Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

Transkript

1 Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

2 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 2 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El och värmeproduktion inom Tekniska verken HVC Miljöuppföljning Reningsutrustning Gällande beslut Tillstånd Villkor 5 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Energiproduktion, bränsleförbrukning och utsläpp Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) Recipientkontroll och omgivningspåverkan Besiktningar sammanfattande kommentarer 7 4 Villkor och kommentarer 8 Bilagor Bilaga 1 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1(9)

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn HVC 90 Ort Linköping Besöksadress Universitetssjukhuset i Linköping, Panncentralen Fastighetsbeteckningar Innerstaden 1:30 Kommun Linköping kommun Huvudbransch Koder enligt EG förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands Län Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Östergötlands Län Miljöledningssystem: ISO Koordinater Nord: Ost: Kontaktperson för anläggningen Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer E postadress katarina.ingvarsson@tekniskaverken.se Godkännare av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer E postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 2(9)

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi, dit HVC 90 hör, var 2014 organiserad enligt följande: HVC 90 ligger organisatoriskt under AO Produktion. 2.2 Lokalisering och bakgrund HVC 90 har tidigare producerat ånga till Universitetssjukhuset, och är således belägen på Universitetssjukhusets område. Numera fungerar HVC 90 som reserv för Universitetssjukhuset. Anläggningen togs i drift 1968 i sjukhusets regi och togs 1992 över av Tekniska verken. Avståndet till närmaste bostadshus är cirka 210 m. 3(9)

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El och värmeproduktion inom Tekniska verken Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Även produktionen av el är flexibel med flera olika möjligheter. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer HVC 90 HVC 90 är avsedd att fungera som fjärrvärmereserv för Universitetssjukhuset i händelse av driftstörningar i det centrala fjärrvärmesystemet. HVC 90 kan leverera fjärrvärme till sjukhuset och vid behov även ut på fjärrvärmenätet. HVC 90 togs i drift 1967 och består av tre värmepannor som eldas med eldningsolja 1. Produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Rökgasen avleds genom en 49 m hög skorsten. Eldningsoljan lagras i en cistern med volymen 50 m 3 belägen på plan 09, två våningar under markplan. Den förser även 4 nöddieslar med olja. Oljevarnare finns och rummet har 46 cm höga trösklar. Tabell 1. Produktionsenheter, HVC 90. Panna Effekt [MW] Bränsle Panna 3 9 Eo 5 Panna 4 17 Eo 5 Panna 5, ej driftsatt 17 Eo Miljöuppföljning Vid drift övervakas och styrs HVC 90 från anläggningen. Anläggningen är bemannad vid drift. Vid en driftstörning går larm till Kraftvärmeverket i Linköping. Miljöuppföljningen sker enligt kontrollprogram för energianläggningar inom Linköping som godkändes av Länsstyrelsen i Östergötland Reningsutrustning Svavelutsläppet från oljepannan regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. Oljepannorna sotas manuellt vid behov. 4(9)

6 2.6 Gällande beslut Tillstånd Koncessionsnämnden (nr 153/94) Länsstyrelsen i Östergötland I Koncessionsnämndens beslut nr 153/94 lämnas TVAB tillstånd till verksamheten vid den befintliga panncentralen vid universitetssjukhuset i Linköping. Villkor för panncentralen vid US anges under punkt A. Länsstyrelsen tillstyrker utbyte av bränsle från Eo5 till Eo Villkor Villkor för HVC 90 återfinns i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder för att minska miljöpåverkan, förbrukning av resurser och andra förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 90 är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver 5(9)

7 den externa revisionen genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga Drift och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2014 har ombyggnaden av US fortsatt. De klotformade cisterner som nu är tömda kommer att rivas Energiproduktion, bränsleförbrukning och utsläpp Anläggningen har under året har varit igång för utbildningar och provkörningar av pannor och nöddieslar. Oljeförbrukning ca 4 m³ Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken registreras i systemet EcoOnline. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i EcoOnline måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. I tabell 2 visas kemikalieförbrukningen för HVC 90 under På HVC 90 förvaras småkemikalier i kemikalieskåp. Kemikaliernas säkerhetsdatablad förvaras väl synliga på anläggningen. Tabell 2. Förbrukning av kemiska produkter Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet Smörjfett Smörjning 0,5 kg Lösningsmedel Rengöring 2 liter Hantering av avfall och restprodukter Från verksamheten uppkommer restprodukter från energiproduktionen i form av sotvatten, spillolja samt oljeavskiljaravfall. Övrigt avfall som uppkommer sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. Det farliga avfall som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under året uppkom farligt avfall vid tömning och rengöring av cisternerna. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 6(9)

8 Tabell 3. Avfall och restprodukter Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Tankrengöring tjockolja 13:07: kg Förbränning Farligt Avfall Förändringar och störningar i driften Under året har inga förändringar eller störningar i driften inträffat eftersom anläggningen endast testkörts. 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Hetvattenpannorna är försedda med O2 styrning för brännarregleringen och dessa har fungerat väl under testkörning Emissionsuppföljning Kontroll av utsläpp för HVC 90 sker i samband med emissionsmätning som planeras till vart tredje år. Samtliga emissionsmätningar skall utföras av extern mätkonsult och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 10) Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter, effekter och bränsleanalyser. HVC 90 har inte varit i drift i sådan omfattning så att mätningar kunnat genomföras Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet Besiktningar sammanfattande kommentarer Emissionsmätningar av HVC 90 skall enligt planerna utföras vart tredje år. Senaste emissionsmätningen utfördes Verksamheten bedömdes då bedrivas huvudsakligen i överensstämmelse med tillståndsbeslutet. 7(9)

9 4 Villkor och kommentarer Villkor Parameter Villkor Kommentar A1 Allmänna villkoret (KN , Nr 153/94) Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar för omgivningen skall bedrivas i huvudsak enligt vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av detta beslut. Anläggningen drivs i huvudsak med ansökan. A2 A3 Stoft (KN , Nr 153/94) Buller (KN , Nr 153/94) < 25 mg/mj tillfört bränsle* HVC 90 har inte varit i drift i sådan omfattning så att mätningar kunnat genomföras 2014 Buller bidraget från verksamheten får Villkoret bedöms uppfyllt. som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomgräns än - 55 db(a) mån fre (kl ) - 45 db(a) nattetid (kl ) - 50 db(a) övrig tid (kl ) Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder uppgå till högst 55 db (A). Om hörbara toner förekommer skall dessa värden sänkas med 5 db(a). D1 Svavel och kväveoxider (KN , Nr 153/94) Max 50 mg svavel/mj tillfört bränsle. Max 90 mg kväveoxider (NO2)/MJ tillfört bränsle. Båda villkoren gäller som medeltal över året, sammantaget över Tekniska verkens anläggningar anslutna till Linköpings fjärrvärmenät. Följande årsmedelhalter erhölls för 2014: 12 mg svavel/mj tillf. bränsle 51,1 mg NO X /MJ tillf. bränsle Villkoret innehölls därmed för D2 Damning vid hantering och lagring av bränsle och askor (KN , Nr 153/94) Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande damning i samband med hantering och lagring av bränslen och förbränningsrester. Askorna hanteras som sotvatten och oljan dammar inte. D2 Kemikalier farligt avfall Lagring och hantering (KN , Nr 153/94) Kemikalier och miljöfarligt avfall skall vara väl uppmärkt samt förvaras på sådant sätt att risk för förorening av mark och vatten inte föreligger. Förvaring inomhus av flytande kemikalier och avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar finns skall dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier som förbrukas i stora mängder förvaras i tank med invallning. Kemikalier som förbrukas i mindre mängder förvaras i leverantörens emballage. Förvaring utomhus skall ske på hård 8(9)

10 gjort område under tak. Flytande kemikalier och avfall skall dessutom förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att den minst rymmer den största behållarens volym och 10 % av övrig lagrad volym. Koncessionsnämnden överlåter åt tillsynsmyndigheten enligt 20 miljöskyddslagen att meddela de ytterligare villkor i ovan angivna hänseenden som kan behövas. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, innebär en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att villkoret han hållas. Med gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas. 9(9)

11 Bilaga 2, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna HVC 90 Universitetssjukhuset I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd och villkor, generella föreskrifter samt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Riskanalys har genomförts vid anläggningen i april 2014.

12 Bilaga 2, sid 2(2) Risk och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner mm. Under året har inga åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontroll. Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Senaste riskanalysen gjordes på kemikalier i februari Under året har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso eller miljöskäl. Värt att notera är att kemikaliehanteringen vid HVC 90 är mycket begränsad, utöver lagringen av eldningsolja. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. För en reservanläggning som HVC 90 handlar resurshushållning framför allt om att undvika att den över huvud taget behöver köras. Under året har oljecisternerna tömts och anläggningen anpassats för Eo1 och därmed har behovet av varmhållningen av oljan försvunnit.

13 Box 1500, Linköping Tel , tekniskaverken.se