Mottagarmakt 2015. Kommunikation på mottagarens villkor



Relevanta dokument
Xxxxx. Mottagarmakt 2016

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Mottagarmakt 2014 KOMMUNIKATION PÅ MOTTAGARENS VILLKOR

Dina kunders brevvanor En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Xxxxx. Mottagarmakt. Mottagarmakt 2016

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Om rapporten. Direkt effekt PostNord

Kanalvalet2019. Styrkan med rätt innehåll i rätt kanal.

Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Gäller fr o m 2 april Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Our Mobile Planet: Sverige

Xxxxx NORDIC CHANNEL COMPASS Den splittrade mottagaren. Så vill kunder ta emot kommunikation från företag och myndigheter i Norden.

Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Anställda i staten. Synen på det samordnade pensionsbeskedet från SPV och Kåpan Pensioner samt pensionsinformation i allmänhet

Kunskap och attityder till nya tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka via Södermalm. Nollmätning januari 2015

Q1 Är du 1 / 31. Blomsterfondens Medlemsenkät Svarade: Hoppade över: 79. Man. Kvinna. Vill inte svara

Presentation Frågor om content marketing

Kunskap och attityder till nya tunnelbanan från Kungsträdgården till Gullmarsplan och Söderort. Nollmätning januari 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor

Ungas internetvanor och intressen 2015

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

Barn och skärmtid inledning!

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Sociala medier och uppdragsutbildning

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring

Källkritisk metod stora lathunden

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Vatten, el eller bredband

Direkt effekt KOMMUNIKATION SOM AKTIVERAR OCH ENGAGERAR. DR-monitorn 2014

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Kommunikation och beteende

Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten december 2010

E-handel i Norden Q TEMA: LOGISTIK

Företagarens vardag 2014

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Filmbarometer Saltmätargatan 8, Stockholm Kungsgatan 12, Uppsala +46 (0)

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Aktiva på sociala medier också mest källkritiska. Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi.

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

De viktigaste valen 2010

Användare biblioteket i Solna C Användare biblioteket i Bergshamra Icke-användare biblioteket i Solna C Icke-användare biblioteket i Bergshamra

Den goda kundtjänsten

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring

Riktlinjer Sociala medier

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

TNS SIFO P COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Pensionssparande - En undersökning om studenters vanor och åsikter om sin framtida pension

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Brukarundersökning 2010 Särvux

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom

Att skicka e-fakturor. Fördjupning till dig som ska använda fakturaportalen

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram

Kandidatupplevelse 2014

Sida i svenskarnas ögon 2010

Den goda kundtjänsten

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Anställda i staten synen på pension och information

En undersökning om samhällsservice i tätort

Our Mobile Planet: Sverige

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Mina meddelanden för företag. säker digital post från myndigheter och kommuner

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

Enkätundersökning om solvanor

One company, one voice?

Kapitel 7 Betala räkningar

ORVESTO Employer Branding Hur och var når du dina framtida stjärnor?

Medborgardialog en del av styrprocessen

Kvinnor är våra favoriter

Den goda kundtjänsten

Varbergstunneln Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Transkript:

Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor

>> Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor Innehåll Om rapporten... 2 Kommunikation på mottagarens villkor... 3 Mottagarmakten fortsatt stark...4 ns önskemål i fokus...4 Erbjud mottagaren valmöjligheter...4 Mottagarmaktens betydelse underskattas...5 Fånga upp mottagarens preferenser...5 Digitala och fysiska kanaler i samspel...6 Omnikanal för maximal effekt... 6 Den digitala mognaden i Sverige... 6 Nyckeln är att lyssna på och förstå människan man vill prata med... 7 Intervju med Peter Callius, TNS-Sifo...7 Mer effektiv kommunikation med rätt kanal...8 Anpassa kanalval utifrån relationen till mottagaren...8 och avsändare i otakt... 9 Ökad digitalisering ingen självklarhet... 9 Kommunikationens syfte påverkar kanalvalet...10 Brevet leder till handling...10 Digitalt när det ska gå snabbt eller tas vidare...11 Kommunikationsmöjligheter med fakturan... 12 Fakturan en stark budskapsbärare...12 9 av 10 vill välja hur fakturan tas emot...12 Fakturans outnyttjade potential...13 Detaljerade resultat... 14 Om rapporten PostNord följer löpande svenskars attityder och preferenser till fysisk och digital kommunikation, både utifrån ett avsändar- och ett mottagarperspektiv. Årets undersökning är den andra som publiceras under titeln Mottagarmakt. Åren 2006 till 2013 publicerade PostNord denna rapport med titeln Brevvanor. Årets rapport bygger på resultaten från två marknadsundersökningar som genomfördes under våren 2015. Mottagarperspektivet har tagits fram med hjälp av webbintervjuer med 1 000 privatpersoner, som utgör ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning i åldern 18 år och uppåt. För att få ett avsändarperspektiv har 1 000 telefonintervjuer genomförts med ett representativt urval av företag och myndigheter, som i sin verksamhet kommunicerar med privatpersoner. Undersökningarna genomfördes av TNS Sifo under perioden 26 februari till och med den 17 mars 2015. För detaljerade resultat av de frågor och svarsalternativ som redovisas i rapporten hänvisas till sidorna 14-19. 2

>> Mottagarmakt 2015 Förord Anders Holm Kommunikation på mottagarens villkor För andra året publiceras denna rapport under titeln Mottagarmakt. Den belyser det som är avgörande för att på ett effektivt sätt nå mottagarna nämligen att de vill och förväntar sig vara med och bestämma hur de ska ta emot kommunikation från företag och myndigheter. Både i fysiska och digitala kanaler. Anders Holm Chef PostNord Sverige Kommunikationssamhället utvecklas och nya kanaler skapas, samtidigt som de gamla kanalerna förbättras. Kraven som mottagarna ställer på att bli nådda på sina egna villkor ökar. Det har aldrig varit mer utmanande att kommunicera med sin målgrupp. Samtidigt erbjuder de nya kanalerna möjligheter för företag och myndigheter att nå ut bredare och mer effektivt med sin kommunikation. Med denna rapport vill vi dela med oss av viktiga insikter för att hjälpa företag och myndigheter att bäst nå ut med sina budskap. Det viktigaste rådet till företag och myndigheter är att vara lyhörda inför mottagarnas önskemål. Mottagarnas preferenser är skiftande och det gäller att välja rätt kanal vid rätt tillfälle. Här har PostNord kunskap och erfarenheter att dela med sig av. Vi ser exempelvis att fysiska och digitala kanaler ofta förstärker varandra, och rekommenderar därför att företag och myndigheter använder en kombination för att nå ut med sina budskap. PostNord har ett gediget urval av kommunikationslösningar som hjälper företag och myndigheter att möta behovet på ett optimalt sätt. Rapporten visar även att postlådan är en fortsatt stark kanal. När mottagarna själva får välja hur de föredrar att ta emot olika typer av kommunikation Mottagarmakten blir allt starkare och det är avgörande att nå mottagarna på deras egna villkor. rankas det fysiska brevet högst i de allra flesta fall. Brevet är fortfarande ett högaktuellt kommunikationssätt och svenskar har väl inarbetade rutiner när det kommer till att tömma sina postlådor. Drygt 90 procent anger att de tömmer postlådan varje vardag och en klar majoritet går igenom sin post det första de gör när de kommer hem. Vi ser även att betydligt fler svenskar vill ta emot fysiska brev än vad företag och myndigheter tror. Det omvända gäller de digitala kanalerna som företag och myndigheter ofta överskattar. Mottagarmakten blir allt starkare och det är avgörande att nå mottagarna på deras egna villkor. De företag och myndigheter som anpassar sin kommunikation efter sina mottagares önskemål gynnas av förstärkta kundrelationer och nöjdare kunder. Vår förhoppning är att Mottagarmakt 2015 ska hjälpa företag och myndigheter att navigera i det allt mer komplexa kommunikationssamhället. Anders Holm Chef PostNord Sverige 3

>> Mottagarmakt 2015 Mottagarmakten fortsatt stark Mottagarmakten fortsatt stark Kommunikationskanalerna är fler än någonsin och mottagarna ställer höga krav på avsändarna. För att företag och myndigheter ska nå fram med sina budskap krävs lyhördhet för att fånga upp mottagarnas förväntningar och önskemål. ns önskemål i fokus I PostNords undersökning Mottagarmakt 2015 framgår det tydligt att en majoritet av svenskarna vill och förväntar sig att bli tillfrågade om hur de vill ta emot information från företag och myndigheter. Så många som tre av fyra mottagare anser att det är viktigt att själva få välja. Företag och myndigheter som anpassar sin kommunikation efter mottagarens önskemål har stor potential att både öka kundnöjdheten och stärka sitt varumärke. Det kan till och med vara avgörande för om företaget får behålla kunden eller inte. Erbjud mottagaren valmöjligheter reagerar starkt på att inte få välja kommunikationskanal och agerar därefter. Hela 25 procent av de tillfrågade överväger att byta eller byter företag om de inte kan påverka hur företaget kommunicerar med dem. Det finns tydliga generationsskillnader. Äldre personer är mer benägna att kontakta företaget och framföra sina synpunkter direkt. De yngre vill också välja kommunikationskanal, men agerar inte i lika hög utsträckning om inte valmöjligheten ges. 3 av 4 svenskar vill själva välja hur de tar emot information från företag och myndigheter. 69 procent av mottagarna upplever det som negativt att inte få välja kanal själva. 4

>> Mottagarmakt 2015 Mottagarmakten fortsatt stark Mottagarmaktens betydelse underskattas När mottagarna inte kan påverka sättet de tar emot information, agerar de i större utsträckning än vad avsändarna tror. Den grupp som byter eller överväger att byta företag är i själva verket fyra gånger större än vad företag och myndigheter tror. Därtill visar undersökningen att det finns en övertro på att mottagare som inte är nöjda hör av sig och framför sina åsikter. 25 procent av mottagarna agerar genom att byta eller överväger att byta företag om de inte får påverka. Företag och myndigheter tror att endast 6 procent gör det. Fånga upp mottagarens preferenser Det är viktigt att vara lyhörd för att kunna möta mottagarnas önskemål och preferenser. Åtta av tio företag och myndigheter anger att de tar hänsyn till mottagarnas önskemål, men i kontrast till detta anger bara drygt hälften att de faktiskt frågar mottagarna hur de vill ta emot sin kommunikation. Det är tydligt att bilden som företagen och myndigheterna har av hur mottagarna vill ha sin kommunikation, ofta skiljer sig från mottagarnas egna önskemål. För att få en korrekt bild bör företag och myndigheter därför fråga sina mottagare. 82 procent av företagen och myndigheterna anser att de tar hänsyn till sina mottagares önskemål om kanal, men endast 52 procent frågar mottagarna hur de vill ha det. Hur påverkar det mottagarna när de inte får möjlighet att själva bestämma hur de ska ta emot sin information? (%) Blir irriterad men agerar inte 16 32 Påverkas inte alls/i liten eller mycket liten utsträckning 23 33 Överväger att byta företag 4 21 Tar kontakt och framför klagomål 12 38 Byter eller försöker byta företag 02 4 Annat, tveksam, vet ej 8 7 0 10 20 30 40 50 Mottagarna tycker Företagen/myndigheterna tror 5

>> Mottagarmakt 2015 Digitala och fysiska kanaler i samspel Digitala och fysiska kanaler i samspel Kommunikationssamhället utvecklas snabbt och utbudet av nya kanaler erbjuder många möjligheter. Samtidigt blir kanalvalet allt mer komplext. Kombinationen av digital och fysisk kommunikation gör det möjligt att erbjuda mottagarna både valmöjlighet och flexibilitet i hur de tar emot information. Omnikanal för maximal effekt Att möta mottagaren i alla tillgängliga kanaler brukar kallas för omnikanal. Det innebär i korthet att företag och myndigheter kombinerar fysiska och digitala kanaler, för optimal effekt. En förutsättning för att detta ska lyckas är dock att man som avsändare känner till mottagarnas attityder och preferenser såväl som deras digitala mognad. Utifrån detta kan man utforma och anpassa kommunikationen på ett effektivt sätt. Den digitala mognaden i Sverige TNS Sifos globala undersökning Connected Life, kartlägger den digitala mognaden hos befolkningen. Den delar in svenskarna i fyra olika segment enligt två aspekter: hur aktiv man är i sociala medier, samt graden av ens digitala inflytande. Personer som har högst digital mognad kallas Leaders och är de som är mest mottagliga för digital kommunikation. Observers har även de en hög digital mognad men är däremot inte särskilt aktiva i sociala medier. Connectors, är aktiva i sociala medier men har inte lika högt digitalt inflytande som Observers eller Leaders. Functionals, det segment som flest svenskar tillhör har ett relativt lågt socialt och digital inflytande. 6 Studien är intressant för förståelsen av hur företag och myndigheter utifrån mottagarnas digitala mognad bäst bör kommunicera. Preferenser och attityder till olika kommunikationskanaler ser olika ut i de fyra segmenten. Functionals (de med minst digital mognad och engagemang i sociala medier) är mest positiva till fysisk kommunikation. De som är mest digitala och engagerar sig i sociala medier (Leaders) är mest positiva till olika digitala kommunikationslösningar. Det är dock intressant att notera att oavsett digital och social mognad föredrar alla brevet i vissa lägen, exempelvis när informationen är känslig eller privat, ska kunna sparas eller ge ett bra intryck av avsändaren. Detta tydliggör att det måste till en kombination av både digitala och fysiska kommunikationskanaler för att få till en optimal kanalmix. Det är viktigt att ta hänsyn till vem mottagaren är och syftet med kommunikationen för att nå mottagaren på bästa sätt. Befolkningens digitala mognad - Connected Life Digitalt inflytande 32 % Observers 37 % Functionals Socialt engagemang 24 % Leaders 7 % Connectors

Intervju med Peter Callius, TNS-Sifo >> Mottagarmakt 2015 Intervju med Peter Callius Nyckeln är att lyssna på och förstå människan man vill prata med Peter Callius, marknadsföringsforskare på TNS-Sifo, kommenterar resultaten av Mottagarmakt 2015. Hur pass digital är den svenska befolkningen? Det är en enkel fråga med ett komplicerat svar. Å ena sidan kännetecknas Sverige av extremt hög digital penetration. Vi har hög tillgång till internet, vi har många uppkopplade enheter och så vidare. Å andra sidan så manifesterar sig detta inte i väsentligt större användande av tekniken. Även om alla är uppkopplade, så är vi olika digitala. Det ställer krav på valet av kanal och kombinationen av kanaler blir extra viktig. Påverkar digitaliseringsgraden hur företag bör kommunicera? Det påverkar absolut företags kommunikation, för de tvingas ta hänsyn till en diversifierad befolkning. En av slutsatserna i Connected Life var just en stark rekommendation att kombinera analoga och digitala kanaler för att nå ut på bästa sätt. Man ska inte överskatta hur digitala ens kunder är. Jag har exempelvis sett hur flera marknadschefer tror att deras kunder är lika intresserade av nya kommunikationsmedel som de är. Så är det inte nödvändigtvis. Peter Callius Marknadsföringsforskare TNS-Sifo Även om alla är uppkopplade, så är vi olika digitala. Det ställer krav på valet av kanal och kombinationen av kanaler blir extra viktig. Beror det på vilken typ av information som ska förmedlas ex. från en myndighet, eller förening kunden är medlem i? Javisst, avsändaren är också en parameter som kan agera dörröppnare eller dörrstängare. Det gäller att utnyttja de inneboende styrkorna i kanalen. Ska man uppfattas som trovärdig, då är troligtvis brevet det bästa kanalvalet. Men sedan måste detta kanske kombineras med en annan typ av media. Det är kombinationen som driver kännedom samt ökar förståelsen och trovärdigheten. Vilken är den starkaste strategin för att kommunicera med konsumenten? Rätt budskap genom rätt kanal vid rätt tidpunkt. Om du förmedlar fel saker till rätt människor, spelar resten inte så stor roll. Så grundförutsättningen är att förstå mottagare, alltså konsumenter och medborgare. Kan kommunikationsstrategierna förbättras på något sätt? Hur gör man, i så fall? Som sagt, mottagaren är viktig. Nyckeln är att lyssna på och förstå människan man vill prata med. Att fråga folk hur de vill ta emot sin kommunikation är bra. Det finns annars en risk att man irriterar genom att kommunicera med dem på fel sätt. Det är också bra att komma ihåg att det finns en diskrepans mellan vad företagen tror, och vad konsumenterna säger. 7

>> Mottagarmakt 2015 Mer effektiv kommunikation med rätt kanal Mer effektiv kommunikation med rätt kanal Det är idag allt viktigare för företag och myndigheter att välja rätt kanal. Mottagarna föredrar olika kommunikationskanaler beroende på vilken information som ska skickas och vilken relation de sedan tidigare har till avsändaren dessa preferenser bör även styra kanalvalet. Ofta ger en kombination av digital och fysisk kommunikation bäst genomslag. Anpassa kanalval utifrån relationen till mottagaren Trots den digitala utvecklingen är det fysiska brevet fortsatt en stark kommunikationskanal. En tydlig majoritet tar del av den information som kommer i postlådan. Nio av tio anger att de tömmer postlådan varje vardag och åtta av tio öppnar posten det första de gör när de kommer hem, vilket visar att brevet är ett säkert sätt att nå mottagaren. Undersökningen visar även att brevet är en stark bärare av viktig och personlig information, samt att brevet är den bästa kommunikationskanalen då företag och myndigheter vill kommunicera med nya mottagare. Tre av fyra föredrar postlådan som kanal för kund- och medlemstidningar och en klar majoritet föredrar att få: sin deklaration, pensionsinformation, avtal, offerter och försäkringsinformation samt information från Försäkringskassan i postlådan. Kund- och medlemstidningar INFORMATION I POSTLÅDAN Exempel på information som en majoritet föredrar att få i postlådan (%) Inkomstdeklaration 67 Pensionsinformation 62 77 E-post och SMS är båda populära kanaler när det redan finns en relation mellan mottagaren och företaget/myndigheten. En klar majoritet vill t.ex. få nyhetsbrev från företag där man redan är kund via e-post. SMS är en stark kanal för påminnelser om besök t.ex. läkare och tandläkare, sju av tio vill ha denna typ av information på SMS. Avtal och offerter 59 Försäkringsinformation 56 Information från försäkringskassan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 52 Åtta av tio öppnar posten det första de gör när de kommer hem och mer än nio av tio tömmer sin postlåda varje vardag. Sju av tio föredrar att få påminnelser om besök hos läkare/tandläkare via SMS. @ via Knappt sju av tio föredrar att få nyhetsbrev e-post. 8

>> Mottagarmakt 2015 Mer effektiv kommunikation med rätt kanal och avsändare i otakt Det finns skillnader mellan hur företag och myndigheter tror att deras mottagare vill ta emot information jämfört med hur mottagarna faktiskt vill ha det oavsett fysiska eller digitala kanaler. Ökad digitalisering ingen självklarhet En majoritet av svenskarna är positiva till den ökade digitaliseringen men en av fem mottagare är uttalat negativ, tre gånger fler än vad företagen och myndigheterna tror. Störst skillnader återfinns för kund- och medlemstidningar samt avtal och offerter där betydligt fler svenskar vill ta emot dessa typer av kommunikation i postlådan jämfört med vad företag och myndigheter tror. Avsändarna har dessutom en tendens att övervärdera e-post som kanal. 77 procent av mottagarna föredrar att ta emot kund- och medlemstidningar i brevlådan. Företag och myndigheter tror att endast 56 procent vill det. Även för erbjudanden från företag där man inte är kund, övervärderar avsändarna sociala medier som kanal för kommunikationen. När det gäller erbjudanden från företag där man redan är kund är e-post dock en starkare kanal än vad företag och myndigheter tror. 54 procent av mottagarna är positiva till att information från företag och myndigheter blir mer elektronisk, 18 procent är uttalat negativa. 9

>> Mottagarmakt 2015 Kommunikationens syfte påverkar kanalvalet Kommunikationens syfte påverkar kanalvalet Olika syften med kommunikationen kräver olika kanaler. Mottagarna vill ha rätt kanal för rätt syfte, och ofta underskattar företag och myndigheter mottagarnas preferenser. Brevet leder till handling Brevet fungerar som bäst när det som skickas ska leda till att mottagaren ska agera, när det ska ge en bra översikt, bygga avsändarens varumärke eller när det är känslig eller privat information. Att ta emot information i postlådan har tydliga fördelar för mottagarna: det gör det enkelt att läsa, det är lättöverskådligt och det ger bra kontroll samtidigt som det bygger avsändarens varumärke. Andra fördelar som mottagarna upplever med fysiska brev är att de inger trygghet och är enkla att spara och arkivera. n ska agera När företag och myndigheter vill få mottagaren att agera är brevet den bästa kommunikationskanalen. Undersökningen visar att mottagarna föredrar brev när informationen som skickas ska fånga deras uppmärksamhet, ska leda till handling, ska kunna diskuteras med andra i hushållet eller när det ska kunna sparas eller arkiveras. Företag och myndigheter underskattar generellt det fysiska brevet för detta syfte, samtidigt som de överskattar de digitala kanalerna. Främst är det sociala medier som överskattas men för många syften överskattas även e-post. Intressant är att SMS uppskattas mer än vad företagen och myndigheterna tror. Vilken kanal är bäst när kommunikationen ska leda till att mottagaren agerar? (%) Skapa uppmärksamhet 53 20 16 2 2 6 38 18 11 13 16 5 Leda till handling 47 24 10 2 1 16 40 28 8 6 7 12 Diskuteras med andra 72 17 2 2 7 55 27 2 6 3 8 Sparas 65 28 1 1 5 39 52 2 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Brev E-post SMS Hemsida Sociala medier Tveksam, vet ej Ge bra översikt Undersökningen visar även tydligt att det fysiska brevet är en stark kanal när mottagaren ska få en god översikt över det som ska kommuniceras. Detta gäller när det som skickas innehåller mycket information eller när det behöver vara lättöverskådligt. Företag och myndigheter underskattar brevet som kanal för detta syfte. Detta beror främst på att företag och myndigheter har en övertro på de egna hemsidorna eller på e-post när de vill ge mottagarna en bra översikt. Vilken kanal är bäst när kommunikationen ska ge mottagaren en bra översikt? (%) Förmedla mycket information 60 26 1 9 5 40 35 17 2 6 Vara lättöverskådligt 58 27 3 6 6 37 35 2 17 2 8 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Brev E-post SMS Hemsida Sociala medier Tveksam, vet ej

>> Mottagarmakt 2015 Kommunikationens syfte påverkar kanalvalet Brevet bygger varumärket När företag och myndigheter vill bygga sina varumärken är brevet den bästa kanalen. Hela 68 procent av mottagarna föredrar brevet när information ska kännas förtroendeingivande. Undersökningen visar att företag och myndigheter har förstått brevets kraft som varumärkesbyggare. Däremot överskattar de ofta e-postens betydelse för detta syfte. Vilken kanal är bäst när kommunikationen ska bygga varumärket? (%) Ge ett gott intryck 58 18 2 5 17 51 25 1 9 3 11 Vara förtroendeingivande 68 14 1 6 11 64 21 5 1 10 Visa uppskattning 56 19 7 2 17 59 17 6 3 6 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Brev E-post SMS Hemsida Sociala medier Tveksam, vet ej Känslig och privat information kräver brev Brevet är mottagarnas förstahandsval när det gäller information som är känslig eller privat. Hela 71 procent av mottagarna vill få sådan information i den fysiska postlådan. För detta syfte är mottagarna och avsändarna rörande överens känslig och privat information bör inte kommuniceras digitalt. Vilken kanal är bäst när kommunikationen ska förmedla känslig/privat information? (%) Förmedla känslig/privat information 71 18 3 3 5 68 20 2 1 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Brev E-post SMS Hemsida Sociala medier Tveksam, vet ej Digitalt när det ska gå snabbt eller tas vidare När det kommer till de digitala kanalerna är det främst miljöaspekten som är viktig för svenskarna, men också att de underlättar snabb kommunikation och gör det möjligt att ha tillgång till informationen var man än befinner sig. I dessa situationer är företag, myndigheter och mottagare överens om att e-post är det bästa alternativet. Sociala medier överskattas dock av företag och myndigheter. När informationen ska nå mottagarna snabbt vill dock betydligt fler mottagare än vad företag och myndigheter tror ha informationen på SMS. Vilken kanal är bäst när kommunikationen ska gå snabbt eller tas vidare? (%) Ska tas vidare 31 49 4 3 1 13 22 54 3 4 5 11 Ska kommuniceras snabbt 8 51 35 1 1 3 6 51 21 4 14 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Brev E-post SMS Hemsida Sociala medier Tveksam, vet ej 11

>> Mottagarmakt 2015 Kommunikationsmöjligheter med fakturan Kommunikationsmöjligheter med fakturan Fakturan är en lämplig kommunikationskanal för företag och myndigheter då en stor andel mottagare tar del av innehållet. Fakturans roll som budskapsbärare är dessutom starkare om den skickas i fysiskt format jämfört med om den skickas digitalt. Fakturan en stark budskapsbärare På vilket sätt fakturan skickas har betydelse för hur effektiv den är som budskapsbärare. Tre fjärdedelar läser igenom fakturan då den kommer i fysiskt format, medan endast hälften av mottagarna läser den om den kommer i elektroniskt format. Var tredje mottagare önskar att företag som de redan är kunder hos presenterar ytterligare erbjudanden i samband med fakturan. Fakturan har därför fördelen att kunna delge mottagaren anpassad kommunikation på en annars outnyttjad yta. 9 av 10 vill välja hur fakturan tas emot När företag och myndigheter ska skicka ut fakturor är det viktigt att de tar hänsyn till mottagarnas önskemål om hur fakturan ska sändas ut. En tydlig majoritet av mottagarna vill välja hur de tar emot sina fakturor, och flertalet blir irriterade om de inte får göra det. Närmare en tredjedel av svenskarna överväger dessutom att byta företag om de inte får välja kanal själva. Den största andelen mottagare föredrar att få fakturan med brev, men digitala kanaler som exempelvis internetbanken, är också populära. Mottagarmakten stark för fakturan. 78 procent av mottagarna påverkas negativt om de inte får välja, och 31 procent överväger att byta eller byter företag. 12

>> Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor Fakturans outnyttjade potential Tre av fyra svenskar tar aktiv del av information och erbjudanden som kommer med fakturan, men knappt tre av tio företag använder denna kommunikationskanal för annat än betalningsinformation. Bland de företag som använder fakturan som kommunikationskanal är det vanligast att de använder den för att kommunicera annan kundrelaterad information. Få använder fakturan för att ge information till mottagarna om erbjudanden från olika samarbetspartners. Det finns alltså stor potential för fakturan att utvecklas som en effektiv och kostnadseffektiv kanal för såväl företags som myndigheters kommunikation. 74 procent av mottagarna tar aktiv del av information som kommer med fakturan. Endast 28 procent av företagen använder fakturan för annat än betalnings information. 13

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Detaljerade resultat Mottagarmakten fortsatt stark Hur viktigt är det för dig att du själv får välja på vilket sätt företag & myndigheter informerar dig? (%) Mycket viktigt 26 Ganska viktigt 48 Inte särskilt viktigt 23 Inte alls viktigt 2 Tveksam, vet ej 1 Hur viktigt tror ni att det är för era mottagare att de själva får välja på vilket sätt de tar emot information från er? (%) Mycket viktigt 28 Ganska viktigt 49 Inte särskilt viktigt 18 Inte alls viktigt 4 Tveksam, vet ej 2 Vi tar hänsyn till våra mottagares önskemål när vi väljer våra skriftliga kommunikationskanaler (%) Stämmer mycket bra 43 Stämmer ganska bra 39 Varken eller 11 Stämmer mycket dåligt 4 Tveksam, vet ej 2 Brukar ni fråga era mottagare hur de föredrar att ta emot information från er? (%) Ja 52 Nej 46 Tveksam, vet ej 2 Mer effektiv kommunikation med rätt kanal Vilka dagar brukar du eller någon annan i hushållet tömma brevlådan? (%) Måndag 93 Tisdag 92 Onsdag 92 Torsdag 92 Fredag 93 Lördag 46 Söndag 38 14

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Hur föredrar du att få följande information? (%) Kund- och medlemstidningar I brevlådan 77 Via e-post 17 På avsändarens hemsida eller app 3 Annat 1 Tveksam, vet ej 2 Inkomstdeklaration I brevlådan 67 Via e-post 16 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 8 På Internet-banken 4 Elektronisk brevlåda 3 Tveksam, vet ej 2 Information om min pension I brevlådan 62 Via e-post 23 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 6 På Internet-banken 5 Elektronisk brevlåda 2 Tveksam, vet ej 1 Påminnelser om besök hos t ex. läkare eller tandläkare I brevlådan 17 Via e-post 11 Via SMS 71 Avtal och offerter I brevlådan 59 Via e-post 35 På avsändarens hemsida eller app 1 På Internet-banken 1 Elektronisk brevlåda 1 Tveksam, vet ej 2 Information om mina försäkringar I brevlådan 56 Via e-post 31 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 7 På Internet-banken 3 Elektronisk brevlåda 2 Information från Försäkringskassan I brevlådan 52 Via e-post 33 Via SMS 4 På avsändarens hemsida eller app 5 Elektronisk brevlåda 1 Tveksam, vet ej 4 Räkning/faktura I brevlådan 42 Via e-post 15 Via SMS 1 På Internet-banken 40 Elektronisk brevlåda 1 Erbjudanden från företag där jag är kund I brevlådan 21 Via e-post 65 Via SMS 6 På avsändarens hemsida eller app 4 Elektronisk brevlåda 1 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 1 Annat 1 Tveksam, vet ej 2 Erbjudanden från företag där jag inte är kund I brevlådan 39 Via e-post 23 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 19 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 3 Annat 4 Tveksam, vet ej 10 Nyhetsbrev I brevlådan 19 Via e-post 69 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 4 Elektronisk brevlåda 1 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 1 Annat 1 Tveksam, vet ej 4 Tveksam, vet ej 1 15

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Hur tror ni att era kunder föredrar att få följande typer av information? (%) Kund- och medlemstidningar I brevlådan 35 Via e-post 20 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 1 På internetbanken 1 Elektronisk brevlåda, (typ Kivra eller postens e-postbox) Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 1 Annat 3 Tveksam, vet ej 38 Ej aktuellt/ej relevant 10 Räkningar/fakturor I brevlådan 52 Via e-post 22 Via SMS 0 På avsändarens hemsida eller app 1 På internetbanken 6 Elektronisk brevlåda, (typ Kivra eller postens e-postbox) Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 1 Annat 1 Tveksam, vet ej 5 2 2 Erbjudanden/reklam från företag där de är kund I brevlådan 22 Via e-post 37 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app 3 Elektronisk brevlåda 1 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 6 Annat 1 Tveksam, vet ej 6 Ej aktuellt/ej relevant 23 Hur tror ni att era potentiella kunder föredrar att få erbjudanden och reklam från er? (%) I brevlådan 21 Via e-post 30 Via SMS 2 På avsändarens hemsida eller app 12 Elektronisk brevlåda 1 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 13 Annat 3 Tveksam, vet ej 7 Ej aktuellt/ej relevant 11 Ej aktuellt/ej relevant 10 Avtal och offerter I brevlådan 31 Via e-post 42 Via SMS 1 På avsändarens hemsida eller app - 1 Elektronisk brevlåda, (typ Kivra eller postens e-postbox) 1 Via sociala medier (Facebook, Messenger etc.) 0 Annat 3 Tveksam, vet ej 3 Ej aktuellt/ej relevant 18 16

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Vilken är din inställning till att information från företag och myndigheter alltmer sker i digital form? (%) Mycket positiv 21 Ganska positiv 33 Varken positiv eller negativ 25 Ganska negativ 13 Mycket negativ 5 Tveksam, vet ej 3 Vilken inställning tror ni era kunder har till att information från företag alltmer sker i digital form? (%) Mycket positiv 22 Ganska positiv 44 Varken positiv eller negativ 26 Ganska negativ 5 Mycket negativ 1 Tveksam, vet ej 2 Kommunikationens syfte påverkar kanalvalet Vilka är de största fördelarna med att ta emot information direkt hem i brevlådan som vanligt brev? (%) Enkelt att läsa/överskådligt/bra kontroll 80 Enkelt att spara/arkivera 40 Snabbt 4 Säkert/tryggt 14 Slippa använda dator/är inte online dagligen 10 Lätt att ta med/diskutera informationen med andra 13 Inget av ovanstående/vet ej 3 Vilka är de största fördelarna med att ta emot informationen digitalt? (%) Enkelt att läsa/överskådligt/bra kontroll 35 Enkelt att spara/arkivera 26 Snabbt 36 Säkert/Tryggt 12 Lätt att ta med/att diskutera informationen med andra i hushållet 3 Miljöhänsyn/mindre papper 50 Kan nå informationen var jag än befinner mig 33 Inget av ovanstående/vet ej 5 Hur väl instämmer du i följande påstående: När jag kommer hem går jag alltid först igenom vilken post som har kommit i min brevlåda (%) Stämmer mycket bra 31 Stämmer ganska bra 47 Varken eller 11 Stämmer ganska dåligt 7 Stämmer mycket dåligt 4 17

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Kommunikationsmöjligheter med fakturan Ibland får man information och erbjudanden i samma kuvert som en räkning/faktura. Vilket av följande alternativ stämmer bäst med ditt eget beteende? (%) Jag läser alltid denna information 6 Jag bläddrar snabbt igenom och läser mer noggrant om jag blir intresserad 63 Jag slänger informationen 24 Jag lägger undan och läser vid senare tillfälle 5 Tveksam, vet ej 2 Ibland får man information och erbjudanden som elektroniska bilagor tillsammans med e-fakturan. Vilket av följande alternativ stämmer bäst med ditt eget beteende? (%) Jag läser alltid denna information 4 Jag öppnar bilagan och ögnar snabbt igenom och läser mer noggrant om jag blir intresserad 42 Jag slänger/tar bort informationen 28 Jag sparar den elektroniskt och öppnar och läser vid senare tillfälle 5 Tveksam, vet ej 22 Om du skulle råda företag där du är kund hur de bäst kan presentera erbjudanden till dig, vilket eller vilka av följande alternativ skulle du då föreslå? (%) Skicka erbjudanden tillsammans med räkningen 32 Ring mig 7 Skicka via e-post 40 Annonsera i tidningen 6 Annonsera i TV 6 Skicka som ett erbjudande i brevlådan 27 På företaget hemsida/app 14 Via sociala medier 4 Banners/annons på internet 3 Annat sätt 1 Hur viktigt är det för dig att du själv får bestämma hur du ska ta emot fakturor eller räkningar från ett företag eller myndighet där du är kund? (%) Mycket viktigt 43 Ganska viktigt 44 Inte särskilt viktigt 11 Inte alls viktigt 1 Tveksam, vet ej 1 18

>> Mottagarmakt 2015 Detaljerade resultat Använder ni i något fall fakturan för att informera om annat än ren betalinformation? (%) Ja 28 Nej 67 Tveksam, vet ej 4 Hur tror ni det påverkar era mottagare när de inte får möjlighet att själva bestämma hur de ska ta emot fakturor eller räkningar? De (%) Jag byter eller försöker byta företag 2 Jag överväger att byta företag 2 Jag kontaktar företaget och framför mina klagomål 38 Jag blir irriterad men agerar inte 13 Det påverkar mig inte alls 33 Annat 2 Tveksam, vet ej 10 Hur påverkar det dig när ett företag eller myndighet inte ger dig möjlighet att själv bestämma hur du ska ta emot fakturor eller räkningar? (%) Jag byter eller försöker byta företag 7 Jag överväger att byta företag 24 Jag kontaktar företaget och framför mina klagomål 17 Jag blir irriterad men agerar inte 30 Det påverkar mig inte alls 18 Annat 1 Tveksam, vet ej 4 På vilket eller vilka av följande sätt använder ni fakturan? (%) För att ge annan kundrelaterad information 81 Erbjudanden från oss som företag 38 Erbjudanden från våra olika samarbetspartners 7 19

PostNord 105 00 Stockholm T +46 10 436 00 00