Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden, Camilla Nordh
1.MULTIPEL SKLEROS MS... 2 1.1 Vad är MS?... 2 1.2 Symtom... 2 1.2.1 Spasticitet... 3 1.2.3 Koordinationsstörning... 3 1.2.4 Känselnedsättning... 3 1.2.5 Balansstörning... 3 1. Yrsel... 3 1.2.7 Problem med synen... 3 1.2.8 Kognitiva problem... 4 1.2.9 Trötthet... 4 1.2.10 Smärta... 4 1.2.11 Blås- och tarmproblem... 4 1.2.12 Psykiska problem... 4 1.3 Prognos... 5 1.4 Rehabilitering vid MS... 5 1.4.1 Arbetsterapi... 5 1.4.2 Fysioterapi... 5 2.KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - MS... 6 1
1.MULTIPEL SKLEROS MS 1.1 Vad är MS? MS är en kronisk sjukdom som främst drabbar unga och medelsålders personer. Kvinnor insjuknar ungefär dubbelt så ofta som män. MS är en sjukdom där kroppens egna försvarssystem angriper det centrala nervsystemet. Den isolerande vävnad som omger nerverna, myelin, inflammeras och skadas. Detta leder till att impulserna överförs långsammare längs nervbanorna och ger symtom. Vilka symtom som uppkommer beror på vilka delar av nervsystemet som angrips. Sjukdomen är ofta svår att diagnostisera eftersom symtomen kommer i skov. Många av de tecken och symtom som är kopplade till MS kan också orsakas av en rad andra, ofta mindre allvarliga, tillstånd. Ingen kan idag med säkerhet säga vad som orsakar MS. Man vet dock att sjukdomen inte smittar och att den bara är delvis ärftlig. Forskare diskuterar huruvida en kombination mellan miljö och genetiska faktorer kan vara orsaken. Man vet att personer med en viss vävnadstyp har en ökad risk för att insjukna i MS. Den här vävnadstypen är vanlig på våra nordliga breddgrader. Det bedrivs mycket forskning angående tänkbara orsaker i miljö och livsstil. En möjlig orsak som diskuteras är om virus bidrar till uppkomsten av MS. Dessutom tror man att rökning samt brist på D-vitamin ökar risken för att drabbas av MS. 1.2 Symtom Symtomen varierar beroende på vilka delar av centrala nervsystemet som angrips vid sjukdomen. Det vanliga är att symtomen kommer och går i skov där akuta försämringar följs av förbättring eller fullständig tillbakagång av symtomen. En mindre del insjuknar med progressiv MS där symtom och funktionsnedsättning ökar successivt, primär progressiv MS. Symtomen varierar mycket mellan olika individer - från lätta symtom under årtionden till allvarliga symtom inom några år. De första symtomen är ofta synnervsinflammation eller stickningar och domningskänsla i muskler. Andra vanliga symtom vid MS är trötthet, gångsvårigheter, yrsel, urinträngningar och sexuell dysfunktion samt kognitiva förändringar som humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. I sjukdomens tidiga fas är symtomen vanligen diffusa, och ofta sker en betydande förbättring eller fullständig återhämtning mellan skoven. I vilken utsträckning symtomen går tillbaka varierar och det är svårt att förutsäga förloppet hos en enskild individ. I allmänhet sker bättre återhämtning i de fall där insjuknandet varit akut jämfört med fall där symtomen utvecklats mera långsamt. Efter några års sjukdom tenderar skoven att bli längre, och en del restsymtom (symtom mellan skoven) kan bli bestående. Efter långvarig MS brukar många uppleva en successiv försämring av sjukdomen, sekundär progressiv MS. 2
1.2.1 Spasticitet Spasticitet är vanligt vid MS och är förenad med spända och svaga muskler som begränsar den påverkade kroppsdelens rörlighet. Med rätt insatser kan man minska spasticiteten och därmed förbättra personens rörlighet och livskvalitet. 1.2.3 Koordinationsstörning Inflammation i lillhjärnan (och ibland hjärnstammen) kan ge koordinationsstörningar och yrsel. Det blir svårare att koordinera, det vill säga samordna sina rörelser och när musklerna inte längre kan samarbeta, blir man skakig och fumlig. Man kan uppleva svårigheter att lösa vanliga vardagliga saker, som att använda mobiltelefonen eller knäppa knapparna i skjortan. Ataxi, det vill säga svårighet att samordna rörelserna kan även påverka talet så att det blir hackigt. Även tremor, det vill säga skakningar, gör det svårare att koordinera rörelserna. 1.2.4 Känselnedsättning Lätt domningskänsla eller pirrningar i huden förekommer hos många, även tidigt i sjukdomen. Dessa symtom missförstås ofta då besvären upplevs som ganska lätta samtidigt som de kan vara svåra att finna vid en neurologisk undersökning. Känselpåverkan omfattar ofta ansiktet, ena armen eller båda benen. Den kan dock påverka större delar av kroppen men om den är ytlig är den sällan bestående. Ofta uppkommer symtomen av en inflammation i ryggmärgen. 1.2.5 Balansstörning Om man drabbas av motorikstörningar, främst ataxi, får man också ofta yrsel och balansstörning. Symtomen uppkommer framför allt om inflammationen finns i lillhjärnan eller hjärnstammen. Balansen påverkas dock också av minskad känsel i fötter och ben vilket gör det svårt att känna benets rörelser och läge. Får man en synförsämring eller yrsel kan även det vara faktorer som påverkar balansen 1. Yrsel Vid MS kan yrsel bero på flera saker. Skador i lillhjärnan kan ge koordinationsstörningar och yrsel. Symtom som motorikstörningar, synförsämringar, påverkan på balansorganet och koordinationsstörningar kan också ge yrsel och tillståndet gör att man kan känna en ostadighetskänsla. 1.2.7 Problem med synen Ögonproblem är vanliga vid MS och beror på att en skada har uppstått på antingen den nerv som förmedlar synsignalen från ögat till hjärnan (synnerven) eller på de nerver som styr ögats rörelser. Detta kan orsaka dubbelseende, tillfällig förlust eller rubbning av synen. Vilken 3
synrubbning som uppkommer beror fram för allt på om inflammationen uppkommit på synnerven eller i hjärnstammen. 1.2.8 Kognitiva problem Eftersom MS kan påverka olika delar i hela hjärnan kan sjukdomen orsaka problem med kognition, det vill säga minne, planering, förutseende och omdöme. Mindre svårigheter med kognitiva funktioner är vanliga och påverkar många MS-sjuka. Tecknen är vanligen obestämbara och påverkar förmågan att tänka abstrakt, minnet, uppmärksamheten, förmågan att hitta orden och hantera information. MS-sjuka som har mindre besvär kan vara medvetna om problemen men i svårare fall har personen ingen insikt i situationen. 1.2.9 Trötthet Trötthet är ett av de vanligaste besvären hos personer med MS och upplevs av de flesta. När det gäller MS kan tröttheten vara helt utan proportion till de aktiviteter som utförs. Orsaken till MS-trötthet är inte helt känd. 1.2.10 Smärta Patienter med MS kan drabbas av smärtor under sjukdomsförloppet. Perifer smärta beror på att kroppen belastas felaktigt och att musklerna har en ökad spänning på grund av spasticitet. Särskilt besvärande kan sammandragningar i benens muskler bli. Central smärta uppkommer när centrala nervsystemets nervbanor för smärtimpulser blir påverkade av en inflammation. Framförallt känner man smärtan i benen och det är ofta en brännande och molande värk. Känseln för temperatur brukar samtidigt vara försämrad vid central smärta. Hos omkring fem procent av de MS-sjuka uppkommer en mer akut smärta i ansiktet efter en hjärnstamspåverkan. Hos vissa kan ryggmärgspåverkan ge en upplevelse av elektrisk stöt som börjar i bakhuvudet och löper ner längs ryggraden när huvudet böjs framåt. 1.2.11 Blås- och tarmproblem Många MS-sjuka har blåsproblem och ibland är dessa problem det första tecknet på sjukdomen. Symtomen kan ta formen av plötsliga trängningar, ett behov att ofta gå på toaletten, inkontinens, sängvätning och en känsla av ofullständig tömning. Förstoppning är det vanligaste tarmproblemet. 1.2.12 Psykiska problem Personer med MS kan få många olika psykiska och emotionella problem. Vissa drabbas av depression eller kan växla mellan depression och upprymdhet. 4
1.3 Prognos Även om man inte kan bota MS har behandlingen av sjukdomen tagit stora kliv framåt under de senaste åren. Läkemedel kan i många fall minska både incidensen av försämringar och deras svårighetsgrad. Det finns också behandlingar som används under skov för att minska svårighetsgraden av symtomen och en rad stödbehandlingar som kan ges för de många olika symtom som MS-sjuka upplever. 1.4 Rehabilitering vid MS Rehabiliteringen syftar till att stödja personen med MS att bli så aktiv och självständig som möjligt utifrån sina resurser och begränsningar. Rehabilitering är viktigt och kan möjliggöra för personer i olika faser av sjukdomen att uppnå och bevara en god funktionsförmåga och livstillfredsställelse. Vid svårigheter att förflytta sig, utföra sina vardagliga aktiviteter och ta sig ut, kan detta underlättas med träning i kombination med utprovning av hjälpmedel. 1.4.1 Arbetsterapi Arbetsterapeutens roll är inriktad på hur den MS-sjuka i praktiken klarar av sina vardagsaktiviteter. Aktiviteter som till exempel matlagning och att klara av- och påklädning måste ibland läras om för att kunna utföras på ett nytt sätt. Arbetsterapeuten bedömer ADLförmågan (=Aktivitet i det Dagliga Livet) och med hänsyn till den MS-sjuka personens önskemål så tränas de funktioner som behövs för att klara en specifik aktivitet. Arbetsterapeuten kan vid behov träna specifikt arm-, hand- och fingrar för att bibehålla den rörlighet och funktion som finns samt att förhindra att eventuella kontrakturer uppstår. 1.4.2 Fysioterapi Fysioterapeutens roll kan vara att träna upp grundläggande funktioner som till exempel styrka, balans, koordination, kraft och gång. Anpassad fysisk träning bidrar till att bibehålla dessa funktioner så länge som möjligt. Fysioterapeuten bedömer behovet av träning och upprättar ett individuellt träningsprogram. Fysioterapeuten genomför vid behov andningsgymnastik för att stimulera andningsmuskulaturen och lungkapaciteten samt mobilisera slem vilket kan vara ett problem längre fram i sjukdomsförloppet. Vid smärta är det vanligt att träna muskelstyrka och smidighet. Vid spasticitet kan fysioterapi vara till stor nytta då spasticitet ger spända muskler. Även akupunktur och TNS (smärtbehandling genom elektrisk nervstimulering) kan vara till hjälp. 5
2 KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - MS 1. Vad händer när myelinet som omger nerverna förstörs? 2. Varför varierar symtomen mellan olika personer? 3. Nämn fem vanliga symtom vid MS? 4. Vad kan perifer smärta bero på? 5. Vad är syftet med rehabilitering vid MS? 6