Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011-2012



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Bakgrund och förutsättningar

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsredovisning

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Förskolan Trollstigen AB

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Handlingsplan efter Våga visa observation

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

KVALITETSREDOVISNING 2007

T r o l l k a r l e n s h a t t

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014

Arbetsplan Stockby Förskola

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Kumlasjöns förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Värdegrund och uppdrag

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Akvarellens förskola Helsingborg

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Arbetsplan

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Systematiskt kvalitetsarbete

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Hösten 2010 och Våren 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Hammarby Förskolor Skolor Väster

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Lokala arbetsplan

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskolan Smultronstället

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Transkript:

1(10) Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011-2012 Enhetens nam n: Montessoriförskolan Solvändan Enhetschef: Carina Emitslöf 1 Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder Resultatet av föregående års prioriterade förbättringsåtgärder visade sig vara tillfredsställande hos samtliga föräldrar enligt enkäten. Under förra året har vi arbetat mera aktivt med att tydliggöra dokumentationen av barnens utveckling. Vi har även satsat på att göra dokumentationen mer tillgänglig för föräldrarna och på så sätt öka deras delaktighet. Mottagandet av barnen på morgonen fungerar mycket bra då vi fortsätter att avsätta en lärare i hallen varje morgon mellan kl 8.00-9.00. Föräldrarna uppskattar våra kontaktdagar och är nu en naturlig del av verksamheten. Vi välkomnar föräldrarna att komma och besöka oss. Projektet Solvänner har varit väldigt populär bland barnen och föräldrar. Vi kommer att fortsätta med detta arbete kontinuerligt under kommande terminer. För mer information om projektet se vår Kvalitetsredovisning 2011. 2 Normer och värden Resultatet i kundenkäten visade att vi håller samma goda resultat som 2011. Under året har vi informerat föräldrarna om vikten av att delta i enkätundersökningen. Detta har resulterat till att svarfrekvensen har ökat från 58% till 76%. Solvändans mål god arbetsro, trygghet och trivsel för alla barn och vuxna god självkänsla och empati hos barnen vi barn och vuxna på Solvändan visar hänsyn, hjälper och respekterar varandra vi behandlar varandra lika oavsett kön, social eller etnisk tillhörighet och bejakar allas individuella särart

2(10) Uppnådda resultat Relevant indikator se föräldraenkätundersökning 2011 resp 2012. T ex mitt barn känner sig tryggt i förskolan lika resultat 3,8 personal bryr sig om mitt barn 3,9 resp 3,8 det är arbetsro i barngruppen 3,5 resp 3,6 Bedömning och analys Goda resultat i enkätundersökningen visar att förskolan är på god väg att uppnå målen inom normer och värden. Personalen delar föräldrarnas bild om verksamheten. Vi fortsätter att aktivt arbeta med dessa punkter genom att uppdatera målen och vidareutveckla verksamheten. Målsättningen är att alla utan undantag ska känna sig trygga och nöjda på Solvändan. Förbättringsåtgärder Vi har inrett ett biblioteksrum för barnen där barnen kan vistas i mindre grupper och lugnare miljö. Förutom att läsa böcker kan de även få en vilostund. 3 Utveckling och lärande Resultatmål enligt Barn- och utbildningsnämndens resultatmål: Minst 85 % av föräldrarna upplever att barnet får arbetsro i verksamheten. Solvändans mål skapa arbetsro i barngruppen målet är att alla barn ska utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar och att allt lärande utgår från barnets intresse. Leken är grunden till allt lärande. dokumentera barns lärande och förmedla det vidare till deras föräldrar Uppnådda resultat Relevant indikator se Pilen föräldraenkätundersökning 2011 resp 2012. T ex mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp 3,1 resp 3,4 verksamheten är stimulerande för mitt barn - 3,8 resp 3,7 mitt barn får det stöd och hjälp som behövs 3,8 resp 3,7

3(10) jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas 3,2 resp 3,3 Bedömning och analys Enligt undersökningen är föräldrarna nöjda med verksamhetens resultat. Personalen delar föräldrarnas bild, vi bör dock tydliggöra dokumentationen bättre och mer kontinuerligt för föräldrarna. Förbättringsåtgärder Vi arbetar mer aktivt med dokumentation av barnens arbete genom att utveckla användandet av deras pärmar. Föräldrarna kan följa barnens utveckling och lärande då barnen regelbundet tar hem pärmen. I övrigt vill vi fortsätta att utveckla det arbetssätt vi påbörjat. Vi hoppas på att genom ökad dokumentation kan väcka fler föräldrars intresse för det pedagogiska innehållet och tydlig information hur deras barn utvecklas på förskolan. 4 Redogör för ett projekt eller tema, planeringgenomförande-utvärdering-framåtblick Se under 5.1.3 5 Redogör för implementeringen av Förskolans reviderade läroplan Under det gångna året har vi fått ta del av kurser, föreläsningar samt fortbildning. Vid våra personalmöten och planeringsdagar har vi successivt bearbetat och diskuterat innehållet i den nya reviderade läroplanen. I stora och mindre grupper har vårt arbetslag på Solvändan reflekterat över det nya uppdrag vi står inför. Läroplanen är vårt verktyg i det vardagliga pedagogiska arbetet och nu börjar vi se effekterna av implementeringen. Vi strävar efter att vår förskola ska kombinera lek och lärande med hänsyn till barnens individuella utveckling, behov och förutsättningar. På så sätt höjs ambitionerna för lärandet och det blir tydligare vad varje barn har rätt att få med sig av förskolans verksamhet. Därför har vi sett över våra arbetsmetoder, förändrat och kompletterat. Här är några exempel på våra resultat hittills:

4(10) 5.1 Pedagogisk dokumentation: 5.1.1 Pärmar Vi har infört individuella portfolie-pärmar med bilder och material som barnen har arbetat med. Pärmar används dagligen. Barnets pågående arbete lägger de till en början i sina lådor. De avgör sedan själva när arbetena är slutförda och sätter dem då i sina pärmar som är indelade i 4 olika områden språk, matematik, kultur och skapande. Detta underlättar för barnen att på ett konkret och tydligt sätt strukturera och kategorisera sina arbeten. Här samlas även t ex sykort och egna små böcker i plastfickor. Pärmarna är placerade lättillgängligt i miljön, i barnens höjd och i nära anslutning till hallen för att underlätta föräldrars delaktighet. Föräldrarna får gärna ta hem pärmarna och fylla på med egna bilder. Barnen är stolta över sina pärmar och bläddrar gärna för att visa varandra. Pedagogerna kompletterar med foton och text kontinuerligt, ett blad fyllt med små bilder varje månad. Pärmarna är levande dokument som bland annat används vid utvecklingssamtal med föräldrarna. De är också konkreta hjälpmedel i pedagogernas utvärderings- och uppföljningsarbete av varje barns individuella utveckling. 5.1.2 Månadsbrev Vid varje månadsslut sammanställer pedagogerna ett månadsbrev som innehåller framförallt fotografier över månaden som har gått. Se bifogat dokument. Till en början bestod månadsbrevet av lika mycket text som bilder. Efter ett tag insåg vi att föräldrarna uppskattade främst bilderna som många tog del av tillsammans med sina barn hemma vid datorn. Barnen hade då möjlighet att med hjälp av bilderna själva återberätta. Efter att ha tagit del av föräldrarnas as önskemål har vi övergått till mycket bilder med korta kommentarer. Av kommentarerna att döma har vi nu hittat en uppskattad form för vårt månadsbrev. För pedagogerna ger breven möjlighet att titta tillbaka på månaden som har gått, utvärdera och reflektera och hitta idéer för uppföljning. u Alla månadsbrev samlas i en pärm som dokumentation för t ex nya föräldrar. 5.1.3 Nord-Amerika För att stimulera barnens nyfikenhet och ökad kunskap om andra kulturer och dess mångfald har vi i år haft tema som har löpt under både höst- och vårtermin. Nord-Amerika är vår fjärde världsdel som vi arbetar med på detta

5(10) vis för att bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Inledningsvis intervjuade vi barnen i grupp och enskilt. Under dessa strukturerade samtal fick barnen svara på vad de visste om t ex indianer och vad de ville veta mer om. Därefter besökte vi Stocksunds bibliotek och lånade faktaböcker. Barnen gjorde egna collage-böcker med bilder från olika gamla tidsskifter som t ex National Geographic. De målade och ritade djur som lever i Nord-Amerika. Vi har skapat en pärm med Nord-Amerikas flaggor som barnen får måla själva. I ateljén skapade skolbarnen en papier-mache-modell över kontinenten. Här fick barnen möjlighet att utveckla sina estetiska uttrycksformer. Med hönsnät, tidningspapper och tapetklister formades topografin som målades och fylldes med barnens egenhändigt gjorda små djur. Barnen lärde sig mer om kontinentens natur, flora och fauna. Sedan fortsatte de med att göra egna totempålar av långa kartongrör som de dekorerade. Till detta tema beställde vi ett stort indiantält där barnen gestaltar olika rollspel. Det är viktigt att främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Vi skaffade även en indianby i miniatyr med tillhörande sagobok.

6(10) Barnen inspirerades till att skapa egna sagor. En av pedagogerna utvecklade detta vidare till ett omfattande sagoprojekt med anknytning till hennes specialpegogik-utbildning som ges i kommunens regi. Det roliga var att barnen oavsett ålder spontant började hitta på egna sagor som de illustrerade själva. Pedagogerna hjälpte till med nedskrivandet förstås. Att aktivt skapa egna böcker stimulerar barnens språkliga utveckling och utökar deras vokabulär påtagligt. Gruppvis besökte barnen Etnografiska museet för att lära sig mer om indianernas kultur. Föräldrar var välkomna att följa med. Genom sagoprojektet föddes idén att inreda barnens eget bibliotek på förskolan, ett mindre rum där barnen kan gå undan för att titta och läsa böcker i lugn miljö. Barnen väljer ofta att vistas där och hyssjar varandra. Där inne har vi även sagosamling. En förälder, som ursprungligen kommer från USA, blev inspirerad av våra planer att laga indiansk mat och hjälpte oss med att hitta recept. Barnen kommer att laga maträtten för hela förskolan. Genom att följa ett recept lär de sig begrepp som mått, volym och vikt. Ett annat exempel hur man synliggör matematiska begrepp blir när barnen kommer att måla självporträtt i helfigurs storlek där de är utklädda till indianer. Det ger ökad förståelse för kroppsuppfattning och längd. 23. maj 9.juni ställer barnen ut delar av sina projekt på Stocksunds bibliotek. Välkomna att ta del av barnens fantastiska arbete! Temaprojektet i sin helhet kommer att visas för barnens familjer på vår årliga vårvernissage. På sommaravslutningen kommer vi att sjunga indiansånger och barnen bär sina indianska fjäderskrudar som de själva tillverkat. 5.1.4 Årstidscirkeln Vi följer årstidernas särdrag, naturens växlingar och anknyter vår verksamhet till det ekologiska tänkandet. Nu är det vår och barnen sår och planterar. Som del i vårt miljöarbete har barnen gjort egna blomkrukor av gammalt tidningspapper. De sår körsbärstomater (favorit i repris), månadssmultron samt solros. Barnen förundrades över hur olika fröerna var till både storlek och färg. De ansvarar själva för vattningen, följer hur det börjar gro, växa och mogna. Senare i vår får de ta hem sina plantor. I ateljén har barnen ritat sina egna fantasiblommor på olika färgade papper, klippt ut dem och gjort ett gemensamt stort vårblomscollage som nu hänger i hallen. En liten pojke ville rita och klippa husbilar istället, så tittar du noga på collaget så hittar du faktiskt tre små husbilar mitt bland alla blommor.

7(10) Sockertoppsgranarna som har stått i krukor utanför entrén sedan jul gräver vi nu ner i jorden vid grinden. 5.2 Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratisk grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för förskolan är att grundlägga och förankra de värden vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Nätverksträffar - har vi deltagit. Ett viktigt sätt att dela med sig av erfarenheter och arbetssätt, såväl för förskolechefer som för pedagogerna. 5.3 Mål och riktlinjer Vi vill skapa ett samhälle i miniatyr som vilar på Maria Montessoris filosofi samt enligt implementeringen av förskolans reviderade läroplan. Verksamheten präglas av en montessoripedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Varje barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Att följa våra gemensamma regler och kunna hantera konflikter på ett värdigt sätt. Viktigt är att tidigt ge barnet en tydlig och konkret bild av hur vi vuxna respekterar varandra, det är en förutsättning för att barnet ska känna ansvar för sitt agerande. Mötet mellan vuxna och barn är kanske det viktigaste, då vi vuxna har ett stort inflytande på våra barn. Vi sätter tidigt våra avtryck, med vårt sätt att vara, att reagera och agera ger vi omedvetet vidare våra värderingar till barnen som utvecklar en värdegrund och vi vuxna blir viktiga och goda förebilder.

8(10) 5.3.1 Normer och värden Miljön är formad och anpassad efter barnens behov och vi strävar efter att varje barn utvecklar självständighet, tillit till sig själv och empati. Vi vill ge barnen en förståelse för alla människors lika värde oberoende på kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill även att varje barn utvecklar respekt för allt levande och förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Vi har en förskollärare som deltager i utbildning i Specialpedagogik, tar examen i juni. Utbildning i Pedagogisk kartläggning och att upprätta handlingsplaner - vi ska deltaga. Föreläsning Barn som väcker funderingar, vi deltog. Bra och innehållsrik föreläsning. 5.3.2 Utveckling och lärande Solvändans verksamhet präglas av en Montessoripedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Varje barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att följa gemensamma regler och kunna hantera konflikter på ett värdigt sätt. Barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för vår pedagogiska verksamhet. Den utgår från barnens erfarenheter, intressen och behov. Föreläsning av Ingrid Pramling Samuelsson På vetenskaplig grund - vi har deltagit. Föreläsning om Matematik för nyfikna barn - vi har deltagit. Föreläsning om Småbarnsmetodik, vi har en anställd som deltager. Föreläsning Vad kan vi lära av Reggio Emilia - vi har deltagit. 5.3.3 Barns inflytande Vi vill att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det fria valet av aktivitet genomsyrar vårt arbete. Vi har en tid ett pågående projekt som vi kallar Solvännerna. Vi diskuterar med barnen hur vi ska vara mot varandra här på Solvändan. Reglerna är lättförståeliga för alla barnen att ta till sig och att förstå. Lyssna på varandras tankar, känslor och funderingar. Detta skapar delaktighet och barnens känner att deras inflytande är viktigt.

9(10) 5.3.4 Förskola och hem Samarbetet mellan förskola och hem är en viktig del i vårt dagliga arbete. Regelbunden kontakt och kommunikation med föräldrar skapar ömsesidig trygghet, helhet och ökad insyn i verksamheten. 5.3.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Bra feedback från skolan, och det har visat att övergången till skolan har fungerat mycket bra. Vi har regelbunden kontakt med lärarna på närliggande skolor. En av lärarna fungerar som kontaktperson på träffar med skolfröknar. Vi informerar vad barnen har lärt sig och vad man är bra på, och även vad som eventuellt skulle underlätta övergången till skolan. 5.3.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning och utvärdering av vår verksamhet. Återkommande utvecklingssamtal, enkätundersökningar, kontaktdagar, workshop, regelbundna möten med klassföräldrar som fungerar som en länk mellan förskolan och föräldrarna. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångfaldigt. Pedagogisk dokumentation - vi har anmält oss. Vi arbetar systematiskt med vårt kvalitetsarbete. Vi ska arbeta fram en egen mall som ska göra arbetet lättillgängligt. Ett levande dokument som alla ska ta del av. 5.3 7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ett genomgripande ansvar för verksamheten. Personalen ska ha utbildning och erfarenhet så att barnets behov av pedagogisk utveckling och omsorg tillgodoses. Personalgruppen består av förskollärare, montessoripedagoger samt barnskötare. Förskolechefen som är montessoripedagog deltar även i det pedagogiska arbetet med barnen. Förskolan drivs som ett aktiebolag och förskolechefen har ansvar för förskolans löpande budget och ekonomi. 5.3.8 Önskemål att UKK ska anordna Nätverksträffar för pedagoger. Fortbildning inom miljöarbete och musik.

10(10) 6 Barn- och utbildningsnämndens resultatmål 50% förskollärare Personalstyrkan på Solvändan har inte förändrats sedan föregående år. Vi har en välutbildad personalgrupp som bidrar med en bred kompetens. Förskollärarens roll är att inspirera och handleda det pedagogiska arbetet och ta vara på all kunskap i huset. Vi arbetar på att vidareutbilda barnskötare till förskollärare. 7 Verksamhetens prioriterade förbättringsåtgärder Prioriterat arbete under 2012/2013. Följande prioriteringsarbete har som utgångspunkt Pilen-undersökningen 2012 (76 % svarsfrekvens). Vi arbetar aktivt med dokumentation av barnens tillvaro genom att regelbundet skicka ut månadsbrev via mejl. Portfolie-pärmarna som infördes förra året har gett fina resultat och ligger fortfarande på vår prioriteringslista. Föräldrarna kan på så sätt följa barnens utveckling och lärande då barnen regelbundet tar hem pärmen. Detta ökar föräldrarnas delaktighet och inflytande vilket är deras önskemål enligt enkäten. Vi fortsätter att avsätta en lärare i hallen varje morgon mellan kl 7.45-9.00. Att varje barn och förälder ska känna sig välkomna genom ett trevligt bemötande prioriterar vi högt. Föräldrar meddelar oss om olika aktiviteter som sker efter förskolans slut och meddelar där också om någon annan ska hämta barnet och vid vilken tid. Allt detta främjar kontakten och skapar ett förtroende för oss pedagoger. Det är också en säkerhetsfråga, att vi är väl införstådda med att någon annan hämtar. Enligt föräldrarnas önskemål har vi ändrat öppettiden till 7.45. Vi har även ökat personaltätheten vid öppning för att ge barnen en riktigt god start på dagen. Vi erbjuder kontinuerligt kontaktdagar, då får en förälder vara med här på förskolan i vår verksamhet. På kontaktdagen får föräldern se hur en dag på Solvändan kan se ut. Om man vill vara med på en utflykt eller närvara en eftermiddag i vår utemiljö så går det också bra. Som framgår av undersökningen finns det önskemål om mer insyn och inflytande i verksamheten. För att tydliggöra hur vi arbetar enligt den nya läroplanen kommer vi mer aktivt att bjuda vi in till drop-in-kaffe, workshops mm. Vi bjuder in föräldrarepresentanter för att diskutera föräldrarnas synpunkter och önskemål om verksamheten en viktig länk i verksamheten.