Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...



Relevanta dokument
1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Sveriges Kommuner och Landsting

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Nationella Riktlinjer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Inledning

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Motivation och bemötande

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Psykologi 25 yh poäng

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Projektplan för etablering av Beroendecentrum

Att kritiskt granska forskningsresultat

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Handläggning och dokumentation för ärenden avseende vuxna med missbruks- och beroendeproblem Riktlinjer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Evidensbaserad praktik i praktiken

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Vissa psykiatrifrågor m.m.

Behandlingsplanering

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Granskning av missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Tvärprofessionella samverkansteam

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende;

Missbruksutredningen: bakgrund

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

SOCIALNÄMNDEN

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Överenskommelse om samverkan

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

Transkript:

Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60 60 997 Hans Kleine hans@kleynes.se Verksamheterna har bristande kompetens Stora regionala skillnader Åstadkomma bättre stöd för brukarna Mycket ny kunskap har utvecklats Riktlinjer som för första gången omfattar både socialtjänst och hälso- och sjukvård 2 Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Socialtjänstlagen: Att insatserna ska vara av god kvalitet med systematisk dokumentation Hälso- och sjukvårdslagen: Att personal ska utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet Avgränsningar Två områden har uteslutits ur riktlinjearbetet: Läkemedelsberoende där bedömningen gjorts att det vetenskapliga kunskapsunderlaget är otillräckligt för att kunna utarbeta riktlinjer. Läkemedelsassisterad behandling av heroinmissbruk och -beroende där Socialstyrelsen innan det aktuella riktlinjeprojektet startade genomförde en kunskapsöversikt och därefter föreskrifter, som började gälla 1 januari 2005. (SOSFS 2004:8) 3 Innehåll Upptäckt och förebyggande verksamhet Bedömningsinstrument och dokumentation Narkotika - psykosocial behandling och Alkohol - psykosocial behandling och Gravida kvinnor Missbruk/beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) Upptäckt och förebyggande verksamhet Kort rådgivning som rutinåtgärd För hälso- och sjukvården och psykiatrin föreslås att kort rådgivning utvecklas som rutin för de personer som identifieras ha riskfylld alkoholkonsumtion. En sådan kort rådgivning bör också kunna införas på prov i socialtjänsten. System för att identifiera missbruksproblem Det är angeläget att verksamheter, t.ex. socialtjänst, primärvård, och akutsjukvård, utvecklar ett system eller en organisation som rutinmässigt använder instrument (AUDIT eller annat jämförbart instrument) för att identifiera missbruks- och beroendeproblem. Det är en fördel om kort rådgivning eller motiverande samtal kan ske i direkt anslutning till kartläggningen av alkohol- och narkotikavanorna. 1

När är det relevant att ställa frågor om alkohol och narkotika? För socialtjänsten? För hälso- och sjukvården? För socialtjänsten Parrelaterade problem och våld inom familjen Försummelse av barnen Kriminalitet, te x rattfylleri och stöld Upprepade eller långvariga ekonomiska problem För hälso- och sjukvården Depressioner Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsyndrom Olycksfall Hjärtarytmi Högt blodtryck Bukspottkörtelinfammation Mag- och tarmbesvär Leversjukdomar Olika cancerformer Nationella riktlinjerna: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang. III II IV I Personbedömning Uppföljning Problembedömning Problemidentifiering Låg kostnad Hög kostnad Definition behandling Psykosocial behandling och Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende 2

Kriterier psykosocial behandling Evidens - systematiska och teoretiska metoder med stöd i forskning Intention avsikten är att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende och inte återvända till det) Kompetens utövaren av behandlingen ska ha lämplig kompetens Terapeutisk kontext praktik som utövas inom en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter samt att interventionen riktar sig mot den enskildes psykosociala livssituation och främst syftar till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende Bra psykosocial behandling enligt SBU(Statens beredning för medicinsk utvärdering) Fokus på missbruket/beroendet Klar struktur Väldefinierade åtgärder med detaljerade riktlinjer Behandling under tillräckligt lång tid 14 Alkohol - psykosocial behandling och Klienter och patienter med missbruk eller beroende av alkohol Några exempel; Vad fungerar? Psykosocial behandling av klienter/patienter med alkoholmissbruk- eller beroende 12-stegsprogram Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Motivationshöjande behandling CRA-behandling Kort intervention Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende 16 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och beroende Behandling med akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia) har effekt Behandling med läkemedel i kombination med psykosocial stödinsats eller psykosocial behandling Disulfiram (Antabus) har effekt när intaget sker under överinseende av en annan person, företrädesvis en behandlare Klienter och patienter med missbruk eller beroende av alkohol med svår social problematik Vad fungerar? 17 3

Behandling med beteendeterapeutiska tekniker i kombination med strukturerat, samordnat stöd av andra individuellt anpassade insatser. Med individuellt anpassade insatser avses t.ex. boendestöd och arbetsträning. Narkotika - psykosocial behandling och Psykosocial behandling i form av: - Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk - Kort intervention / Motivational interviewing (MI) - CRA-behandling - Dynamisk terapi - Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende Klienter och patienter med missbruk eller beroende av narkotika Identifiera och ge stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering Klienter och patienter med missbruk eller beroende av cannabis Behandlingen ska inriktas på: - omedelbar avhållsamhet med regelbundna övervakade urinprov - störningar i kognitiva funktioner Klienter och patienter med långvarigt missbruk och beroende av opiater Läkemedlen Metadon och Subutex i kombination med psykosocial behandling enligt föreskrifter SOSFS 2004:8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Behandling av de båda problemen ska ske samtidigt och samordnat Ingen specifik behandling för samsjuklighet utan metoder mot missbruk och psykiatrisk störning Gravida kvinnor Misbruk hos en gravid kvinna ska handläggas som ett akut ärende Riskbruk och missbruk får en annan innebörd Viktigt med utbildning i tidig screening och kort intervention av personal inom gynekologi och mödravård 23 4

Missbruk och beroende under graviditet Alkoholkonsumtion har skadliga effekter på fostret, det finns ingen ofarlig kvantitet Det är mycket svårt att identifiera narkotikaanvändning bland gravida Viktigt att erbjuda socialt stöd till gravida missbrukare som komplement till behandling. Partnerns vanor har avgörande inflytande Utbildning av personal inom gynekologi och mödravård om screening och kort intervention Vid tycks Subutex ge mindre biverkningar på det nyfödda barnet Hearing med brukarorganisationer 2009 Bemötandet allra viktigast Tillgängligheten viktig, låg tröskel Inte bara behandling av missbruket utan samtidigt stöd med bostad, sysselsättning Lots för att hitta rätt Behandlarna borde certifieras 25 26 Riktlinjerna innehåller mer än metoder Organisation Samverkan Kompetens Implementering Specialisering av insatserna Socialtjänst och hälso- och sjukvård bör sträva efter att specialisera insatserna för personer med missbruks- eller beroendeproblem, och på så sätt öka effektiviteten i de insatser som ges enskilda. Resurserna bör om möjligt samlas i en organisatorisk enhet, vilket i regel medför ökad effektivitet Samverkan.. mellan mindre kommuner I mindre kommuner, särskilt glesbygdskommuner, saknas i regel tillräcklig personal för att specialisera verksamheten. Av det skälet kan geografiskt närliggande kommuner överväga möjligheten att organisera gemensamma enheter... mellan kommuner och landsting I en region eller ett geografiskt område finns i regel resurser inom både den kommun- och landstingsbaserade vården. I vissa kommuner kan man överväga att lokal- och personalmässigt föra samman dessa resurser i en och samma verksamhet. Nära eller omedelbar tillgång till olika kompetenser ökar effektiviteten. mellan vårdgivarna angående samsjuklighet En grupp som ställer höga krav på omhändertagande och vårdgivaransvar är de med samsjuklighet (ofta missbruk eller beroende och samtidig psykisk sjukdom eller störning). Dagens vård är ofta ineffektiv pga delat ansvar och spridd kompetens hos olika vårdgivare. Denna typ av vård eller behandling kräver ett samordnat och integrerat bemötande genom ett formaliserat samarbete mellan kommun och landsting. 5

De stora förändringar som skett inom alkoholoch drogområdet under senare tid ställer helt nya krav på den personal som ska möta personer med missbruks- och beroendeproblem. Det är mycket angeläget att grundutbildningen för de yrkesgrupper som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med personer med missbruksproblem svarar mot dessa krav. Kompetensutveckling En fråga som bedöms som central för införandet av riktlinjerna är personalens kompetens. Det gäller grundutbildningen för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med klienter och patienter, samt fördjupad utbildning för de som professionellt ska arbeta med stöd och behandling av alkohol- och narkotika problem. Det gäller också fortbildning av redan verksamma och slutligen specifika utbildningsinsatser inom områden som t.ex. kort rådgivning inom socialtjänsten. Kom ihåg Metoden utgör 10 20 % av betydelsen för ett lyckat behandlingsutfall. Resten är en kombination av bl a behandlingsmiljö, klienternas personlighet/bakgrundsfaktorer samt personalens förmåga till allians, empati och engagemang. Bästa rådande evidens Evidens baserad praktik Professionellas erfarenhet Brukares erfarenhet och önskemål Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Reflektera över hela händelseförloppet på lokal nivå hur ser arbetet ut idag? Bemötande Identifiering av problemet Bedömning av problemets svårighetsgrad Utredning av hjälpbehov inklusive personlighetsbedömning Stöd och behandling Uppföljning Eftervård Boende Sysselsättning Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. 35 6

Tidigare synsätt Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Men i själva verket... Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Upplysning ingen garanti Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar) Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Värmlands vårdförbund www.varmlandsvardforbund.se 7