Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering



Relevanta dokument
Den hållbara hemtjänsten

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Arbets- och miljömedicin

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Förarbete, planering och förankring

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning


Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Att sätta lön vid lönerevision

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Samhälle, samverkan & övergång

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Enkelt och effektivt kompetensverktyg

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Mål och budget 2014 och planunderlag

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Med kränkande särbehandling

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Upprop för ett friskare Tidaholm

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

CV Embréus Socionomkonsult

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samhälle, samverkan & övergång

Anne Persson, Professor

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Mäta effekten av genomförandeplanen

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Brukarundersökning inom boende LSS

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd

Sammanfattning på lättläst svenska

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Arbetsplan Sätraängens korttidshem

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vår verksamhets utveckling

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Några deltagares tankar om Enter

Barn- och ungdomspsykiatri

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Gemensamt språk och ICF

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Patientsäkerhetsberättelse

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Kvalitetsbokslut BUP Sörmland

Plan för Hökåsens förskolor

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Delaktighet inom äldreomsorgen

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Lönepolicy för Umeå universitet

Konsten att hitta balans i tillvaron

Målet var att förbättra romernas situation på arbetsmarknaden och i utbildningssektorn/skolan samt att minska ohälsan bland kvinnor och män.

Utvecklingen av samverkansplattformen TRIS. Projektrapport

Lära om diabetes eller lära för livet

Korvettens förskola

Varför Genomförandeplan?

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Din roll som kontaktperson

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Transkript:

Sassam Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering

Syfte Ökad delaktighet Ökad struktur Systematiskt arbetssätt Gemensamt arbetsinstrument Effektiva möten Ökad kvalitet Verka för goda arbetsförhållanden SASSAM betyder En Strukturerad Arbetsmetod för Sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. Arbetsmetoden innebär att såväl resurser som hinder hos individen och i dennes omgivning kartläggs och analyseras. Metoden poängterar vikten av den enskildes egen medverkan i kartläggningen. SASSAM konkretiserar begreppet individen i centrum. SASSAM möjliggör likformighet och en god kvalitet i utredningarna, vilket stärker rättssäkerheten och tilltron till socialförsäkringen. SASSAM är ett hjälpmedel för att effektivisera och höja kvaliteten vid bedömning av fortsatt rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Den är ett stöd för att uppmärksamma och bedöma den enskildes behov av rehabilitering, samt då behov föreligger, verka för att detta blir tillgodosett SASSAM är ett stöd för att, i samråd med i första hand individen, planera/upprätta plan för återgång i arbete, med eller utan rehabiliteringsåtgärder. SASSAM-kartan SASSAM-kartan belyser viktiga förhållanden hos individen och dennes omgivning. Kartan används vid informationsinsamling, men är särskilt användbar vid analys av hinder och resurser. Erfarenheterna visar att vi alltför sällan diskuterar resurser och möjligheter. SASSAM- kartläggningen ger struktur över individens situation, över dennes hinder men också möjligheter, vilket skapar en tydligare bild för både individen och försäkringskassan. SASSAM-kartan är främst avsedd att vara ett pedagogiskt hjälpmedel som stöd för samtalet mellan individen och försäkringskassans handläggare. I det vita mittfältet på kartan beskrivs individens faktiska omständigheter, under relevant rubrik. De gula fälten, hinder och resurser, är avsett för analysen, det vill säga vilka konsekvenser dessa för med sig för möjligheterna att gå tillbaka till arbetslivet. SASSAM-kartan huvudinstrumentet i SASSAM-utredningen

SASSAM underlättar arbetet med sjukförsäkring och rehabilitering! Vi har arbetet med SASSAM-metoden sedan 2001, berättar Jan Renhage, sektionschef för ohälsa, sjukpenningrätt och samordnad rehabilitering vid Försäkringskassan i Vänersborg. Under hösten 2001 utbildades ett antal utredare och samordnare från Vänersborg i SASSAM-metoden. Utbildningen omfattade sju utbildningsdagar. Vid varje tillfälle arbetade man med egna fall, tagna ur verkligheten. SASSAM-kartan användes som stöd för informationsinsamling, analys och dokumentation. Vi använder SASSAM-kartan när vi behöver få en mer detaljerad bild av den försäkrades hela situation. Det kan handla om stressrelaterade orsaker i den enskildes omgivning som signalerar att det finns mer än bara sjukdom som är orsak till upplevelser av ohälsa, poängerar Jan. Jan menar att samtalet med den försäkrade blir mer strukturerat eftersom kartan styr in på de viktiga delarna ganska fort. Om man inte använder den är det lätt att hamna på andra spår i samtalet, spår som kan leda till fel eller ta extra tid. SASSAM-metoden underlättar också teamarbetet inom och utanför försäkringskringskassan, det teamarbete som måste finnas kring den enskilde försäkrade, avslutar Jan. SASSAM består av metod, karta samt ett fördjupningsmaterial. Materialet omfattar fördjupade kunskaper i form av PowerPoint presentationer med förklarande texter inom följande områden: Etik Kroppsfunktioner rörelseorganen AD och hjärnskador Livsstrategier kognition motivation Psykiska funktioner inklusive substansintag Stress stressreaktioner psykosomatik Omgivningsfaktorer sociala förhållanden arbetsförhållande, etc

Att arbeta enligt SASSAM-metoden SASSAM innefattar ett strukturerat arbetssätt utifrån den enskilde individens behov. SASSAM förutsätter att individen är delaktig i sin sjukfallsutredning. SASSAM omfattar individens egen beskrivning av sin situation och ger det underlag som, förutom medicinskt utlåtande, krävs för att besluta om fortsatt rätt till ersättning. SASSAM är en metod som är särskilt anpassad rehabiliteringskartläggning, det vill säga för arbetslivsinriktad utredning, bedömning och planering. SASSAM är en metod för kartläggning utifrån ett helhetsperspektiv, det vill säga en metod där individen, med stöd av handläggaren, lägger pussel för att tillsammans kunna analysera och göra en planering för framtiden. SASSAM är i princip organisationsoberoende, vilket gör att den kan användas i samverkan med och av andra aktörer. Ett övergripande mål med SASSAM är att stödja individen i arbetet med att själv ta ansvar för sin rehabilitering. Genom att arbeta med SASSAM-metoden uppnår vi en professionell och strukturerad kartläggning i ett helheltsperspektiv med individen delaktig.den innefattar informationsinsamling, analys och planering. Genom att använda SASSAM-metoden vid rehabiliteringskartläggning fokuserar vi särskilt på individens möjligheter att återgå i arbete. Hur välinformerad individen är, vilka möjligheter denne har är avgörande för individens motivation. Centrala frågor är: Vad kan jag? Vad får jag? Vad vill jag? Delaktighet är en grundläggande förutsättning för att rehabilitering ska lyckas, men har också stor betydelse i utredningsprocessen. Det ökar förutsättningarna för förståelsen av försäkringens möjligheter och begränsningar och kunna förhålla sig till dessa. Delaktighet och förståelse krävs för att individen ska ha möjlighet att ta kommandot över sin egen situation. Med delaktighet avses att individen ges en reell möjlighet till aktiv påverkan och delaktighet i utredning och planering för att underlätta återgång i arbetslivet. Beslutet om rätt till ersättning från sjukförsäkringen är dock ett myndighetsbeslut och det fattas av tjänstemannen, med stöd av det totala underlag som tagits fram i utredningen.

SASSAM:s etiska plattform Humanismen i fokus Helhetsperspektiv på individen Delaktighet i processen Rättssäkerhetsperspektiv Bemötande För individens rättsäkerhet är det nödvändigt med en gemensam etisk plattform så att de försäkrade kan få ett någorlunda likartat bemötande. Humanism är ett förhållningssätt, som grundas i uppfattningen att människan har ett värde som inte får kränkas. Humanism innebär ett avståndstagande från olika former av förnedrande behandling av individen. Med helhetsperspektiv avses att vi beaktar och analyserar delarna/elementen systematiskt för att kunna tilllämpa en helhetssyn. Individens delaktighet i såväl utrednings- som rehabiliteringsprocessen är grundläggande för en positiv utveckling. Rättssäkerhet en rättstillämpning som bygger förutsägbarhet och likformighet det lika behandlas lika. Vid bemötandet av individen skall de gemensamma etiska principerna tillämpas. Vi ska i mötet betrakta individen som subjekt. Den etiska plattformen är också viktig för samarbetet mellan försäkringskassans medarbetare. En gemensam etisk plattform skapar förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt, vilket ska leda till trygga möten med de försäkrade. Användandet av SASSAM-metoden förutsätter grundläggande medicinska och/eller beteendevetenskapliga kunskaper.

Försakringskassan 2006 Vad är SASSAM? SASSAM är ett resultat av många års utvecklingsarbete inom Försäkringskassan. Det är nu den utredningsmetod som är praktiskt tillämplig i sjukförsäkringshandläggningen inom myndigheten. Initiativtagare, projektledare och pådrivare av metoden har varit framförallt Sven-Olof Krafft, leg. läkare, specialist i rehabiliteringsmedicin, försäkringsöverläkare vid Försäkringskassan i Västra Götaland och företagsläkare vid Västra Götalandsregionens företagshälsovård hälsan & arbetslivet. Därutöver har försäkringsläkare och tjänstemän med olika specialiteter bidragit till innehållet. Utvecklingen har också skett i samarbete med handläggare, som bidragit genom att lämna värdefulla synpunkter på materialet samt medverkat vid olika testutbildningar. Vetenskapliga rådgivare har varit professor Staffan Marklund, Arbetslivsinstitutet i Stockholm och professor Kerstin Ekberg vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering (RAK) vid universitetet i Linköping. Kontaktperson vid Försäkringskassan: Marie Särnblom Telefon: 031-700 63 67 E-post: marie.sarnblom@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se