Skriven av David Högberg Fastställd av Micael Carlsson Fastställd den 2011-02-23 Reviderad av David Högberg Reviderad den 2013-02-28 www.raddsamf.com Utbildnings- och referensdokument för RAKEL inom RäddSam F
3 1. Innehåll 1. Innehåll... 3 2. Sammanfattning... 6 3. Inledning... 9 3.1. Information om dokumentet... 9 3.1.1. Användning... 9 3.1.2. Utbildningsgång... 9 3.1.3. Utbildningsmål... 10 3.2. Avgränsningar... 10 4. Bakgrund... 11 4.1. RäddSam F... 11 4.1.1. Ledningsorganisation... 12 4.1.2. Värderingar... 13 4.2. F-samverkan... 15 4.2.1. Inledning... 15 4.2.2. Före en händelse... 15 4.2.3. Under en händelse... 16 4.2.4. Efter en händelse... 18 4.3. FoG... 18 4.4. Pilotprojekt RäddSam F... 18 4.5. Permanentad RAKEL-drift... 21 4.5.1. Anslutningsnivå... 21 4.5.2. Breddinförande... 22 4.5.3. Förvaltningsorganisation... 22 5. Vad RAKEL är... 25 5.1. RAKEL-nätet... 25 5.2. TETRA-tekniken... 26 5.3. Tänkt samverkan... 27 5.4. Nationella anvisningar och riktlinjer... 28 5.5. Programmeringsunderlag PU (tidigare OKP)... 29 5.5.1. Liten PU-skola... 29 5.5.2. Flöde för PU-revidering... 33 5.6. Samtalstyper... 34 5.6.1. Gruppsamtal... 34 5.6.2. Individsamtal... 34 5.7. Trafiksätt... 35 5.7.1. Simplex... 35 5.7.2. Duplex... 36 5.8. Terminaltyper... 36 5.8.1. Mobil terminal... 36 5.8.2. Handburen terminal... 36 5.8.3. KC-terminal (Dispatcher)... 36 5.8.4. Modem... 37 5.9. Säkerhetsregler... 37 5.9.1. Fysisk säkerhet... 37 5.9.2. Rutin för att spärra mobilstation... 37 5.10. Abonnemang... 37 5.10.1. Grundabonnemang... 37 5.10.2. Telematikabonnemang... 37 5.10.3. Takpris... 38
4 Innehåll 6. Funktioner... 39 6.1. SDS... 39 6.2. Status... 39 6.2.1. Samtalsbegäran (CBR)... 40 6.3. Direktläge DMO / Nätläge TMO... 40 6.4. Gateway... 41 6.5. DMO-repeater... 42 6.6. TNA... 42 6.7. Fallback... 43 7. Talgrupper... 45 7.1. Vad en talgrupp är... 45 7.2. Grundprinciper... 45 7.3. RAPS... 46 7.4. Stationstalgrupp... 47 7.5. Insatstalgrupp (ORZ RtjIns)... 47 7.6. Ledningstalgrupp (ORZ RtjLed)... 47 7.7. Prio... 48 7.8. Blå... 48 7.9. Gul... 49 7.10. Alla... 49 7.11. SAR och RITS... 49 7.12. Nationella samverkanstalgrupper... 49 7.13. Andra organisationers talgrupper... 49 7.13.1. Polis... 49 7.13.2. Sjukvård... 50 7.13.3. Jämförelse av talgrupper inom RAPS-kollektivet... 50 7.14. Gruppkombinering... 50 7.15. Dynamiska talgrupper... 50 7.16. Användningsprinciper... 51 7.16.1. Vid larm... 51 7.16.2. Utanför larm... 52 7.16.3. Sekretesslagstiftning... 52 8. Anropsnummer... 55 8.1. MSISDN, ISSI, Mnemonic och TEI... 55 8.1.1. MSISDN (abonnentnummer)... 55 8.1.2. ISSI (identitetsnummer)... 55 8.1.3. Mnemonic... 55 8.1.4. TEI... 56 8.1.5. SOS Alarm och LKC... 56 8.2. Uppbyggnad MSISDN... 56 8.2.1. Organisationssiffra (O)... 56 8.2.2. Regionssiffra (R)... 56 8.2.3. Zonsiffra (Z)... 57 8.2.4. Kommunsiffra (K)... 57 8.2.5. Stationssiffra (S)... 57 8.2.6. Funktionssiffror (FF)... 57 8.3. Det blir många siffror... 58 8.4. Kontakt med andra än RäddSam F... 59 8.4.1. SOS Alarm AB... 59 8.4.2. Sjukvården... 59 8.4.3. Polisen... 59 8.4.4. Räddningstjänst andra län... 60 8.4.5. Andra RAKEL-aktörer (via anropstalgrupp)... 60 9. Radiodisciplin... 61
Innehåll 5 9.1. Hur man pratar... 61 9.2. Styra samtal... 61 9.3. Företräde i radiotrafiken... 62 9.4. Elefanten... 62 10. Instuderingsfrågor... 63 11. Referenser... 65 Bilaga 1. Momentinstruktioner Sepura... 67 Bilaga 2. Terminalförteckning... 85 Bilaga 3. Talgruppsförteckning... 101 Bilaga 4. Lednings- och sambandsanalys... 161 Bilaga 5. Ordlista... 165
6 Sammanfattning 2. Sammanfattning RAKEL har inom RäddSam F införts genom två länsgemensamma projekt. Projekten har till största delen finansierats av statliga medel, totalt drygt 3,1 miljoner kronor. Projekten har tagit fram gemensamma riktlinjer, utbildnings- och referensmaterial samt stått för en hel del gemensam administration gentemot nätägaren MSB. Vid införandet har hänsyn tagits till de samverkansformer och arbetssätt som finns inom RäddSam F och dess samverkansparter. Grundprinciperna för RAKELinförandet har varit införliva väl fungerande och väl etablerade arbetssätt i ny teknik tillvara ta en lång erfarenhet av operativ samverkan o inom kommunens egen räddningstjänst o mellan olika kommuners räddningstjänster o mellan blåljusorganisationerna i länet införliva gemensamma värderingar och rutiner o bl.a. kring fokus på drabbade sammanhang teknik skall vara stödjande och inte styrande det lokala skall fungera tillsammans med det regionala och nationella RAKEL är ett gemensamt nationellt digitalt gruppkommunikationsnät byggt på den s.k. TETRA-standarden. Nätet är uppbyggt för samhällets samlade krishanteringsorganisation. I RAKEL finns möjlighet till både traditionell gruppkommunikation mellan flera samtidiga parter och individsamtal mellan enbart två parter. Gruppkommunikationen sker i s.k. talgrupper till vilka enbart terminaler med rätt rättigheter har tillgång till. Hur talgrupperna skall användas har arbetats fram gemensamt med RäddSam F:s samverkansparter och talgruppsnamn som RAPS och Blå är exempel på gemensamma talgrupper. Utgångspunkterna för det gemensamma framtagandet av talgruppsanvändning har varit Öppenhet till gagn för de drabbade sammanhangen och för samverkan Samverkanstalgrupper (t.ex. RAPS) för huvudmängden kommunikation vid operativ insats. Information skall tolkas av mottagaren och inte via tekniska eller mänskliga filter Minimerat antal talgruppsbyten för redan insatt personal Nyttja väl etablerade och väl fungerande arbetssätt i ny teknik Alla terminaler har fått ett unikt anropsnummer, ett MSISDN. Nummersättningen är en tillämpning av ett nationellt system i vilket alla RAKEL-användare ingår. Det har således blivit en konsekvens att en hel del förändringar har gjorts jämfört med äldre system. Då RAKEL är ett nationellt nät med nationell täckning innebär införandet ett stort mått av krav på radiodisciplin. I detta dokument formuleras det som elefantbeteende. Elefanten har två stora öron, en förhållandevis liten mun och en snabel. Den bilden får översättas till att RAKEL-användaren i första hand ska lyssna mycket (elefantens stora öron). Den goda yttäckningen i RAKEL-nätet gör att det faktiskt uppnås fullgod förbindelse i princip oavsett geografisk position av avstånd mellan radioterminaler. Vidare skall en RAKEL-användare självklart kunna prata
Sammanfattning 7 (elefantens mun), men den talade informationen skall hållas disciplinerat och hela tiden med tanken att man upptar värdefullt utrymme i etern så länge man pratar. Slutligen skall en RAKEL-användare vid behov kunna slå på stora trumman och snabbt nå ut med kritisk information till många mottagare samtidigt (elefantens snabel). Att komma in i elefantbeteendet kräver utbildning och övning. Räddningschefsmötet beslutade i september 2011 att RAKEL skall utgöra primärt kommunikationssystem för ledning och samverkan inom alla organisationer i RäddSam F med successivt införande under hösten 2011/våren 2012, dock senast 2012-04-01. RCB ska finnas tillgänglig via Rakel dygnet runt fr.o.m. 2011-06-15. Följande funktioner ska finnas tillgängliga via Rakel vid larmtillstånd senast 2012-01-01: o ledningsenhet (SL/IL/BI), o räddningsenhet, o IVPA/sjukvårdslarm (motsv), RAKEL ska användas som primärt kommunikationssystem vid larm fr.o.m. 2012-04-01. Samtliga resurser ska byta talade anropsnummer till MSISDN oavsett radiosystem och bestyckning senast 2012-04-01. Följande funktioner bör finnas tillgängliga via Rakel vid larmtillstånd senast 2012-01-01: o höjdenhet, o vattenenhet, o regionala resurser, o övriga resurser med frekventa samverkansbehov, Fordon bör märkas om så snart som kommunernas ekonomi och anslutningstakt medger.
9 3. Inledning 3.1. Information om dokumentet 3.1.1. Användning Detta dokument är tänkt att användas som självstudiematerial och som referensmaterial för RAKEL inom RäddSam F. Dokumentet utgör också en slutdokumentation över de projekt som bedrivits inom RäddSam F under perioden 2010-02 2012-12 vad gäller RAKEL-implementering. 3.1.2. Utbildningsgång Inom RäddSam F erbjuds RAKEL-utbildning i några olika paket. Dels en fullständig grundutbildning, dels repetitionsutbildning och dels snabbutbildning. Den fullständiga grundutbildningen är delad i dels en självstudiedel och en instruktörsledd del. Repetitionsutbildningen och snabbutbildningen är tänkt att vara instruktörsledd. Snabbutbildningen är avsedd för personal som enbart tillfälligt skall arbeta inom RäddSam F eller för personal som ännu inte hunnit genomgå en fullständig grundutbildning. 3.1.2.1. Självstudier För att göra den instruktörsledda utbildningen mer värdefull är det av största vikt att alla har genomfört en del självstudier i förväg. RAKEL grundutbildning internetbaserad utbildning Myndigheten för Sammhällsskydd och Beredskap, MSB, har tagit fram en grundutbildning för RAKEL som finns på följande webbadress: http://rakelgrund.msb.se/ Handhavandeutbildning internetbaserad utbildning Terminalleverantören för RäddSam F har tagit fram en grundläggande handhavandeutbildning för de terminaler som upphandlats. Den utbildningen finns på följande webbadress: http://vhfgroup.com/utb/sepura_allman/player.html Samtliga steg i utbildningen ska gås igenom och kontrollfrågorna ska vara besvarade med godkänt resultat. Detta dokument Detta dokument ska vara genomläst, åtminstone på en ytlig nivå, för att såväl termer och begrepp som arbetssätt och gemensamma tankar inte ska vara helt okända när man kommer till den instruktörsledda utbildningen. Detta dokument avslutas med ett antal kontroll-/instuderingsfrågor vilka med fördel kan användas som stöd vid självstudierna. 3.1.2.2. Instruktörsledd utbildning Varje organisation inom RäddSam F har av det gemenssamma implementeringsprojektet (se kap 4.4) fått sig utbildat en eller flera RAKELinstruktörer. Dessa genomför, med stöd av ett gemensamt utbildningsmaterial,
10 Inledning instruktörsledda utbildningar i form av såväl grund- och repetitionsutbildningar som snabbkurser. De instruktörsledda utbildningarna planeras och genomförs av de enskilda organisationerna vad gäller tid och rum utifrån de lokala behoven och förutsättningarna. 3.1.3. Utbildningsmål Målsättningen efter genomgången utbildning är att samtlig personal ska vara väl förtrogen RäddSam F:s och F-samverkan:s organisation med avseende på arbetssätt och ledningsstruktur samt användandet av RAKEL utifrån uppställda riktlinjer, våra terminaler (Sepura STP8000 samt SRG3900) samt lagar, förordningar och nationella riktlinjer som styr användandet av RAKEL. De fastslagna kompetensnivåerna finns inarbetade i RäddSam F:s s.k. uppgiftskatalog 3.2. Avgränsningar Detta dokument omfattar den kommunala räddningstjänstens inom RäddSam F RAKEL-användning för såväl internt bruk som i samverkan med andra. Fokus för samverkan ligger på RAPS-kollektivet och samverkan med övriga organisationer/myndigheter avhandlas enbart summariskt. Dokumentet utgör tillämpning av MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel och den gemensamma rutin för indformationsflöde i Rakel som tagits fram av F-samverkan. RAKEL-användning inom kommunal verksamhet generellt avhandlas inte i detta dokument.
11 4. Bakgrund En av de mest grundläggande ingångsvärdena för hur RAKEL implementerats inom RäddSam F har varit att den nya tekniken skall stödja de arbetssätt som finns etablerade och fungerande, såväl på lokal som regional och nationell nivå. Detta gör att det först och främst ha måst göras en analys och inventering av dessa arbetssätt och varifrån de kommer. 4.1. RäddSam F Inom ramen för ett avtal har samtliga räddningstjänster i Jönköpings län och SOS Alarm AB förbundit sig att hjälpas åt dels vid större nödsituationer, dels i det kris- och olycksförebyggande arbetet. Genom att samverka används samhällets resurser bättre; effektivare och kraftfullare i strävan att skapa trygghet och säkerhet inom Jönköpings län. I praktiken innebär detta att när de lokala styrkorna i drabbad kommun inte räcker finns förstärkning från hela länet att tillgå. Redan då SOS Alarm AB tar emot larmet görs en första bedömning av hur stor hjälpinsats som ska skickas. Varje dygn finns 41 styrkeledare, 8 insatsledare och 3 brandingenjörer att tillgå förutom alla brandmän som ligger i jour och beredskap. Inom ramen för RäddSam F sker samverkan om både personal och utrustning. Att varje kår skulle ha råd med helt komplett utrustning och utbildad personal för varje tänkbar nödsituation är en omöjlighet idag till det räcker inte skattepengarna. Men genom RäddSam F kan länets samlade specialutrustning/-kunskap användas och därmed utnyttjas resurserna effektivare. De initiala tankarna på detta samarbete började formas under mitten av 1970-talet och har utvecklats under åren till den form RäddSam F har idag. Utvecklingen sker kontinuerligt med ett ständigt fokus på dem som skall dra nytta av räddningstjänsternas tjänster, de drabbade sammanhangen. RäddSam F är indelat i tre regioner: region norr med Habo, Jönköpings, Mullsjö och Vaggeryds kommuner, region syd med Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner samt region Höglandet med Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Ydre kommuner. Inom RäddSam F har varje enskild kommun sin självständiga kommunala räddningstjänstorganisation (mellan Nässjö och Vetlanda kommuner finns ett kommunalförbund för räddningstjänstfrågor: Höglandets Räddningstjänstförbund) och samarbetet inom RäddSam F regleras alltså via civilrättsliga avtal kommunerna emellan.
12 Bakgrund RäddSam F:s geografiska utbredning samt räddningstjänstmässiga regionsindelning Även inom det kris- och olycksförebyggande arbetet sker ett samarbete inom RäddSam F. På så sätt nyttjas maximalt de olika kompetenser och specialistkunskaper som finns i de olika organisationerna. RäddSam F spelar också en viktig roll i det gemensamma utvecklingsarbetet. Tillsammans arbetas det fram, oftast i projektform, åtgärder som förbättrar kvaliteten på t.ex. räddningsinsatser. Några exempel på projekt/uppdrag som genomförts av RäddSam F är seminarium om till exempel ytlivräddning, förvaring och hantering av brandfarlig vara, preparandkurser för nya deltidsbrandmän och olika övningar tillsammans med polis och landsting. Ett av de större utvecklingsprojekten som genomförts är utarbetandet av en gemensam ledningsorganisation vid större händelser i länet. Denna organisation, även kallad samverkansledning, har varit i funktion vid flera tillfällen under senare år bland annat vid flodvågskatastrofen i Thailand (2004), stormen Gudrun (2005) och stormen Per (2007). Samverkansledningen har med dessa erfarenheter utvecklats vidare till vad som idag kallas för F-samverkan (se vidare avsnitt 4.2). Inom länet verkar flera organisationer, till exempel landsting, polis, med flera, som skulle ha svårt att samverka direkt med alla enskilda kommuner. RäddSam F fungerar som samarbetspartner mot dessa organisationer för att minska antalet kontaktpunkter och effektivisera samverkan. 4.1.1. Ledningsorganisation All verksamhet som utövas av den kommunala räddningstjänsten är underställd den politiska nämnd som folkvalt sitter att hantera dessa frågor. För kommunalförbund är det förbundsstyrelsen som utgör den folkvalda församlingen. Den politiska nämnden antar för varje mandatperiod en plan för räddningsinsats vilket utgör det målstyrande dokumentet för tjänstemännen. På tjänstemannanivå finns under den politiska nämnden en förvaltningschef, i de flesta fall tillika räddningschef, som leder förvaltningens arbete. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är det kommunens räddningschef som ansvarar för att den skadeavhjälpande verksamheten lever upp till de krav som lagstiftningen ställer och som planen för räddningsinsats anger. Räddningschefen är också enligt lagstiftningen utpekad som räddningsledare då kommunal räddningstjänst råder. Räddningsledarskapet kan räddningschefen delegera till andra personer enligt politiskt antagen delegationsordning.
Bakgrund 13 Genom RäddSam F har en gemensam tillämpning av denna ordning gjorts i ett dokument antaget av räddningschefsmötet kallat Rutin för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSam F. I detta dokument redogörs för befälshierarki och hur räddningsledarskap har delegerats. Inom RäddSam F finns följande befälshierarki: Befälshierarki inom RäddSam F Grundprincipen för räddningsledarskapet är att den som leder räddningsinsatsen i operativ komponent ska vara räddningsledare. Det innebär att räddningsledare är högsta befäl, enligt befälshierarkin, på plats om inte särskild överenskommelse gjorts. Om två befäl på samma nivå kommer till platsen utan högre befäl skall de komma överens om vem som skall leda insatsen och därmed vara räddningsledare. För varje nivå i befälshierarkin finns instruktioner vilka innehåller befogenheter, ramar, kompetenskrav samt krav på tillgänglighet. Denna befälshierarki blir också vägledande för reglerna kring företräde i radiotrafik (se vidare avsnitt9.3). 4.1.2. Värderingar Inom RäddSam F har det arbetats fram ett dokument som antagits av räddningschefsmötet kallat Gemensamma värderingar för RäddSam F. Dessa värderingar omfattar således all personal inom RäddSam F. I detta dokument finns samlat de värderingar på vilka hela RäddSam F:s arbete grundar sig. Lagen Värderingarna utgår från den drabbades (ofta kallad Greta) synvinkel. För Greta är behovet av hjälp det viktigaste, inte vem som ger den eller utifrån vilket lagrum den ges. Lagen är självklart att betrakta som spelregler men inte ramen för spelplanen. Ibland används det juridiska begreppet räddningstjänst som en beskrivning av hela verksamhetsområdet. Räddningstjänst är egentligen bara ett verktyg vi har till förfogande när vi skall hjälpa människor, räddningstjänst ingår bland spelreglerna.
14 Bakgrund Familjemedlem Räddningstjänstförvaltningen är en av flera familjemedlemmar. Dels är räddningstjänstförvaltningen en ingång till kommunernas säkerhetsarbete och krisledning och därmed en del av kommunfamiljen. Därför är det naturligt att vid all verksamhet bevaka respektive kommuns intressen. Dels är räddningstjänsten en del av blåljusfamiljen där det tillsammans med ambulans och polis är naturligt att samverka och bevaka frågor som berör gemensamma intressen. Genom att RäddSam F är en gemensam slagkraftig organisation kan den ha möjlighet att hjälpa till även utanför det egna geografiska området utan att den egna beredskapen påverkas. Professionalism Hela RäddSam F skall vila på professionalism och med det en vilja att hjälpa. Om någon behöver hjälp ska hjälp ges, antingen genom de egna resurserna eller genom att det tillses att annan myndighet/organisation ger hjälp. All personal inom RäddSamF skall stå på den hjälpbehövandes sida. Eftersom den hjälpbehövande inte lägger vikt vid vem eller från var hjälpen ges är det viktigt att närmaste enhet från räddningstjänsten påbörjar räddningsarbetet och att det därefter fylls på med för insatsen relevanta resurser. Genom att ha en hög professionalism ska skadeförloppet brytas så tidigt som möjligt. För att underlätta utredning och för att uppnå de förväntningar som finns på RäddSam F ska bränder i normalfallet alltid släckas och räddningsinsatser genomsyras av ett professionellt agerande genom hela förloppet. Detta innefattar också ett signalvärde gentemot den drabbade. Räddningstjänsten skall göra allt som rimligen är möjligt för att åtgärda det behov av hjälp som den drabbade har påkallat. Att passivt följa ett skadehändelseförlopp kan inte anses vara vad den drabbade förväntar sig och därmed heller inte vara ett valbart åtgärdsalternativ. Om räddningstjänsten larmas till ett nödläge ska minst en enhet alltid åka fram till platsen, även om information om att hjälp inte behövs tillkommer. Sådan information kan vara felaktig och det ska alltid kontrolleras med egna ögon att det inte finns ett hjälpbehov. Det är räddningstjänstens personal som får anses vara mest kompetent, mest erfaren och högst utbildad på att bedöma huruvida behov av räddningstjänstens åtgärder föreligger. Att alltid åka fram med minst en enhet skapar också möjlighet att göra bedömning med tanke på familjemedlemsskapet som beskrivits ovan. Försiktighetsprincipen Då många av de beslut som måste fattas vid en räddningsinsats baseras på mer eller mindre ofullständiga beslutsunderlag ska försiktghetsprincipen alltid tillämpas. En formulering av denna princip är att Du skall vara den förste som misstänker att något är fel och den siste som är övertygad om att det inte är det". Detta ska inte tolkas som att mänskliga eller tekniska fel inte tolereras utan att allt som skäligen är möjligt ska göras för att undvika fel. Detta innebär också att alla s.k. nekande beslut, d.v.s. beslut om att inte leta längre efter en misstänkt olycka eller bedömningar om att vår organisation inte skall ingripa, alltid är en normativ fråga. Sådana beslut fattas av räddningschefen eller den som räddningschefen delegerat till. Ett större system All personal inom RäddSam F är en del av ett större system. Med de befogenheter och ansvar som delegerats till de olika befälsnivåerna följer ett krav på informationsplikt uppåt i systemet. Lägesrapporteringar i olika skeden är därför till för närmast ovanliggande befälsnivå, men bakre/inre befäl och SOS Alarm AB är också mottagare.
Bakgrund 15 Respekt I de situationer som personal inom RäddSam F hamnar sker möten med personer med olika värderingar och olika bakgrund. Dessa olikheter ska all personal respektera och inför detta agera med stor ödmjukhet. Alla inblandade ska ges samma förutsättningar till hjälp oavsett vilken roll de har; drabbad, vållande, ägare, nyttjare. Samma sak gäller förstås också andra typer av personliga förutsättningar; könstillhörighet, religiös tillhörighet, sexuell läggning etc. Lärande organisation De uppdrag som RäddSam F hanterar är av mycket skiftande karaktär. En kontinuerlig strävan är att dessa uppdrag skall hanteras bättre och bättre. Det kräver att RäddSam F är en lärande organisation som dels drar nytta av erfarenheter och dels vågar ifrågasätta utförda uppgifter. För att uppnå detta måste det vara högt till tak och utvärderingar och utredningar av utförda uppgifter ska inte syfta till skuldbeläggande. För att kunna utreda och utvärdera måste också dokumentation av utförda uppgifter vara naturligt och ske fortlöpande. 4.2. F-samverkan 4.2.1. Inledning Myndigheter och organisationer i Jönköpings län och i Ydre kommun har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag mot medborgarna vid kris och olyckor. Inom F-samverkan hanteras samverkansfrågor som rör uppgifter som främst regleras i följande lagstiftningar: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Polislag (1984:387) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Samverkan ska präglas av prestigelöshet vilket kräver insikt, öppen kommunikation och vilja från alla aktörer. Representant för aktör har rättighet och skyldighet att uppmärksamma behov av samverkan och framföra avvikande mening samt att komma med konstruktiva förslag. Grunden ska vara att se till allmänhetens bästa. Respektive myndighet och samverkande organisationer på såväl regional som lokal nivå ansvarar för den fortlöpande omvärldsbevakningen. 4.2.2. Före en händelse Regionalt krishanteringsråd Syftet med krishanteringsrådet är att förankra arbetssätt, ge legitimitet och skapa förutsättningar för nätverk i krishanteringsfrågor. Därför ska de ytterst ansvariga för länets krishantering träffas vartannat år på politisk nivå och tjänstemannanivå. Bred representation eftersträvas med företrädare för lokala, regionala, nationella aktörer på regional nivå och företrädare även för näringslivet. Sammankallande för krishanteringsrådet är Länsstyrelsen.
16 Bakgrund Styrgrupp F-samverkan Styrgrupp F-samverkan är den arena där samverkansfrågor lyfts och där konsensus nås. Representanter i styrgruppen ska ha mandat att företräda egen myndighet/organisation. Gruppen ska skapa gemensam grundsyn för operativa insatser skapa och upprätthålla nätverk tillsätta händelsegrupper tillsätta arbetsgrupper följa upp arbetet i arbetsgrupper och händelsegrupper. I Styrgrupp F-samverkan finns representanter för följande myndigheter/organisationer: Kommunerna (9 personer) Landstinget i Jönköpings län (2 personer) Länsstyrelsen (2 personer) Polismyndigheten i Jönköpings län (2 personer) SOS Alarm (1 person) Försvarsmakten (1 person) Adjungerade efter behov (t.ex. statliga myndigheter, kommersiella aktörer eller intresseorganisationer) Sammankallande för Styrgrupp F-samverkan är Länsstyrelsens beredskapsdirektör. Gruppen sammanträder cirka fyra gånger per år. Möten genomförs oftast i anslutning till räddningschefsmöten. Händelsegrupper Styrgrupp F-samverkan och vakthavandegruppen kan tillsätta händelsegrupp för omvärldsbevakning, planering och eventuellt genomförande vid till exempel höga flöden, pandemi (smittsam sjukdom som omfattar befolkningen i flera världsdelar) och epizooti (omfattande smitta bland djur). Arbetsgrupper Arbetsgrupper kan vara såväl permanenta som tillfälliga. De organiseras under Styrgrupp F-samverkan. Styrgrupp F-samverkan utser sammankallande i respektive arbetsgrupp. Gruppernas arbete ska kännetecknas av förtroende, öppenhet och kontinuitet. Syftet med F-samverkan är att fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka 4.2.3. Under en händelse Regional samverkansledning Samverkan avser den dialog som sker mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål. Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i samverkansledningen. Samverkansledningen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera och beakta avgränsningar mot lokal nivå.
Bakgrund 17 Uppgiften är att samverka vid kris och olyckor. Detta kan ske genom: Gemensam lägesbild Resursfördelning Informationssamordning Vidarespridning av information till kommuner och andra berörda aktörer sker om möjligt genom WIS (= skyddat webbaserat informationssystem). Under startfasen ligger tyngdpunkten på operativa samverkansfrågor för att senare förskjutas mot strategisk och normativ samverkan. Organisation Regional samverkansledning etableras med följande stabsfunktioner: Analys Information Logistik Intern service Dokumentation. Staben kan efter behov knyta till sig nödvändig kompetens. Staben leds av en stabschef som utses av den regionala samverkansledningen. Utsedda och utbildade stabschefer ska finnas i respektive myndighet (Länsstyrelsen, Landstinget, Räddsam-F och Polismyndigheten) för att verka i samverkansledningen. F-samverkan i operativt skede Lokaler Regionala samverkansledningen samlas i JILL (Jönköpings integrerade larm och ledning), som är förberedda lokaler hos SOS Alarm AB. Regionala samverkansledningen kan, beroende på händelsen, samlas i alternativ lokal hos någon av samverkansaktörerna.
18 Bakgrund Initiativ till och start av regional samverkansledning Vakthavandefunktionerna hos Länsstyrelsen (TIB), Landstinget (TIB), räddningschef i beredskap (RCB) och Polismyndigheten (VB) samt SOS Alarm AB kan ta initiativ till regional samverkansledning. Situationens krav avgör vilken vakthavandefunktion som har samverkansinitiativet. Initiativtagaren svarar för start av den regionala samverkansledningen. Samverkan kan ske genom telefonmöten eller genom att berörda samlas. Larm till vakthavandefunktionerna sker via SOS Alarm AB. Samtliga primäraktörer inom F-samverkan använder, eller planerar att använda, RAKEL som larmväg för sina respektive TIB-funktioner. Så gör även TIB-funktionerna på de statliga myndigheterna. Lokal samverkansledning Initiativ till och start av lokal samverkansledning sker genom berörd kommun- eller förvaltningsledning. 4.2.4. Efter en händelse Utvärdering Utvärdering av stabsarbetet ska ske när den regionala samverkansledningen avvecklats. Stabschefen är ansvarig för att utvärderingen sker. Utvärderingen ska dokumenteras och delges berörda aktörer inom en månad. Utvärderingen av stabsarbetet bör omfatta Larm/händelseinformation - tidsförhållanden Start av och initiativ till samverkansledning tid till etablering Organisationen/bemanning Teknik/samband Informationshantering/mediebild Förbättringsområden Efter genomförd utvärdering av stabsarbetet ska rapport lämnas på nästa möte med Styrgrupp F-samverkan. 4.3. FoG För att få metod och teknik att gå hand i hand vid införandet av RAKEL startades under 2009 på initiativ av länsstyrelserna ett gemensamt projekt mellan Jönköpings och Kronobergs län, F- och G-län. Projektet kom att kallas FoG-projektet. Fokus har varit på samverkan mellan de kommunala räddningstjänsterna, SOS Alarm AB, sjukvården och polisen, RAPS-kollektivet. FoG-projektet har också hanterat frågor kring hur RAPS-kollektivet skall kunna samverka med andra organisationer vid gemensamma händelser. FoG-projektet har utgjort en mycket god och nödvändig grund för det vidare arbetet med RAKEL inom RäddSam F. Samtidigt har projektets arbete renderat i mycket av det som idag är nationella riktlinjer för RAKEL (se avsnitt 5.4). Projektets konstellation lever fortfarande kvar för fortsatt erfarenhetsutbyte och utveckling kring RAKEL-införandet. 4.4. Pilotprojekt RäddSam F Inom RäddSam F har det initiala införandet planerats och genomförts som ett länsgemensamt projekt, delvis finansierat av statliga kompetensstödsmedel. Projektet
Bakgrund 19 har bl.a. resulterat i gemensamma riktlinjer för hur RAKEL ska användas, såväl inom RäddSam F men också tillsammans med våra primärsamverkande organisationer; sjukvården, polisen och SOS Alarm. För RäddSam F:s projekt har räddningschefsgruppen varit målstyrande och delegerat den direkta projektstyrningen till en styrgrupp och genomförandet till en projektledare som knutit lokala referenser och resurser till sig vid behov. Projektet har också haft en extern konsult med systemkunskap och teknisk kunskap knuten till sig för att bistå med såväl utbildning som en hel del faktisk produktion. Följande personer har ingått i RäddSam F:s RAKEL-projekt: Styrgrupp: Henrik Axelsson, SOS Alarm AB (ersatte Matz Laurentz under hösten 2010) Micael Carlsson, Eksjö kommun Gunnar Hansson, Jönköpings kommun Matz Laurentz, SOS Alarm AB (fram till hösten 2010) Kurt Lindberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektledare: David Högberg, brandingenjör vid Jönköpings kommun Extern konsult: Jörgen Nordman, Combitech AB Lokala referenser: Fredrik Björnberg, Vaggeryds kommun Kenth Blomqvist, Värnamo kommun Bo Christensson, Sävsjö kommun Björn Claesson, Värnamo kommun Torbjörn Eliasson, Gislaveds och Gnosjö kommuner Jakob Gunnarsson, Värnamo kommun Tommy Gustafsson, Aneby kommun Roger Johansson, Höglandets Räddningstjänstförbund Jan Karlsson, Höglandets Räddningstjänstförbund Fredrik Larsson, Tranås kommun Marcus Lindholm, Tranås kommun Thomas Ljunggren, Höglandets Räddningstjänstförbund Anders Ögren, Gislaveds och Gnosjö kommuner I slutet av 2009 tog räddningschefsmötet inom RäddSam F ett beslut om att starta ett pilotprojekt avseende RAKEL och införande inom de kommunala räddningstjänsterna. S.k. kompetensstödsmedel ansöktes gemensamt och beviljades från MSB. Sedan början av 2010 har planeringen för den operativa starten av pilotprojektet pågått och sedan 2010-07-01 är alla brandingenjörs- och insatsledarfunktioner inom RäddSam F utrustade med RAKEL-terminaler. I slutet av 2010 beslutade räddningschefsmötet att utvidga pilotprojektet till att också omfatta samtliga styrkeledarfunktioner inom RäddSam F från och med 2011-03-01. Pilotprojektet har haft som syfte att skapa ett beslutsunderlag till räddningschefsmötet för ett permanent införande av RAKEL inom RäddSam F. Beslutsunderlaget var framtaget och presenterat till sommaren 2011. Inom ramen för pilotprojektet har bred samverkan skett med avseende på tillämpning av de nationella riktlinjerna för RAKEL samt i nödvändiga fall delaktighet vid framtagande av nationella riktlinjer. Denna samverkan har skett såväl med räddningstjänstkollegor från andra län som med kollegor från andra organisationer inom och utom länet. Samverkan sker också fortlöpande mellan såväl FoG (se kapitel 4.3) samt också samtliga sydlän (Region Skåne, Blekinge län, Hallands län, Kronobergs län, Kalmar län och Jönköpings län) där erfarenheter och tankar kring RAKEL utväxlas ett par gånger varje år.
20 Bakgrund Inom Jönköpings län finns också en samverkansgrupp kring RAKEL i vilken det ges möjlighet att takta ihop de olika organisationernas RAKEL-införande vad gäller metodik och arbetssätt. Mycket av grunden till RäddSam F:s utbildningsmaterial har kommit från denna samverkansgrupp och till största delen från Landstingets utbildningsplanering. Planeringen för RAKEL och dess användning inom RäddSam F och tillsammans med de primärsamverkande organisationerna polis, sjukvård och SOS Alarm AB har följande grundprinciper varit vägledande: införliva väl fungerande och väl etablerade arbetssätt i ny teknik tillvarata lång erfarenhet av operativ samverkan o inom kommunens egen räddningstjänst o mellan olika kommuners räddningstjänster o mellan blåljusorganisationerna i länet införliva gemensamma värderingar och rutiner o bl.a. kring fokus på drabbade sammanhang teknik skall vara stödjande och inte styrande det lokala skall fungera tillsammans med det regionala och nationella Produktionsresultat Projektet har producerat följande: Gemensamt metodiktänk, såväl lokalt som regionalt och nationellt Enhetlig operativ kommunikationsplanering, OKP, över länet Länsgemensam terminalupphandling (se detaljer nedan) Synkroniserad implementering såväl inom RäddSam F som inom F- samverkan Länsgemensamt utbildningsmaterial Utöver dessa konkreta produktionsresultat har projektledningen bistått de enskilda kommunerna med stöd kring de administrativa processerna, erfarenhetsutbyte beträffande installationer och materialval samt sakkunskap kring RAKEL-nätet och dess användning. Erfarenheter av pilotprojektet Jönköpings län har en mycket god yttäckning av RAKEL-nätet, inga stora ytor utan täckning identifierats. Några enstaka punkter utomhus samt vissa speciella objekt inomhus saknar täckning med handterminal. Dessa punkter och objekt skall sammanställas och införlivas i planeringen av MSB:s förtätningsprojekt kring RAKELnätet. För sammanställningen svarar Länsstyrelsen på gemensam indata och information från RAPS-kollektivet inom Jönköpings län. Viss tveksamhet finns kring nätets kapacitet avseende mängden samtidiga samtal på en begränsad yta. Det har vid några tillfällen upptäckts kapacitetsbrister då många terminaler fört parallella samtal på en begränsad yta, dvs. i praktiken via en och samma RAKEL-basstation. Dessa kapacitetsbrister måste påtalas för MSB. RAKEL-nätet uppfattas stödja den samverkansmodell som finns inom ramen för RäddSam F och F-samverkan. Den goda yttäckningen och det gemensamma kommunikationsnätet har vid flera tillfällen visat sig gagna just samverkan och det gemensamma arbetet för de drabbade sammanhangen. I samband med RAKEL-införandet har behovet av ett utvecklat gemensamt systemoch metodtänk kring operativa frågor tydliggjorts. Det innebär att vid ett fortsatt
Bakgrund 21 införande bör, utöver handhavandeutbildning, även system- och metodikutbildning genomföras. Gemensam upphandling Gemensamt för RäddSam F har en upphandling av RAKEL-terminaler gjorts, med avseende på handburna och fordonsmonterade terminaler. Ett upphandlingsunderlag togs fram och efter utvärdering av inkomna anbud skrevs ett avropsavtal med Swedish Radio Supply AB kring deras produkter tillverkade av Sepura. Denna upphandling innebär också att Aneby, Eksjö, Gislaveds, Gnosjö, Habo, Jönköpings, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryds, Värnamo och Ydre kommuner samt Höglandets räddningstjänstförbund är bundna att köpa enligt detta avropsavtal och de kan därmed inte köpa terminaler från någon annan leverantör. Kontaktperson för avtalsskrivningen som sådan är Kristina Portugués på Jönköpings kommuns upphandlingsenhet och för de tekniska detaljerna är Gunnar Hansson på Räddningstjänsten i Jönköpings kommun kontaktperson. Sambandsplan Inom ramen för pilotprojektet har en sambandsplan tagits fram utifrån den ledningsstruktur som finns inom RäddSam F. Ledningsstrukturen samt sambandsplanen redovisas i Bilaga 4 och tillämpningen av sambandsplanen är innehållet i detta dokument. En av de största tillämpningsdelarna utifrån sambandsplanen är att tillsammans med de nationella riktlinjerna ta fram en nummersättningsplan för anropsnummer till alla RAKEL-terminaler i länet. Hur utformningen av denna har blivit redovisas i Bilaga 2. 4.5. Permanentad RAKEL-drift 4.5.1. Anslutningsnivå Räddningschefsmötet förväntas under hösten 2011 besluta att RAKEL skall utgöra primärt kommunikationssystem för ledning och samverkan inom alla organisationer i RäddSam F med successivt införande under hösten 2011/våren 2012, dock senast 2012-04-01. RCB ska finnas tillgänglig via Rakel dygnet runt fr.o.m. 2011-06-15. Följande funktioner ska finnas tillgängliga via Rakel vid larmtillstånd senast 2012-01-01: o ledningsenhet (SL/IL/BI), o räddningsenhet, o IVPA/sjukvårdslarm (motsv), RAKEL ska användas som primärt kommunikationssystem vid larm fr.o.m. 2012-04-01. Samtliga resurser ska byta talade anropsnummer till MSISDN oavsett radiosystem och bestyckning senast 2012-04-01. Följande funktioner bör finnas tillgängliga via Rakel vid larmtillstånd senast 2012-01-01: o höjdenhet, o vattenenhet, o regionala resurser, o övriga resurser med frekventa samverkansbehov, Fordon bör märkas om så snart som kommunernas ekonomi och anslutningstakt medger.
22 Bakgrund 4.5.2. Breddinförande Inom ramen för ytterligare ett MSB-finansierat projekt hanterades verkställigheten av ovanstående räddningschefsgruppsbeslut. Detta blev det som kallades breddinförandet inom RäddSam F. Många organisationer valde att gå längre än det gemensamma beslutet så nyttan med RAKEL uppfattades som stor. Mycket av grunden för breddinförandeprojektet lades i det tidigare beskrivna pilotprojektet. De tankar och planer som där hade gjorts hade gjorts med ett gott mått av höjdtagande för framtida utveckling att breddinförandet i mångt och mycket blev en ren tillämpning utifrån de olika organisationernas behov och önskemål. När breddinförandeprojektet slutrapporterades hade RäddSam F gemensamt drygt 300 abonnemang aktiva. 4.5.3. Förvaltningsorganisation För att dra nytta av den kompetens som upparbetats under de två införandeprojekten beslutade räddningschefsgruppen att tillsätta en gemensam förvaltningsorganisation för RAKEL. Efter en utvärdering av de gemensamma förvaltningsuppgifter som utförts inom ramen för införandeprojektet tillsattes en gemensam resurs motsvarande 10% av en årsarbetare för att hålla samman och utföra den största delen av den gemensamma RAKEL-förvaltningen. Under 2013 innehar David Högberg det 10%-uppdraget. Dessutom tillsattes ytterligare 80 resurstimmar ur den s.k. timbanken inom RäddSam F för att utföra definierade arbetsuppgifter för den gemensamma RAKELförvaltningen. Dessa timmar är under 2013 fördelade på Micael Carlsson (10 tim), Björn Claesson (20 tim), Gunnar Hansson (10 tim), Roger Johansson (20 tim) samt Fredrik Larsson (20 tim). Den gemensamma RAKEL-förvaltningen ska utföra följande arbetsuppgifter: Utveckling och förvaltning av gemensamt utbildningsmaterial Samverkan på systemnivå PU-hantering o Nya/ändrade funktioner för en mobilstation o Ändringar i organisationsblock o Nya/ändrade talgrupper o Talgruppsmallar o Nödlarmshantering o Gruppöverlägg o Adressböcker Stöd till räddningstjänsterna med administrativa rutiner i Rakel Kontaktpunkt externt Informationsspridning Gemensam terminalprogrammering Inköps-/avropsavtal Den gemensamma RAKEL-förvaltningen rapporterar till RäddSam F-kontoret och dess samordnare för operativa frågor. Det är också genom RäddSam F-kontoret som nedlagd tid följs upp.
Bakgrund 23 I varje räddningstjänstorganisation hanteras följande RAKEL-förvaltande arbetsuppgifter: Utbildning PU-hantering o Hantera mobilstationer som finns i befintligt PU Ändra status Ändra TEI Hårdvaruhantering o Inköp o Montering o Service Abonnemang o Beställning o Aktivering
25 5. Vad RAKEL är 5.1. RAKEL-nätet RAKEL är ett nationellt radiokommunikationsnät som är avsett att användas av landets krishanteringsorganisationer; kommuner, landsting, statliga myndigheter samt vissa kommersiella organisationer och frivilligorganisationer. RAKEL står för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. Systemet är, likt de flesta tekniska system, kontinuerligt under utveckling vilket gör att förbättringar av befintliga tjänster och tillkommande av nya tjänster sker hela tiden. I grunden är det ett radiokommunikationsnät byggd på den internationella standarden TETRA (Terrestrial Trunked Radio). RAKEL-nätet har byggts upp i Sverige av MSB på uppdrag av försvarsdepartementet. RAKEL-nätet fungerar i mångt och mycket som ett mobiltelefonnät, d.v.s. att all trafik går via nätet och inte direkt mellan två terminaler. Det spelar således ingen roll hur nära man fysiskt står sin kollega. Har man ingen kontakt med nätet kan man heller inte ha radiokommunikation med kollegan. Skulle det vara så att man inte har kontakt med nätet och man har behov av radiokommunikation med kollegan finns flera lösningar på problemet, mer om detta i avsnitt 6. Skillnaden mot ett vanligt mobiltelefonnät är att RAKEL också ger möjlighet till gruppkommunikation på ett enkelt sätt, dvs att många kan prata med många. Kommunikationen i RAKEL är i hög utsträckning avlyssningsskyddat. All radiotrafik kan avlyssnas men den tekniska lösningen i RAKEL gör att det nästan är omöjligt avkoda de digitala signalerna. Det s.k. luftgränssnittet (trafiken mellan enskild RAKEL-teminal och RAKEL-nätets basstation) är krypterat med en metod som kallas TAE2. Driftsäkerheten har hittills visat sig vara mycket hög. RAKEL-nätet beräknas ha en tidsmässig tillgänglighet på 99,9%. RAKEL-nätet är uppbyggt av knapp 2.000 basstationer. Hälften av dessa är byggda för att klara nätets täckningsförmåga över ytan och har också en permanent reservkraftförsörjning för minst sju dygns kontinuerlig drift. Resterande basstationer är byggda för att klara kapacitetsbehoven i nätet och har en reservkraftförsörjning för minst 24 timmar samt intag för extern reservkraft. Ljudkvaliteten i RAKEL får betraktas som mycket god då det finns inbyggda funktioner som genom avancerade algoritmer filtrerar bort sådant som inte är människotal. Ljudkvaliteten är dock en kombination av materialval, installationsutföranden, nättäckning, systemtekniken etc. vilket gör att den ibland kan fallera utan att det nödvändigtvis behöver vara en systemtekniskt orsak. Då RAKEL-nätet har en god yttäckning (i förhållande till t.ex. publika mobiltelefoninät) och då all trafik passerar nätet är räckvidden i princip nationell. Det innebär att man från enskild handburen terminal kan kommunicera med en annan handburen terminal oavsett geografiskt avstånd. I räddningstjänsttillämpning innebär detta att alla radioterminaler, under hela insatsförloppet, har fullgod täckning och förbindelse och aktivt kan vara med i radiokommunikationen från första stund. Nätet byggdes för att klara yttäckning utomhus till en viss grad (till handterminaler skulle tätorter med mer än 2.500 invånare ha fullgod täckning). I praktiken har täckningsgraden blivit mycket högre och generellt täcker systemet idag 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta, undantaget fjällvärlden. På grund
26 Vad RAKEL är av frekvensvalet i RAKEL-nätet kan dock inomhustäckningen upplevas något sämre jämfört med t.ex. publik mobiltelefoni. Med det dock inte sagt att bara för att det saknas mobiltelefonitäckning saknas det också RAKEL-täckning men har man inomhusmiljöer där det är viktigt med RAKEL-täckning måste detta testas i varje enskilt fall. Inom ramen för RAKEL-projekten har en praktisk täckningsrekognocering genomförts och utfallet av den visar att det i Jönköpings län inte finns några direkta sammahängande ytor där utomhustäckning saknas. Det kan vara enstaka koordinater som saknar eller har dålig täckning I RAKEL-nätet har det skapats tydligare gemensamma arenor för samverkan, såväl mellan räddningstjänstinterna resurser, som med andra samverkande organisationer, t.ex. sjukvård och polis. I RAKEL-nätet finns också inbyggt en hel del andra funktioner och tjänster utöver talkommunikation. Det innebär att RAKEL-nätet kan användas för t.ex. positionering, nödlarm, statussändning och larmhantering/orderstyrning. Sammanfattningsvis är RAKEL ett system med många bra funktioner. Införandet av RAKEL innebär dock att vi gått från ett rent radiokommunikationssystem till ett ITsystem. Detta får konsekvenser som gör att det är mycket viktigt att RAKEL används utifrån de regler och riktlinjer som ställts upp. Ett felaktigt användande kan få ödesdigra konsekvenser som påverkar stora geografiska ytor. RAKEL är ett komplicerat IT-system med många hopkopplade komponenter och många beroenden 5.2. TETRA-tekniken I grunden är RAKEL ett radiokommunikationsnät byggd på den internationella standarden TETRA (Terrestrial Trunked Radio). Det är ett digitalt radiokommunikationsnät med möjlighet till kryptering. I princip alla motsvarande radiokommunikationsnät som finns runt om i Europa och även i andra delar av världen bygger på just TETRA-tekniken. Som exempel kan nämna det finska Virvenätet, det danska Sine-nätet, det norska Nødnett, det brittiska Airwave, det belgiska Astrid, det tyska BD BOS, det nederländska ISC, det estländska EDTN och det isländska Tetra Island. I Sverige byggs också privata TETRA-nät, t.ex. inom kärnkraftsindustrin och kollektivtrafiken. Grundfunktionaliteterna i TETRA-standarden är
Vad RAKEL är 27 Gruppsamtal Individsamtal Nödsamtal Samtalshistorik Prioritetssamtal Samtalsköhantering Direktlägessamtal (DMO-samtal) (se avsnitt 6.2.1) Dynamiska talgrupper (se avsnitt 7.15) Bakgrundsavlyssning/dold sändning Ledningscentralsstyrd trafik Geografisk trafikstyrning Kryptering TETRA-standarden erbjuder också möjligheter till anslutning mot publika telefoninät (PABX) och mellan olika TETRA-nät (ISI). Vad gäller anslutning till det publika telefoninäten har RAKEL-införandeprojekten inom RäddSam F genomfört en analys för att identifiera vilka förutsättningar som finns för att göra en sådan anslutning i länet. Under den utredningens gång presenterade SOS Alarm tjänsten att via dem ansluta sina RAKEL-abonnemang till telefoninäten. Hur denna tjänst kommer att tillämpas inom RäddSam F, och på vilken nivå, är ännu inte genomarbetat men förväntas så bli under 2013. För att en enskild radioterminal skall kunna prata med en annan radioterminal måste båda parter vara anslutna till radionätet, dvs båda måste ha kontakt med någon av nätets basstationer. Det innebär att det förekommer kontinuerligt dubbelriktad trafik mellan den enskilda radioterminalen och nätets basstationer för att kontrollera förbindelsen. Kommunikationen i RAKEL-nätet är populärtekniskt mycket lik mobiltelefonisystemen där en radiofrekvens genom digitala tidsluckor kan distribuera flera parallella samtal. Olika typer av samtal kräver olika mycket kapacitet av nätet i form av olika antal tidsluckor. Ett vanligt radiosamtal i simplex nyttjar enbart en tidslucka medan ett duplexsamtal (se avsnitt 5.7.2) nyttjar fyra tidsluckor. Detta sätt att hantera parallella samtal gör att det blir ett effektivare utnyttjande av tillgängliga radiofrekvenser. Det innebär också att det hela tiden måste upprätthållas en styrning från systemet så att rätt samtalen hålls ihop på rätt sätt. Ett TETRA-system har också inbyggda rättighetsstrukturer vilka gör att en enskild terminal inte kan delta (varken passivt lyssna eller aktivt delta) i de talgrupper (se avsnitt 7) den inte har rättigheter till. Dessa rättigheter tilldelas av de organisationer som äger respektive talgrupp. För att säkerställa att en enskild terminal inte, p.g.a. programmeringsmissar tillförskansas fel rättigheter knyts dels terminalens programmerbara identitet (ISSI, se avsnitt 8.1.2) dess hårdvarubaserade icke programmerbara identitet (TEI, se avsnitt 8.1.4) samt terminalens unika kryptonyckel samman i nätet. TETRA-tekniken anses av många vara den bästa tekniken som finns och kommer att finnas inom överskådlig tid för överföring av tal i gruppkommunikation. 5.3. Tänkt samverkan I RAKEL finns det ett övergripande tänk på nationell nivå vad gäller hur samverkan kan gå till. Dels inom en enskild organisation och dels mellan olika organisationer. Detta tänk utgör en del av de nationella riktlinjer som finns för RAKEL (se avsnitt 5.4).
28 Vad RAKEL är Tänket från nationell nivå har under en lång tid brutits ned och fått sin tillämpning genom ett samarbete mellan de tilltänkta RAKEL-aktörerna. Det innebär att det i mångt och mycket finns en samsyn och koncensus bland användarorganisationerna kring hur samverkan via RAKEL ska ske. Samverkan handlar i detta sammanhang om en gemensam syn på nummersättning, användning av talgrupper (se vidare avsnitt 7.16), nyttjande av olika nätfunktionaliteter, semantik och terminologi, rutiner och i viss utsträckning också värderingar. 5.4. Nationella anvisningar och riktlinjer Då RAKEL är ett nationellt radiokommunikationsnät avsedd för gemensam användning av samhällets krishanteringsfunktioner har det utarbetats anvisningar och riktlinjer kring hur RAKEL-nätet skall användas. Anvisningarna och riktlinjerna, som författats av nätägaren MSB, har kompletterats med organisationsspecifika regelverk som harmonierar med de nationella och samtidigt tar hänsyn till den egna organisationens detaljer. I MSB:s Så gör du en lednings- och sambandsanalys finns information som handlar om den lednings- och sambandsanalys som måste föregå varje organisations programmeringsunderlag (se avsnitt 5.5). I dokumentet Så fyller du i programmeringsunderlag för Rakel innehåller information om vad ett programmeringsunderlag, PU, ska innehålla och redogör för de begrepp som ingår i ett PU: talgrupper, individnummer, funktionsnummer, organisationsblock, larmsamtal, status samt nummertilldelning och nummersättning. Till detta finns ett antal stöddokument; Programmeringsanvisningar för samverkan i Rakel på lokal, regional och nationell nivå Programmeringsanvisningar för blåljusorganisationer Anvisningar för nummersättningen i Rakel för kommunal räddningstjänst, räddningstjänst vid flygplats, industri- och kärnkraftanläggning och för MSB:s nationella resurser och skolor Rakelregioner, Rakelzoner och kommunområden Talgrupper för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel är skriven med ett huvuddokument och fyra bilagor. Huvuddokumentet beskriver de övergripande principerna för samverkan i RAKEL och hur det ska sättas i sitt sammanhang i det svenska krisberedskapssystemet. Bilagorna är uppdelade att hantera nationell, regional och lokal samverkan samt samverkan mellan blåljusorganisationer. I dessa dokument beskrivs i huvudsak vilka talgruppsfamiljer som ska användas när och utifrån vilka principer det ska ske. De nationella riktlinjerna är under kontinuerlig utveckling men därmed inte sagt att de inte behöver efterlevas. Som tidigare nämnts krävs ett abonnemang för varje enskild RAKEL-terminal för att den skall fungera i RAKEL-nätet. De anvisningar och de nationella riktlinjer som MSB tagit fram är att betrakta som abonnemangsvillkor och ska därför följas.