AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Utveckling av Högdalenverket Uppdragsnummer 1331234-200 Underlag för kompletterande samråd enligt miljöbalken angående ny avfallseldad panna P7 samt beredskap för framtida ersättning av en eller båda av de befintliga pannorna P1 och P2 i Högdalenverket, Stockholm Karlstad Sweco Environment AB 1 (21) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax 054-14 17 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Linn Arvidsson Uppdragsledare Telefon direkt 054-14 17 32 Mobil 0706-11 54 11 linn.arvidsson@sweco.se
2 (21)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 5 2 Bakgrund 6 2.1 Behov och efterfrågan av fjärrvärme och behandlingskapacitet för avfall 6 2.2 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 7 2.3 Befintlig verksamhet i Högdalenverket 7 2.4 Planerad verksamhet 9 3 Alternativ 9 3.1 Lokalisering 9 3.2 Utformning 10 4 Beskrivning av ansökt verksamhet 10 4.1 Planerade förändringar 10 4.2 Bränsle och bränslehantering 12 4.3 Ventilation och luktrening 12 4.4 Kemikalieförbrukning 12 4.5 Vattenförsörjning 12 4.6 Utsläpp till vatten 12 4.7 Utsläpp till luft 13 4.8 Avfall 13 4.9 Buller 13 4.10 Transporter 13 4.11 Risk 13 5 Förutsättningar och omgivningsintressen 14 5.1 Markägarföhållanden 14 5.2 Planförhållanden och markanvändning 14 5.3 Klimat- och luftförhållanden 14 5.4 Riksintressen och andra allmänna intressen 14 5.5 Boendemiljö 14 5.6 Naturmiljö 15 5.7 Friluftsliv och rekreation 15 5.8 Kulturmiljö och fornlämningar 15 5.9 Markförhållanden 16 5.10 Vägnät och trafik 16 5.11 Närliggande verksamheter 16 6 Bedömda miljökonsekvenser 18 3 (21)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6.1 Huvudsakliga miljökonsekvenser under anläggningsfasen 18 6.2 Huvudsakliga miljökonsekvenser vid drift av anläggningen 18 6.3 Sammantagen bedömning av berörda miljöaspekter 19 7 Fortsatt tillståndsprocess 21 7.1 Samråd 21 7.2 Tidplan 21 7.3 Kontakta oss 21 4 (21)
1 Administrativa uppgifter Sökandes namn Postadress AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad 115 77 Stockholm Besöksadress Lidingövägen 115 Telefon 08-671 70 00 Organisationsnummer 556016-9095 Ombud Kontaktperson Per Molander, Mannheimer Swartling advokatbyrå Tel. 08-595 064 84 Nadja Pilpilidou Tel. 08-671 7000 Fastighetsbeteckning Tippen 1 Preliminär prövningsgrund 90.200A, 40.50B Kommun Län Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Stockholms kommun Stockholms Län Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Stockholms kommun 5 (21)
2 Bakgrund Detta kompletterande samrådsunderlag är en omarbetad version efter det samråd med myndigheter som genomfördes 2011-05-17. Efter samrådet beslutade Fortum Värme att ändra prövningens omfattning till omprövning av hela Högdalens värmeverk inklusive uppförande av ny avfallseldad panna P7 samt möjlighet för framtida ersättning av en eller båda av de äldsta pannorna P1 och P2 med en eller två nya pannor. 2.1 Behov och efterfrågan av fjärrvärme och behandlingskapacitet för avfall Olika nationella och internationella mål främjar elproduktion från förnyelsebara energikällor och samtidig produktion av el och värme. Bärande för fjärrvärmens idé är dessutom att kunna använda energikällor som annars skulle gå förlorade. Att säkerställa en fortsatt miljö- och energieffektiv avfallsbehandling i Högdalenverket är därför av stor betydelse för att kunna erbjuda fjärrvärme med låg s.k. primärenergifaktor. Stockholmsregionen växer genom ett omfattande bostadsbyggande, något som innebär dels ökat uppvärmningsbehov och dels ökande avfallsmängder. Å andra sidan finns motverkande faktorer såsom krav på energieffektivisering, klimateffekter och nationella mål om minskade avfallsmängder. Sammantaget gör AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) ändå bedömningen att avfallsbehandlingen i Högdalenverket kommer att spela en avgörande roll i stadens hållbarhetsarbete under överskådlig tid. Högdalenverket utgör också en integrerad del av fjärrvärmeproduktionen i det sammankopplade system som sträcker sig från Södertälje i söder, via Stockholms södra och centrala delar till Lidingö i nordost (Figur 1). Med ytterligare resurseffektiv basproduktion i Högdalen kan därför utnyttjandet av annan, mindre effektiv produktion i systemet minskas. Dessa systemsamband är viktiga att ha i åtanke när man bedömer miljö av enskilda projekt. Högdalenverket togs i drift 1969 och delar av anläggningsparken börjar bli ålderstigen. Ett väl fungerande Högdalenverk, tillsammans med Bristaverket i Sigtuna, kommer att väl möta dagens och framtida behov av behandlingskapacitet i regionen. För att säkerställa funktionen i Högdalenverket planerar nu Fortum Värme för en utbyggnad. Fortum vill även ha beredskap för att ersätta den ena eller båda av de två äldsta pannorna mot en eller två nya pannor. 6 (21)
Liston PS VÄRTAVERKET KUPU Fredhäll PS Maria PS Lidingö VV Orminge Skvaltan PS Årsta HAMMARBY Solberga PS Enskede PS Mälarviken PS Fittja VV HÖGDALEN HMC Farsta VV Skogås Tumba PS Rönninge PS IGELSTA Figur 1. Det sammankopplade fjärvärmesystemet i södra Stockholm där Högdalenverket utgör en basanläggning. 2.2 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Fortum Värme producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Bolaget och dess verksamhet har varit starkt bidragande till att Stockholm har utsetts till European Green Capital 2010 av EU. Företaget hade år 2010 840 anställda, omsatte 7,4 miljarder kronor och hade 11 750 miljömedvetna fjärrvärme- och fjärrkylakunder i 17 kommuner i Sverige. Företaget är den svenska delen av Heat Scandinavia som omfattar Fortums fjärrvärmeverksamhet i Norge och Sverige. Vid årsskiftet 2010/11 avyttrades verksamheten utanför Stockholmsområdet och ett separationsprojekt pågår. Framtida fokus för Fortum Värme kommer att främst inriktas mot Stockholmsområdet. Bolaget ägs av den finländska kraftkoncernen Fortum Oyj och Stockholms stad. 2.3 Befintlig verksamhet i Högdalenverket Högdalens kraftvärmeverk (Figur 2) ägs av Fortum Värme. För verksamheten gäller tillståndsbeslut enligt miljöbalken daterat 2002-06-10 (Mål nr M 284-01), till fortsatt och utvidgad verksamhet med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 410 MW, varav ca 270 MW i fastbränslepannor, ca 110 MW i oljepannor och ca 25 MW i elpannor. Tillståndet omfattar årlig förbränning av ca 700 000 ton avfallsbaserade fastbränslen. 7 (21)
Figur 2. Översikt över Högdalen kraftvärmeverk. Vid Högdalens kraftvärmeverk produceras värme och elkraft genom framförallt förbränning av hushållsavfall och industriavfall. På anläggningen finns fyra avfallseldade ångpannor (P1-P4), en oljeeldad ångpanna (P5), en fastbränsleeldad (verksamhetsavfall) ångpanna (P6) samt två mindre oljepannor (P11-P12). Dessutom finns efter pannorna P1-P4 och P6 rökgaskondensering där ytterligare energi kan utvinnas. För elproduktion finns även två ångturbiner (G1 och G6). De fem fastbränslepannorna utgör basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet. De mindre befintliga oljepannorna har monterats ned när P4 byggdes och avses ersättas. Oljepanna P5 är numera en spetslastpanna och körs vid effektbrist. En kombinerad hetvattenackumulator och expansionstank är kopplad till Högdalenverket och fjärrvärmenätet. Ackumulatorn rymmer 900 m 3 fjärrvärmevatten och dess främsta uppgift är att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen. Samtliga pannor är anslutna till en gemensam skorsten med totalt sex separata rökrör. Anslutningen från P1-P3 efter rökgaskondenseringen (P0) går ut i ett gemensamt rökrör, då P0 inte är i drift leds rökgaserna till två "by pass" rökrör. Rökgaserna från P4, P5 och P6 går ut i varsitt rör. I skorstenen finns plats för ytterligare 2 rökrör. Högdalenverket producerar värme till södra Stockholm via det Södra fjärrvärmenätet. Sommaren 2008 sammankopplades Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät och blev Stockholms fjärrvärmenät City/Söder. Som framgår av Figur 1finns även en sammankoppling med fjärrvärmenätet i södeortskommunerna Huddinge, Botkyrka, Salem 8 (21)
och Södertälje. Högdalens kraftvärmeverk är en basanläggning på södra delen av nätet. Som nämnts tidigare så medför det sammankopplade systemet miljömässiga fördelar då det innebär att resurseffektiva basproduktionsanläggningar kan nyttjas i större omfattning än om systemen drivits var för sig. 2.4 Planerad verksamhet AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad ansöker om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid kraftvärmeverket i Högdalen, Stockholm. Bolaget planerar att uppföra en ny avfallseldad panna P7 vid Högdalen, vilken tillsammans med befintliga pannor ska utgöra basproduktionsanläggning i fjärrvärmenätet i södra Stockholm. Den nya panna P7 säkerställer att behandlingskapaciteten vid Högdalen kan vidmakthållas och beroendet av de två äldsta pannorna P1/P2 kan minskas. Dessa två pannor kommer dock att drivas vidare även efter att P7 tagits i drift, så länge som det kan anses motiverat. Därefter är det Fortum Värmes avsikt att de ska ersättas med en eller två nya avfallseldade pannor. Ersättningspannan eller -pannorna kommer att få en total effekt som i huvudsak motsvarande dagens P1 och P2. Se vidare avsnitt 4.1.2. Panna P7 planeras för en installerad effekt på ca 100 MW tillfört bränsle för produktion av värme och el vilket motsvarar förbränning av i storleksordningen 300 000 ton avfall per år. Planerad utbyggnad omfattar installation av utrustning för mottagning av avfallsbränsle, ny pannanläggning, ny turbin med elgenerering, rökgasrening samt eventuellt ny skorsten alternativt ny pipa i befintlig skorsten. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Panna P7 med kringanläggningar kommer enligt nuvarande planering i huvudsak att inrymmas i en ny byggnad. Till detta kommer befintliga och tillkommande ytor för hantering av bränslen. Uppförande av panna P7 medför en total behandlingskapacitet på i storleksordningen 1 000 000 ton avfall och totalt installerad tillförd bränsleeffekt på ca 510 MW. 3 Alternativ 3.1 Lokalisering Vid all nyetablering uppkommer på omgivningen. Enligt miljöbalken ska lokalisering väljas utifrån vad som är lämpligt för att uppnå verksamhetens ändamål samt medför minsta omgivnings avseende hälsa och miljö. Den planerade pannan P7 bör placeras i Högdalenverket (Figur 3). Området är redan etablerat för avfallsbehandling och fjärrvärmeproduktion och är utvecklat med infrastruktur för distribution av fjärrvärme. På plats finns därmed också redan infrastruktur och samordning av inkommande transporter. Detta skapar samordningsvinster. Alternativa lokaliseringar inom Högdalenverkets verksamhetsområde redovisas närmare i kommande MKB. 9 (21)
Figur 3. Karta över närområdet till Högdalens kraftvärmeverk. Källa: Miljörapport för Högdalenverket 2010. 3.2 Utformning De alternativa utformningar som kommer att redovisas i MKB:n rör alternativa bränslen, alternativa förbränningstekniker och alternativa metoder för rökgasrening. 4 Beskrivning av ansökt verksamhet Den nya avfallseldade pannan dimensioneras för en installerad tillförd effekt på ca 100 MW för produktion av värme och el vilket motsvarar förbränning av i storleksordningen 300 000 ton avfall per år. Totalt sett, för hela Högdalenverket, innebär den planerade förändringen en ökad installerad tillförd effekt till totalt ca 510 MW, och en förbränning av i storleksordningen 1 000 000 ton avfall/år. En framtida ersättning av P1 och/eller P2 innebär ingen ytterligare kapacitetshöjning. 4.1 Planerade förändringar 4.1.1 Utformning av P7 Anläggningen kommer enligt nuvarande planering att utgöras av en ny sammanhängande byggnad. Enligt nuvarande planering kommer anläggningen att bestå av tipphall, avfallsbunker, pannhus samt eventuell skorsten (Figur 4). Till detta kommer befintliga och tillkommande ytor för hantering av bränslen. Avfallet förbränns och 10 (21)
nyttiggörs i form av el och värme. Rökgaserna renas. Ytterligare beskrivning kommer att redovisas i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Till den nya pannanläggningen hör även slaggutmatning, luftkanaler, rökgaskanaler, start- och stödbrännare för olja, rörsystem och annan hjälputrustning. Högtrycksånga Turbiner Förbränningsluft NH3 Lågtrycksånga Kondensat B2 G B1 G Reaktor Fjärrvärme Mottagningshall för bränsle Bränsleinmatning Bränsle bunker Panna Tillsattsbrännare Slangfilter Kalk Kondensor Skrubber Slaggbunker Askor Matarvatten Eldningsolja Kommunalt vatten Vattenbehandlig Kol Quench Lut Kommunalt vatten Figur 4. Exempel på möjlig utformning av den nya pannan P7 med kringsystem. 4.1.2 Planerad förändring av P1 och P2 De två äldsta pannorna (P1 och P2) togs i drift 1969 och tillsammans med nästa panna P3, som uppfördes i början 1980-talet, var avsikten att ersätta anläggningen i Lövsta. Så länge pannorna fungerar gör de stor nytta i systemet. Tre större störningar har inträffat under den senaste femårsperioden, något som kraftigt påverkat behandlingskapaciteten vid anläggningen och inneburit stora störningar för avfallsbolagen. I syfte att säkerställa behandlingskapaciteten vid anläggningen planerar Fortum uppföra den nya pannan P7. Utöver P7 har Fortum även för avsikt att i framtiden byta ut P1 och P2 mot en eller två nya pannor. Då det är troligt att pannorna P1 och P2 kommer att behöva ersättas inom en tioårsperiod har bolaget beslutat att det blivande grundtillståndet ska omfatta uppförande och drift av en eller två avfallseldade ångpannor som ersättning för P1 och P2. Ersättningspannan eller pannorna kommer troligen att uppföras på platsen för P1 och P2, anpassas för avfallsförbränning och integreras med den övriga anläggningen t.ex. i fråga om bränslehantering, mediaförsörjning, driftövervakning och rökgasrening. Pannorna kommer att baseras på modern process- och reningsteknik och kommer troligen att förses med rökgaskondensering. De nya pannorna kommer att ha bättre miljöprestanda än pannorna P1 och P2. 11 (21)
4.2 Bränsle och bränslehantering De nya/förändrade anläggningsdelarna är avsedda för att elda huvudsakligen fasta avfallsbränslen, dels avfallsbränsle som inte kräver speciell hantering, dels överstort avfallsbränsle och balat avfallsbränsle. Olja används som uppstarts- och stödbränsle. Oljebrännare kommer att anslutas till befintligt oljesystem för Eo1 eller dieselolja vid det befintliga värmeverket i Högdalen. Eventuellt kan biobränsle bli aktuellt som kompletteringsbränsle. 4.3 Ventilation och luktrening Vid hantering av avfall finns det risk för att lukt kan spridas i omgivningen. Risken för luktspridning i omgivningen är normalt begränsad till närområdet där avfallet hanteras. Inget lättnedbrytbart organiskt avfall kommer dock att öppet lagras utomhus. Verksamheten kommer att utformas och dimensioneras så att luktstörning minimeras. 4.4 Kemikalieförbrukning En del kemikalier används redan idag på Högdalenverket t.ex. ammoniak, släckt kalk, aktivt kol eller koks, saltsyra och natronlut. Beroende på vattenrening för den nya produktionsenheten P7 och dennes utformning kan typ, andel och volymer för kemikalieförbrukning ändras. Kemikalieförbrukningen inom både befintlig och planerad verksamhet kommer att beskrivas närmare i MKB och teknisk beskrivning. 4.5 Vattenförsörjning Befintlig verksamhet är ansluten till kommunens stadsvattennät. 4.6 Utsläpp till vatten Från befintlig verksamhet släpps vatten ut i form av spillvatten och dagvatten. Spillvatten från kraftvärmeverket går till stadens spillvattennät och utgörs av vatten från allmänna utrymmen, pannvatten, matarvatten samt från vattenbrunnar med oljeavskiljare på anläggningsområdet. Renat kondensatvatten, vatten från dräneringar i mark vid produktionsenheterna och vatten från tak samt annat rent vatten såsom kylvatten leds till kommunens dagvattennät. Rökgaskondensatet renas internt i en reningsutrustning. Vatten från slagghallen och bränslebunker (hantering och lagring av bränsle) körs idag till godkänd anläggning för omhändertagande. Utsläpp till vatten från både befintlig och planerad verksamhet kommer att utredas ytterligare och redovisas i MKB. 12 (21)
4.7 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från den nya avfallseldade pannan utgörs främst av stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och därutöver mindre mängder metaller såsom kvicksilver samt dioxiner. Dessutom sker utsläpp av koldioxid. Klimat från energianläggningar beror främst på fossilandelen i avfallsbränslet. Verksamheten kan även ge upphov till lukt från bl.a. hanteringen av avfallsbränslen såsom öppning av balar. I den befintliga anläggningen finns utrustning installerad för att reducera kväveoxider, NOx, i rökgaserna. 4.8 Avfall Vid anläggningen förekommer avfall samt restprodukter från förbränningen i form av flygoch bottenaska. Kvalitet och volymer kan variera. I MKB kommer mer detaljerad information presenteras. 4.9 Buller Trafikbuller uppstår via de transporter som sker till och från Högdalenverket. Buller kan även uppstå vid anläggningen framför allt från bränslehanteringen samt verksamhetens fläktar och dylikt. I MKB:n kommer en bullerutredning redovisas. 4.10 Transporter 4.11 Risk Transporter till och från befintlig och planerad verksamhet utgörs av bränsletransporter, asktransporter, övriga varu- och materialtransporter samt personresor. Transporterna domineras av bränsletransporter och utgörs av tunga fordon som ger upphov till buller och luftföroreningar. Miljökonsekvenserna av transporterna till och från Högdalenverket kommer att beskrivas i MKB:n som en indirekt effekt. Enligt Boverkets råd Bättre plats för arbete rekommenderas ett avstånd på 200 meter mellan bostäder och mellanlager för miljöfarligt avfall, 50 meter mellan bostäder och miljöstation samt 500 meter mellan bostäder och anläggningar som hanterar hushållsoch matavfall. Avståndet till de närmaste bostäderna från den föreslagna lokaliseringen är drygt 500 meter vilket innebär att skyddsavstånden uppfylls för planerade anläggningar. Skyddsavstånden mellan bostäder och det befintliga Högdalenverket är drygt 500 meter. Transporter av farligt gods utgörs av kemikalietransporter till verket. Omfattningen av dessa transporter redovisas i MKB:n. 13 (21)
5 Förutsättningar och omgivningsintressen 5.1 Markägarföhållanden Befintlig anläggning för kraftvärmeproduktion och planerad ny värmepanna berör fastigheten Tippen 1 som ägs av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. 5.2 Planförhållanden och markanvändning Gällande detaljplan för området är Detaljplan för fastigheten Tippen 1 m fl i stadsdelen Högdalen och Fagersjö i Stockholm. Planen antogs av Stockholms stadsbyggnadsnämd, Stockholms kommun 2009-09-17 och vann laga kraft 2009-10-23. Etableringen av panna P7 bedöms medföra behov av revidering av detaljplan. Marken inom planområdet är starkt kuperad och är till stora delar redan ianspråktagen för tipp och deponi. De delar av planområdet som omfattar de befintliga verksamheterna är till största delen exploaterade med byggnader och hårdgjorda ytor. Inom planområdet återfinns dock några mindre obebyggda partier. Enligt detaljplanen för Tippen 1 säkerställs befintliga verksamheter väster om kvarteret Tippen som industriområde. Till industriområdet hör även slänten mellan Högdalenverket och SITA:s återvinningsverksamhet vilket ska möjliggöra Fortums utbyggnad. 5.3 Klimat- och luftförhållanden I MKBn kommer klimat- och luftförhållanden som har betydelse för utsläppen till luft att beskrivas. 5.4 Riksintressen och andra allmänna intressen Området inom vilket verksamheten planeras, berörs inte direkt av några riksintressen. Nedan presenteras andra viktiga intressen inom planområdet och i närområdet som kan vara värda att beakta. 5.5 Boendemiljö Högdalens kraftvärmeverk är beläget cirka 7 km söder om Stockholms centrum, i anslutning till Högdalens industriområde. Inom 1 km radie finns ett antal bostadsområden såsom Högdalen 800 meter nordväst om anläggningen, Bandhagen 900 meter norr om anläggningen, Gubbängen 1000 meter nordost om anläggningen, Hökarängen 700 meter öster om anläggningen och Fagersjö drygt 500 meter söder om anläggningen. Kraftvärmeverket är mot väster, söder och öster omgiven av ett fritidsområde med starkt kuperad terräng. Anläggningens grundplan ligger på nivå +42,00 och högsta parti i den omgivande terrängen på nivå +100,00. 14 (21)
5.6 Naturmiljö De delar av planområdet som omfattar de befintliga verksamheterna är till största delen exploaterade med byggnader och hårdgjorda ytor och saknar huvudsakligen naturmark och naturmiljövärden. Inom planområdet återfinns dock några mindre obebyggda partier. Vegetation består där främst av gräs, ruderatväxter och buskar. Nordost om Högdalenverket är marken oexploaterad och utgörs av Hökarängstoppens nordostsluttning och den nordligaste utlöparen av Fagersjöskogen vilken ingår i den regionala grönstrukturen. Vegetationen består av hällmarkstallskog, blandskog, lövskog, gräsytor och buskar. Längst i öster återfinns Gökdalens våtmark med öppen vattenspegel och vassparti, omgiven av fuktskog. Gökdalens våtmark hyser goda populationer av vanlig groda och åkergroda samt mindre vattensalamander. CONEC konsulterande ekologer genomförde under 2007 (juli-september) en naturinventering av området mellan Hökarängstoppens nordostsluttning och Örbyleden. En mindre naturvärdesbedömning gällande en del av området öster om Hökarängstoppen har även utförts av SWECO under hösten 2008. Inventering av området visar att Gökdalens våtmark är den del av området som har de högsta ekologiska värdena. I ett Stockholmsperspektiv har våtmarken stora värden då det finns få miljöer av denna typ. Inventeringen visade även på en relativt artrik fiärilsförekomst i området där bland annat den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren tidigare påträffats. Väster om planområdet ligger Högdalstoppen. Enligt översiktsplan (Stockholms stad, 2009-08-10) ska möjligheten att etablera ett naturreservat inom Högdalstoppsområdet utredas. Utredningen har påbörjats men är idag vilande. 5.7 Friluftsliv och rekreation Planområdet gränsar till rekreationsområdet kring Högdalstopparna och till den nordligaste delen av Fagersjöskogen. Rekreationsområdet kring Högdalstopparna utgörs av park- och naturmark med anlagda gång- och cykelstråk med kopplingar mot övriga Fagersjöskogen och den närliggande Majrosskogen. För närvarande pâgår en utredning inom staden om hur området ska kunna utvecklas för rekreation och friluftsaktiviteter. Inom planområdet utgör Gökdalens våtmark en viktig målpunkt. Kopplingar och stråk upplevs idag som otrygga och försvagas av buller, barriäreffekter, vägar och befintliga verksamhetsområden. 5.8 Kulturmiljö och fornlämningar Intill Högdalstoppen, i syd- och sydvästlig riktning från planområdet, finns ett antal fornlämningar. De objekt som ligger närmast, på ca 300-400 m avstånd till Högdalenverket är torp- och lägenhetsrester, kulturpräglade markytor och fångstgropar. Längre västerut finns bl.a. röjningsrösen, troliga rester från boplatser och hällristningar. 15 (21)
5.9 Markförhållanden Större delen av området ligger på en avslutad deponi, Högdalstippen och marken består därför i huvudsak av schakt- och rivningsmassor samt grovsopor. Under dessa består marken av berg i dagen omgivet av områden med morän. En stor del av området där den nya produktionsenheten planeras, i sydvästra delen av fastigheten Tippen 1, har schaktats ut och är en plan asfalterad yta. Under schaktningsarbetet kontrollerades jordmassorna löpande och en miljökontrollrapport togs fram (WSP 2011). I ett samlingsprov från ett provtagningsområde påträffades en PAHförorening mellan 5-7 gånger riktvärdet MKM. I bortschaktad jord från motsvarande område påträffades ingen förorening i denna storleksordning. Föroreningen förmodas kunna härröra från asfaltsrester eller någon annan typ av mindre punktkälla. Eftersom enbart ett mindre område av schaktbotten utgjordes av den förhöjda halten PAH bedömdes inte detta utgöra någon risk för vare sig för hälsa eller för miljö vid planerad markanvändning. Jorden i fråga är inkapslad och skyddad mot direktexponering genom planerad markanläggning samt uppförande av stödmur. Risken för negativ belastning på omgivande miljö bedöms som lite eftersom ytan/volymen utgör en liten del av hela området, den belastande mängden förorening antas därför vara liten. Enligt handlingsplanen och villkoren i anmälan fanns inte heller krav på sanering under färdig botten. Utöver PAH:er har även förhöjda metallhalter påträffats i närområdet. 5.10 Vägnät och trafik Verksamheterna i området alstrar en stor mängd trafik, både med personbilar och tyngre transporter. All trafik till området angör idag via Kvicksundsvägen. Med utgångspunkt från en trafikräkning från 2006 uppskattas antalet fordon som trafikerar Kvicksundsvägen till 4000 fordon per dygn. Av dessa bedöms andelen tung trafik utgöra 80-90%. MKB:n kommer att beskriva och bedöma tillkommande transporter. 5.11 Närliggande verksamheter Inom detaljplaneområdet återfinns förutom Fortums kraftvärmeverk (Högdalenverket) även Vantörs återvinningscentral (ÅVC), SITA:s avfallshanteringsanläggning, Stockholm Gas LNG-station samt Fortum distributions ställverksanläggning och Fortum Värmes gasturbinanläggning. Vantörs återvinningscentral är en av Stockholms fyra återvinningsanläggningar. Kapaciteten för anläggningen är i nivå med de ca 35 000-40 000 ton avfall som årligen hanteras. SITA bedriver sedan år 2000 sin avfallshanteringsverksamhet inom området och hanterar idag ca 60 000 ton avfall per år bestående av wellpapp, plast, glas, flis, metall, elektronik, betong, samt i någon omfattning farligt avfall. På tomten finns kontor, två sorterings- och 16 (21)
återvinningshallar samt ytor för containeruppställning, fack för glasåtervinning, flis med mera. Stockholm Gas har nyligen tagit i drift en ny LNG-anläggning som ersätter spaltgasverket i Hjorthagen. Inom planområdet återfinns även Fortum distributions ställverk som används för transformation av starkström samt en gasturbinanläggning som ägs av Fortum värme och används som reservanläggning vid störningar i elproduktionen. 17 (21)
6 Bedömda miljökonsekvenser Den på miljön som den planerade anläggningen bedöms medföra sker dels under anläggningsfasen och dels vid permanent drift. Miljö av anläggningens drift utgörs av såväl positiv som negativ på miljön och kan delas upp i direkta och indirekta effekter. 6.1 Huvudsakliga miljökonsekvenser under anläggningsfasen De väsentligaste miljöaspekterna under anläggningsfasen bedöms preliminärt utgöras av buller, vibrationer och damning vid schaktning och andra anläggningsarbeten, buller och utsläpp till luft från transporter av byggnadsmaterial och maskiner, åtgång och resurshushållning av anläggningsmaterial, eventuella utsläpp till mark och/eller vatten från anläggningsmaskiner (olycka, haveri etc) samt förändrad markanvändning (övergång till industrimark). Om föroreningar påträffas i samband med ytor som tas i anspråk för nya P7 ska tillsynsmyndigheten underrättas i enlighet med 10 kap 9 Miljöbalken. De väsentligaste miljöaspekterna under anläggningsfasen för ersättningspannan/- pannorna bedöms preliminärt utgöras av buller och utsläpp till luft från transporter av byggnadsmaterial och maskiner, åtgång och resurshushållning av anläggningsmaterial samt eventuella utsläpp till mark och/eller vatten från anläggningsmaskiner (olycka, haveri etc). 6.2 Huvudsakliga miljökonsekvenser vid drift av anläggningen En lokalisering av den nya produktionsenheten intill redan befintligt värmeverk bidrar till ett reducerat transportarbete inom kommunen och därmed även god hushållning av naturresurser. Utbyggnaden bidrar även till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart system för energiproduktion i södra Stockholm. Den huvudsakliga exploateringen sker redan på ianspråktagen industrimark eller i nära anslutning till denna vilket också är positivt. Endast en mindre andel naturmark tas i anspråk för nya verksamheter. Ett kraftvärmeverk är en industriell verksamhet som medför omgivnings. Direkta effekter utgörs av från avfallsförbränningen samt av från transporter till och från anläggningen. Den väsentligaste miljö när den nya pannan P7 är i drift och som utreds och bedöms i MKBn är följande: Boendemiljö: störningar som kan uppkomma från den nya utbyggnaden bedöms främst utgöras av buller och lukt samt ändrad landskapsbild. Landskapsbilden bedöms påverkas lokalt. Konsekvenserna bedöms dock bli relativt begränsade då området redan idag domineras av befintligt kraftvärmeverk. Avståndet till närmaste bostad är drygt 500 meter, vilket medför att på boendemiljön bedöms bli begränsad. 18 (21)
Buller: uppkommer bland annat från transporter till och från anläggningen samt från bränslehantering och verksamhetens fläktar och dylikt vid kraftvärmeverket. Lukt: störning kan förekomma vid exempelvis öppning av balar. Naturmiljö: på omgivande naturmiljö uppstår i första hand genom det fysiska intrånget som den nya pannan ger upphov till. Utsläpp till luft: sker av främst stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och därutöver mindre mängder metaller såsom kvicksilver samt dioxiner. Dessutom sker utsläpp av koldioxid. Utsläpp till vatten: beroende på typ av utsläppsvatten går det till endera kommunens spillvatten- eller dagvattennät. I rökgaskondensat och förorenat vatten förekommer framförallt halter av suspenderad substans, ammonium och kväve, klorider och sulfiter samt metaller. Spridning av kemikalier: vid verksamheten hanteras olika kemikalier som används i rökgasreningsanläggningarna och för beredning av t.ex. matarvatten. Resursförbrukning: av t.ex. vatten, energi och träbränslen samt olja som stödbränsle. Hantering av restprodukter: restprodukter såsom slagg/bottenaska, flygaska uppkommer från verksamheten. Transporter: de transporter som uppkommer medför en omgivnings genom buller, utsläpp till luft samt en ökad trängsel på vägnätet Risk: Risker relaterade till denna typ av verksamhet är t.ex. brand, olyckor vid hantering av kemikalier samt vid transporter av farligt gods. Framtida utbyte av P1 och/eller P2 bedöms främst medföra lägre utsläpp till luft och förbättrad energieffektivitet. 6.3 Sammantagen bedömning av berörda miljöaspekter I tabell 1 redovisas verksamhetens under byggskedet samt vid permanent drift fördelade på olika aspekter i fyra olika klasser. De aspekter som bedömts få betydande, måttlig eller liten positiv eller negativ kommer att beskrivas och konsekvensbedömas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De aspekter som den ansökta verksamheten inte bedöms påverka behandlas inte vidare i MKB:n. 19 (21)
Tabell 1. Värdering av på olika miljöintressen. Intresse Värdering av Motivering Byggskede Permanent drift Riksintressen, allmänna intressen Ingen/ringa Ingen/ringa Förändringarna bedöms inte beröra några riksintressen. Boendemiljö Måttlig Måttlig Verksamheten medför visst buller från transporter. Buller samt risk för lukt kommer att utredas närmare. Naturmiljö Att bygga och nyttja den nya pannan bedöms påverka omkringliggande naturmiljö i liten skala. Utbyte av P1/P2 bedöms inte påverka naturmiljön. Vattenmiljö Ingen/ringa Utsläpp till vatten kommer att utredas särskilt. Friluftsliv och rekreation Området bedöms inte nyttjas för friluftsliv och rekreation i betydande omfattning. Kulturmiljö och fornlämningar Ingen/ringa Ingen/ringa Inom verksamhetsområdet finns inga kulturhistoriska objekt eller fornlämningar noterade. Riskaspekter Måttlig Riskaspekter kommer att utredas. Markförhållanden Måttlig Ingen/ringa Markförhållanden förändras vid schaktning och ev. sprängning. Kända markföroreningar finns i området. Utsläpp till mark och vatten Begränsad risk för utsläpp till mark och vatten. Risken bedöms vara störst under byggskedet. Risk för spridning av metaller till mark och vatten kommer att utredas. Utsläpp till luft Betydande Utsläpp till luft och anläggningens på miljökvalitetsnormerna kommer att utredas. Markanvändning Övergång till mark för industriändamål. Vattenförbrukning Ingen/ringa Måttlig Vatten tillsätts processen. Råvaror, energi och avfall Betydande Verksamheten bidrar till nyttjande av avfall som resurs. Energi utnyttjas i el och fjärrvärme. 20 (21)
7 Fortsatt tillståndsprocess 7.1 Samråd Detta dokument är ett underlag för samråd avseende nybyggnation av panna P7 samt framtida ersättning av P1 och/eller P2 vid kraftvärmeverket i Högdalen. Utförlig information om den planerade förändringen av verksamheten och dess miljöeffekter kommer att framgå av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att tas fram till ansökan. Samråd med Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, övriga berörda myndigheter, enskilda särskilt berörda, föreningar, allmänheten m.fl. Upprättande av samrådsredogörelse Framtagande av MKB, teknisk beskrivning och tillståndsansökan Inlämnande av tillståndsansökan till miljödomstolen Eventuella kompletteringar Remittering av ansökan Huvudförhandling Miljödom Verksamheten har koderna 40.50 och 90.200 vilket innebär att den ska anses medföra en betydande miljö. Något särskilt beslut härom fordras således inte. Kompletterande samråd med fastighets- och rättighetsägare samt andra särskilt berörda planeras att hållas under september 2011. Preliminärt avses detta ske genom annonsering i tidningar samt brev med samrådsunderlag till särskilt berörda. 7.2 Tidplan Ansökan planeras lämnas in till miljödomstolen i början av 2012. Tillstånd beräknas kunna erhållas under 2012. Driftstart bedöms kunna ske under 2015. 7.3 Kontakta oss Frågor eller synpunkter angående pågående tillståndsansökan kan framföras via brev, e- post eller telefon till Sweco. Vi behöver få in era frågor eller synpunkter senast den 4 november 2011. SWECO Linn Arvidsson Box 385 651 09 Karlstad linn.arvidsson@sweco.se Telefon: 054-14 17 32 På uppdrag av Fortum Värme/Linn Arvidsson, Sweco 21 (21)