Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Transkript

1 Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten omfattar energiproduktion av el, värme, ånga och biopellets. Omprövning sker enligt miljöbalken, 9 kap 6 och 8.

2 Omprövning av miljöfarlig verksamhet, bioenergikombinat med mera i Skellefteå kommun: Skellefteå Kraft AB, Hedensbyverken Administrativa uppgifter Sökande: Skellefteå Kraft AB Organisationsnummer: Adress: Skellefteå Besöksadress huvudman: Kanalgatan 71, Skellefteå Besöksadress anläggning: Torsgatan 100, Hedensbyns industriområde, Skellefteå Telefon, växel: Verksamhetskod: 40.50, 20.40, Miljöansvarig: Lars Atterhem, Svante Carlsson 1 Tillämpa verksamhetskoder enligt bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av: 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått eller kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. Bakgrund Skellefteå Kraft etablerade i mitten av talet en fastbränsleeldad fjärrvärmecentral i Hedensbyn, på fastigheten Hallen 11. Satsningen har bidragit till att Skellefteå har haft en gynnsam utveckling gällande energiproduktion baserat på förnyelsebara energikällor och verksamheten har under åren utvecklats bland annat genom etablering av ett kraftvärmeverk (1996) och en biopelletsfabrik (1997). I samband med denna utveckling prövades verksamheten enligt miljöskyddslagen ersatte Miljöbalken bland annat den tidigare miljöskyddslagen. Därefter har utveckling av regelverket successivt skett för att harmonisera med europeisk lagstiftning, främst genom IPPC- direktivet (direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), i Sverige tillämpat genom förordning (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter. Under talet genomfördes kraftfulla insatser för att ansluta fastighetsbeståndet till fjärrvärmenätet, vilket har lett till en minskning med motsvarande m3 eldningsolja i Skellefteå. Bioenergikombinatet har genom produktion och leverans av biopellets förbättrat möjligheterna att ersätta eldningsolja som energiråvara till förmån för biopellets. Bland annat har dessa satsningar lett till en minskning av antalet oljepannor i Skellefteå kommun, och som följd av det har oljeförbrukning för uppvärmning minskat med 46 procent ( ). Lokalisering Den verksamhet som omfattas av omprövningen är belägen inom fastigheten Hallen 11, Hedensbyn. Lokaliseringen innebär att man kan nyttja befintligt fjärrvärmenät. Alternativ placering innebär betydande kostnader, bland annat för anpassning av befintligt fjärrvärmenät.

3 Befintliga tillstånd Datum Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Västerbotten -miljöskydd Umeå tingsrätt -vattendomstolen Skellefteå kommun -miljönämnden Länsstyrelsen Västerbotten -miljöprövningsdelegationen Skellefteå kommun -miljönämnden Skellefteå kommun delegationsbeslut Skellefteå kommun delegationsbeslut Skellefteå kommun delegationsbeslut Skellefteå kommun delegationsbeslut Länsstyrelsen Västerbotten Diarienummer Beslut avser /94 Uppförande av anläggning för kraftvärmeproduktion, samt fortsatt drift av befintliga fastbränsle- och oljepannor med mera. DVA 16/96 VA 10/96 Aktbilaga 9 Anlägga anordningar för att leda bort vatten från Skellefte älv samt att leda bort vatten till en mängd av 0,5 m3/s. 96/330 Anmälan om pelletstillverning i anslutning till befintlig verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn / /98 Slutliga villkor för Hedensbyns kraftvärmeverk Försiktighetsmått med anledning av ny värmeplan (bränsleplan) Drift av flistugg på bränsleplan, Hedensbyn, Hallen Återföring av processvatten till Skellefteälven Installation av SNCR-utrustning för NOx- reduktion Höjning av produktionstak vid pelletsverket, Hedensbyn, Hallen Upphäver tidigare (ovan) beslut rörande produktionshöjning vid pelletsverket. Omfattning Ansökan omfattar den verksamhet som planeras att bedrivas inom fastigheten Hallen 11: drift av 98 MW (installerad effekt) fastbränsleeldad ångpanna med ångturbiner för produktion av el och värme. drift av 25 MW (installerad effekt) fastbränsleeldad hetvattenpanna för produktion av värme. drift av 2 x 12 MW(installerad effekt) oljeeldade pannor för produktion av värme. tillverkning av biopellets, ton årligen, med ångturbin för produktion av el. lagring och beredning av bränsleråvara. paketering och lagring av biopellets. Vår baslastanläggning är en 98 MW ångpanna som nyttjas till produktion av bioel och värme, samt av ånga till pelletsverket. Vid låga utomhustemperaturer ökar värmebehovet och för sådan spetslastproduktion nyttjas 25 MW hetvattenpanna och oljepannor. Dessa nyttjas också som reservanläggningar vid eventuella tekniska problem.

4 I tabell 1 redovisas produktionsdata för åren samt ett beräknat framtidsscenario. I tabell 2 redovisas drifttider för våra produktionsanläggningar i Hedensbyn under motsvarande tidsperiod. Produktion Prognos Elkraft (GWh) Värme (GWh) Ånga (GWh) Biopellets (kton) Tabell 1: Årlig produktionsvolym Drifttider Prognos 25 MW hetvattenpanna (timmar) MW kraftvärmepanna (timmar) MW oljepanna (timmar) Biopelletsfabrik (timmar) Tabell 2: Årlig drifttid Råvaror Fasta bränslen I energianläggningen i Hedensbyn omvandlas i huvudsak fasta bränslen till el, värme och ånga genom förbränning i fastbränsleanläggningarna. Fördelningen mellan olika kvaliteter av fasta bränslen var under 2007, jämfört som tillförd energi: Fasta bränslen till förbränning: Barkblandning 28% Frästorv 26% Bark 16% Rötved 14% Grot- flis 8% Övrigt 8% Fasta bränslen till biopelletstillverkning: Sågspån 88% Cellulosaspån 5% Övrigt 7% Mängden bränsle som förbrukas för energiproduktion är beroende på kundernas behov av främst värme och biopellets. Bränslesammansättningen utvecklas inom ramen för förnyelsebara biobränslen med till exempel GROT, stubbar, rörflen och torv. Eldningsolja Eldningsolja nyttjas vid uppstart av fastbränslepannor samt vid drift av spets- och reservpannor, vid normal drift förbrukas mindre än m3 årligen, vilket motsvarar mindre än 1 procent av den totala energiråvaran. Vatten För beredning av ultrarent vatten som nyttjas för ångproduktion i anläggningen används kommunalt dricksvatten. Därutöver används kommunalt vatten till bland annat renhållning av anläggningen. Beroende på driftförhållanden har m3 vatten nyttjats årligen under perioden För kylning av utrustning i biopelletsfabriken används vatten från Skellefteälven. Beroende på driftförhållanden har mellan m3 vatten nyttjats årligen under perioden , dessa volymer återförs sedan till älven.

5 Rökgaser Rökgaser från förbränning leds genom befintliga skorstenar till atmosfären. Rökgaserna består huvudsakligen av vattenånga och biogen koldioxid som avgår vid förbränning av fasta bränslen. Den koldioxid som bildas vid förbränning av biobränslen anses inte bidra till växthuseffekten. Rökgaserna innehåller även svaveloxider, kväveoxider, stoft och kolmonoxid. Utsläpp till luft av stoft från förbränning Båda fastbränslepannor är försedda med elektrofilter för stoftavskiljning. Stofthalter mäts vartannat år i fastbränslepannorna och vart femte år för oljepannor. Årliga stoftutsläpp från förbränningsanläggningarna på Hedensbyn redovisas i tabell 3: Anläggning Prognos Hetvattenpanna H1 (ton) 1,07 0,63 0,62 1 Ångpanna H2 (ton) 5,93 1,78 1,75 2 Oljepanna PPC10 (ton) Försumbart Tabell 3: Årligt softutsläpp från förbränningsanläggningar för energiproduktion Stoftutsläpp från 12 MW oljepanna blir försumbara, mindre än 10 gram stoft årligen beroende på goda driftförhållanden och korta drifttider. Utsläpp till luft av svavel- och kväveoxider från förbränning Fastbränslepannorna har kontinuerligt mätande instrument för registrering av bland annat svavel- och kväveoxider. För reduktion av kväveoxider planeras ammoniaktillsats vid förbränning i 98 MW ångpanna, vilket kommer att ge upphov till utsläpp av ammoniak och lustgas via rökgaserna. Ärendet är anmält och handlagt av tillsynsmyndigheten under Rökgasens sammansättning är olika i de olika pannorna beroende på förbränningsteknik och bränslemix. I tabell 4 redovisas årlig utsläppsmängd av svaveloxider och kväveoxider från våra fastbränslepannor. Anläggning och utsläpp Prognos 98 MW ångpanna svaveloxider (ton) 6,6 7,8 19, MW ångpanna kväveoxider (ton) MW hetvattenpanna svaveloxider (ton) 1,0 1,9 3,5 4,0 25 MW hetvattenpanna kväveoxider (ton) 15,0 19,1 19,4 20 Tabell 4: Utsläpp till luft av svavel- och kväveoxider Utsläpp till luft av koldioxid Från 2005 omfattas alla förbränningsanläggningar i Skellefteås fjärrvärmenät av Lag om handel med utsläppsrätter I regelverket skiljer myndigheten på två typer av koldioxid: - Koldioxid som bildas vid förbränning av biobränslen, omfattas ej av utsläppshandelslagen (biogen koldioxid). - Koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen och torv (fossil koldioxid). Energiråvaror regleras i Lag om handel med utsläppsrätter : - Trädbränslen, som är förnybar energiråvara, ger upphov till biogen koldioxid - Torv, som är en långsamt förnybar energiråvara, ger upphov till fossil koldioxid - Olja, som är en fossil energiråvara, ger upphov till fossil koldioxid Koldioxidutsläpp som Skellefteå Kraft ger upphov till genom energiproduktion i bioenergikombinatet redovisas i tabell 5. Anläggning och utsläpp Prognos Biogen koldioxid (kton) Fossil koldioxid (kton) Tabell 5: Koldioxidutsläpp

6 Förutsedd miljöpåverkan Förnybar energiråvara Bioenergikombinatet försörjs nära nog uteslutande med förnybara energiråvaror. Mindre än 1 procent av den årliga bränsleförbrukningen är eldningsolja, resterande energiråvara är förnybara trädbränslen och torv. Ackumulatortank och biopelletsverk ger möjligheter att optimera drift av ångpannan för produktion av bioel och värme. Biopellets används som energiråvara vid värmeproduktion i hushåll och närvärmecentaler, där den ofta ersätter el eller olja som energiråvara. Vatten förbränningsanläggningarna Processvatten från 98 MW ångpanna kommer under hösten 2008 att huvudsakligen avledas till Skellefteälven via den älvsvattenledning som finns för biopelletsfabriken. Möjlighet att avleda vatten till kommunens vattenreningsverk kommer att finnas kvar. Processvatten från 25 MW hetvattenpanna avleds till kommunens vattenreningsverk. Processvatten från förbränningsanläggningarna innehåller små mängder av ph- reglerande ämnen. produktionsanläggning för biopellets Processvatten från biopelletsproduktion är den fukt mm som drivs av från bränsleråvaran och kondenserar under torkprocessen. De energirika beståndsdelarna av torkkondensatet separeras och leds till ångpannan för förbränning. Vattenfasen avleds via befintlig kylvattenretur till Skellefteälven. Rester från träråvaran återfinns i torkkondensatet och mäts via parametrar som BOD(7), COD(Cr), Tot P, Tot N, Tot C, suspenderade ämnen och fenoler. I tabell 6 redovisas halterna i smutsigt delkondensat från ångtorken. Ämne BOD(7) (mg/l) COD(Cr) (mg/l) Tot P (mg/l) 0,06 0,04 0,03 Tot N (mg/l) Tot C (mg/l) Suspenderande ämnen(mg/l) Fenoler (mg/l) 1,00 0,70 0,60 Tabell 6: Halter i delkondensat från ångtork Halterna i smutsigt kondensat från biopelletsfabriken antas vara oförändrade vid framtida driftförhållanden. Trästoft Från biopelletsverket avleds processluft dels via filter dels via cykloner för att avskilja träpulver från processluft innan den leds till atmosfären. Utsläppt mängd träpulver under de senaste tre åren redovisas i tabell 7: Anläggning Prognos Biopelletsfasbrik (ton) 15,1 17,0 25,5 26 Tabell 7: Stofthalter från biopelletstillverkning Förutom utsläpp av trästoft från produktion av biopellets orsakar bränslelagring på bränsleplanerna under vissa förhållanden diffus damning. Transporter De transporter som sker till och från anläggningen är huvudsakligen transporter som levererar bränsleråvara in till anläggningen, eller transporter ut från anläggningen av biopellets. Dessutom förekommer interna transporter inom området, i samband med bränsleberedning. I tabell 8 redovisas antal transporter under de senaste åren Prognos Inleveranser Utleveranser Interna transporter Tabell 8: Antal registrerade leveranser

7 Buller Ljud alstras inom verksamheten främst via fläktar och motorer samt flöden genom bränsletork och skorstenar. Dessutom ger trafik inom området upphov till trafikbuller. Trafik som avses är inleveranser av bränsleråvara, bränsleberedning och utleveranser av biopellets. Vid onormala driftförhållanden, samt under revisionsperioder förändras ljudförhållandena. Kemiska produkter För verksamheten används kemiska ämnen för beredning av processvatten samt för underhåll av maskinutrustning. För vattenbehandling är det produkter som är ph- reglerande och passiverande, för underhåll av maskinutrustning erfordras fett- och oljeprodukter. Utöver detta tillkommer kemikalier till laboratorieverksamhet, städkem med mera. Avfall Två typer av verksamhetsspecifikt avfall genereras vid förbränningsanläggningarna, flygaska och bottensand. Produkterna klassas generellt som avfall, men är användbara för vissa anläggningsarbeten. Askor kommer att förregistreras i REACH. Verksamhetsavfall Prognos Flygaskor (ton) Bottensand (ton) Tabell 9: Verksamhetsavfall Miljömål Lokala miljömål Fram till 2020 ska alla Skelleftebor vara med och skapa en god livsmiljö för människor, djur och natur. Livsmiljö Skellefteå sammanfattar i en mening Skellefteå Kommuns arbete för en långsiktigt hållbar miljö. För Skellefteå Kommun betyder det bland annat en uttalad satsning på biobränslen för att bryta beroendet av fossila bränslen till Det ska alltid finnas bättre alternativ till olja, och ingen bostad ska behöva olja för uppvärmning. Skellefteå Kraft bidrar till målet bl a genom satsningen på bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå. Förbränningsprocessen påverkar ovan nämnda miljömål med både positiva och negativa effekter. Nyttjas bränslen som omfattas av det naturliga kretsloppen på ett genomtänkt sätt så minimeras avsevärt eventuell negativ miljöpåverkan och vi bidrar till en hållbar utveckling. Skellefteå har under flera årtionden arbetat aktivt och målinriktat med satsningar på biobränslen. I Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern finns följande formulering beträffande biobränslesatsning: Klimatfrågan är en global fråga men vi har mycket goda förutsättningar att göra stora insatser även på lokal nivå. Målet för vår biobränslesatsning är att beroendet av fossila bränslen ska brytas till år Då ska ingen bostad behöva olja för sin uppvärmning. Då ska ingen bilist vara ensidigt hänvisad till bensin. Det ska alltid finnas bättre alternativ till olja.

8 Skellefteå med fjärrvärmenät, panncentraler och bioenergi kombinatet i Hedensbyn.