känner att de hör hemma någonstans. Dessa personer kan kallas för varken-eller-människor. 35 3.5.3 Skolan i det mångkulturella samhället Lahdenperä menar att skolan är en plats där invandrade barn och barn till invandrare spenderar mycket tid och därför kan skolan vara och ska vara något som har inverkan på barnens identitetsskapande. Skolan har en roll som kulturbärare och demokratifostrare i det svenska samhället. Det tillhör skolans uppdrag att överföra samhällets värderingar på barn och unga som ska växa upp och bli samhällsmedborgare som accepterar och praktiserar de normer och värden som är eftersträvansvärda i en demokrati. För skolan är det alltså viktigt att motverka det utanförskap som kan drabba invandrargruppen och som kan få negativa följder både för individen och för samhället. Eftersom det kan få negativa konsekvenser för individer och samhällen när individer och grupper i samhället inte känner att de passar in så är det viktigt att man arbetar med dessa frågor i skolan. Ungdomar med annat ursprung än det svenska kan ha svårt att ta till sig en monokulturell skola och kan knappast känna att de äger den utan ser den som en skola för andra. För att ett mångkulturellt samhälle ska kunna utvecklas är det viktigt att de individer som ingår får utveckla en flerkulturell identitet för att slippa lojalitetskonflikter mellan den gamla och den nya kulturen. Ungdomarna behöver 32 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 171. 33 Ibid., 189-190. 34 Pirjo Lahdenperä, Mångfald som interkulturell utmaning, i Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans(red): Möten i mångfaldens skola. (Lund: Studentlitteratur, 2010), 28-29. 35 Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, 72. 14
få känna att de kan och får tillhöra flera grupper eftersom lojalitetskonflikter mellan olika kulturella tillhörigheter kan leda till att man går in i en stigmatiserad invandrarroll. 36 4 Material och metod 4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt Denna undersökning har en hermeneutisk ansats och syftar till att undersöka hur barn till invandrare upplever sig själva och sin identitet samt huruvida dessa upplevelser påverkas av yttre faktorer såsom föräldrarnas bakgrund eller det omgivande svenska samhället. Göran Wallén skriver att hermeneutik betyder tolkningslära och att det innebär att forskaren tolkar innebörder i till exempel texter eller upplevelser. Genom tolkningen kan forskaren visa på sammanhang och faktorer som ligger bakom det som direkt framträder, till exempel de upplevelser, känslor och tankar som informanterna i undersökningen ger uttryck för. När man förhåller sig till empirin på det här sättet måste man komma ihåg att forskarens förförståelse spelar en roll för tolkningen och att detta måste beaktas i sammanhanget. 37 4.2 Datainsamling och analys För att samla in material till undersökning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer. Wallén beskriver att en nackdel som framhålls med kvalitativa studier är att de kan vara ovetenskapliga eftersom de är subjektiva och inte testbara. Men en fördel med den typen av studie, menar han, är att de passar bra för att undersöka sådant som kan vara subjektivt som till exempel känslor eller upplevelser. Sådant som inte går att kvantifiera. 38 Att kartlägga till exempel innebörder i upplevelser, tanke och handlingsmönster och föreställningar kallas, enligt Wallén, att göra tolkande undersökningar. Då samlar man in mjukdata det vill säga upplevelser, föreställningar eller tankar som inte fullständigt kan graderas eller mätas kvantitativt utan istället bör beskrivas. 39 För att undersöka intervjupersonernas uppfattningar om sig själva och sin identitet valde jag att göra så kallade djupintervjuer. Det innebär, enligt Wallén, att man kan tillåta sig att ställa följdfrågor och vara beredd att anpassa varje intervju efter de olika individer man möter och 36 Lahdenperä, Mångfald som interkulturell utmaning, 29. 37 Göran Wallén, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 2 uppl.(lund: Studentlitteratur, 1996), 33-34. 38 Ibid., 73. 39 Ibid., 75. 15
de svar man får. 40 Jag utgick från en intervjuguide (se bilaga 1) och ställde även följdfrågor när det behövdes. Frågorna ställdes i den ordning det föll sig naturligt och jag följde alltså inte ordningen i guiden vid varje intervju. Alla informanter fick dock svara på alla frågor i intervjuguiden. Enligt Catrin Norrby finns det några saker man behöver tänka på när man gör inspelningar under intervjuer. Bland annat är det viktigt att samtalet inte störs av yttre faktorer och att störande ljud under inspelningen inte finns där och försvårar hanteringen av materialet vid den senare analysen. 41 Jag intervjuade därför informanterna enskilt, alltså en och en, på en plats i skolan där vi kunde tala ostört. Intervjuerna spelades in efter godkännande från informanterna. Inspelningsapparaten var liten och diskret och fick ingen framträdande roll i samtalet. Den låg lite vid sidan av och jag fick intrycket att informanterna snabbt glömde att den fanns där vilket var viktigt då inspelning annars, enligt Norrby, kan verka hämmande om situationen upplevs som onaturlig. 42 När jag samlat in mitt material har jag tagit hänsyn till Vetenskapsrådets riktlinjer, dvs. samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. 43 Inför min datainsamling fick de barn, med passande bakgrund, som tillfrågats och själva ville delta i undersökningen med sig ett brev hem med information om syftet med undersökningen. Där ombads föräldrarna skriva under på om deras barn fick eller inte fick delta(se bilaga 2). Efter samtalen gjordes en transkription av innehållet i materialet för att göra analysen mer lätthanterlig. När det är innehållet som ligger i fokus kan transkriptionen, enligt Norrby, vara grov och i hög grad följa skriftspråkskonventionen. 44 I transkriptionen har jag delvis låtit informanternas talspråk komma fram men det har varit innehållet i det sagda som legat i fokus, inte till exempel hur enskilda ord uttalats, hur långa pauserna var osv. Informationen som samlats in har behandlats induktivt. Induktiv metod innebär, enligt Wallén, att man drar generella och teoretiska slutsatser utifrån materialet istället för att prova hypoteser deduktivt. En nackdel som framhålls med den induktiva metoden är att den inte innehåller något som inte redan finns i det empiriska materialet samt att det kan vara svårt för forskaren att förhålla sig förutsättningslöst till materialet. 45 Men då syftet med denna uppsats är att undersöka, tolka och få en förståelse för informanters egna uppfattningar är det en analysmetod som passar bra. 40 Wallén, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 76. 41 Catrin Norrby, Samtalsanalys, 2 uppl.(lund: Studentlitteratur, 2004), 227. 42 Ibid., 89. 43 Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (30.4.2014.) http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf 44 Norrby, Samtalsanalys, 89-90. 45 Wallén, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 47. 16
4.3 Urval För att få en förståelse för hur barn till invandrade föräldrar ser på sig själva och sin identitet och huruvida föräldrarnas bakgrund eller det omgivande samhället spelar en roll för hur de uppfattar sig själva har jag i den här studien valt att intervjua fem elever i årskurs sex på en skola i Sundsvall. Anledningen till att just dessa elever ingick i studien var att de hade rätt bakgrund. De var alla födda i Sverige och barn till invandrade föräldrar. Det var rektorn och personal på skolan som hjälpte mig att hitta informanter med rätt bakgrund som kunde tillfrågas om deltagande. 5 Resultat I det här kapitlet redovisas resultatet av undersökningen. Förutom informanternas och föräldrarnas bakgrund presenteras här också de huvudströmningar av uppfattningar som visat sig i undersökningen. 5.1 Informanternas bakgrund I undersökningen visade det sig att alla informanter var födda i Sverige och att de hade bott hela sina liv här. De hade alla gått i svensk förskola och skola. En av informanterna hade gått de första skolåren i en skola i en annan svensk kommun fram till årskurs fem. De övriga hade gått i samma skola i alla år. Alla informanter går idag i årskurs sex på samma skola i Sundsvall. De trivs alla bra i skolan men två av dem tycker att skolan kan vara lite jobbig. I dessa fall är det lektioner och läxor som anges som mindre roliga. Alla informanter pratar både svenska och sina föräldrars förstaspråk, mer eller mindre. De två informanter som har föräldrar födda i Kurdistan får modersmålsundervisning. Övriga tre får ingen modersmålsundervisning. Två av dem som inte har modersmålsundervisning anger att de haft det tidigare men att de slutat med det för att det är för svårt och att de är rädda att inte få betyg. Tre av fem informanter har varit till föräldrarnas hemland på besök, två eller fler gånger. Det rör sig om Irak (Kurdistan) för två av dem och Libanon för den tredje. Två av informanterna har aldrig varit till sina föräldrars hemländer, Kosovo och Palestina. Alla informanter berättar att de flesta av deras vänner är födda i Sverige. Flera av vännerna har dock föräldrar som är födda i andra länder än Sverige, till exempel Palestina, Libanon, Kosovo, Iran, Kurdistan. Sammanfattningsvis kan sägas att alla informanter är födda och uppvuxna i Sverige och att de har en utländsk bakgrund då deras föräldrar invandrat till Sverige. Tre av fem informanter får ingen modersmålsundervisning. 17
5.2 Föräldrarnas bakgrund Samtliga informanter berättar att deras båda föräldrar kommer från samma land ursprungligen. Fyra av informanterna anger att föräldrarna kom till Sverige tillsammans och den femte informanten berättar att pappan flyttade hit först och mamman senare. Föräldrarna kommer ursprungligen från Kurdistan, Kosovo, Libanon och Palestina. Två av föräldraparen kommer från Kurdistan. På frågan om varför föräldrarna flyttat från sina hemländer anger ofta informanterna krig och tanken om ett bättre liv för barnen som anledningar. Ja, det var väl för att det var krig Flicka, ursprung Palestina. För att det var krig där och min pappa skulle vara med och kriga men dom ville inte så de flyttade hit eller det var egentligen min farmor som inte ville att de skulle vara med. Pojke, ursprung Kosovo. Personen som styrde, han ville utrota alla Kurder så Pojke, ursprung Kurdistan. Flera av informanterna uppger att föräldrarna har gått i skolan i sitt hemland och att de hade jobb innan de flydde. Någon pappa jobbade som soldat, en i en kiosk och en annan med mediciner. En mamma jobbade inom vården och två jobbade inte. Två av informanterna uppgav att de inte vet om eller vad deras föräldrar jobbade med i sitt hemland. I Sverige arbetar samtliga föräldrar till informanterna. De jobbar med t.ex. att tolka, hjälpa invandrare att komma till rätta i Sverige, i hamnen, att meka med bilar och inom vården. Alla informanter berättar att deras föräldrar har vänner som också har invandrat. Pojken från Kosovo uppger att hans föräldrar nästan uteslutande umgås med andra vuxna från Kosovo. De andra fyra informanterna uppger att deras föräldrar också har svenska vänner (utan utländsk bakgrund). Alla informanter uppger att de tror att föräldrarna känner sig hemma i Sverige. I samtliga hem talas både svenska och föräldrarnas modersmål. Sammanfattningsvis kan sägas att alla föräldrar har utländsk bakgrund. Alla föräldrar har ett arbete i Sverige och pratar både modersmålet och svenska i hemmen. Alla föräldrapar utom ett umgås med familjer som har svensk bakgrund. Alla föräldrar trivs i Sverige och känner sig hemma här. 18
5.3 Uppfattning om skillnader och likheter mellan barn som har svenskfödda föräldrar och barn som har utlandsfödda föräldrar Ingen av informanterna tycker att de brukar prata ofta om sitt ursprung, det vill säga var föräldrarna kommer ifrån, med sina vänner. Ibland pratar de om det på någon lektion eller i kompisgänget. Om vårt hemland typ och vad som händer där? Ja, ibland! Pojke, ursprung Kosovo. Nä inte så ofta, det är bara nån gång om läraren börjar prata om det. Pojke, ursprung Kurdistan. På frågan om det är någon skillnad mellan de elever som har föräldrar som är födda i ett annat land och de som har föräldrar som är födda i Sverige svarar informanterna lite olika, till exempel: Nä absolut inte. Jag tycker alla är likadana. Det är inget fel på en enda person. Till exempel min mamma, hon är tolk och hon kan språket ganska bra som de flesta svenskar så jag tror inte det. Det är inte svårt. Kanske de som precis har kommit hit För de kanske inte kan svenska så bra. Flicka, ursprung Palestina. Nä, det är bara om man skulle ha brytningar i svenskan som det märks. Pojke, ursprung Kurdistan. Alltså, inte vad jag vet. Jag tycker det är som vanligt bara. Det är likadant. Flicka, ursprung Libanon. Vet inte, kanske ja typ om man säger jag ska gå till en kompis så säger svenskarna gå men om man kommer från ett annat land då säger dem vart bor den. De vill veta allt. Pojke, ursprung Kosovo. Ja, det är det ju. Vissa som har föräldrar som inte är härifrån pratar ju det språket. Men det brukar vara lite regler också. Svenskar brukar oftast ha regler som de har hemma men det brukar inte andra ha. Flicka, ursprung Kurdistan. På frågan om informanterna har blivit behandlad annorlunda någon gång på grund av sina föräldrars ursprung uppger samtliga att de inte har det. Sammanfattningsvis kan sägas att ingen av informanterna känner att de behandlas annorlunda på grund av sin utländska bakgrund och den utländska bakgrunden är inget man talar om ofta. De skillnader informanterna kan se mellan invandrade och infödda svenskar är språkliga eller kulturella. 19
5.4 Uppfattning om överförandet av kulturella och/eller religiösa traditioner från föräldrar På frågan om informanternas föräldrar brukar berätta för dem om sitt hemland svarar alla att de inte gör det så ofta men att det har hänt. Om jag frågar, annars pratar vi inte om det. Flicka, ursprung Kurdistan. Ja, jag har pratat med min pappa flera gånger. Pojke, ursprung Kosovo. Sådär, inte så ofta. Flicka, ursprung Libanon. Ja, ibland. När jag frågar. Pojke, ursprung Kurdistan. Nä, jag tror inte det. Det är ju lite saker man kan snacka om. Vad man gjorde när man var liten och hur det var när det var krig. Inte så mycket, bara några gånger. Flicka, ursprung Palestina. På frågan om det finns några seder eller traditioner från föräldrarnas hemland som de vill att barnen ska ta till sig svarar informanterna lite olika: Ja, det är väl ramadan och eid. Ramadan då fastar man. Jag behöver inte göra det men jag gör det för då säger man förlåt för att slippa sina synder. Då gör jag det. Jag gör det inte för att de säger att jag ska göra det utan för att jag tycker det är bra och om jag har gjort det bra då får jag femhundra kronor av min pappa. - Flicka, ursprung Palestina. Nä, det är väl inget speciellt. Det är väl bara ramadan. Men det vet väl alla möjliga om. Pojke, ursprung Kurdistan. Jag frågar om han kommer på något mer: Det enda jag kommer på är newros. Då blir det nytt år i Kurdistan, 2714. Tycker du att det är viktigt med dina föräldrars bakgrund och traditioner frågar jag honom. Ja, det är det! svarar han. En annan informant säger: Alltså, det är inte så att jag måste. Men de tycker det är bra om jag lär mig sånt men det är inte ett måste. Flicka, ursprung Libanon. Vad kan det vara för något som du får göra om du vill då? frågar jag: 20
Det kan vara typ att be och min mamma hade sjal, men hon har tagit av den nu. Men de sa att jag får ha det om jag vill. Men det är ingenting jag skulle vilja just nu. Jag har svårt för att be, det är så mycket man måste lära sig. Men jag tror jag skulle vilja börja med det istället. Är det något mer de vill att du gör? frågar jag. Fastan, alltså ramadan. Men det är inte så att vi går till nån moské eller så. Det är bara det att vi fastar. Vi gör traditionerna större när vi åker till Libanon. En annan informant säger: Men alltså, jag vet inte riktigt. Vi gör inga traditioner. Kolla..om vi säger: Vi får inte äta gris men jag får det av min pappa ändå, han bryr sig inte. Men jag vill inte, det är äckligt. Men min mamma bryr sig lite så. Pojke, ursprung Kosovo. Jag frågar honom om det finns något mer och han fortsätter: Nä alltså, vi firar ramadan men vi fastar inte. Vi säger typ..vi ringer och grattar eller nått. Men ni fastar inte? undrar jag. Nä, bara farmor gör det svarar han. En annan berättar: Nä jag tror inte det. Jag vet inte om det hör till, men inte äta gris? Flicka, ursprung Kurdistan. Jag frågar om det finns något mer och får till svar: Också ska man inte gå runt med shorts och så man måste inte täcka armar och ben men man får inte ha korta linnen och så. Förut bad mina föräldrar men det gör de inte längre. Vissa har sjal, men det måste inte jag ha. Sammanfattningsvis kan sägas att man inte pratar så ofta om föräldrarnas hemländer i hemmen. Det händer, men det är inget ständigt samtalsämne. Föräldrarna vill gärna att barnen utövar vissa kulturella handlingar som härstammar från föräldrarnas kultur och religion men där tycks finnas utrymme för informanterna att påverka i vilken omfattning. 5.5 Uppfattning om tillägnandet av svenska traditioner På frågan om det finns några svenska traditioner som informanterna tagit till sig som inte hör till föräldrarnas kulturella bakgrund berättar de alla att de tagit till sig traditioner och levnadssätt som kan betraktas som svenska eller västerländska alternativt kristna, till exempel jul, påsk, midsommar, nyår, halloween osv. utan att blanda in religion i det hela. 21
Påsk tycker vi inte är en stor grej men jul och midsommar firar vi. Flicka, ursprung Kurdistan. Hör här! Om det är typ jul vill min mamma sätta upp granen och ge något till oss men min pappa ba Vi firar inte jul!. Pojke, ursprung Kosovo. Jag frågar om han skulle vilja fira jul om hans pappa gick med på det och får till svar: Min pappa? Vi skiter i honom. Vi kör ändå. Också firar vi nyår! Pojke, ursprung Kosovo. Ja, allt från påsk till halloween och allt möjligt. Pojke, ursprung Kurdistan. Okej, så ni firar de högtiderna i din familj? undrar jag. Jag får till svar: Ja, det är typ jul som jag inte firar. Pojke, ursprung Kurdistan. En informant berättar också att de i hennes familj infört vad hon anser vara en svensk tradition när det gäller tvätten: Att vi tar vår egen tvätt. För vi är jättemånga, vi är fem. Det är mamma och pappa som tvättar men de blandar ihop våra kläder hela tiden. Så vi sa att vi kunde hjälpa till och då får vi det! Flicka, ursprung Kurdistan. Jag frågar om det inte är vanligt i Kurdistan och får till svar: Nä, det är oftast mammorna som gör det. Men pappa gjorde det där med. Sammanfattningsvis kan sägas att föräldrarna till informanterna i den här undersökningen själva tycks vara, och tillåter sina barn att vara, öppna för en assimilering av västerländska/svenska och/eller kristna kulturella företeelser och traditioner vilket tycks ha lett till ackulturation. 5.6 Uppfattning om det egna ursprunget På frågan om hur informanterna presenterar sig själva, om de är svenskar eller kallar sig något annat, nämner de alla att de kallar sig för det som föräldrarna ursprungligen är men några av dem känner sig också delvis svenska. Deras resonemang kring varför de identifierar sig med föräldrarnas ursprung är att det beror på språket, på att familjen kommer därifrån och att de fått berättat för sig om sina föräldrars ursprung. Jag är van vid att säga att jag är kurd bara. Så jag säger bara kurd. Pojke, ursprung Kurdistan. 22
Vad tror du är anledningen till att du känner dig som kurd trots att du är född i Sverige? undrar jag och får till svar: Ja, därför att mina föräldrar och alla syskon kommer därifrån. Nästa informant berättar: Jag brukar inte kalla mig för svensk. Det är mest att jag är född här men jag och jag pratar mer svenska än arabiska, hemma också..så det är typ både och men mest svensk. Flicka, ursprung Libanon. Vad är det som gör att du känner dig mest svensk? undrar jag och får till svar: Det kan väl vara för att jag är uppvuxen här i Sverige och jag har inte haft hemspråk, för jag tyckte det var svårt. Jag kan prata det men inte lika bra som när jag åker dit. Då lär jag mig mer. Nästa informant berättar: Typ jag är född här, men mina föräldrar kommer från Kosovo. Pojke, ursprung Kosovo. Men var säger du att du är ifrån då? undrar jag. Är du från Sverige eller Kosovo eller både och? Nä, jag är inte både och! svara han. Var är du ifrån då? Frågar jag igen. Jag är från Kosovo! säger han. Varför känner du att du är från Kosovo och inte svensk? frågar jag. Därför mina föräldrar och alla bodde där så om det inte var krig så skulle jag också bo där svarar han då. Nästa informant berättar: Jag är kurd! Flicka, ursprung Kurdistan. Men du är född i Sverige, varför känner du då att du är kurd? undrar jag och får till svar: Ja jag känner mig som kurd därför att, ibland kan jag känna mig som svensk ja jag vet inte varför. Men att jag känner mig som kurd är för att min mamma och pappa pratar kurdiska med varandra och då känns det som att...ibland brukar mamma prata på kurdiska med mig men då svarar jag på svenska. Nästa informant berättar: 23
Jag kan säga att jag är halvsvensk och halvarab. För jag snackar både svenska och arabiska. Flicka, ursprung Palestina. Vad tror du att det kan bero på att du känner så? Du är ju uppvuxen här i Sverige? undrar jag. Ja, det beror väl på att vi pratar mycket arabiska hemma och jag får veta mycket av saker som har hänt mina föräldrar och hur det var i de länderna och så svarar hon. Sammanfattningsvis kan sägas att alla informanterna identifierar sig både med det svenska och sina föräldrars geografiska och kulturella bakgrund. Språk och familjens historia påverkar informanternas syn på sig själva och sin identitet. 5.7 Uppfattning om var man hör hemma och var man vill leva i framtiden Samtliga informanter uppger att de vill fortsätta bo i Sverige, förutom de båda pojkarna i intervjun som eventuellt kan tänka sig att flytta till ett annat land om de erbjuds en proffsfotbollskarriär annars vill de också stanna i Sverige. En av informanterna skulle kunna tänka sig att återvända till föräldrarnas hemland om man med säkerhet visste att det inte skulle bli krig där. Krig och oroligheter samt att de har vänner och familj här i Sverige anges som exempel på varför de vill stanna i Sverige. Jag skulle vilja bo kvar i Sverige. För det kan hända något i Palestina och när jag fått barn vill jag nog inte att det ska hända något med dem. Flicka, ursprung Palestina. Men om det inte var krig i Palestina då? undrade jag. Ja, då skulle det vara helt okej. Att resa dit i alla fall svarar hon. Här i Sverige! svarar en annan informant. Det är mycket lättare här i Sverige än hur det är där. Alltså, när jag har varit där, det har ju varit krig, så husen jag tyckte det var otäckt att vara där så därför vill jag inte bo där. Flicka, ursprung Libanon. Jag vill bo i Sverige! Flicka, ursprung Kurdistan. Varför vill du inte bo i Kurdistan då? frågar jag. För man vet inte om det kan komma krig där eller nått svarar hon. Men om det absolut inte skulle bli krig där då? undrar jag. Nä, jag vill ändå bo i Sverige för här har jag massor av vänner svarar hon. 24
Sammanfattningsvis kan sägas att ingen av informanterna ser sig själva leva och bo i sina föräldrars hemländer i framtiden. Tre av informanterna vill bo i Sverige och två vill flytta till ett land där de kan försörja sig på en fotbollskarriär. Krig och oroligheter i föräldrarnas hemländer anges som en anledning till varför man inte vill bo där men också att man känner sig hemma i Sverige. 6 Sammanfattning och diskussion I undersökningen visar det sig tydligt att föräldrarnas etniska, kulturella och/ eller religiösa bakgrund spelar roll för hur barn till invandrade föräldrar ser på sig själva och sin identitet. När informanterna får frågan om vad de kallar sig själva är det ingen som direkt svarar att de är svenska, trots att de är födda i Sverige. Någon kallar sig för att vara till hälften svensk och till hälften föräldrarnas ursprung och någon att det är olika - ibland svensk och ibland som föräldrarna, jag tolkar det som att det i hennes fall varierar beroende på situation och att det är frågan om det Lahdenperä kallar interkulturell kompetens dvs. förmågan att växla mellan olika kulturer beroende på situation. 46 Ytterligare en informant säger först att han själv är från Sverige och att hans föräldrar är från Kosovo, båda platserna har alltså betydelse för hur han själv identifierar sig, men sedan när jag frågar om han kommer från båda länderna ändrar han sig och säger nej. Han kommer från Kosovo, säger han då. Trots allt ser han sig nog som delvis svensk också, han svarar först att han själv är från Sverige men föräldrarna från Kosovo. Ytterligare en av informanterna, pojken vars föräldrar kommer från Kurdistan, överväger inte ens Sverige när han svarar på frågan utan säger direkt att han är kurd och reflekterar inte heller vidare om huruvida han på något sätt skulle kunna vara svensk. I samtalen kring kultur och känslan av delaktighet i det svenska samhället visar det sig dock att han assimilerat och identifierar sig med den svenska kulturen till stora delar. Han uttrycker själv vid ett tillfälle i intervjun att föräldrarnas bakgrund är viktig för honom och att han gärna vill ta till sig deras traditioner. Jag uppfattar det som att han känner att föräldrarnas ursprung är en stor del av vem han är samtidigt som han tagit till sig den svenska kulturen och känner sig hemma här. Ingen av informanterna har något enkelt svar på hur de identifierar sig. Men jag upplever inte att det är frågan om några sådana varken-eller-identiteter som Ahmadi menar kan uppstå om en individ varken identifierar sig med den ena eller den andra platsen. 47 Det verkar snarare som att informanterna har utvecklat sådana dubbla identiteter som Hylland Eriksen beskriver. 48 Särskilt en av informanterna sätter ord på detta när hon berättar att det är olika 46 Lahdenperä, Mångfald som interkulturell utmaning, 28-29. 47 Ahmadi, Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller, 72. 48 Hylland Eriksen, Etnicitet och nationalism, 171. 25