Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva ämnen
Antioxidanter effekter på hälsan Vad är forskarvärlden (någorlunda) överens om? De som äter mer frukt och grönt: Mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar Mindre risk för vissa cancerformer Inte lika väl undersökta områden: Mindre risk för diabetes (?) Mindre risk för vissa ögonsjukdomar (?) Mindre risk för Alzheimers sjukdom (?) Mindre risk för sjukdomar/besvär som astma, allergi (?) Bättre lungfunktion hos friska (?)
* Antioxidanter / bioaktiva ämnen har troligen en roll i denna hälsobefrämjande effekt hos frukt & grönt. * Supplement (tabletter el.dyl.) med antioxidanter har (oftast) ingen bevisad effekt, utan medför en risk för överdosering.
Från Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se Rekommendationer om kost och motion: Frukt och grönsaker innehåller en rad vitaminer, mineraler, antioxidanter, flavonoider och fibrer. En konsumtion på cirka ett halvt kilo har visat minska risken för hjärt-kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer. (min markering av ord)
Antioxidanter / Bioaktiva ämnen i frukt & grönsaker exempel: Flavonoider Karotenoider Fenoliska syror Ellagsyra and ellagitanniner Ascorbinsyra (Vit. C) Tokoferoler och tokotrienoler (Vit. E)
Stora skillnader i innehållet av antioxidanter mellan olika frukter och bär 731±34 150 125 Totalt innehåll karotenoider 100 75 50 μg/g torrvikt 25 Lingon Hallon Blåbär Plommon Äpple (skal) Svart vinbär Havtorn Aronia Nypon 0 Körsbär 10 8 6 4 2 0 38.5±4.6 Vitamin C Körsbär Plommon Blåbär Lingon Äpple(skal) Hallon Havtorn Svart vinbär Nypon Olsson et al., J. Agric. Food Chem., 52, 7264, 2004 Aronia mg/g torrvikt
Innehållet av antioxidanter i frukt och grönsaker kan påverkas av t.ex. : Genetiska faktorer - art och sort Odlingssystem (gödsling, bevattning, ogräsbekämpning etc.) Skörd (utvecklingsfas, tidpunkt, hantering etc.) Efterskördshantering och lagring (temperatur, relativ fuktighet, modifierad atmosfär)
Projekt: Odlingsfaktorer, skörd, och efterskördshantering - inflytande på antioxidanter/bioaktiva ämnen? Ulla Gertsson, Marie Olsson, Sara Bergquist Lars Mogren, Karl-Erik Gustavsson, Lotta Nordmark SLU Alnarp Spenat Skördetid (storlek/ålder eller tid på säsongen) Effekter av skuggnät Tid efter skörd / lagring Lök Gödsling (N) Fälttorkning Skördetid (utvecklingsfas) Tid efter skörd /lagring
Spenat: Vitamin C (småbladsspenat:baby leaves) Innehåll varierar med utvecklingsstadium mg/g torrvikt 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Liten Normal Stor DHA AA Utvecklingsstadium (storlek/ålder) Bergquist et al., J. Sci Food Agric., 86, 346, 2006.
SPENAT: (småbladsspenat: baby leaves) Korrelation mellan vitamin C-halt vid skörd och visuell kvalitet efter lagring Dvs. hög nivå av vitamin C vid skörd ger bättre hållbarhet 9 Försöksplats 1 Visuell kvalitet efter lagring 8 7 6 5 4 R 2 = 0.72 R 2 = 0.68 Försöksplats 2 3 2 2 3 4 5 6 7 8 9 Askorbinsyra vid skörd (mg/g dw) Bergquist et al., J. Sci Food Agric., 86, 346, 2006.
LÖK: Innehåll av quercetin (flavonoid) vid skörd och lagring Quercetinglukosid-innehåll (mg kg -1 fw) 700 600 500 400 300 200 100 2002 2003 2004 2005 0 Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr Innehållet av quercetin ökar vid fälttorkning (utan när det redan var högt) Innehållet av quercetin förändras inte under lagring Mogren et al., JAFC, 2006 Mogren et al., JSFA, 2006
LÖK: Innehåll av quercetin (flavonoid) med mognadsgrad vid skörd Färsk lök 200 Quercetinglukosid-innehåll (mg kg -1 fw) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 d c b a 0% 50% 80% 100% Lök med liggande blast vid skörd Blastläggning Mogren et al., JSFC, 2006
Projekt: Nypon och havtorn Råvaror för nya livsmedelsprodukter med ökat hälsovärde Marie Olsson, Kimmo Rumpunen Eva Johansson, Staffan Andersson SLU Alnarp / Balsgård Innehåll av bioaktiva ämnen - Effekter av mognadsstadium Sortskillnader Karotenoider i fyra genotyper under mognad i nypon och havtorn -skillnad i innehåll både under mognad och mellan de undersökta genotyperna
Sammanfattande resonemang: Har det någon betydelse om man ökar intaget av bioaktiva ämnen? Konsumtion av antioxidanten X (eller kombination av flera antioxidanter; troligen har flera antioxidanter samverkande effekt) Ännu, ännu högre konsumtion Negativa effekter på hälsan (gäller alla ämnen) Ännu högre konsumtion Ingen ytterligare effekt än högre konsumtion (?) Här ligger förmodligen intaget idag Högre konsumtion Lägre risk för vissa sjukdomar Låg konsumtion Ökad risk för vissa sjukdomar Slutsats: Högre intag har förmodligen en positiv effekt för folkflertalet