Om svårigheten att komma till tals

Om svårigheten att komma till tals Forskarbyn Ölsdalen OPEN 2011 16-19 augusti Degerfors Välkommen!

OPEN 2011 Folkets Hus i Degerfors, Medborgargatan 11, C-salen Tisdagen den 16 augusti 10.30 12.30 Välkommen! Grundtonen Bengt-Åke, Fromm och produktiva aktörer 12.30 13.30 Lunch 13.30 15.00 Bengt-Åke fortsätter om Fromm och produktiva aktörer till skillnad från mainstream 15.00 17.00 Karin Eklund om suggestopedins svårigheter att göra sig gällande i undervisningen och hur en social orkestrering skapar den sociala karaktären 19.00 Gemensam middag på Bruksmässen Onsdagen den 17 augusti 09.00 12.30 Gunilla Hallerstedt och det tystade samtalet analys av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg som leder in i interaktiv forskning 12.30-14.00 Lunch 14.00-17.00 Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke om trafikanter i termer av spelteori 19.00 Frivillig stadsvandring på samhället Torsdagen den 18 augusti 09-00 - 12.30 Per Thorsell om sol och vind i energidiskursen 12.30-14.00 Lunch 14.00-17.00 Lillemor och de psykosociala arbetsmiljöfrågornas historik 18.30 Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Fredagen den 19 augusti 09.00-12.00 Lisbeth Rydén om vad man kan få reda på genom fokusgrupper 12.00-13.00 Monica Hane om medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv 14.00 16.00 Reservtid / fortsättning på Lisbeth Rydéns pass Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation finns på http://www.forskarbyn.se Forskarbyn Ölsdalen, Ölsdalen 134, 693 91 Degerfors, tel 0586-726 126 1

Forskarbyns OPEN 2011 Om svårigheten att komma till tals Föreningen Forskarbyn är formellt en ideell förening med 43 medlemmar men skulle förstås lika gärna kunna sägas vara ett nätverk. Och vi vill gärna bli fler som kan hjälpas åt. Vi finns i olika yrken och i olika företag och organisationer. Vi tillhör många olika kunskapstraditioner. Några av oss studerar, några är pensionärer, några letar jobb och andra befinner sig mitt i karriären. Det som förenar oss är intresset för det som brukar kallas arbetslivsfrågor och att vi tycker att så som dessa diskuteras idag förefaller man bortse från sådant vi faktiskt vet och som vi menar är viktigt att beakta för en konstruktiv utveckling av arbetsliv och samhälle. Rent konkret kan det handla om allt från nya kursplaner för körkortsutbildning och innehållet i medarbetarundersökningar till regional energipolitik. I föreningen försöker vi då hjälpas åt att hitta de mer grundläggande tankefigurerna för hur det blir som det blir när människor gör som de gör. Ofta innebär dessa nya tankefigurer att man kan överbrygga det som tidigare gjort det svårt att komma till tals och att var och en kan komma vidare med sina diskussioner om lämplig samverkan på sina respektive hemmaplaner. Varje sommar har Föreningen ett seminarium, där årets funderande i olika grupperingar sammanfattas och redovisas. Under seminariet 2009 prövade vi termitstackens fenomenologi som tankefigur. Förra året blev det svärmteorins potential som blev den röda tråden. Alla seminarier genom åren har dessutom också handlat om svårigheten att vetenskapligt studera fenomen som är konstruerade i och genom vårt språk. Vi utgår även i årets seminarium vecka 33 i Degerfors från de konkreta frågeställningar, som några olika medlemmar just nu brottas med i sin vardag. En gemensam nämnare är hur den etablerade diskursen tystar och omöjliggör vissa viktiga samtal och därmed gör att bara vissa insatser och vissa lösningar förefaller möjliga. Det verkar inte alltid handla om medvetna försök att undanröja vissa gruppers inflytande. Problemet tycks istället vara att språkbruket är så osynligt integrerat i vår identitet och definierar våra sociala tillhörigheter lika självklart som luften vi andas att många inte ens reflekterar över vilken framtid de förstärker genom vad de säger och gör och vilken framtid som man då hindrar. En tankefigur, som kommer att prövas i årets diskussioner, är övergången från tanken på sociala system som hierarkiskt styrda till att de snarare är självorganiserande. En annan hypotes är att människors rationella val inte förklaras tillräckligt väl genom att enbart hänvisa till egennyttan utan att de bättre förstås utifrån uppfattningarna om förväntade gensvar. Sett i dessa perspektiv blir många analyser och slutsatser i den pågående samhällsdiskussionen olämpliga och ibland direkt missvisande. Det skall vi prata mer om vecka 33. 2

Tisdag den 16 augusti 10.30 11.00 Välkommen hit och hur är det tänkt dvs. den röda tråd i programmet som några av oss tycker att vi ser 11.00 12.30 Språkets försvarsmurar Vi har i forskarbyns möten under åren pekat på att det under alla diskurser finns en underström av föreställningar, förgivettaganden, metaforer och resonemang, som knyter de samtalande samman. Dessa undertexter uttalas mycket sällan, men innebär att det man säger känns bekant av de andra och kommer att ges en viss mening i samtalet. Språkbruket knyter samman en viss grupp "insiders" men utesluter alla andra eftersom språkbruket begränsar vad dessa kan komma till tals om hur goda argument de andra än har. Vår demokrati förutsätter emellertid att vi som medborgare kan komma till tals. Vetenskapen förutsätts kunna bryta mytbildningar och ovederhäftigheter. Men språkliga vanor skapar ofta en så stark försvarsmur att varken demokratin eller vetenskapen fungerar på avsett sätt. Vi vet av erfarenhet att även om vissa resonemang, beslut och åtgärder som framförs är uppenbart ovederhäftiga så finns det fall då det inte hjälper att påpeka detta och försöka argumentera mot. Alla försök att få till stånd en "rationell" och demokratisk diskussion om frågan blir fruktlösa. Att anklaga de andra för dumhet, manipulation, bristande etik etc. lönar sig föga och försvårar bara möjligheterna att komma till tals. Andra strategier måste prövas. Bengt-Åke Wennberg kommer i inledningen av konferensen att göra en genomgång av olika tänkares och filosofers syn på denna fråga från Aristoteles till våra dagar. 12.30 13.30 Lunch 3

Tisdag den 16 augusti 13.30-15.00 Att bryta de triviala resonemangen om framtidens arbetsliv Det har blivit vanligt att säga att Sverige står inför stora utmaningar om vi skall kunna hävda oss i den globala konkurrensen och kunna behålla arbetsplatser och utvecklingsresurser i Sverige. Givet samma förutsättningar i form av anläggningar och övrig teknik, pekas då ofta på de arbetsvetenskapliga möjligheterna. Dessa antas vara särskilt gynnsamma i Sverige eller i varje fall kunna bli det. Ett antal offentligt finansierade program har de senaste decennierna sjösatts i tron på dessa möjligheter. Resultaten har låtit vänta på sig. Den viktigaste orsaken till dagens svårigheter verkar ligga i de diskursiva begränsningar som historiskt omger det man brukar kallar management. Vi hävdar att Maslows och Herzbergs behovsmodeller bygger på tankefiguren HPR (hierarki, paternalism och regelstyrning) och därför inte längre är ändamålsenliga för att förstå de samhällsförändringar vi just nu upplever. Bengt-Åke Wennberg kommer i detta pass att presentera en fördjupad analys av den värdestruktur, som Ingelhart och Welzel utvecklat och vilka förändringar i den svenska organisationskulturen som krävs för att den existerande potentialen skall kunna utnyttjas. 4

Tisdag den 16 augusti 15.00 17.00 Vad hindrar god pedagogik att tillämpas i skolan? "Suggest" betyder "att föreslå". Framgången för den suggestopedi, som Karin Eklund företräder, verkar bygga på att den föreslår eleverna en annan "självbild" än de har vant sig vid att anamma i den ordinarie skolan. Denna mekanism kan förklaras med hjälp av ett begrepp "social character" som skapats av Erich Fromm. Det engelska ordet "character" är dubbeltydigt. Det betyder dels "karaktär", det vill säga en personlig hållning men också "rollfigur", det vill säga den person man måste "spela" för att passa in i kulturen. Fromm använde bägge betydelserna samtidigt för att visa hur det beteende, som blir en följd av det interaktiva mönster man väljer för att anpassa sig till en kultur, kan skapa konflikter med den bild av sig själv, som man egentligen innerst inne vill ha. Denna bild kallade Fromm för den "produktiva karaktären". Fromm menade att en konfrontation mellan dessa två bilder var en viktig grund för hans terapi. Karin och Bengt-Åke redogör för hur suggestopedin, genom det som Karin kallar social orkestrering, medvetet bryter mot den självbild som traditionell skolundervisning vanligen skapar hos eleven. Därmed erbjuds helt andra förutsättningar för accelererat lärande. 19.00 Gemensam middag på Bruksmässen 5

Onsdag den 17 augusti 09.00 12.30 Det tystade samtalet om staten, psykiatrin och försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet Rubriken är titel på en debattbok av psykoanalytikern Jurgen Reeder. Han visar i sin bok hur staten trots politikernas föresatser om valfrihet i vården styrt och ställt så att viktiga institutioner lagts ner, så att sex terapiutbildningar fråntagits sina examensrättigheter och så att samhällets erbjudanden till patienter med psykiska bekymmer blivit synnerligen begränsat. På baksidan skriver en mycket väl känd tidigare chefsläkare inom psykiatri, att boken handlar om hur samhällets demokratiska debatt kan korrumperas och hur humanismen i rationalitetens namn kan undermineras i dagens samhälle. Gunilla Hallerstedt, Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg har läst boken. De kommer under seminariet att redovisa de exempel, som finns i boken, på hur en framväxande kontroll- och granskningskultur i samhället banat väg för att den psykodynamiska psykoterapins marginalisering. De kommer sedan att pröva om andra aktuella trender i samhället till exempel glesbygdens avfolkning också skulle bli mera begripliga genom att ses som en motsvarande marginaliseringsprocess. 12.30 14.00 Lunch 6

Onsdag den 17 augusti 14.00-17.00 När samhällets krav gör oss till sämre trafikanter och skapar dålig trafik Fredrik Lundquist i Lysekils trafikskola har konstaterat att trafiken numera ställer helt andra krav på trafikanten än tidigare. Samhället har också förändrats vilket innebär att bilen blivit ett vardagsföremål som för många är en nödvändighet. Resonemang om körkortets roll och trafikutbildningens utformning vilar emellertid på föråldrade föreställningar både när det gäller vad en person måste uppfylla för att kvalificera sig för ett körkort och vilken typ av utbildning och prövning som blir relevant. I det arbete vi gjort under året har vi kunnat konstatera, att dessa föråldrade föreställningar grundar sig i en bild av trafikanten, som är otidsenlig. En helt ny bild har vuxit fram genom de erfarenheter man gjort vid Lysekils Trafikskola. Dessa har emellertid svårt att få gehör i den officiella diskursen. Våra resonemang för att försöka förstå "motståndet" berättas av Fredrik Lundquist, Henri Kinnunen och Bengt-Åke Wennberg. 19.00 Frivillig stadsvandring på samhället 7

Torsdag den 18 augusti 09-00 - 12.30 När stordriftstänkandet blockerar sunda förnuftet Det finns i dag en omfattande diskussion om hur vi i framtiden skall klara vår energiförsörjning utan att ytterligare bidra till global uppvärmning och annan förstörelse av vår livsmiljö. En hetsig diskussion handlar om hur vi kan öka användningen av förnyelsebar elenergi exempelvis sol-, vind- och vattenkraft. Det finns lösningar på detta problem som är undanhållna oss medborgare och som inte kommer upp i debatten. Per Thorsell har studerat denna fråga på djupet och kommer att presentera dessa lösningar. Vi kommer gemensamt att diskutera varför de kan förträngas och förnekas. 12.30-14.00 Lunch 8

Torsdag den 18 augusti 14.00-17.00 Vart tog intresset för den psykosociala arbetsmiljön vägen? Mycket av det som diskuterats i föreningens seminarier finns som delfrågor i det som brukar kallas psykosocial arbetsmiljö och som för några år sedan beskrevs som den riktigt stora boven, när det gäller arbetsrelaterad ohälsa och som medför att många svenskar i dag känner obehag av att gå till jobbet. Det är därför med stor förundran, som vi konstaterar, att om man nu söker på begreppet på Arbetsmiljöverkets hemsida så finns inga färska referenser. Kunskapsöversikter, tillsynsmetoder och inspektioner inriktas uppenbarligen på helt andra problem. Lillemor Lundgren har i närmare 25 år arbetat som arbetsmiljöinspektör. Hon har nu tecknat Den psykosociala arbetsmiljöns historia i Arbetsmiljöverket under de år som hon överblickar. Hur begreppet kom smygande in i verksamheten och hur det nu nästan inte längre finns och utan att någon någonsin beslutat varken det ena eller det andra. Helt andra beslut och åtgärder till synes välgrundade och uppbackade i den allmänna debatten har däremot fått den effekt vi nu ser. Frågan är finns det möjligheter att rehabilitera diskussionen om innehållet i ett relevant arbetsmiljöarbete eller är det egentligen redan för sent? 18.30 Årsmöte Föreningen Forskarbyn 9

Fredag den 19 augusti 09.00-12.00 Vad kan man få reda på genom fokusgrupper? Lisbeth Rydén har genom åren genomfört en lång rad fokusgruppssamtal; som underlag för kommuners visionsarbete; som arbetsmiljökartläggningar; som utvärdering av utbildningar och utvecklingsprogram. Och nu senast för att generera empiriskt material inom ramen för sitt forskningsprojekt. Lisbeth får många frågor från kolleger, som i olika sammanhang funnit det relevant att överväga fokusgrupper. Dessa frågor handlar nästan bara om hur man gör; vilka som skall delta; hur många de bör vara; hur samtalet skall dokumenteras. Hennes svar är att det förstås beror på dvs. avgörs av praktikaliteter i situationen och spelar egentligen inte så stor roll för resultatet. Det viktiga är att deltagarna faktiskt ser sig som medforskare kring den fråga som är i fokus för samtalet och att de är med på att det skall bli en dokumentation som andra kommer att ha tillgång till och kunna dra slutsatser från. Hennes egen förbryllning delad av många andra fokusgruppsledare handlar om reaktionen på dokumentationen från deltagare respektive uppdragsgivare. Deltagarna brukar oftast vara väldigt nöjda med att genom dokumentationen äntligen ha fått formulera sina erfarenheter. Många av deltagarna uttrycker också förundran över hur ett samtal som hoppar hit och dit kan resultera i en löpande och logisk text. Många utanför fokusgruppen har däremot lite besviket sagt detta har vi hört förut; berättade man inget mer? De tycks alltså leta efter svar i texten. Ett letande som gör dem besvikna eftersom de oftast inte hittar några svar. Frågan som då behöver diskuteras är vad kan man egentligen få reda på genom en fokusgrupp och vilket kunnande krävs hos den som skall göra analyserna? Passet kommer att läggas upp som en workshop där deltagarna är välkomna att skicka in material (fokusgruppstexter eller liknande) i förväg som vi gemensamt kan diskutera. Om det kommer in många texter finns det möjlighet att fortsätta diskussionen 14.00-16.00. 10

Fredag den 19 augusti 12.00-13.00 Medarbetarenkäters mening, innehåll och funktion i dagens arbetsliv Monica Hane har ägnat minst 11 år av sitt yrkesverksamma liv åt att försöka formulera relevanta enkäter men övergivit detta fält på grund av de stora metodologiska svårigheter, som måste hanteras för att sammanställningarna skall kunna användas på ett meningsfullt sätt. Trots att de flesta håller med om både svagheter och svårigheter ökar användningen explosionsartat. Det faktum, att konstruktörerna oftast säger att enkätens enda funktion är att vara ett diskussionsunderlag på arbetsplatsen, förhindrar inte att valet av enkät ändå kan ha allvarliga och synnerligen destruktiva effekter. Frågornas innehåll förmedlar och förstärker ofta en syn på medarbetarna, som är olämplig i det nya arbetslivet. När enkäterna återkommer slentrianmässigt och utan att man ser några konsekvenser av tidigare diskussioner skapas snarare uppgivenhet än tilltro till att komma till tals om en problematik. Den anbefallna proceduren fram till en handlingsplan i lika hög grad frågornas formulering visar också hur man menar att de angivna problemen uppstår och vem som skulle kunna åtgärda dem. Budskapet är ofta bara de skärper till sig. Monica har under året tillsammans med en grupp medlemmar analyserat några vanliga medarbetarenkäter med dessa förtecken och funderar nu över vad som skulle vara relevanta frågor och procedurer i en medarbetarenkät, som vore kongruent med den bild vi nu har av ett arbete dit man gärna går. 11

Praktikaliteter Deltagande Konferensen hålls i C-salen på Folkets Hus i Degerfors. Man kan delta på hela eller bara på delar av konferensen. Även andra än föreningens medlemmar är varmt välkomna och också att delta på årsmötet. Avgift Deltar man på hela konferensen så är avgiften 800:-. Vill man bara delta på vissa pass är avgiften 150:- per pass. Föreningen bjuder deltagarna på den gemensamma middagen första dagen. Deltagande på denna innebär således ingen extra kostnad. Övriga måltider och boende ingår inte i avgiften utan ordnas av varje deltagare på egen hand. Anmälan Anmälan kan enklast göras per email till monica.hane@samarbetsdynamik.se, eller per telefon 0586 726 126, per mobil 0709 689489 eller per post till Forskarbyn, Ölsdalen 134, 693 91 Degerfors Glöm inte att ange namn. faktureringsadress och vilka pass Du vill deltaga i. Resa hit Degerfors ligger ganska mitt emellan Oslo och Stockholm och utefter stambanan. Det innebär att det går bra att ta sig hit med tåg. Även tåg av typ X2000 stannar vid Degerfors station. Från stationen är det cirka 1 km till Medborgarplatsen och Folkets Hus. Det går att åka lokalbuss med Länstrafiken. Man kan förstås också komma hit med buss. Swebus och andra bussbolag kör E18 och stannar i grannkommunen Karlskoga vid busstationen. Där byter man till Länstrafiken nr 502 mot Degerfors. Cirka 1 mil. Bussen stannar precis framför Folkets Hus. Från Stockholm är det 25 mil och det är ungefär lika långt från Göteborg. Från Stockholm tar man E18 som är motorväg stora delar av vägen ända till Karlskoga. Sedan väg 205 mot Degerfors centrum. Från Göteborg blir det E20. Närmaste vägen går sedan över Gullspång och Rudskoga. Bredaste vägen går över Gullspång, Bäckhammar och Björneborg. Från Östergötland kommer man via Askersund och Laxå. Kommer man Riksväg 50 norr ifrån brukar vi välja Lindesberg, Örebro och E18 mot Karlskoga snarare än den krokiga vägen över Hällefors och Grythyttan eller den vackra men lika krokiga vägen över Nora och Gyttorp. 12

Praktikaliteter Logi Var och en ordnar sitt eget boende efter tycke, smak och finanser. Boka direkt det är mycket på gång i Degerfors den aktuella tiden. Man kan bo på: Bruksmässen Hotell telefon 0586-471 50 e-post: bruksmassen@amica.se Bruksbo Stationsvägen 16 A möblerade lägenheter med vandrarhemsstandard, telefon 0586-431 51; mobil 0707-91 60 46 Monikas Bed and Breakfast Storgatan 31 telefon 0586-422 00 Dessutom finns Degernäs Camping med stugor i olika storlekar och standard. telefon 0586-449 99 En mil öster ut från Degerfors finns både Svartå Herrgård telefon 0585-500 03 och Svartå vandrarhem 0585-500 11. En och en halv mil söder ut finns Åtorps vandrarhem telefon 0586-73 04 45 Och i Karlskoga 1 mil norr ut och med ganska täta bussförbindelser finns gott om hotell och pensionat och vandrarhem t.ex på Karlskoga Folkhögskola Övrig information och dokumentation Information om konferensen och föreningen samt all dokumentation både före och efter konferensen kan hämtas ner som pdf från föreningens hemsida: http://www.forskarbyn.se 13