Barns delaktighet i Lärande för hållbar utveckling - hur börjar man?



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lärande för hållbar utveckling

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Sagor och berättelser

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Reviderad februari 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Verksamhetsplan höst- vårtermin

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

KVALITETSRAPPORT 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Mäta effekten av genomförandeplanen

Värdegrund och uppdrag

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskolan Trollstigen AB

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Likabehandlingsplan 2015/2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Trimsarvets förskola

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Sagor och berättelser

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Borgens förskola. Verksamhetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Köpings kommun. Läsår

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Borgviks förskola och fritidshem

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjäderns Bokslut 2015

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Transkript:

Barns delaktighet i Lärande för hållbar utveckling - hur börjar man? Ingrid Engdahl Barn- och ungdomspedagogiska institutionen, Stockholms universitet Ordförande i Svenska OMEP

Lärande för hållbar utveckling UNESCOs dekad 2005-2014 Ämnesövergripande Demokratisk och inkluderande Kritiskt tänkande Problemlösning Framtidsinriktad Aktiva lärandeformer Handlingsinriktad

Förskolepedagogik Att relatera till små barn som medmänniskor med egna rättigheter - inflytande och delaktighet Ämnesövergripande tema/projektarbeten Aktiva former för lek och lärande Utforskande arbetssätt och gärna utomhus Meningsfullt innehåll ur barns vardag Nära relationer mellan barn och pedagoger Att integrera lek, lärande och omsorg (värdegrunden är integrerad) Att använda en samspelande metodik (shared sustainable thinking)

Lärande för hållbar utveckling ekologiskt socialt och kulturellt ekonomiskt integrerade demokratiska former så att alla deltagare ska kunna påverka och utveckla handlingskompetens (empowerment).

Informella barnintervjuer Etiskt förhållningssätt - intro Intervju frågor: Titta på den här bilden, tack. Vad händer? Vad kan du se på bilden? Varför gör barnen detta? Är det något mer du vill berätta för mig om bilden? Är det något annat somhänger ihop med det vi har prata om som du vill säga? Med några barn, när det känns naturligt: Har du hört talas om Hållbar utveckling? Vet du vad det betyder?

Vad lever? Vad är liv? och död? Ett projekt i Långviks förskola, Värmdö

Finns det liv i ett ägg? Varför har några ägg kycklingar i sig men inte alla?

Hur är livet för en kyckling? Vi kan fråga Annas farmor Vi kan läsa om ägg i en bok, Mathilda har en hemma Vi kan gå till en hönsgård och fråga

Barnens frågor Om livet i äggen: Var kommer livet ifrån? Kan en tupp para sig med vilken höna som helst? Varför är äggen olika? Kan en kyckliing få babykycklingar? Kommer äggen fram ur bajhshålet?

Barnens frågor Om vardagslivet: Kan de gå ut? Kan de flyga? Hur mycket äter dom? Tycker de om att bada? Hur hittar de maskarna?

MEN livet är inte alltid snällt De flesta hönorna bor i burar, små burar De har inte ens en pinne att sitta på De måste vara inomhus hela sitt liv Hur kul skulle det vara? EMOTIONELLT DRAMA

Väldigt olika villkor Frigående hönor bara inomhus 5 ägg Burhöns i trånga burar 6 ägg Frigående ekologiska hönor som kan gå ut om de vill 4 ägg

Var kommer våra ägg ifrån? DE KOMMER FRÅN BURHÖNS PROTEST PROTEST Får igenom ändringar i inköpsrutinerna För alla förskolor, förskollärare, familjer, släktingar

ESD Congress Stipendium Learning together to inhabit our earth today and tomorrow Förskollärarutbildning, rarutbildning, studenter genomför r ett projekt under sin praktik Mariela LOSSO Cipolletti Argentina

ARGENTINA PROVINCIA de RÍO NEGRO ALTO VALLE

The Río Negro floden

CERRO AZUL (Blå kullen)

Undersökning av farmens ekosystem

Bevattningsdiken

Lära känna växter (och djur) på fälten och på slätten Vilka växter kan vi hitta? Samla, undersök, jämför, räkna Gå hem och fråga: Vad heter denna växt? Vad används den till? Utställning i två delar i förskolan; vad växer på fälten vad växer på slätten Vattenregleringen och vattenförbrukningen Allt annat (skräp och plast) som barnen hittat plantor, var kommer det ifrån och hur påverkar det växter och djur? Diskussioner om att bruka jorden och att bevara jorden

Målet var att lärare och studenter måste utveckla ekologisk läskunnighet Att lära sig att läsa av den omgivande miljön och att förstå under vilka villkor människor bebor den. Att gå från biologi till ekologi Att skapa kunskap om miljön i sitt sammanhang Lärande för hållbar utveckling Ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt lärande med ökad handlingskompetens som resultat

Vandringsrundor Prövades i OMEPs projekt om Barns delaktighet Barnen har initiativet att på olika sätt visa runt en vuxen, med eller utan kamera, bandspelare Barnen berättar om olika platser, både roliga och bra liksom mindre bra och vad de leker. Platser som möjliggjorde fysisk rörelse, lek och kroppsliga utmaningar. Klätterträd, rutschkanor, gömställen för kurragömma, berg eller backar. De flesta barnen säger att de själva bestämmer sina lekar på gården. Barnen har stort inflytande och mycket att berätta.

Barns inflytande i fem steg (Shier, 2001) 1) att bli lyssnad på 2) att få stöd i att uttrycka sina åsikter 3) att barns åsikter ska tas under övervägande 4) att barn blir delaktiga i beslutsprocessen 5) att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna

Hur börjar vi? 1. Barnsamtal eller vandringsrundor med ett barn eller i grupp: Finns det något som inte är hållbart eller bra här i vår förskola/skola? 2. Skriv upp alla exempel som barnen ger Diskutera dem med barnen och i personalgruppen 3. Välj ut ett område som många blir intresserade av att arbeta med Hur kan man börja? Vad säger barnen? Intro process- dokumentation 4. Vilka fler kan vara med i projektet? Vilka möjliga samarbetspartners finns det? Föräldrar, i närmiljön osv

Slutord Förskolan är första ledet i utbildningssystemet och därmed startpunkt för att lära sig om en hållbar livsstil Förskolebarn har redan kunskap och tankar om hur jorden mår Även små barn är intresserade och kompetenta, med förmågor att vrida vardagen mot en mer hålllbar utveckling Det behövs kunniga vuxna som kan utmana, stödja och fånga upp barnens lärande och agerande om och för en hållbar utveckling