Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Relevanta dokument
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Screening och utredning av drogproblem

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kommunikationsavdelningen

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Narkotikakartläggning för 2010

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

:04 Studenter och narkotika

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]

DPP. DrogPolicyProgrammet

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Att kritiskt granska forskningsresultat

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal

På väg Enkät för föräldrar

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Problemformulering och frågor

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

Tvärprofessionella samverkansteam

Alkohol och Drogmissbruk

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Alkohol- och drogpolitiskt program

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

De medicinska kraven i trafiken

Psykiatrilagsutredningen

Drogvaneundersökning vt 2012

FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Donnergymnasiets ANTD-plan

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Stockholmsenkäten 2008

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Utvärdering av Lindgården.

Våld i nära relationer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Behandling av depression hos äldre

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Transkript:

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad sjuklighet och dödlighet men den individuella variationen är stor

En gång alkoholist alltid alkoholist Kontrollerat drickande är möjligt också för tidigare alkoholberoende Alla heroinister började med hasch Bara ett fåtal som prövar hasch går över till riktigt tunga droger

Varför intressera sig för långtidsförloppet vid missbruk och beroende? Missbruk och beroende medför stora problem, mycket lidande och höga kostnader Vet vi mer om förloppet och om vad som styr eller påverkar det kan vi bättre planera och genomföra insatser vad gäller både förebyggande och behandling

Att förutsäga ett förlopp

Att förutsäga ett förlopp

Hur kan man få kunskap om långtidsförloppet? - Patienter / klienter hur det gått på sikt? - Undersökningar av normalbefolkning - Uppföljningar av behandlade - Prospektiv, longitudinell eller retrospektiv design

Att skaffa kunskap om långtidsförloppet svårigheter - Kulturbundna skillnader - Kunskapen med nödvändighet föråldrad

Alkoholkonsumtion i Sverige 1860-2010 (liter ren alkohol per vuxen invånare och år) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Konsumtion 2,0 1,0 0,0

Att skaffa kunskap om långtidsförloppet svårigheter - Praktiska problem följa människor under lång tid; bortfall; kräver uthållighet och pengar - Selektion vad betyder urvalet för giltigheten av de resultat man får? - Tillförlitlighet rapporterar och minns människor sanningsenligt?

Långtidsförloppet alkohol - Befolkningsstudier - Dawson (2000) - NLAES (1997) - NESARC (2004) - Kohortstudier - Vaillant: Core city resp College sample (1996, 2003) - Öjesjö: Lundbystudien (1982, 2000) - Undersökningar av kliniska populationer - Nordström & Berglund (1987, 2004) - Mann m fl (2005) - Gual m fl (2009)

Långtidsförloppet alkohol. Befolkningsstudier 10-15% av män och 3-5% av kvinnor utvecklar kroniskt beroende Beroende relaterat till ökad dödlighet Beroende vanligare hos yngre (i amerikanska studier)

Långtidsförloppet alkohol. Befolkningsstudier Beroende året före undersökningen hos mindredel av dem som någon gång varit beroende Perioder med beroende omväxlar med icke-beroende Många som förbättras gör det utan behandlingskontakt En del tycks kunna återuppta kontrollerat drickande

Långtidsförloppet alkohol Andra studier pekar på: kroniskt förlopp hos betydande andel ökad dödlighet vid beroende ökad sjuklighet somatiskt och psykiatriskt varken beroende eller missbruk behöver vara stabila över tid kontrollerat drickande främst vid lägre svårighetsgrad av missbruket förbättring ofta utan behandlingskontakt

Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Longitudinella studier samma individer undersökta vid upprepade tillfällen Core city kontrollgrupp ungdomsbrottslighet uppföljning 60 år. N = 150 (33% av ursprungsgruppen) College sample studie av personlighetsutveckling uppföljning 60 år. N = 55 (21% av ursprungsgruppen) Lundby epidemiologisk undersökning av totalbefolkning 41 alkoholister följda 40 år

Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Core city kroniskt förlopp 14% hög dödlighet bland beroende College sample kroniskt förlopp 12% hög dödlighet bland beroende Lundby risk för beroende / missbruk 10-20% hög dödlighet

Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Vaillant kontrollerat drickande förekommer helnykterhet stabilast förbättring utan behandling vanligt; AA Öjesjö helnykterhet dominerar bland dem som brutit sitt missbruk; 40% bröt missbruket behandling vanligt men inte nödvändigt för förbättring

Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987) 1312 manliga alkoholister. Studien: N = 70 + 35 20 år efter första vårdtillfället var 2/3 av socialt fungerande, tidigare alkoholberoende patienter fria från missbruk Både helnykterhet och minskat drickande rapporterades Olika förlopp vid olika typer av alkoholberoende?

Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987) Kontrollerat drickande främst hos socialt stabila utan personlighetsstörning; mindre svårt missbruk Åldrande samband med minskat drickande Hälften av dem som förbättrats hade gjort det utan direkt samband med behandling Uppföljning ytterligare 15 år senare stabila mönster; fler hade förbättrats (Nordström, Berglund 2004)

Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987, 2004) Standardiserade bedömningar vid första vårdtillfället Ingenting förutsade om det skulle gå bra eller dåligt Prognosbedömningar i journalen inget samband med hur det gick på lång sikt

Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljningar klinikpopulationer (Gual m fl, 2009, Mann m fl 2005) Gual: 20-årsuppföljning; prospektiv; återkommande bedömningar Både män och kvinnor. N=850 Mann: 16-årsuppföljning. N=96 Hög dödlighet, relaterad till kroniskt beroende Helnykterhet stabilt, relaterat till gott fungerande Kontrollerat drickande instabilt, sämre förlopp Kvinnor bättre förlopp

Vad är kontrollerat drickande? Nordström & Berglund Låg alkoholkonsumtion + inga konsekvenser eller symptom 5-50 drinkar per månad (genomsnitt 25) 0-28 alkoholfria dagar per månad (genomsnitt 19) Gual <5 drinkar per dag, högst 6 dagar per vecka

Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Negativa sociala konsekvenser polisingripande, ekonomi, förlust av arbete Ändrade livsomständigheter partner, barn, arbete Krav / stöd från anhöriga och närstående Negativa hälsoeffekter Religiösa upplevelser Behandling, Länkarna, AA

Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Negativa sociala konsekvenser, behandling tidigt Negativa hälsoeffekter senare Ny gemenskap när man förlorat det man eventuellt byggt upp

Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Att behöva ta ansvar krav på fungerande i en ny eller förändrad roll Att nå botten hit bottom

Långtidsförloppet alkohol. Vad vet vi inte eller inte tillräckligt? Förloppet för kvinnor Etnicitet data nästan bara från amerikanska studier Blandmissbruk Samsjuklighet sannolikt mycket vanligare troligen sämre förlopp, ökad dödlighet (Mattisson m fl, manuskript 2010)

Långtidsförloppet alkohol. Behandlingsuppföljningar Få långtidsuppföljningar, inga RCT. Vad är behandling? Olika behandling olika urval Behandling verksam ingen enskild metod genomgående bäst Bättre resultat för kvinnor? (Moos 2006, Gual 2009)

Långtidsförloppet alkohol. Sammanfattning Negativt förlopp för många Lägre svårighetsgrad mer variabelt förlopp Förbättring med eller utan behandling Helnykterhet mest stabil anpassning för beroende Det går inte att tidigt förutsäga hur det kommer att gå i det enskilda fallet Det går inte att räkna ut vilken intervention som kan ha långsiktig effekt i det enskilda fallet

Långtidsförloppet narkotika. Lee Robins (1970-tal) uppföljning av Vietnamveteraner Vaillant (1973) 100 behandlade heroinister; 20 år Hser (1993) 581 behandlade heroinister; 24 år Goldstein (1995) 1019 heroinister från metadonprogram; 22 år Hser (2008) 1797 missbrukare av heroin, kokain eller meth; 10 år

Långtidsförloppet narkotika. Uppföljningar av Vietnamveteraner (Robins) visade: Många hade använt heroin Vid uppföljning 1-2 decennier senare fortsatte ett mindretal använda drogen De som slutat hade i allmänhet gjort det utan hjälp av behandling

Långtidsförloppet narkotika. Uppföljningar av behandlade heroinister visar: Hög dödlighet (25-50% efter 20-33 år) Högt bortfall 20-30% stabilt drogfria (?) Betydelsen av metadonbehandling fängelsevistelse eller övervakning

Långtidsförloppet narkotika. Heroin, kokain och metamfetamin (Hser, 2008) Längre tid från debut till drogfrihet för missbrukare av heroin i jämförelse med kokain eller meth Lång tid från debut till första behandlingskontakt Tidig debut sämre prognos

Långtidsförloppet narkotika. I brist på långtidsuppföljningar Cannabis och psykos motsägelsefullt Cannabis och kognitiv dysfunktion motsägelsefullt - långvarigt, pågående missbruk leder till försämring av minne och uppmärksamhet (Solowij m fl, 2002) - mätbara förändringar reversibla (Pope m fl, 2001) - försämrat fungerande studier, ekonomi, socialt, livstillfredsställelse (Fergusson & Boden, 2008) - inga stora skillnader efter avslutat missbruk (Lyons m fl, 2004) Cannabis, psykos och kognitiv dysfunktion motsägelsefullt

Långtidsförloppet narkotika. I brist på långtidsuppföljningar Ecstasy och depression mycket osäkert Narkotika och somatisk sjuklighet Heroin dödlighet, hepatit, HIV Cannabis luftvägssjukdomar Centralstimulantia hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska skador

Långtidsförloppet narkotika. Sammanfattning Generellt stora sociala problem och hälsorisker Långdraget eller kroniskt förlopp vanligt Tidig debut prognostiskt ogynnsamt Medicinska behandlingsmöjligheter begränsade Förbättring med eller utan behandling Heroin svårt beroende, hög dödlighet. Substitutionsbehandling bäst resultat Många frågetecken kvarstår när det gäller cannabis

Läkemedelsmissbruk Långtidsanvändande av bensodiazepiner skadliga effekter på hjärnan? Två metaanalyser från 2004 och 2005 talar för risk för långvarig kognitiv dysfunktion En studie (2007) av äldre med kroniskt användande visade begränsade tecken på negativa kognitiva effekter

Tvångsvård och långtidsförloppet. Tvångsvård kan ha lika god effekt som frivillig vård men kopplingen till eftervård fungerar inte alltid Selektion sämre prognos för tvångsvårdade Randomiserade studier finns inte Det finns andra argument för tvångsvård och andra tänkbara sätt att bedöma effekt

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Olika sätt att se förloppet Karriär utveckling genom olika stadier där en vändpunkt föregår förbättring Natural history sjukdomsförlopp Förloppet sammansatt och skiftande påverkat av genetik, kön, personlighet, psykisk hälsa, social klass, sociala roller och samspelsmönster, tillgänglighet av alkohol och droger, drogeffekter, behandlingsutbud, lagstiftning

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Fakta och slutsatser. Forskningsresultat på gruppnivå är en sak vad som är av betydelse i en enskild människas liv är en annan sak Alla förklaringar av komplexa förlopp är förenklingar varje behandlingssituation är unik

Nyttan av kunskap om långtidsförloppet Gruppnivå missbruk och beroende medför allvarliga medicinska och sociala komplikationer. Understryker behovet av preventiva åtgärder Individnivå svårt att förutsäga hur det ska gå och vad som kan hjälpa. Förståelse för individuell variation kan mildra tvärsäkerhet och skydda mot desillusion

"Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är just nu... Sören Kierkegaard