Utvärdering av VINNVINN04-projektet i Göteborg ur styrgruppens perspektiv

Utvärdering av VINNVINN04-projektet i Göteborg ur styrgruppens perspektiv Lena Holmberg Bengt-Göran Bengtner 1(10)

Sammanställning av intervjusvar från personer i styrgruppen för VINNVINN i Göteborg, april 2004 mars 2005 tillväxt- och arbetsmarknadspolitik behöver vara mera gränsöverskridande. Det är lätt att det blir två spår som aldrig korsar varandra VINNVINN har gjort att vi (BRG, TRR, AF) har gått från artighetsluncher till arbetsluncher. VINNVINN har bidragit till att vi (AF) har blivit en mycket mera trovärdig samarbetspartner en vikig del av framgången är att vi inblandade har haft ett tydligt fokus och har samlats för att lösa ett sysselsättnings- och kompetensbehov projektet har givit öppningar som gjort att vi kunnat hantera regelverket på ett annat sätt VINNOVA var förutseende och har agerat bra för att få tillstånd VINNVINN projektets aktiva punkt har varit den finaste miljön i Göteborg (Navet och Lindholmens Science Park) upplevts professionellt av företagen och inte minst de friställda som fått kommit in i finrummen, som psykologiskt kan ha betytt mycket och gjort att de känt sig respekterade. jag tror att konceptet fungerar bara i lågkonjunktur. VINNOVA skulle ha detta koncept i beredskap och trycka på knappen när sådana situationer med uppsägningar dyker upp vi aktörer har fått en ökad ömsesidig respekt för varandra och varandras roller 2(10)

1. Bakgrund VINNVINN-projektet har varit ett samverkansprojekt och har haft som syfte: Att etablera nya arbetssätt, som genom ökad samverkan och samhandling mellan olika aktörer kontinuerligt stimulerar och stödjer regional tillväxt och kompetensmatchning. VINNVINN04 i Göteborg är en fortsättning på VINNVINN under 2003, där konceptet grovt är att med regionens innovationssystem skapa tillväxt genom att knyta kvalificerad friställd kompetens. Där ingår också att prova delvis nya arbetssätt för kompetensutveckling och rörlighet. Projektet bygger på en samverkan mellan olika aktörer med bl.a. Business Region Göteborg (BRG), Länsarbetsnämnd/Arbetsförmedling (LAN/AF), Trygghetsrådet (TRR), VINNOVA, Lindholmens Science Park (LScP), Ericsson, Teknikbrostiftelsen, Viktoriainstitutet. Projektets mål har varit: - Förändrat arbetssätt med ökad samhandling hos aktörerna - Minst 100 personer aktivt engagerade i olika aktiviteter - Minst 35 nya jobb - Minst 35 personer engagerade i nya teambaserade innovationsprojekt För projektet kommer flera olika utvärderingar att genomföras. Syftet med denna utvärdering var att fånga styrgruppsmedlemmarnas åsikter om projektet. De områden som här speciellt har adresserats är utifrån de ingående aktörerna, deras samverkan och relationer samt att få belyst det arbetssätt som tillämpats. Denna utvärdering ligger också i linje med den utvärdering som gjordes för ett år sedan till VINNVINN under 2003. (se Utvärdering av VINNVINN-projektet i Göteborg april 2003 mars 2004). Metod Denna utvärdering av VINNVINN projektet i Göteborg har som målgrupp haft medlemmarna i projektets styrgruppen. Ett urval av styrgruppsmedlemmarna har gjorts tillsammans med processledaren för VINNVINN. I vissa fall har flera personer från samma organisation intervjuats. Tiden för intervjun har varit ca 2 timmar. De personer som intervjuats var följande: Boye Johansson BRG Lennart Johansson Arbetsförmedlingen Claes-Göran Ivarsson Trygghetsrådet Hans Anders Karlsson Trygghetsrådet Lena Blomberg Teknikbrostiftelsen Mats Karlsson Lindholmens Science Park Arne Filipsson VINNVINN Intervjuerna har genomförts utifrån en frågemall (se bilaga). Denna har i största möjliga utsträckning följts men kompletterats eller korrigerats delvis beroende på vilken organisation som intervjuats. Genomförandet av intervjuerna har gjorts av Bengt-Göran Bengtner och Lena Holmberg antingen tillsammans eller var för sig. Intervjuerna har dokumenterats. Sammanfattningen, analysen och slutsatserna har gjorts tillsammans. 3(10)

Resultat Sammanställningen av intervjusvaren har strukturerats efter den framtagna intervjumallen, se bilaga 1. Kring flera av frågeställningarna finns en relativt stor enighet och sammanställningen har naturligtvis försökt spegla detta. Även i de fall där någon, eller några, enstaka styrgruppsmedlem lyft fram divergerande synpunkter har detta också tagits med då har detta också betonats i texten. Generellt sett kan sägas att det finns en stor enhetlig och en mycket positiv syn på VINNVINN-projektet. Detta gäller såväl aktörerna, relationerna och samverkan i projektet som arbetssättet. Svaren avspeglar medlemmarna i styrgruppen på så sätt att svaren och kommentarerna uttrycks i övergripande termer kring projektets ledning och effekterna av projektet. Kommentarer och synpunkter relaterade till den mer operativa nivån berörs men blir mera framträdande i de andra utvärderingarna. Aktörer VINNVINN har som samverkansprojekt innefattat många aktörer, som representerat organisationer med olika motiv och drivkrafter för att delta. De organisationer som på ett mera centralt sätt varit delaktiga i projektet har också varit representerade i styrgruppen. Då denna utvärdering är riktade mot styrgruppen och de där ingående stödjande organisationerna så präglar detta naturligtvis svaren som är mycket knutna till dessa, men det har också framkommit aspekter för de andra aktörerna som de mottagande företagen såväl som de friställda klienterna. De intervjuade personerna ger ett samstämmigt uttryck för att Business Region Göteborg (BRG), Trygghetsrådet (TRR) och Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen (LAN/AF) har bildat en form av kärntrupp för VINNVINN. Alla är eniga i att VINNVINN förstärkt och förbättrat relationerna mellan dessa organisationer. VINNOVA och deras engagemang och finansiering nämns av flera också som en aktör som klart bidragit i processen. Man var medskapare till en legitimitet och seriositet som var har varit viktig speciellt inledningsvis. Inledningsvis spelade även Ericsson en viktig roll för projektet, i den situation av uppsägningar som drabbade företaget. Några lyfter fram att Ericsson kanske fått en alltför framskjuten roll sett över hela projekttiden. För projektet hade det kunna vara en fördel av att efter den inledande startfasen balanserat de olika företagen mera där Ericssonstämpeln kunnat tonats ner för att öppna upp för ett större engagemang från andra företag. För VINNVINN har innovationssystemsperspektivet varit en viktig utgångspunkt, med samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga organisationer. I detta sammanhang får TRR och LAN/AF ses som nya aktörer. Båda dessa aktörer upplever projektet som positivt vilket har bidragit till att man fått nya nätverk och kommit i kontakt med andra aktörer och delvis arbetat på ett annat sätt än tidigare. BRG har bidragit till att skapa olika kluster i regionen, men har tidigare inte arbetat så konkret med arbetslivsfrågorna som man gjort i VINNVINN och som gjort att man tagit med detta mera i sin normala verksamhet. Lindholmen Science Park och Telematics Valley har inte spelat den aktiva och framträdande roll som man kanske hade hoppats. LScP är i dag en för liten organisation och är inriktade till de för sin organisation knutna företagen. Nästa alla intervjuade tar upp BRG:s roll av huvudman som viktig och också att detta varit helt rätt för projektet så här långt. BRG har i detta sammanhang uppfattas som en neutral aktör som skapar samlig och rätt förutsättningar för denna satsning. BRG är opartisk och 4(10)

fokuserad på tillväxtfrågor och har bra kanaler och kontakter även i den politiska sfären. Några betonar också att det varit avgörande att aktörerna i projektet inte drivits av vinstintressen, utan mera ur ett samhällsperspektiv. Inledningsvis så var rollspelet mellan aktörerna inte helt klart men allteftersom har de olika rollerna tydligare utkristalliserats likväl som att respekten för varandras organisationer och roller har förbättrats. Flera har tagit upp att man fått en bättre förståelse för varandras organisationer och de förutsättningar och regelverk som är relaterat till varje aktör. Kopplingen till aktörer inom akademin har varit svag. Det har funnit förhoppningar om att VINNVINN-projektet skulle bidra till en ökad samverkan mellan forskning och näringsliv. Det är dock ingen som på ett bra sätt beskrivit hur denna samverkan och matchning skulle kunna gå till. Här nämns också att VINNOVA har en roll att spela för att få in dessa aktörer på arenan vad gäller forskningsfinansiering och även för en seriös utvärdering och uppföljning av projektet. VINNOVA ambitioner att systematisera och att få fram kunskaper ur projektet har gjort att man i projektet tagit fram dessa dimensioner och gjort dom tydliga. Detta hade säkert inte blivit av annars och varit en viktig del för resultatet. Även att VINNOVA har skapat kontakter med andra delar av Sverige har varit värdefullt för projektet. Individen och företagen/organisationerna som direkt är inblandade i projektet har kommenterats ur några aspekter. En är att inledningsvis fanns en bra sammansättning av kompetenser bland de friställda, som efterhand tunnats ut. VINNVINN har skapat en kvalitetsstämpel omkring sig och att det på tillgångssidan av hög kompetenser gjort det attraktivt för företag och organisationer att kunna rekrytera tidigare och med en mindre risker än vid en normal rekrytering. Under vissa skeenden av projektet har detta fungerat mindre bra och det finns en risk för att projekt inte kunnat svara upp emot att leverera den kompetens som utlovats. Konceptet kan tillämpas för andra branscher och för de flesta företag och organisationer men flera framhäver just de små och medelstora företagen som utkristalliserats som den viktigaste målgruppen. Från AF och TRR nämns kontakter med folk i IT branschen som viktiga och de förbättrade kontakterna och relationerna med representanter från näringslivet. Nämnas kan också att det funnits ett antal andra aktörer som funnits med av olika skäl inte ännu spelat en så framträdande roll i projektet. Några av dessa är: Teknikbrostiftelsen Väst, Telematics Valley, Microwave Road, IT Centrum Väst, Chalmers Innovation och Chalmers Entreprenörskola. På frågan om det finns andra organisationer man saknat i projektet så har det inte framkommit så mycket av intervjusvaren. Någon har nämnt aktörer som Svenskt Näringsliv och Handelskammaren. Det finns också aktörer kopplade till riskvilligt kapital som skulle kunna vara intresserade av att delta för att stimulera tillväxt och nyskapande. Någon nämner också facket som en aktör som skulle kunna vara bra att ha med. Entreprenörspåret har inte givit den framgång som man från början hade hoppats på och härav saknas ett aktivt deltagande av aktörer som är kopplade till detta som Chalmers Innovation, CONNECT mm. Samverkan Det nära samarbetet lyfts fram som mycket positivt i projektet. Det som speciellt åsyftas är samverkan mellan BRG, TRR och AF. Samverkan mellan BRG, TRR och AF har skapat en bra sammanfogad plattform för projektet att arbeta utifrån. Det har skapat en legitimitet och seriositet för projektet. Någon säger att det naturligtvis har funnits en bra samverkan även 5(10)

tidigare och att VINNVINN inte skapat detta från noll men att projektet klart har förstärkt relationerna och samverkan. T.ex så fanns en god samverkan mellan AF och BRG inom Tillväxt2000. Uppfattningen om en förbättrad samverkan gäller ledningsnivå men speciellt i det konkreta genomförandet, på projektnivå. De flesta lyfter fram den närmare och förbättrade samverkan mellan TRR och AF. Projektet har bidragit till att relationerna mellan aktörerna blivit starkare. Samverkan i projektet har man också konstruktivt kunna använda sig av för projektets genomförande, där just det samlade agerande varit viktig för hela projektet. Varje aktör har öppnat upp för de avgörande kontakterna med företagen utifrån projektets gemensamma nätverk, men där varje aktör kunnat agera utifrån sin egen organisations roll och förutsättningar. Att VINNVINN kom till berodde också mycket på att det var flera personer som kände varandra sedan tidigare. Detta gjorde att man kunde hantera projektet i en informell struktur. Det behövdes inga formella avtal mellan aktörerna utan samverkan byggde på ömsesidig respekt för varandra. För att starta upp detta samverkansprojekt, vilket kanske också gäller många andra, så är upplevelsen av att kittet är viktigare än en formell struktur. Projektet har också bidragit till att de enskilda aktörerna kunna använda erfarenheter och resultat i sin egen organisation. Detta har skett men det har också framkommit att flera organisationer upplever att det kan använda sig av VINNVINN projektet i mycket större utsträckning för att marknadsföra internt i sina egna organisationer BRG s har också börjat arbeta med dessa kompetensfrågor på ett sätt man inte gjort tidigare. Det har inneburit kontakter med bl.a. AMS (Anders L. Johansson) omkring andra projekt inom området. Här nämns också generellt en ökad samverkan inom det offentliga systemet. Arbetssätt Arbetssättet i projektet kan sägas ha bedrivits på tre nivåer, styrgruppsnivå, projektnivå och genomförande av de attraktionsspåret och entreprenörspåret. Styrgruppsnivån har haft den övergripande ledningen och samordningen som normalt i ett projekt. Styrgruppen har sammanträtt ungefär varannan månad. Även här betonas BRG s roll och också Lennart Olaussons engagemang och positiva stöd för projektet. Styrgruppsmötena har präglats av stor delaktighet och engagemang. Det har varit av vikt för projektet att det i styrgruppen representerats av ledande personer för de ingående aktörerna. Under intervjuerna har inte så mycket speciellt framkommit omkring styrgruppmötena och arbetssättet kopplat till detta. Man upplever att det i stort fungerat bra. Projektgruppen har i princip haft möte varje vecka vilket gjort att man operativt arbeta väldig nära tillsammans och därmed lärt känna varandra och varandras organisationer. Arbetet i VINNVINN har gjort att man också fått en mycket mera frekvent och bredare kontaktyta med företagen, både i samband med marknadsföringen och i samband med presentationerna. Arbetssättet i projektgruppen har varje organisation arbetat utifrån sina normala roll och använt sina kontaktnät för att sprida erbjudande och skapa engagemang för projektet. Det har hållits samma utifrån lokaler på Lindholmens Science Park men också via mail och web, och dessa aktiviteter har ökat efter sommaren. Under intervjuerna framkommer inte så många synpunkter omkring projektarbetet. Flera upplever att arbetssättet i projektet varit bra och att en viktig orsak till detta är att individerna i projektgruppen gjort att det fungera så bra. Någon 6(10)

uttrycker att det under någon period varit en svacka i arbetet och att det fungerat mindre bra i projektgruppen. Projektet har följt två spår, attraktionsspåret och entreprenörspåret, som delvis kompletterats med ett tredje relationsspåret (informationsspridning och aktiv uppdatering via Internet). Attraktionsspåret har stått för matchningen mellan individer och företag/organisationer har efter att man via kontaktnät skapat direkta mänskliga möten vilket blivit en viktig del i arbetssättet. I detta möte har företag och organisation fått en möjlighet att presentera sig inför ett antal arbetssökande. Detta möte har successivt vidareutvecklats till att bli mera av en dialog och att få ett aktivare möte mellan parterna, på en informell och öppen nivå. Man skulle kunna definiera det som en form av för-rekrytering där ett företag har möjlighet till en dialog med flera arbetssökande samtidigt. Härefter har den direkta matchningen genomförts där individerna via karriärplatser, under 3-6 månader, får möjlighet att arbeta i en organisation med målsättning att få en anställning. Det som framkommer ifrån intervjuerna är att arbetssättet inom attraktionsspåret upplevs som positivt. Den nära kontakten och den direkta dialogen mellan projektet, klienten och företagen framhävs som signifikant för projektet. Samtidigt framhävs också de tydliga avstämningspunkterna mellan parterna. Avtalen med dess målsättningar som konsekvent genomförts på avstämningsmöten, har givit en seriositet och en bra dialog. Detta har givit en tydlig kvalitetsstämpel på hela projektet. Entreprenörspåret där man försökt matcha friställda i nya företag, har inte varit så framträdande i projektet. Det kan finnas förklaringar till detta som att dessa företag har en begränsad finansiering, man jobbar snålt med tajta deadlines och att det kräver mycket kraft att ta in en ny person. Dessa nya företag står också för en osäker miljö också kan vara svårt att attrahera individer från stora företag. Då idén känns bra så bör man fortsätta med att försöka finna en lösning för dessa nya företag. För några av organisationer är också detta arbetssätt unikt i relation till andra regioner i Sverige. Några lyfter fram en delvis självkritisk hållning omkring att man ännu inte informerat och marknadsfört VINNVINN och dess arbetssätt i sin egen organisation. Detta skull kunna bidra till en konstruktiv diskussion omkring arbetssätten i den egna organisationen. VINNVINN skulle också kunna bidra till att stärka argumenten till att behålla den organisatoriska struktur inom AF i Göteborg som man fått kämpa för att få behålla. Några poängterar också vikten av att kontinuerligt träffas för att samtidigt kunna diskutera arbetsmarknadsfrågor och tillväxtfrågor. Det finns en tendens till övertro på att informationssystem av olika slag skall lösa de flesta av dessa problem. Man behöver träffas personligen med viss kontinuitet. Om man bar ringer när det är problem är det svårare att nå fram. Utvecklingen av interaktiva och informativa system är positivt och är ett viktigt komplement, men ersätter inte det personliga mötet. Någon understryker också det positiva i att kunna utbyta erfarenheter med andra regioner. Framgångsfaktorer Det som framkommit under intervjuerna är mycket omkring positiva faktorer och egentligen väldigt lite av kritik eller negativa uttalanden. De flesta av framgångsfaktorerna har nämnts av flera av intervjupersonerna medan några enstaka enbart av någon enskild individ. De framgångsfaktorer som nämnts är följande: 7(10)

- Det goda och konstruktiva samverkansklimatet i projektet, speciellt mellan BRG, TRR och LAN/AF - VINNOVA s stöd av projektet, både för uppstarten av projektet och för det finansiella stödet - BRG:s roll och engagemang som huvudman - Att man fokuserat på personliga möten och kontakter, inte bara databaser - att det fanns individer som kände varandra och hade förtroende för varandra. Detta var initialt mycket viktigt - att projektet tidigt fick ett bra accepterande på regional ledningsnivå. - Att man engagerat rätt personer i projektgruppen som arbetat bra tillsammans, på ett informellt och öppet sätt - att man haft ett fokuserat angreppssätt i projektet, både på klientsidan och på företagsområden - att man i projektet har man jobbat tight ihop - respekten och de allt mera förbättrade relationerna mellan de inblandade i projektet - att VINNVINN och dess parter inte drivits av vinstintresse utan mera utifrån ett samhällsintresse - någon har framhävt att projektet framgångsfaktorer är relaterat till lågkonjunktur och förmodligen inte fungerar i högkonjunktur Fortsättning, framtid Signifikant för denna utvärdering är den stora enigheten att projektet så här långt varit klart positivt och där mycket få negativa synpunkter har kommit fram under intervjuerna. Lika signifikant har svårigheten varit att uttrycka en vidareutveckling av konceptet. Alla tycker absolut att projektet skall fortsätta men om och på vilket sätt det skall utvecklas har varit svårt att under intervjuerna få fram. Detta kan naturligtvis tolkas att konceptet inte behöver vidareutvecklas utan fortsättningen kan ske i nuvarande upplägg. Vad som också ges uttryck för att värna om det arbetssätt som skapats i VINNVINN, som kanske kan skapa ett nytt generellt sätt att arbeta. Arbetssätt kan kopplas till flera klusterinitiativ och tillämpas för andra branscher och andra grupper t.ex. yngre nyutexaminerade eller för äldre erfarna personer. Då projektet innehåller mycket interaktionen så kräver detta arbetssätt också relativt stora personella insatser. Diskussion Intervjuerna har förts i ett mycket öppet och givande klimat. Man upplever att de intervjuade personerna har ett tydligt engagemang för VINNVINN och på ett öppet och ärligt sätt besvarat och också kompletterat frågeställningarna. Diskussionerna om fortsättningen från projekt till ett mera stadigvarande arbetssätt kommer att ske i andra forum. För att ändå i någon form bidra till denna diskussion så kan man ur denna utvärdering ge följande stöd. Det man är ense om att BRG, LAN/AF och TRR bör vara huvudaktörer även i fortsättningen. Denna samverkan ses som viktigt att behålla. Dessa organisationer planerar att avsätta resurser för att fortsätta. Det framskymtar en intressant tanke att kunna knyta aktörer som är knuta till riskkapital för att skapa ett långsiktigt intresse och en drivkraft mot framtida avkastning som skulle kunna bidra till fortsättningen. Inför en fortsättning framhävs också vikten av att behålla fokus på kvalitetssäkringen i projektet. Med detta menar man att vidareutveckla avstämningarna och dialogen med 8(10)

företagen och de friställda. De intervjuade inkluderar också selekteringen av de friställda och om det på något sätt skall sättas någon av restriktion för att ha en bra kvalitet på dom som engagerar sig i VINNVINN. Man ser också en möjlighet att förstärka kravställningen på de friställa i att ta ett större ansvar i deltagandet och sitt engagemang i projektet. För fortsättningen nämns också vikten av att de personer som engagerats kan få möjligheten att fortsätta, och på så sätt vara kulturbärare och bärare av konceptet. En del av framgång finns i att man lyckats engagera rätt personer i projektgruppen och det är viktigt att detta också blir så i fortsättningen. För att framgången skall bli uthållig, finns ett fortsatt behov av att tydliggöra rollspelet och what s in it for me för varje organisation. VINNOVA:s roll har betonats speciellt inledningsvis för att förstärka legitimitet och seriositeten för projektet, och också att bidragit till att rätt aktörer medverkat. VINNOVA har också bidragit till att utvärderingar och lärande har tillkommit i en omfattning som förmodligen inte skett tidigare. Detta har säkert också kunnat förstärkas med ytterligare forskningsnära aktiviteter t.ex. i någon form av följeforskning. Även relation till VINNOVA framöver bör värnas och finnas med i den fortsatta processen. 9(10)

Bilaga 1. Frågeformulär Intervjumall VINNVINN - styrgrupp 1. Inledning - översikt över intervjun - presentation av oss som personer 2. VinnVinn-1 - Repetition av VINNVINN s syfte - Fråga: Hur har er organisation medverkat? - Fråga: Vilka har de samverkat med? Nya samverkanspartner? Förändrade relationer? Vilka aktörer som ni skulle vilja haft med? (position i BH-modellen) - Fråga: Har VinnVinn lett till förändrat sätt att arbeta? - Fråga: Har VinnVinn hittills varit positivt för (a) organisationen och (b) dig som individ? - Fråga: Framgångsfaktorer? 3. Koncept - VINNVINN som del i ett större kompetensutvecklingskoncept (konjunkturoberoende) - Fråga: Finns det behov av ett sådant koncept? Organisationsperspektiv? Samhällsperspektiv? - Fråga: Finns det redan nu andra aktiviteter som kan ingå som organisationen medverkar i? - Fråga: Hur ser dagens karriärväg ut? - Fråga: Vilka för- eller nackdelar ser er organisation med ett sådant koncept? - Fråga: Vilka organisationer skulle ingå för att det skulle vara intressant? Vilka organisationer arbetar/har tankar i denna riktning idag? Vilken samverkan behövs? - Fråga: Vilka roll skulle er organisation kunna spela? - Fråga: Framgångsfaktorer? 4. Erbjudanden - Presentation av konkreta aktiviteter (SEA, VinnVinn, IS-trainee,...) - Fråga: Något intresse att medverka? 5. Avslutning - Andra personer inom och utanför organisationen vi bör prata med? - Hur kan vi skicka info om projektet i framtiden? Material - PPT om VinnVinn-Gbg, koncpet om resultat hittills - PPT om större koncept inkl info om VinnVinn-nationellt - PPT och Word om specifika erbjudanden 10(10)