Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar



Relevanta dokument
OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Klimatomställning 2.0

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Analys av Plattformens funktion

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: Vattenmyndighetens kansli Kalmar

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Tillsyn väg- och spårtrafik

Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena?

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Mål i sikte så styr vi mot miljömålen Omställning hållbar konsumtion

6 Sammanfattning. Problemet

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Klimatkontrakt för Hyllie

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Policy för hållbar utveckling och mat

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Sociala Medier & Offentlig sektor. En konferens för dig som arbetar inom offentlig sektor

Yttrande

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Uppföljningsrapport av etappmål 2012 inom Vård och Omsorg

Dialogen om torget. 27 mars 22 maj

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Världskrigen. Talmanus

Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor


Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Slutrapport. Gårdsbutiker i Sjuhärad Fas 1. Projekttid: Projektledare: Malin Gustafsson. Styrgrupp:

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

RUM 22 DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET

It-politik Fakta i korthet

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Ändamål. Vision. Principprogram Speglar ändamålet, visionen och det långsiktiga målet

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Policy för internationellt arbete

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

KS 19 6 NOVEMBER 2013

Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015

MILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

SISP Marknadsmöte. - SISP + RISE Research Institutes of Sweden - Nätverks- och communitybyggande - Hello innovation - talkshow om innovation

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

Skaparkultur i skolan

Yttrande över motion om datorer på vårdinrättningar i Karlskoga

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Ny teknik kräver nya tankar!

Verksamhetsplan Antagen

Bakgrund Du har ansökt om att få fångstredskapet Bélisle 330 typgodkänt för fångst av bäver. Redskapet är en slagfälla.

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Nominering - Årets Leader Med checklista

Fördjupad Projektbeskrivning

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund

Transkript:

NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur vi handlar och vad vi konsumerar? Men hur skapar vi de stora förändringar som behövs för att uppnå nationella och globala miljö- och utvecklingsmål? Stockholm Environment Institute leder på uppdrag av Sveriges regering ett globalt FN-program som ska samla goda exempel med syfte att uppmuntra till en hållbar livsstil. FN:s program om hållbara livsstilar och utbildning (10YFP SLE) syftar till att säkerställa att positiva bidrag identifieras som tar itu med globala utmaningar som hållbara konsumtions- och produktionsmönster, klimatåtgärder och klimatanpassning, bevarande av resurser och biologisk mångfald samt fattigdomsbekämpning och social välfärd. I maj hölls ett möte i New York, anordnat av FN:s miljöprogram (UNEP), där Peter Repinski från Stockholm Environment Institute presenterade FNprogrammet om hållbara livsstilar och utbildning och dess koppling till de föreslagna globala utvecklingsmålen (Sustainable Development Goals). FN:s program om hållbara livsstilar och utbildning är viktigt för genomförandet av de nya, globala hållbarhetsmålen som ska antas i september. Det krävs en tydlig nationell samling från myndigheter, kommuner och företag om Sverige ska nå FN:s globala hållbarhetsmål. Det är avgörande att vi fokuserar på ett praktiskt genomförande som genererar resultat, samt förändrar våra konsumtions- och livsstilvanor, säger Peter Repinski, enhetschef och projektledare vid Stockholm Environment Institute. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195, ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB. E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE POST: 106 48 STOCKHOLM. TEL: 010-698 10 00. FAX: 010-698 10 99

Programmet omfattar tre huvudområden: Att utveckla hållbara livsstilar på global nivå, inklusive en koldioxidsnål livsstil. Att utbilda för en hållbar livsstil, inklusive att mobilisera och inkludera ungdomar. Att omforma nuvarande och framtida generationers livsstil. SEI arbetar nu med att inkludera fler partners, utveckla en global kommunikationsstrategi samt presentera programmet på nationella och internationella seminarier, bland annat i Almedalen den 2 juli Japans miljöminister invigningstalade på det första internationella programmötet som hölls i Tokyo i mars. Deltog gjorde 22 internationella organisationer som ingår i den internationella programkommittén, samt representanter från Sveriges och Japans Miljödepartement, Stockholm Environment Institute, Institute for Global Environmental Strategies, Världsnaturfonden WWF, och FN:s miljöprogram. VILL DU DELTA SOM PARTNER, kontakta Stockholm Environment Institute lifestyles10yfp@sei-international.org LÄS ARTIKEL AV FORSKARE VID SEI Nationell samling behövs för FN:s globala hållbarhetsmål: http://www.va.se/nyheter/2015/05/20/nationell-samlingbehovs-for-fns-globala-hallbarhetsmal/ LÄS EN SAMMANFATTNING FRÅN MÖTET I NEW YORK (på engelska): http://reggional.blogspot.se/2015/05/1st-global-stakeholder-meeting-of-10.html LÄS PRESSMEDDELANDET Rethinking How We Live, How We Buy and What We Consume: http://www.sei-international.org/press/press-releases/2966 FN:s program om hållbara livsstilar och utbildning lanserades i Japan 2014 och leds gemensamt av Sveriges regering (via Stockholm Environment Institute), Japans miljödepartement (via Institute for Global Environmental Strategies) samt Världsnaturfonden, WWF. FN:s program om hållbara livsstilar och utbildning ska initiera partnerskap för att främja en hållbar livsstil på global, regional och nationell nivå. Programmet är ett av sex program som lanserats av UNEP inom ramen för FN:s 10-åriga ramprogram om hållbar konsumtion och produktion, 10 YFP. 10 YFP aktuellt från fokalpunkten Under våren 2015 har Naturvårdsverket fokuserat på omställingen till hållbara konsumtionsmönster. Syftet har varit att, i samverkan med berörda myndigheter och andra organisationer, belysa hur staten kan underlätta och styra mot 4

konsumtionsmönster som inte strider mot miljökvalitetsmålens preciseringar och/eller generationsmålets portalparagraf och strecksatser. Övergripande innebär det en konsumtion som inte äventyrar ekosystemens överlevnad, där man sett till att konsumtionen bär sina miljökostnader och att den miljöpåverkan som uppstår från konsumtionen minskar. En slutsats från arbetet är att konsumtionen har olika betydelse för olika miljömål och att miljömålssystemet behöver kompletteras med en strategi och uppföljningsmått så att medborgare och offentliga myndigheter har de rätta incitamenten att agera resurseffektivt och miljöanpassat. För att bidra till målet om en begränsad klimatpåverkan anser vi att det behövs ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för växthusgasutsläppen och specifika styrmedel för att vända trenden med ökande utsläpp från resor med flyg och konsumtion av kött. Som en del i fokalpunktsrollen planerar Naturvårdsverket en nationell verkstad för hållbara livsstilar den 18-19 november. Syftet är att inspirera till nationell handling för hållbara livsstilar, tydliggöra kopplingen mellan hållbara livsstilar och nationella och globala mål, stärka befintliga och nya nätverk och allianser inom området. En inbjudan kommer att skickas ut tidig höst. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA eva.ahlner@naturvardsverket.se Globalt nätverk för LCA-data Efterfrågan på LCA-data, programvara för livscykelanalys, för olika användningsområden har ökat under senare tid. Likaså har man inom ramen för 10YFP noterat ett stort behov av livscykelbaserad information. UNEP har därför tagit ett initiativ att etablera ett globalt nätverk för LCA-data. Arbetet påbörjades vid ett möte i Malaysia i april. Detta leds av en styrgrupp med representanter från olika världsdelar, där Naturvårdsverket är representerat. Tre arbetsgrupper har bildats för att arbeta med nomenklatur, metadata och databasstrukturer. Som stöd och hjälp till arbetsgrupperna finns en särskilt teknisk rådgivande grupp. Syftet med arbetet är att öppet tillhandahålla LCA-data av god kvalitet för olika varor och tjänster. Varje land har ombetts bidra med representativa LCA-data. Ambitionen är därutöver att sammankoppla existerande stora databasleverantörer. Arbetet är av flerårig karaktär, med resultat från de olika delarna i projektet kommer löpande presenteras. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA sven-olof.ryding@naturvardsverket.se 5

Ramverk för hållbar konsumtion i Umeå Umeå kommun och Handelshögskolan vid Umeå universitet har inlett ett samarbete kring att utveckla ett ramverk för att förstå och utveckla hållbar konsumtion i Umeåregionen. Inspiration kommer från flera internationella projekt och även det arbete som gjorts i Göteborg. Utgångspunkten för ramverket är forskning gjord främst ur sociologiska och psykologiska perspektiv. Genom att utveckla ett ramverk kan även förslag lämnas på hur konsumtion kan minskas eller förändras till ett mer hållbart mönster. Olika typer av konsumtion ger upphov till olika typer av påverkan på miljön. För att påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning brukar fokus ligga på produkter och konsumtionsbeteenden som har störst påverkan. Med utgångspunkt i vilka faktorer som styr konsumtion samt vilken typ av konsumtion som är mest miljöstörande fås ett ramverk för att förstå och påverka konsumtion i en mer hållbar riktning. Inom ett sådant ramverk går det att välja ut påverkansfaktorer att arbeta med samt deras relaterade konsumtionsbeteenden så att relevanta åtgärder kan sättas in utifrån några definierade och valda kriterier. Även om fokus då främst är på individer och hushåll är ett sådant ramverk öppet för att individers livsstil och konsumtion är förknippade med andra aktörer i regionen såsom kommunen och andra organisationer och företag. Några av de faktorer som ingår i ramverket handlar om kontextuella faktorer (infrastruktur, reklam, teknologi, utbud, osv), attitydfaktorer (värderingar, specifika attityder, osv), social påverkan (normer, påverkan från andra, osv), personlig förmåga (kön, ålder, inkomst, kunskap, osv), samt vanor och rutiner. Tillsammans formar dessa faktorer hushåll och individers konsumtion och därmed deras miljöpåverkan. Dessa kan sedan kombineras med de olika kategorierna av konsumtion såsom transporter (främst bil och flyg), mat (främst nötkött och annat kött), boendet (främst uppvärmning och elförbrukning), offentlig konsumtion (vård, skola, omsorg, infrastruktur, osv) och övrigt (hushållsprodukter, möbler, osv). Ramverket kommer att utgöra en grund för att vidare samla in information och utveckla åtgärder, specifika för regionen, för att uppmana till hållbarare livsstil och/eller hållbarare konsumtion. Ramverket utgör även en grund för att undersöka hur regionens aktörer, till exempel kommuner, företag, organisationer och nätverk, i positiv eller negativ riktning, påverkar faktorerna, avseende ett visst konsumtionsbeteende. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA forskarna johan.jansson@umu.se och herman.stal@umu.se eller Umeå kommun albert.edman@umea.se 6

Hållbara livsstilar vad kan göras på lokal och regional nivå? I Hur kan man som individ äta klimatsmart? Leva utan bil? Semestra på hemmaplan? Eller låna och dela mer med andra? Vilka möjligheter har offentliga aktörer på lokal och regional nivå att underlätta för medborgarna att göra de hållbara livsstilsvalen? Lokala och regionala offentliga aktörer har tillsammans en stor rådighet när det gäller livsstilsfrågor. Problemet är att de lokala styrmedlen och verktygen inte alltid är tydliga och att de inte används. Inom projektet Hållbara livsstilar verktyg och metoder utforskas dessa frågeställningar i Västra Götaland. Under våren har en verktygslåda för hållbara livsstilar på lokal nivå utvecklats i ett samarbete mellan forskare och tjänstemän. Den 9 juni hålls en första workshop där verktygslådan testas utifrån ett antal konkreta livsstilsutmaningar. Västsvenska erfarenheter kommer sedan att delas med andra aktörer runt om i världen inom ramen för 10YFP. Projektet är inledningsvis ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inom ramen för Mistra Urban Futures, men fler aktörer kommer knytas till projektet under 2015. VILL DU VETA MER ELLER VARA MED KONTAKTA Mistra Urban Futures jessica.algehed@chalmers.se eller Göteborgs Stad tove.lund@kom.goteborg.se PROJEKTETS WEBB www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/sustainablelifestyles-tools-and-methods Vägledning för länsstyrelser Länsstyrelserna på Gotland och i Dalarna gjort en studie om konsumtion som handlar om hur länsstyrelsens roll kan och bör se ut när det gäller offentlig och privat konsumtion riktad mot olika verksamheter. Arbetet har utmynnat i en rapport som ger praktisk och användbar vägledning i det fortsatta arbetet med hållbar konsumtion för länsstyrelserna. Projektet är finansierat av RUS, Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet och LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning. LÄS RAPPORTEN Länsstyrelsernas roll och ansvar i arbetet med konsumtion ges ut i Länsstyrelsen Dalarnas rapportserie, nr 2015:07 FÖR MER INFORMATION KONTAKTA emelie.vejlens@lansstyrelserna.se 7

Konsumtion och produktion bland FN:s hållbarhetsmål Ett av de 17 förslagen till FN:s Hållbarhetsmål handlar om hållbar konsumtion och produktion (nr 12). Första delmålet under mål 12 handlar om att genomföra det tio-åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion, 10YFP. Aspekter kring hållbar konsumtion och produktion finns även med i många av de andra målen. Intresset för mål kring hållbar konsumtion och produktion har varit stort i den arbetsgrupp som tagit fram förslag till mål. FN ska besluta om målen i september i år. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA gunilla.blomquist@regeringskansliet.se Enklare vardag med Hallå konsument! I mars 2015 lanserades Hallå konsument! en upplysningstjänst för konsumentfrågor. Här ges snabba svar via webb, telefon, chatt, e-post, Facebook och Twitter. Bakom Hallå konsument! står Konsumentverket, 12 myndigheter och konsumentbyråer. Tjänsten ska komplettera den kommunala konsumentvägledningen. TILL HALLÅ KONSUMENT! www.hallakonsument.se Forskning om styrmedel och konsumtion Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten utlyser forskningsmedel till forskning som ökar kunskapen om styrmedel och åtgärder för att minska den svenska konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö, i Sverige och i andra länder. Forskare välkomnas att göra ansökningar senast 15 september. MER INFORMATION www.naturvardsverket.se PRENUMERERA PÅ 10 YFP kontakta: eva.ahlner@naturvardsverket.se VÄLKOMMEN ATT FÖLJA OCH BIDRA I ARBETET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. TILLSAMMANS KAN VI PÅVERKA! 8