Miljörapport Hetvattencentralen H V C 9 0 U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T

Transkript

1 Miljörapport 2008 Hetvattencentralen H V C 9 0 U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING HETVATTENCENTRAL HVC 90 US BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR EL- OCH VÄRMEPRODUKTION I FJÄRRVÄRMENÄTET HVC 90 US MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING SOTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT BESLUT OCH VILLKOR SAMT ANMÄLNINGAR 5 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN HVC 90 US VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING M M FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER FÖRÄNDRINGAR I RENINGSANLÄGGNINGAR STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Emissionsuppföljning Mätinstrumentens funktion UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP BESIKTNINGAR 8 4 KOMMENTARER GEMENSAMMA VILLKOR: ENERGIANLÄGGNINGAR VILLKOR SPECIFIKA FÖR HETVATTENCENTRALEN VID US, HVC90: 9 BILAGOR Bilaga 1 Beräkning av svavelutsläpp, 1 sida Bilaga 2 Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sida Bilaga 3: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, 3 sidor G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 1

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn US HVC 90 Ort Linköping Besöksadress Universitetssjukhuset i Linköping Fastighetsbeteckningar Innerstaden 1:30 Kommun Linköpings kommun Branschkod Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO Koordinater Nord: Ost: Kontaktperson för hetvattencentraler Förnamn Magnus Efternamn Nilsson Telefonnummer E-postadress magnus.nilsson@tekniskaverken.se Ansvarig för godkännande av miljörapport Förnamn Michael Efternamn Fahlström Telefonnummer E-postadress michael.fahlstrom@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 2

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2008 av ett moderbolag samt tio dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi och Avfall, dit HVC 90 hör, är organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering Hetvattencentral HVC 90 US Centralen har lokaliserats till Universitetssjukhuset i Linköping för att säkra leveranserna till universitetssjukhuset. Anläggningen ligger i en större byggnad inne på sjukhusområdet. Annan verksamhet förekommer i byggnaden. Närmaste bostäder ligger ca 200 meter från anläggningen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 3

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion i fjärrvärmenätet Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Även produktionen av el är flexibel med flera olika möjligheter. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer HVC 90 US Panncentralen består av tre hetvattenpannor för produktion av värme, men en tillförd effekt av två på 19 MW en på 9 MW. Centralen fungerar som en reservpanna vid eventuella avbrott av fjärrvärmeleveransen från fjärrvärmenätet in till sjukhuset. Centralen kan leverera värme till sjukhuset, men inte ut på fjärrvärmenätet i dagsläget. Vid drift övervakas hetvattencentralerna från kontrollrummet i Kraftvärmeverket och Tornbyverket och styrs med kontinuerligt registrerande instrument Miljöuppföljning Vid hetvattencentralen mäts kväveoxider och stoft i samband med besiktning vart tredje år. Kontinuerligt används O 2 i rökgaserna samt röktäthet. Röktäthetsmätaren är kopplad till larm. Övervakning sker från Kraftvärmeverkets kontrollrum dit larm går vid onormal drift. 2.4 Reningsutrustning Det finns ingen luftreningsutrustning kopplad till pannorna. En vattenemulsionsanläggning finns installerad som i viss mån minskar NO x och stoftutsläppen genom att vatten blandas med eldningsoljan vid bränsleregleringsventilen Sotning Sotning sker manuellt när pannorna inte är i drift. Svavelutsläpp regleras utifrån svavelinnehåll i bränslet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 4

6 2.5 Gällande föreskrifter och beslut Beslut och villkor samt anmälningar Beslut som gäller för energianläggningarna i Linköping Koncessionsnämnden (nr 153/94) I Koncessionsnämndens beslut nr 153/94 finns en sammanställning över, vid beslutstidpunkten, gällande villkor för samtliga produktionsanläggningar inom fjärrvärmesystemet. Koncessionsnämnden lämnar Tekniska Verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att på platsen för befintligt kollager inom kvarteret Generalen i Linköping samtidigt lagra högst ton kol. Länsstyrelsen i Östergötland Angående kontrollprogram: Tekniska Verken föreläggs att följa det föreslagna kontrollprogrammet för energianläggningar inom Linköping. Rapporteringen skall dock även omfatta - bränsleförbrukning map de olika typerna av träbränsle som förbrukats ex RT-flis (uppgift om klass), GROT etc. Redovisningen skall göras i kvartalsrapporten. - redovisning av förvaring av större mängder oljor och kemikalier. Sker förvaringen inom invallning, typ av invallning och vilken volym invallningen rymmer. En lista där villkor/försiktighetsmått som gällde under 2008 kommenteras finns i avsnitt 4. Under 2008 har inte gjorts några anmälningar enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16, finns i bilaga 3, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan HVC 90 US Hetvattencentralernas miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 5

7 Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalys för HVC 90 med avseende på miljö-, arbetsmiljö och brand utfördes under Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig företagsintern diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Inga förändringar har skett under Energiproduktion och bränsleförbrukning m m Ingen produktion har skett under Förbrukning och hantering av kemiska produkter 2008 Kemikalie Användnings område US HVC 90 Enhet Citronsyra filterrengöring 0 kg Salttabletter jonbytesfilter för produktion av matarvatten 2200 kg Smörjfett diverse 0,1 kg Smörjolja diverse 5 liter Trinatriumfosfat, Na 3PO 4 produktion av matarvatten 0 kg Lösningsmedel diverse 5 liter G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 6

8 Kemikalier registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören Hantering av avfall och restprodukter Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning Förändringar i reningsanläggningar HVC 90 har inte varit i drift under 2008, vilket inte inneburit några störningar eller förändringar ur driftsynpunkt Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning HVC 90 har inte varit i drift under 2008, vilket inneburit att det inte inträffat några störningar eller förändringar ur driftsynpunkt. 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 pkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför under avsnitt 4 i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat både med tanke på miljö och på bränsleekonomi Emissionsuppföljning Kontroll av utsläpp sker genom mätning av kväveoxider och stoft på rökgaser vid periodisk besiktning. Utsläpp av svavel från beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle Mätinstrumentens funktion HVC 90 Har inte varit i drift under Service och kalibreringar på mätinstrument har utförts i erforderlig omfattning. Journaler förs över utförda kalibreringar och justeringar. Mätinstrument på HVC 90: Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Kalibreringsintervall Röktäthet DURAG DR-216 Ljusabsorption % 2 g/år u.a. O 2 FUJI ZRM zirkonium cell 0-10 % 2 g/år u.a. Anmärkning angående funktion 2008 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 7

9 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp Utsläppen beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden. Hetvattencentralen har dock inte varit i drift under året, vilket gör att inga utsläpp uppkommit. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av Miljökontoret. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen Besiktningar Periodisk besiktning av hetvattencentralen utförs var tredje år. Senaste mätning genomfördes Kommentarer 4.1 GEMENSAMMA VILLKOR: Energianläggningar Parameter Villkor Kommentar Beslut Svavel och Kväveoxider Max 50 mg svavel/mj tillfört bränsle. Max 90 mg kväveoxider (NO 2)/MJ tillfört bränsle. Båda villkoren gäller som medeltal över året, sammantaget över Tekniska Verkens anläggningar anslutna till Linköpings fjärrvärmenät. Sammantagna årsmedelhalter för svavel och NO x innehålls för 2008: 10 mg S/MJ 58 mg NO x /MJ Se bilagorna 1 och 2. KN , nr 153/94 Villkor D1 Damning vid hantering och lagring av bränsle och askor Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande damning i samband med hantering och lagring av bränslen och förbränningsrester. Möjligheter till vattenbegjutning finns om besvärande damning uppstår. KN , nr 153/94 Villkor D2 Kemikalier avfall Lagring hantering farligt och Kemikalier och miljöfarligt avfall skall vara väl uppmärkt samt förvaras på sådant sätt att risk för förorening av mark och vatten inte föreligger. Förvaring inomhus av flytande kemikalier och avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar finns skall dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Förvaring utomhus skall ske på hårdgjort område under tak. Flytande kemikalier och avfall skall dessutom förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att den minst rymmer den största behållarens volym och 10 % av övrig lagrad volym. Koncessionsnämnden överlåter åt tillsynsmyndigheten enligt 20 miljöskyddslagen att meddela de ytterligare villkor i ovan angivna hänseenden som kan behövas. Flytande kemikalier som förbrukas i stora mängder förvaras i tank med invallning. Kemikalier som förbrukas i mindre mängder förvaras i leverantörens emballage. KN , nr 153/94 Villkor D2 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 8

10 4.2 VILLKOR SPECIFIKA FÖR HETVATTENCENTRALEN VID US, HVC90: Koncessionsnämndens beslut nr 153/94, Villkor 1 Allmänt villkor Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i ärendet, om inte annat framgår av detta beslut. Anläggningen har inte varit i drift under året Villkor 2 Stoft Riktvärde 25 mg/mj tillfört bränsle. Anläggningen har inte varit i drift under året Villkor 3 Buller Verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 55 db vardagar dagtid, 45 db nattetid (55 db momentan ljudnivå) eller 50 db övrig tid. Ljudnivåerna skall sänkas 5 db om bullret innehåller hörbara tonkomponenter. Anläggningen har inte varit i drift under året Villkor 4 Kontrollprogram Ett förslag till kontrollprogram för verksamheten, skall upprättas senast inom sex månader efter koncessionsnämndens beslut. Länsstyrelsen godkände det föreslagna kontrollprogrammet för Tekniska Verkens energianläggningar inom Linköpings fjärrvärmenät, med vissa tillägg. Uppdatering av kontrollprogram pågår. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2008 EK\Miljörapport HVC 90 US 2008\Miljörapport HVC 90 US 2008 slutlig.doc 9

11 Bilaga 1 Kvartalsrapport enligt kontrollprogram för 1-4:e kvartalet, 2008 Tekniska Verkens förbränningsanläggningar i Linköping Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Beräkning av svavelutsläpp 2008 Anläggning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack.-08 S mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg S Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärme- oljeförbr,m verket A fett/bioolja m Oljepannan S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Kraftvärme- S mg/mj verket kg S Träpannan MWh MWh tillf Tornbyverket S mg/mj Dieslar s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Tornbyverket oljeförbr,m Oljepannor S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj KV50 s-utsläpp, kg P1+P2+P3 MWh MWh tillf Gärstadverket oljeförbr,m Gasturbin S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Gärstadverket S mg/mj P4 s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Kraftvärme- oljeförbr,m verket A fett/bioolja m HVC10 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 S mg/mj s-utsläpp, kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset S mg/mj HVC 90 s-utsläpp, kg MWh MWh tillf S-utsläpp, kg GWh tillf S-bubbla mg/mj S-bubbla exkl P4 mg/mj Villkor S mg/mj Bubbla svavel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. -08 S mg/mj MWh tillf Svavel Kraftvärmeverket S- utsläpp kg ,0 S mg/mj MWh tillf Svavel Gärstad S- utsläpp kg ,0

12 Bilaga 2 Kvartalsrapport enligt kontrollprogram för 1-4:e kvartalet, 2008 Tekniska Verkens förbränningsanläggningar i Linköping Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Beräkning av kväveoxidutsläpp Anläggning Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack.-08 NOx mg/mj Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Kolpannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Oljepannan MWh MWh tillf Kraftvärme- mg/mj verket kg NOx Träpannan MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P1+P2+P3 kg NOx MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj P4 kg NOx MWh MWh tillf Gärstadverket mg/mj Gasturbin kg NOx MWh MWh tillf Tornbyverket mg/mj Dieslar kg NOx MWh MWh tillf Tornbyverket Eo5, m Oljepannor Eo1, m besiktning-07 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf Kraftvärme- oljeförbr,m verket A fett/bioolja m HVC10 NOx mg/mj besiktning-07 NOx-kg MWh MWh tillf Tannefors oljeförbr,m HVC 30 NOx mg/mj besiktning-07 NOx-kg MWh MWh tillf Lambohov oljeförbr,m HVC 60 NOx mg/mj besiktning-07 NOx-kg MWh MWh tillf Ullstämma oljeförbr,m HVC 70 NOx mg/mj NOx-kg MWh MWh tillf FFV oljeförbr,m HVC 80 NOx mg/mj besiktning-07 NOx-kg MWh MWh tillf Universitets- oljeförbr,m sjukhuset NOx mg/mj HVC 90 NOx-kg besiktning-07 MWh MWh tillf kg NOx GWh tillf NOx bubbla mg/mj ,7 NOx bubbla exkl. P4 mg/mj ,1 Villkor, årsmedelvärde Bubbla kväveoxid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. -08 NOx mg/mj GWh tillf Kväveoxid Kraftvärmeverket NOx- utsläpp kg ,1 GWh tillf Kväveoxid Gärstad NOx- utsläpp kg ,8

13 Bilaga 3, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna US (Universitetssjukhuset), hetvattencentral, HVC 90 I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas tertialvis i samband med budgetprocessen. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras fortlöpande. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i föreningen Svensk Fjärrvärme. Där är vi representerade i Teknikrådet, Marknadsrådet, Fristående rådet och Omvärldsrådet som beslutar var forskningspengar ska hamna. Tekniska Verken är även medlem i branschorganet Avfall Sverige och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom värmekraft ger en minskning av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under november 2008 genomfördes Tekniska Verkens Miljövecka, som en särskild insats för att höja personalens kunskap och medvetenhet om miljöfrågor. Programmet innehöll bl a lunchföreläsningar, filmvisning och grupparbeten.

14 Bilaga 3, sid 2(3) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd och villkor, generella föreskrifter samt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Genom att identifiera risker i verksamheten samt skapa rutiner och instruktioner för att minska risker uppfylls försiktighetsprincipen. Möjliga riskmoment identifieras i de riskanalyser som genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Sådan miljöriskbedömning har under 2008 t ex genomförts för US hetvattencentral. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder samt interna och externa revisioner. Riskhantering omfattar både identifiering och analys. Under året (2008) har följande inga särskilda åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll, utöver det normala, löpande arbetet. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas att en omfattande PCB-inventering har genomförts under Detta gäller Tekniska Verkens samtliga energianläggningar med byggnader uppförda mellan 1956 och 1980 (undantaget de som redan tidigare inventerats). Syftet med inventeringen var att undersöka PCBförekomsten i fog- och golvmassor, isolerrutor och kondensatorer, för att vid behov kunna vidta åtgärder. Vid inventeringen framkom att inga saneringsåtgärder behövde vidtas. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9 Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment i kemikalieregistret Chess, skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Under 2007 genomfördes kemikalierevisioner inom hela moderbolaget, under 2008 låg fokus på Stadspartner. När nya installationer av instrument och maskiner görs kan ibland speciella kemikalier behöva användas, som inte finns med i det godkända sortimentet. Det beror på att produktens tillgänglighet inte kan garanteras om annan kemikalie används samt att garantier upphör då annan kemikalie används. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska Verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska Verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska Verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt.

15 Bilaga 3, sid 3(3) En gång om året anordnar TVAB en "kemikaliedag", en halvdag med information och utbildning för anställda. Kemikaliedag hölls Vad gäller arbetet med kemikaliesubstitution under 2008 så har inga förändringar skett. US hetvattencentral är en spets- och reservanläggning där små mängder kemikalier används och förbrukas. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas ger ett stort bidrag till hushållning av resurser. Värmekraft ger en minskning av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under 2008 har 420 nya fastigheter anslutits till Linköpings fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen har ersatt olja och elvärme motsvarande ca m 3 olja. Hela Tekniska Verken-koncernen strävar efter att använda biogas som fordonsbränsle i så stor utsträckning som möjligt. Målet för 2008 var att alla bilar och lätta lastbilar som är tillverkade tidigare än 1996 ska bytas ut mot biogasbilar och andelen biogas i biogasbilar ska vara minst 90 %. Planerade utbytesplaner följs och befintliga bilar tankas med biogas i så stor utsträckning som möjligt (ca 90 % de perioder som hunnit utvärderas). Exempel på åtgärder som minskar förbrukningen av energi och råvaror (bränsle) är Tekniska Verkens miljömål för 2008 att: Under 2008 ska returtemperaturen i fjärrvärmenätet sänkas med 0,5 C under de fem vintermånaderna jämfört med temperaturen motsvarande period Detta ska uppnås genom aktivt arbete i nätet och i kundanläggningar. Målet har inte hunnit utvärderas ännu för hösten Minskad bränsleåtgång minskar även volymen avfall (aska)

16 Box Linköping Tel