Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Relevanta dokument
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Anne Harju 1

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Lyssna, stötta och slå larm!

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Lösa konflikter som orsakar skada

gör vårt boende trevligare

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Likabehandlingsplanen

5 vanliga misstag som chefer gör

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Ungdomsenkät Om mig 1

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Några övningar att göra

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Pedagogiskt material till föreställningen

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Förlossningsberättelse

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Likabehandlingsplan 2015/2016

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Ringkontakten. Ett kostnadsfritt erbjudande från frivilligorganisationerna och Hjo kommun

Sammanställning av enkätundersökning

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Coachning - ett verktyg för skolan?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Välkommen Till Trollbackens förskola

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. TILLSAMMANS MOT NÄTHAT

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Energikartläggning Värmbols FC

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Konsten att leda workshops

Vad är Strategisk Planering

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Nina Jansdotter. tillsammans med Cathrin Frisemo FRAMGÅNGSFOBI. vinn över rädslan att lyckas

AYYN. Några dagar tidigare

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

MOTION. Muskler. Träning

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på opartiskhet.

Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås Björn Hagström bjorn.

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Lotusmamma.se Senast uppdaterad

Plus, SVT1, , inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Mäta effekten av genomförandeplanen

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Välkommen som Mystery Shopper hos Servicemind A/S

Samhällskunskap Civics

Kvalitet före driftsform

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

TW Jag tror du har missuppfattat ganska mycket.

Instruktion för att slutföra registreringen

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

Bulls-eye Dagbok. - för att finna steg i sin värderade riktning och att leva i riktning med det man vill att livet skall handla om

TNS SIFO P COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

Övning 1: Vad är självkänsla?

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Transkript:

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten

SYFTE Reflektera kring vilken information och vilka råd som är möjliga att ge till hushållen var sätter hushållen gränsen för vad som är privat? Kommunala energirådgivare hur försöker dessa påverka hushållen? Vilka frågor kan de ta upp med hushållen och vad kan de inte prata om? Hur uppfattar hushållen denna rådgivning? Vad upplever dem som privata frågor? Går kommunernas energirådgivning så långt att de hotar hushållens privata sfär? Eller, är respekten för människors privatliv så stor att den offentliga rådgivningen blir ineffektiv? 2

Kommunal klimat- och energirådgivning Energirådgivarna är anställda av kommunerna men finansierade genom statliga bidrag Ska ge opartisk och generell information och rådgivning om energifrågor. Rådgivningen kan beröra energi, teknik och konsumentvägledning, men den får inte omfatta besiktningar Ses som viktig förbindelselänk mellan statliga mål och medborgarna 3

Intervjuer 23 villaägare and 3 hyresgäster som haft kontakt med energirådgivare 14 energirådgivare 4

Resultat Energirådgivarna

Energirådgivarna Generellt menade de att de sällan gick över gränsen till vad som kunde uppfattas som privata angelägenheter. 1. Eftersom de bara informerade, så la dem sig inte i människors privatliv 2. Rådgivningen handlade ofta om val av olika tekniska lösningar eller produkter vilket uppfattades som opersonligt 6

Men vid fortsatt diskussion Gränsen offentligt/privat drogs när energianvändning relateras till beteende och livsstilsfrågor: Ja, beteendet kan jag ju inte lägga mig i. Jag kan ju bara vädja. Jag kan ju bara upplysa.. (Energirådgivare N) Ja allt där på något sätt folk upplever att livskvaliteten försämras. (Energirådgivare J) Och det är klart att man får ju försöka vara lite försiktig när man tycker att folk har väldigt vidlyftiga grejer, samtidigt som de pratar om att de har hög elräkning. Om det är mycket grejer som står på, många tv-apparater och så vidare så man får ju försöka att vara lite diplomatisk. /../ Ja, så att man inte stöter sig på något vis för mycket så. (Energirådgivare M) 7

Stora livsstilsförändringar är svåra Ett problem är när jag får samtal från äldre, och mest är det då kvinnor som överlever männen. Så bor man kvar i den gamla villan och så blir det väldigt besvärligt och man kanske har oljeeldning. Det är massa saker som behöver göras och då skulle jag vilja råda att byt, flytta till lägenhet istället, för det ser jag som samhälleligt mycket bättre. Men det är ju en mycket känslig fråga så det kan man ju inte klampa in och säga. Då känner man att man blir lite privat. (Energirådgivare M) 8

Informera - men inte lägga sig i Man kan bara informera medborgarna kring konsekvenserna av deras beteende. Om medborgarna sedan väljer att fortsätta ett energislösande beteende finns inget rådgivarna kan göra. Och det där med att duscha eller bada. Ja okej, du ska veta om att det kostar sex, sju kilowatt timmar att bada och det kostar två, tre kilowatt timmar att duscha. Vet du det så är det helt okej vilket du än gör. Vill du ligga där och ha det skönt med en drink bredvid dig eller tända ljus eller vad du nu gör, då är det väl okej för mig för då har det ju ett annat värde badet, det är ju inte bara det där att du ska bli ren utan att då finns det ju en njutning av det också. /../ Det är ju en kostnad som du har valt. Det är ju inte så att du inte få använda energi, utan det är medvetenheten av att energi kostar pengar. Det är det som jag vill det är det budskapet. Nå t annat är det egentligen inte.. (Energirådgivare N) 9

Teknik ofta i fokus Teknik var ett säkert område för rådgivarna Kunde de bara informera hushållen om en energieffektiv produkt att köpa, så var både de och hushållen nöjda och båda parter kände att de bidragit till en hållbar utveckling 10

Resultat Hushållen

Energirådgivning inget hot mot privatlivet När offentligt/privat diskuterades generellt var ett vanligt svar: Alla medel är okey att använda sig av för att nå människor, men det viktigaste är att gå via fri och oberoende media. (hushåll C) 12

Andra människor borde De intervjuade hushållen menade att de själva var medvetna om sin energianvändning. De kände till och tyckte att det var viktigt att minska energianvändningen för att värna om miljön Ett vanligt synsätt var att andra människor, grannen, behövde bli mer medvetna om energi- och miljöfrågor 13

Informera men inte lägga sig i Gärna tips och råd men sen är det upp till var och en att avgöra vad som passar bäst i hemmet (Hushåll L) 14

Olika svar Hushåll C och K vill ha fler förbud till exempel mot stadsjeepar i städer. De menade att eftersom det knappast fanns behov av stadsjeepar i städer kunde ett förbud inte hota någons privata sfär. Hushåll E å andra sidan var helt emot all form av förbud och regleringar eftersom de i princip alltid var ett hot mot den privata sfären. Drog gränsen vid information. 15

Svårt att gå på djupet i svaren Eftersom informationen ska vara allmän och generell blir den ofta intetsägande för hushållen Släck lampan, tvätta med full maskin, stäng av stand-by osv känner de redan till Jag är väldigt kritisk till den rådgivning som var då. För den rådgivning vi fick är ungefär som man kan slå upp i en folder där man läser vad man ska göra. De 10 mest grundläggande stegen för att spara energi. Det var ungefär så. (Hushåll Z) 16

Individuella besiktningar och feedback Flera hushåll ville ha individuella besiktningar. Hembesök där rådgivarna mätte upp familjens energianvändning och återkopplade om hur de kunde förändra familjens vanor för att minska energianvändningen. Att dessa hembesök skulle resultera i siffror verkar göra sådan rådgivning neutral och kan förklara varför hushållen inte tyckte att det var övervakning eller att det skulle hota deras privatliv Ingen sentimentalitet utan rak information om hur vi kan agera bättre (hushåll N). 17

Pengar viktigt Att en åtgärd betalade tillbaka sig var ofta viktigare än miljöhänsyn Man gör inte massa onödigt bara för att man låtsas att man ska tänka miljömedvetet och så där. Det måste finnas lite logiskt tänkande och faktiskt ekonomi också (Hushåll F) 18

Slutsats - energirådgivarna Energirådgivarna är försiktiga när de ger råd Har problem att diskutera beteende- och livsstilsfrågor eftersom de saknar verktyg för detta Diskuterar energieffektiv teknik tillgänglig på marknaden istället för beteende Resultatet är en rådgivning som går ut på att konsumera och köpa nytt Traditionell gränsdragning offentlig rådgivning och privat konsumtionsval upprätthålls. 19

Slutsats - hushåll Andra människors liv borde regleras och grannars dåliga vanor förbjudas När det kommer till myndigheterns reglering av familjens egna liv: kan acceptera information, men inte förbud eller tvingande åtgärder Vad hushållen ska investera i för åtgärder eller produker är deras val 20

Individuella besiktningar och individuell statistik ses inte som att rådgivarna överträder skiljelinjen privat-offentligt ingen big brother diskussion. Idag är rådgivningen så generell och allmän att hushållen har svårt att relatera sitt eget liv till råden En individuell kartläggning kopplar råden till familjens vardag och är en väg in i diskussion kring beteende och livsstil 21

www.liu.se