Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena?

Transkript

1 Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena? Cecilia Solér

2 Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Forskning visar på linjära samband mellan inkomst och konsumtionsnivå i monetära termer. Samt mellan konsumtionsnivå i monetära termer och bidrag till växthuseffekten i termer av koldioxidekvivalenter. Vår konsumtion drivs på av modets växlingar och teknikutveckling. Vi köper fler möbler, hushållsartiklar, kläder och telefoner än någonsin. På bara 10 år har konsumtionen i Sverige ökat med 26%. När det gäller kläder och skor har den ökat med ca 40% och för datorer och mobiltelefoner över 100%.

3 Att minska den materiella konsumtionen är svårt! Existentiell konsumtion = Automatiserade konsumtionsökningar Att leva i en konsumtionskultur innebär att konsumtion är ett av de viktigaste sätten att förhålla sig till omvärlden. För välbärgade konsumenter har konsumtion idag en funktion som till stor del fyller våra existentiella behov. Vi måste, och vi kan, finna andra sätt att använda konsumtion om vi strävar mot ett hållbart samhälle. Detta är dock svårt, den existentiella konsumtionen låser in oss i ett sätt att förhålla oss till identitetsskapande som kräver nya upplevelser, ofta i form av konsumtion.

4 Konsumtion har kommit att bli existentiell vilket innebär att; Konsumtion anses vara den postmoderna människans främsta sätt att söka och finna sin identitet (I shop therefore I am). Konsumtion har fyllt det existentiella tomrum som antas existera i vårt samhälle och i vår tid. Konsumtionssystemet erbjuder ett oändligt antal möjligheter att särskilja oss från andra människor och finna svar på existentiella/ moraliska frågor. Vi konsumerar innebörder, ej funktioner. Vi söker svar på existentiella frågor i den materiella/kommersiella sfären. Existentiell konsumtion innebär att ju mer pengar vi har desto mer konsumerar vi, vi tröttnar aldrig på att finna oss själva. Existentiell konsumtion leder till automatiserade konsumtionsökningar.

5 Automatiserade konsumtionsökningar kännetecknas av; Tidspress i kombination med hög arbetsbelastning, vilket ger litet utrymme för att finna svar på existentiella frågor utanför den materiella sfären. Oro/stress orsakad av sociala normer (förstärkta av media) som uppmuntrar till konsumtion som identitetsbärare. Finansiellt utrymme

6 Existentiell konsumtion och lycka Forskning visar att happiness / life satisfaction och national income endast är relaterade vid låga inkomstnivåer. Utöver denna nivå antas inte ökad konsumtion bidra till ökad livskvalité. Forskning från Storbritannien visar att medan inkomsterna i landet fördubblats under de senaste 30 åren så har life satisfaction förändrats obetydligt. Andelen brittiska medborgare som anger att de är very happy har sjunkt från 52% till 36% under perioden

7 Existentiell konsumtion, oro och stress ett cirkulärt förhållande (Dittmar, 2008; Kasser, 2002). Materialism och konsumtionskultur har en negativ påverkan på människors identitetsarbete och välmående. Ouppnåliga och ständigt föränderliga ideal förmedlas genom reklam. Mode är en av de viktigaste drivkrafterna bakom föränderliga ideal. Dessa ideal gör oss osäkra, oroliga och stressade. Konsumtionsrelaterad stress beror även på att vi måste lägga så mycket tid på att arbeta (för att kunna konsumera) så att vi inte hinner med det som gör oss lyckliga. För reducera stress (och söka svar på existentiella frågor) konsumerar vi.

8 Hållbarhetshänsyn = moraliska överväganden Moraliska problem innebär; Innefatta ett annat subjekt (miljön, människor, djur). En koppling mellan individens (eller kollektivens) handlingar och konsekvenserna för det andra subjektet. Konsekvenser uppfattas som rätt/fel. Konsekvenser uppfattas som väsentliga.

9 Det är svårt att konsumera hållbart Konsumenter har sällan kunskap om konsumtionens etiska dimensioner. Därför fortsätter vi att konsumera i enlighet med de senaste trenderna för att finna oss själva utan minsta tanke på konsekvenserna. Konsumenter anser bara det meningsfullt att köpa etiska produkter/ändra sina konsumtionsmönster om de ser en tydlig och konkret koppling mellan dessa produkter och mänskliga livsbetingelser.

10 Hur kan vi göra vår konsumtionskultur mer hållbar? Gör det andra subjektet meningsfullt genom att betona konsekvenser av olika konsumtionsalternativ. Relatera konsumtionens konsekvenser till konsumentens tillvaro Educate the Consumer. Ifrågasätt identitets paradigmet. Konsumtion kan lika gärna vara funktion och estetik. Hjälp konsumenter finna andra vägar till sig själva än att shoppa. Acceptera att mindre pengar för konsumtion (och mer tid) leder till mindre miljöbelastning. Acceptera att hållbar konsumtion är en politisk fråga!