Motivation och bemötande



Relevanta dokument
Motivation och bemötande

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Motivational interviewing

Motiverande samtal (MI)

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

BEMÖTANDE, MOTIVATION, FÖRÄNDRING MÄNNISKOSYN OCH ETIK REFERENSER KUNSKAP TILL PRAKTIK VÄSTERNORRLAND 12 OKTOBER 2010

MI - Motiverande samtal

Motiverande samtal MI

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire

Problemformulering och frågor

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Motiverande samtal - MI

Mentaliseringsbaserad terapi

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den

Barn och elevhälsoplan 2011

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Funktionshinderområdets värdegrund

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Samtal kring känsliga frågor

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Bengts seminariemeny 2016

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Vårt sätt att bedriva familjevård

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Samtal om tobak i skolan

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Att samtala om levnadsvanor

Bedömningsunderlag förskola

Intervju med Elisabeth Gisselman

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Perspektiv på prevention

Forts. Hellre EQ än IQ

Etiska Regler för klientarbete

Avancerad kurs MI Åhörarkopior

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling

Äldrestrategi

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

Stå upp Stå ut Stå kvar

Några övningar att göra

DPP. DrogPolicyProgrammet

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krisplan Annelundsskolan del 2

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark,

Tobaksfria ungdomar Samtalet som gör skillnad. Margareta Pantzar

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Leda förändring stavas psykologi

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Barn och Trauma - bedömning och behandling

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Att vara sin egen fiende

Nässjö kommuns personalpolicy

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

SOMRA - samtalet om riskabla levnadsvanor

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Från sömnlös till utsövd

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Hjärnan tänker som den lärt sig DUS. Mental träning. Mental träning. Den mänskliga hjärnan. Man kan faktiskt tänka sig sjuk

Transkript:

Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt arbete Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

MI motiverande samtal - att hjälpa människor till förändring på deras egna villkor

Att fundera själv kring förändring Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 3

Motiverande Samtal En Sammanfattning Skalfrågor Ambivalensutforskning U-E-U Meny/Agenda Förändringsplan Förändringsprat Känna igen Förstärka Locka fram Rulla med motstånd v Bekräfta Öppna frågor Reflektera Sammanfattning Samarbete Autonomi Locka fram

Traditionella synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är det inte Man måste vara motiverad för att det skall vara någon idé med behandling Svag motivation är en karaktärsbrist hos individen med problemen Brist på motivation beror främst på förnekande Förnekande hanteras med tuff konfrontation att 'bryta ner' personens försvar Negativa händelser får folk att vakna upp de når botten Alla dessa synsätt kan och bör ifrågasättas 5

Synsätten ovan har fött olika handlingsmönster olika oprofessionella bemötanden 1. Vissa ses som behandlingsresistenta omöjliga att behandla. Det mest uppgivna bemötandet. 2. Prioritera dem som vill något låt resten upptäcka själva den hårda vägen. Det finns viss möjlighet, men tar inte professionellt ansvar. 3. En särskild variant av nr 1 kan vara att resignerat ta över ansvaret, se personer som oförmögna och därmed omyndiga omsorgsfall. Fortfarande uppgivet, men till synes mera mänskligt. 4. En annan reaktion: Om man skall behandla så måste man vara hård tuff kärlek. En aktiv roll, men auktoritär och i värsta fall nedvärderande 6

En annan syn på motivation Motivation är inte en egenskap i sig, inte något man har eller inte har. Motivation förändras och kan påverkas i samspel med andra. Kärnan i all psykosocial behandling av missbruk eller beroende är att påverka motivationen till förändring 7

Att vilja På en skala från 0 10 - Hur viktigt är det för dig att göra den här förändringen? O betyder inte viktigt alls och 10 att det är mycket viktigt Att kunna Hur säker känner du dig på att du skulle klara av den här förändringen om du verkligen bestämde dig? O så känner du dig mycket osäker och 10 helt säker.

Att vilja och att kunna vad kan svårigheterna handla om? Svårt att formulera mål Brist på energi och drivkraft Brist på tillit

1. Svårt att formulera mål För att formulera mål att förändra sin hantering av alkohol/droger måste personen dels se att det finns ett problem, dels kunna föreställa sig en alternativ tillvaro. Dvs flera kognitiva processer där det kan finnas hinder, t.ex. a. Bristande kunskaper om hur olika saker hänger samband. b. Förnekande som psykologiskt försvar c. Cerebrala störningar och skador som hindrar kognitiv förmåga att föreställa sig alternativ 10

Långvarigt problembruk påverkar hjärnan och medför kognitiva störningar och skador Metakognitionen - att tänka om det man tänker drabbas mest Autopiloten får bestämma mer och mer! Svårare att föreställa sig alternativ svårare att formulera mål för förändring! 11

2. Brist på energi och drivkraft Dålig ork att vandra vägen till förändring tolkas ibland som bristande vilja Det kan finnas olika bidragande faktorer: a. Vissa tidigt grundade personlighetsdrag b. Nedsatt kraft pga av allmän nedgångenhet eller odefinierade somatiska sjukdomar c. Depression eller annan psykisk sjukdom tar bort kraften mycket vanligt vid långvarigt missbruk 12

3. Brist på tillit Brist på självtillit tro på egen förmåga att förändras och bristande tillit till hjälp som erbjuds kan också ha olika rötter a. Försummelse och övergrepp i barndom minskar tillit och självtillit b. Svagt eller uttröttat nätverk eller brist på positiva exempel c. Lång erfarenhet av en vårdapparat utan ambitioner d. Upprepade sociala katastrofer skapar inlärd hjälplöshet, s.k. hopplöshetsdepression eller uppgivenhet e. Paranoida drag stärks ibland i missbruk, delvis p.g.a. drogeffekter, delvis av hårt liv med många svek. Den professionelle varken överger eller anklagar den omotiverade utan utforskar den bristande motivationen och tar ansvar för att utveckla den i dialog! För att göra det möjligt måste ömsesidig tillit byggas terapeutisk allians! 13

Attityder som krävs i allt arbete med missbruk/beroende Aktning, respekt Ärlighet, äkthet Förståelse, empati Dessa är grunden. Behövs alltid och räcker ofta långt Utgå från hur du själv skulle vilja bli bemött! Tyngre problem kräver mer av den professionelle Tilltro tro på någons inre förmåga Hopp att det finns möjligheter Engagemang bry sig om, människokärlek Och samtidigt realism: Se det friska i medvetande om det sjuka! 14