Resor till och från två större arbetsplatser

RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Serie nr: 2006:41 Projektnr: 4053 Författare: Beställare: Annika Nilsson, Joel Edding. Karin Neergaard, Liselott Söderström, Lena Smidfelt-Rosqvist, Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2006-05-09 Preliminär rapport Beställare 0.2 2006-05-11 Reviderad rapport Beställare 0.3 2006-05-31 Reviderad rapport Beställare 1.0 2006-06-08 Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se www.trivector.se

Kort sammanfattning För att undersöka hur Stockholmsförsöket har påverkat arbetsresor, tjänsteresor och leveranser till företag har resvanorna studerats vid två stora arbetsplatser i Stockholm: Folksam med 1 355 anställda samt Posten med 1 180 anställda. Folksams kontor ligger inom området för trängselskatt medan Postens kontor ligger utanför området. På Folksam pendlade drygt fyra femtedelar av de anställda över avgiftssnittet före försöket vilket innebar att de på något sätt skulle beröras av Stockholmsförsöket. På Posten var situationen den omvända bara en knapp femtedel pendlade över avgiftssnittet. Arbetsresorna med bil har under försöksperioden minskat hos både Folksam och Posten. Det är pendlarna över avgiftssnittet som nu minskat sitt bilpendlande. Restiderna med bil har blivit kortare. Vid Folksam var det fler bilresor över avgiftssnittet som var under 15 minuter. Vid Posten var det fler hemresor över avgiftssnittet med bil som var under 30 minuter. De som korsar avgiftssnittet anpassar sitt bilresande till avgifterna genom att i mindre utsträckning åka under högavgiftstid. Bilister som inte korsar avgiftssnittet reser mer under högavgiftstid, det vill säga de tider då det tidigare var mycket trängsel. Det finns inget som tyder på att distansarbetet skulle ha ökat under Stockholmsförsöket, vilket hade kunnat vara en anpassningsstrategi för att undvika avgifterna. Inte heller har undersökningen kunnat visa att tjänsteresorna eller leveranserna har påverkats av Stockholmsförsöket.

Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte och begränsningar...1 1.3 Metod...1 1.4 Hypoteser...2 2. Resultat...3 2.1 Arbetsresor...3 2.2 Tjänsteresor...5 2.3 Leveranser...6 3. Slutsatser...7 4. Metod och mätdata...9 4.1 Studiens upplägg...9 4.2 Undersökta arbetsplatser...9 4.3 Datainsamlingsmetod...12 4.4 Analys och presentation av data...15 4.5 Händelser som kan påverka utvärderingen...18 Referensförteckning...19 Bilagor... Arbetsresor... Tjänsteresor... Leveranser...

Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av resultaten för arbetsresorna Tabell 1.1. Indelning av anställda efter hur deras arbetspendling berörs av Stockholmsförsöket. Tabell 3.1. Sammanställning av resultaten för arbetsresorna. Tabell 4.1. Mätperioder före och under försöket för arbetsresor, tjänsteresor och leveranser Tabell 4.2. Antal anställda på arbetsplatserna, antal i utskick 2004, i analys 2004 respektive 2006 Tabell 4.3. Bakgrundsvariabler för dem som svarat 2004 och 2006 på Folksam och Posten Tabell 4.4. Indelning av anställda efter hur deras arbetspendling berörs av Stockholmsförsöket Bilaga 1 Tabell 2. Betald trängselskatt per resa för olika grupper Tabell 3. Andel resor med olika ärenden Tabell 4. Distansarbete under måndag-fredag före och under försöket samt jämförelse Bilaga 3 Tabell 5. Antal inkommande varuleveranser per undersökningsvecka till Folksam respektive Posten under och före Stockholmsförsöket. Figurförteckning Figur 2.1. Figur 2.2. Bilaga 1 Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Figur 5. Bilaga 2 Figur 6. Figur 7. Figur 8. Figur 9. Figur 10. Bilaga 3 Figur 11. Figur 12. Andel resor med olika färdmedel före och under Stockholmsförsöket för Folksam och Posten Andel resor till/från arbetet som genomförts med olika färdmedel för dem som korsar avgiftssnittet Färdmedelsfördelning för anställda på Folksam och Posten som korsar respektive inte korsar avgiftssnittet Starttid till arbetet för bilresor för dem som korsar respektive inte korsar avgiftssnittet. Starttid från arbetet för bilresor för dem som korsar respektive inte korsar avgiftssnittet Restider för bilresor utan ärenden till arbetet måndag-fredag för olika grupper Restider för bilresor utan ärende från arbetet måndag-fredag för olika grupper Folksam. Färdmedelsfördelning för tjänsteresor före och under Stockholmsförsöket Posten. Färdmedelsfördelning för tjänsteresor före och under Stockholmsförsöket Starttider för tjänsteresor på Folksam Starttider för tjänsteresor på Posten Trängselskatt som har betalats vid tjänsteärendet Fördelning av leveranser på veckodag Fördelning av leveranser på tidpunkt

Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli 2006. Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 2006. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 10-15 procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, www.stockholmsforsoket.se. Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Projektledare hos har tekn. dr. Annika Nilsson och tekn. dr. Lena Smidfelt-Rosqvist varit, övriga medarbetare Joel Edding, Karin Neergaard och Liselott Söderström. Stockholm juni 2006 AB

Sammanfattning Bakgrund För att få svar på om arbetsresor, tjänsteresor och leveranser påverkas av Stockholmsförsöket har en undersökning om resvanor genomförts på två stora arbetsplatser, Folksam och Posten. Folksams kontor med 1 355 anställda ligger vid Skanstull i området med trängselskatt. Postens huvudkontor med 1 180 anställda ligger utanför området med trängselskatt. I en webbenkät fick de anställda svara på frågor om arbetspendling och tjänsteresor. Företagen kartlade också inkommande leveranser. Undersökningen genomfördes under hösten 2004 och våren 2006. Hypoteser De anställda berörs på olika sätt av försöket beroende på var de bor och var de arbetar. Utgångspunkten inför undersökningen var att de som korsar avgiftssnittet på väg till och från arbetet påverkas mest. 84 % av de anställda på Folksam och 19 % av de anställda på Posten korsar avgiftssnittet under sina arbetsresor, oavsett vilket färdmedel de använder. För arbetsresor förväntades att: Färre resor till och från arbetet sker med bil Starttider för bilresor till och från arbetet ändras Restiden för arbetsresor med bil minskar Antalet ärenden i samband med arbetsresan ändras Fler arbetar på distans eller hemma För tjänsteresor förväntades att: Antalet tjänsteärenden minskar Färre tjänsteresor sker med bil Tidpunkterna för tjänsteresorna anpassas efter avgiftsperioderna För leveranser förväntades att: Leveranser till arbetsplatsen sker vid färre tillfällen Tidpunkterna för leveranserna anpassas efter avgiftsperioderna Resultat och slutsatser Effekterna av Stockholmsförsöket märks mest hos dem som pendlar över avgiftssnittet med bil. Andelen resor med bil har minskat för dem som pendlar över avgiftssnittet. För dem som pendlar in till området för trängselskatt (anställda på Folksam som bor utanför området för trängselskatt) har andelen kollektivtrafik också ökat mer än andelen bilresor har minskat. Detta beror på att kollektivtrafiken tagit andelar även av andra färdmedel som cykel och gång. För anställda på Folksam som korsar avgiftssnittet minskade andelen bilresor från 29 % till 24 %. Samtidigt ökade kollektivtrafikandelen från 67 % till 73 %. Av de ca 450 bilresor som förare som gjordes varje dag före Stockholmsförsöket försvann ca 75 (16 %) under försöket. Det totala antalet resor till och från Folksam för dem som korsar avgiftssnittet är ca 1 930.

De anställda på Folksam som inte korsar avgiftssnittet ökade sin andel bilresor under försöket. Ökningen är dock liten och marginell i sammanhanget. Även på Posten minskade de som korsar avgiftssnittet sin bilandel. Före Stockholmsförsöket reste 26 % med bil till arbetet och under försöket var andelen 19 %. Här är det ca 20 färre bilresor som förare per dag, en minskning från ca 80 till ca 60 (26 %) per dag. Det totala antalet resor till och från Posten för dem som korsar är ca 370. Den vinst som företagen gör i minskat behov av p-platser är i Folksams fall ca 35 p-platser. På Posten är vinsten bara ett fåtal p-platser, främst beroende på att det är så få anställda som korsar avgiftssnittet. Naturligtvis gör företagen endast en vinst i de fall de tillhandahåller p-platser för sina anställda. Starttiderna för bilresorna har förändrats. De som korsar avgiftssnittet anpassade sitt bilresande till avgifterna genom att i större utsträckning åka under tider med låg eller ingen avgift. Bilister som inte korsar avgiftssnittet reste mer under högavgiftstid, det vill säga de tider då det tidigare var mycket trängsel. Detta har troligen att göra med att trängseln nu har minskat. Tidigare tog man större hänsyn till trängselsituationen när man reste till och från arbetet. Det behöver man inte göra nu när trängseln har minskat. Bilpendlarnas restider minskade. På Folksam var det under försöket en större andel av bilresorna över avgiftssnittet som var under 15 minuter. På Posten var det fler bilresor hem från arbetet över avgiftssnittet som var under 30 minuter. Inga väsentliga skillnader i samordningen av arbetsresan med andra ärenden visades, förutom att färre hemresor från Folksam kombinerades med inköp. Distansarbetandet inom de båda företagen verkar inte har påverkats av Stockholmsförsöket. Se sammanställning i Tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av resultat för arbetsresor Folksam, korsar avgiftssnittet Färdmedel Färre bilresor (från 450 till 375 per dag) Fler kollektivtrafikresor Starttid Restid Ärenden Distansarbete Större andel bilresor före kl 06.30 Större andel bilresor som är kortare än 15 minuter Folksam, korsar inte avgiftssnittet Fler bilresor som förare och passagerare Större andel bilresor efter kl 07.00. Större andel bilresor hem efter kl 15.29 Ingen signifikant skillnad Andelen inköp på vägen hem från arbetet har minskat Ingen signifikant skillnad Posten, korsar avgiftssnittet Färre bilresor (från 80 till 60 per dag) men inte ökad kollektivtrafikandel. Större andel gående Större andel bilresor hem före kl 15.30 Större andel bilresor hem som är kortare än 30 minuter Ingen skillnad Posten, korsar inte avgiftssnittet Ingen skillnad Större andel bilresor hem före kl 18.30 Ingen signifikant skillnad Tjänsteresor på och leveranser till de båda företagen har inte förändrats på något sätt som kan hänföras till Stockholmsförsöket. Även personalen på dessa på arbetsplatser bekräftar bilden av att tjänsteresor och leveranser inte påverkas av Stockholmsförsöket.

1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inom utvärderingen av Stockholmsförsöket ingår ett flertal studier som undersöker hur näringslivet påverkas av försöket. En av frågorna för arbetslivet är hur företag och deras anställda påverkas när det gäller pendling till och från arbetsplatserna. Exempelvis har man frågat sig om de anställda kommer att få kortare eller längre restider eller börja distansarbeta oftare när trängselskatt införs. Dessa förändringar kan i sin tur ge följdverkningar för företagen och exempelvis påverka deras personalomsättning och möjlighet att rekrytera personal, i både positiv och negativ riktning. Även förutsättningarna för de anställdas tjänsteresor och leveranserna till och från företagen ändras under försöket. Tjänsteresorna bekostas av arbetsgivaren, och därför förväntas inte lika stora anpassningar som av arbetsresorna. Likväl kan det ske en anpassning av tjänsteresorna, beroende på att Stockholmsförsöket får effekter t ex på restiden med bil. Samma gäller leveranser till och från företagen. 1.2 Syfte och begränsningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter Stockholmsförsöket får för arbetspendling, tjänsteresor och leveranser i Stockholms län. Studien är en fallstudie och kommer inte att kunna visa några generella effekter för hela näringslivet när det gäller arbetspendling, tjänsteresor och leveranser. Däremot kan man anta att resvanorna före försöket vid de undersökta arbetsplatserna och de förändringar som sker där under försöket kan se ut på ett liknande sätt även för andra företag och arbetsplatser. 1.3 Metod I studien undersöktes två stora arbetsplatser i Stockholms län, en belägen inom området för trängselskatt (Folksams huvudkontor vid Skanstull) och en belägen utanför (Postens huvudkontor i Solna). De anställda fick i en webbenkät uppge sina arbetsresor under en vecka och tjänsteresor under en månad. Därutöver kartlades leveranser till och från arbetsplatsen under en vecka. Undersökningen genomfördes vid två tillfällen, november 2004, före Stockholmsförsöket, respektive i mars 2006, under Stockholmförsöket.

2 Svaren analyserades utifrån hypoteser om hur Stockholmsförsöket förväntades påverka resorna till och från arbetsplatserna (se kapitel 1.4). En utgångspunkt för analysen av arbetspendlingen var att försöket berör de anställda olika mycket och på olika sätt beroende på var de bor och arbetar. Jämförelsen av arbetsresor gjordes därför för fyra grupper anställda, se Tabell 1.1. Tabell 1.1. Indelning av anställda efter hur deras arbetspendling berörs av Stockholmsförsöket. Arbetsplats Anställd bor innanför området för trängselskatt bor utanför området för trängselskatt Folksam innanför området för trängselskatt Korsar inte avgiftssnittet vid pendling indirekt berörd av trängselskatten, t ex genom ändrad stadsmiljö och trafiksituation i innerstaden Korsar avgiftssnittet vid pendling bilresor berörs av trängselskatten och ändrad trafiksituation på infartsleder Posten utanför området för trängselskatt Korsar avgiftssnittet vid pendling bilresor berörs av trängselskatten och ändrad trafiksituation på infartsleder Korsar inte avgiftssnittet vid pendling indirekt berörd av trängselskatter, t ex genom ändrad trafiksituation på infartsleder 1.4 Hypoteser Nedan redovisas de hypoteser som undersökts, uppdelat på hypoteser om arbetsresor, om tjänsteärenden respektive om leveranser. För arbetsresor förväntades att: Färre resor sker med bil till och från arbetet Starttidpunkter för bilresor till och från arbetet ändras Restiden för arbetsresor ändras, restiden för arbetsresor med bil minskar Antalet ärenden i samband med arbetsresan ändras Fler arbetar på distans eller hemma För tjänsteresor förväntades att: Antalet tjänsteärenden minskar Färre tjänsteresor sker med bil Tidpunkterna för tjänsteresorna anpassas till avgiftsperioden För leveranser förväntades att: Antalet leveranser till arbetsplatsen minskar Tidpunkterna för leveranserna anpassas till avgiftsperioden

3 2. Resultat 2.1 Arbetsresor I detta kapitel redogörs för arbetsresorna till och från Folksams huvudkontor vid Skanstull och Postens huvudkontor, Arken, i Solna. Redovisningen omfattar två mätperioder, en före Stockholmsförsöket och en under. De grupper som jämförs är de som korsar respektive inte korsar avgiftssnittet. På Folksam är det ca 1140 personer (84 %) som korsar avgiftssnittet och på Posten ca 225 (19 %). Totalt har Folksam 1355 anställda och Posten 1180 anställda. Färdmedel Resor till respektive företag Andelen resor med bil som förare eller passagerare till och från Folksam minskade från 26 % före Stockholmsförsöket till 22 % under. Kollektivtrafiken ökade istället från 63 % före till 68 % under försöket, se Figur 2.1. Detta motsvarar en minskning av antalet bilresor med 14 %, från ca 490 per dag till ca 420 per dag. Antalet resor bygger på bilresor som förare då det endast är dessa som kan anses som insparade resor. Det totala antalet resor per dag på Folksam var ca 2300. Resor till och från Posten skedde i ungefär samma grad med bil såväl före som under Stockholmsförsöket. Antalet resor med bil som förare är ungefär 730 stycken per dag på hela Posten. Det totala antalet resor på Posten var ca 1900. Alla anställda Andel resor per färdmedel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folksam före (n=5162) Folksam under (n=4710) Posten före (n=2871) Posten under (n=2541) Figur 2.1. Bil som förare Bil som passagerare Till fots Cykel Kollektivtrafik Andel resor med olika färdmedel före och under Stockholmsförsöket för Folksam och Posten. n= antal resor.

4 Resor som korsar respektive inte korsar avgiftssnittet Andelen bilresor till och från arbetet minskade under Stockholmsförsöket för dem som pendlade över avgiftssnittet, se Figur 2.2. På Folksam minskade andelen bilresor som förare eller passagerare från 29 % till 24 % för dem som korsar. Andelen kollektivtrafikresor ökade från 67 % till 73 %. Antalet bilresor minskade i och med det med 16 % från ca 450 till ca 375 för dem som korsar avgiftssnittet, beräknat på bilresor som förare. På Posten minskade andelen resor med bil som förare eller passagerare från 26 % till 19 % för dem som korsar avgiftssnittet. Antalet bilresor för dem som korsar minskade med 24 % från ca 80 till ca 60, beräknat på bilresor som förare. Till Posten finns en direktbuss, Postbussen, som går mellan T-centralen och Arken. De på Posten har alltså förutom SL:s kommunikationer, även denna möjlighet att ta sig kollektivt till arbetet. Anställda som är berörda av trängselskatterna (korsar avgiftssnittet) Andel per färdmedel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folksam, före (n=4381) Folksam, under (n=3929) Posten, före (n=557) Posten, under (n=462) Bil som förare Bil som passagerare Till fots Cykel Kollektivtrafik Figur 2.2. Andel resor till/från arbetet som genomförts med olika färdmedel för dem som korsar avgiftssnittet, n=antal resor. För anställda på Folksam som inte korsar avgiftssnittet ökade andelen bilresor under Stockholmsförsöket. Ökningen är dock liten och andelen bilresor för boende inom området för trängselskatt är fortfarande låg, ca 10-15 %, se Figur 1 i Bilaga 1. Starttid för resor till och från arbetet Det har skett en viss förskjutning i starttid för bilresorna till och från arbetet. De som korsar avgiftssnittet anpassar sitt resande till avgifterna genom att i större utsträckning åka under lågavgiftstid. De som inte korsar avgiftssnittet tar fördel av den minskade trängseln och reser i större utsträckning under högavgiftstid. Anställda på Folksam som korsar avgiftssnittet med bil till arbetet ökade andelen resor före klockan 06.30 från 6 % till 11 % under Stockholmsförsöket. För dem som inte korsar avgiftssnittet minskade andelen bilresor som gjordes före klockan 7.00. Det har alltså skett en viss förskjutning i starttid för bilresor till arbetet. Från arbetet däremot finns det ingen skillnad i starttid.

5 Anställda på Posten som korsar avgiftssnittet gör fler bilresor från arbetet som påbörjas före klockan 15.30 då avgiften höjs från 10 till 15 kr, vilket skulle kunna vara en effekt av Stockholmsförsöket. De på Posten som inte korsar avgiftssnittet påbörjade en mindre andel av sina bilresor från arbetsplatsen efter avgiftstid, det vill säga efter klockan 18.30. Detta kan vara en följd av att man tidigare planerat sina resor för att slippa trängsel men inte längre behöver göra det. Till arbetet finns inga skillnader i starttid för anställda på Posten, se Figur 2 och 3 i Bilaga 1. Restider för bilresor Andelen riktigt korta bilresor (under 15 minuter) ökade för anställda på Folksam som korsar avgiftssnittet. Före försöket var det bara 3 % av Folksams bilpendlare som korsade avgiftssnittet som hade mindre än 15 minuters resväg till arbetet. Under försöksperioden steg den siffran till 9 %. För samma personer hem från arbetet ökade andelen riktigt korta resor från 2 % till 6 % under försöket. På Posten ökade andelen bilresor över avgiftssnittet som är kortare än 30 minuter. Före försöket var det 48 % av resorna som gick på under en halvtimme, och efter försöket 77 %, se Figur 4 och 5 i Bilaga 1. För resor till arbetet är skillnaderna inte signifikanta. Ärenden på vägen Andelen resor med ärenden på väg till arbetet har minskat något för de anställda på Folksam. Både de som korsar och de som inte korsar avgiftssnittet gjorde färre resor med ärenden på väg till Folksam, se Tabell 2 i Bilaga 1. Detta beror troligen inte på trängselskatten utan har andra orsaker. Det gjordes färre inköp på väg hem från arbetet under försöket än före. På Posten syns ingen förändring i ärenden till eller från arbetet. Arbete på distans eller hemma Det finns inga signifikanta skillnader mellan perioderna vad gäller hur många som väljer att arbeta på distans. Däremot finns en viss tendens mot att anställda på Folksam distansarbetar något mindre under Stockholmsförsöket och att de på Posten distansarbetar något mer, se Tabell 3 i Bilaga 1. 2.2 Tjänsteresor Antalet personer som har svarat på frågor om sina tjänsteresor har minskat mycket mellan undersökningen 2004 och undersökningen 2006. 305 personer uppgav år 2004 att de hade gjort tjänsteresor. År 2006 var det endast 58 personer som fyllt i sina tjänsteresor. Detta gör att det inte är möjligt att göra paneljämförelser som med arbetsresor. För anställda på Folksam som gjorde någon tjänsteresa under mätveckan var det genomsnittliga antalet tjänsteresor under 2004 3,0. Under 2006 hade antalet minskat till 2,6 tjänsteresor per person. Av de anställda på Posten som gjorde någon tjänsteresa under mätveckan var det genomsnittliga antalet tjäns-

6 teresor under 2004 3,5 per person. År 2006 var antalet 3,7. Skillnaden mellan åren har troligen inget med Stockholmsförsöket att göra. Det går inte att från det begränsade materialet dra några slutsatser om antalet tjänsteresor har förändrats till följd av Stockholmsförsöket. Färdmedel Varken på Folksam eller på Posten har det skett någon minskning av andelen bilresor i tjänsten sedan Stockholmsförsöket inleddes, se Figur 5 och 6 i Bilaga 2. Starttid Det syns inga skillnader i starttid för bilresor i tjänsten varken på Folksam eller Posten, se Figur 7 och 8 i Bilaga 2. Kostnad i trängselskatt för tjänsteresan De flesta av dem som åkte bil vid tjänsteresan betalade inget i trängselskatt. Inte någon betalade mer än 40 kr/dag, se Figur 9 i Bilaga 2. Typ av bil som används vid tjänsteärenden På Folksam används främst privatägd bil vid tjänsteärenden. På Posten är det mer vanligt förekommande med förmånsbil. 2.3 Leveranser De mätningar som gjorts visar ingen signifikant skillnad i antal leveranser och fördelning på tid som kan sägas bero på avgifterna. Detta bekräftas också i samtalen med kontaktpersonerna på Folksam och Posten. Varken på Folksam eller på Posten tror man att det kommer att bli någon förändring om avgifterna permanentas. Under samtal med kontaktpersonerna på Folksam och Posten framkommer att de båda har en känsla av att de små åkerierna/budfirmorna kanske styr sina leveranser mer till efter kl. 9.00, men det är inget de har belägg för och inget som framgår av svaren, se Figur 11 i Bilaga 3. Kontaktpersonen på Folksam upplever att många åkare varit positiva till förändringen i och med Stockholmsförsöket. Flera har sagt att det har blivit mycket lättare att komma fram eftersom det nu är mindre trafik. Han upplever också att det finns ett större intresse hos åkerierna att samordna sina leveranser och att köra med miljöbilar, men tror att det är andra faktorer än trängselskatter som ligger bakom, t ex högre bränslepriser.

7 3. Slutsatser På Folksam som ligger inom området för trängselskatt var 84 % av de anställda berörda av Stockholmsförsöket, det vill säga de korsade avgiftssnittet före Stockholmsförsöket, oavsett färdmedel. På Posten var samma andel 19 %. Effekterna av Stockholmsförsöket märks mest hos dem som pendlar över avgiftssnittet med bil. Andelen resor med bil har minskat för dem som pendlar över avgiftssnittet. För dem som pendlar in till området för trängselskatt (anställda på Folksam som bor utanför området för trängselskatt) har andelen kollektivtrafik också ökat mer än andelen bilresor har minskat. Detta beror på att kollektivtrafiken tagit andelar även av andra färdmedel som cykel och gång. För anställda på Folksam som korsar avgiftssnittet minskade andelen bilresor från 29 % till 24 %. Samtidigt ökade kollektivtrafikandelen från 67 % till 73 %. Av de ca 450 bilresor som förare som gjordes varje dag före Stockholmsförsöket försvann ca 75 (16 %) under försöket. Det totala antalet resor till och från Folksam för dem som korsar avgiftssnittet är ca 1 930. De anställda på Folksam som inte korsar avgiftssnittet ökade sin andel bilresor under försöket. Ökningen är dock liten och marginell i sammanhanget. Även på Posten minskade de som korsar avgiftssnittet sin bilandel. Före Stockholmsförsöket reste 26 % med bil till arbetet och under försöket var andelen 19 %. Här är det ca 20 färre bilresor som förare per dag, en minskning från ca 80 till ca 60 (26 %) per dag. Det totala antalet resor till och från Posten för dem som korsar är ca 370. Den vinst som företagen gör i minskat behov av parkeringsplatser är i Folksams fall ca 35 p-platser. På Postens är vinsten bara ett fåtal p-platser, främst beroende på att det är så få anställda som korsar avgiftssnittet. Naturligtvis gör företagen endast en vinst i de fall de tillhandahåller p-platser för sina anställda. De som korsar avgiftssnittet anpassade sitt bilresande till avgifterna genom att i större utsträckning åka under tider med låg eller ingen avgift. Bilister som inte korsar avgiftssnittet reste mer under högavgiftstid, det vill säga de tider då det tidigare var mycket trängsel. Detta kan ha att göra med att trängseln nu har minskat. Tidigare tog man större hänsyn till trängselsituationen då man reste till och från arbetet. Det behöver man inte göra nu när trängseln har minskat. De bilister som korsar avgiftssnittet betalar i genomsnitt 12,50 kr per resa på Folksam och 13,60 kr per resa på Posten. På Folksam är det under försöket fler av bilresorna över avgiftssnittet som är under 15 minuter. På Posten är det fler bilresor hem från arbetet över avgiftssnittet som är under 30 minuter. Som grupp har alltså de som kör bil över avgiftssnittet fått kortare restid, men även en kostnad i form av trängselskatt.

8 Distansarbetandet inom de båda företagen verkar inte har påverkats av Stockholmsförsöket. Se sammanställning i tabell 3.1. Tabell 3.1. Sammanställning av resultaten för arbetsresorna. Folksam, korsar avgiftssnittet Färdmedel Färre bilresor (från 450 till 375 per dag) Fler kollektivtrafikresor Starttid Restid Ärenden Distansarbete Större andel bilresor före kl 06.30 Större andel bilresor som är kortare än 15 minuter Folksam, korsar inte avgiftssnittet Fler bilresor som förare och passagerare Större andel bilresor efter kl 07.00. Större andel bilresor hem efter kl 15.29 Ingen signifikant skillnad Posten, korsar avgiftssnittet Andelen inköp på vägen hem från arbetet har minskat Ingen signifikant skillnad Färre bilresor (från 80 till 60 per dag) men inte ökad kollektivtrafikandel. Större andel gående Större andel bilresor hem före kl 15.30 Större andel bilresor hem som är kortare än 30 minuter Ingen skillnad Posten, korsar inte avgiftssnittet Ingen skillnad Större andel bilresor hem före kl 18.30 Ingen signifikant skillnad Tjänsteresor på och leveranser till de båda företagen har inte förändrats på något sätt som kan hänföras till Stockholmsförsöket. Även personalen på dessa på arbetsplatser bekräftar bilden av att tjänsteresor och leveranser inte påverkas av Stockholmsförsöket.

9 4. Metod och mätdata 4.1 Studiens upplägg Undersökningen är en fallstudie av två stora arbetsplatser i Stockholms län, en inom området för trängselskatt (Folksams huvudkontor vid Skanstull) och en utanför (Postens huvudkontor Arken i Solna). Resor till och från dessa arbetsplatser kartlades under två perioder, en före och en under Stockholmsförsöket, med syfte att undersöka om resorna förändras under försöket. Tre typer av resor kartlades: anställdas resor till och från arbetet, tjänsteresor och leveranser. För mätperioder se Tabell 4.1. Tabell 4.1. Mätperioder före och under försöket för arbetsresor, tjänsteresor och leveranser Resor Mätperiod före Mätperiod under Arbetsresor 8-14 november 2004 13-19 mars 2006 Tjänsteresor 18 oktober-14 november 2004 13 februari -19 mars 2006 Leveranser 8-14 november 2004 13-19 mars 2006 Mätperioderna skiljer sig åt. Resandet i november och i mars är inte helt jämförbart. Största skillnaden gäller omfattningen av cykeltrafik. Under perioden mellan de två undersökningarna har en del händelser inträffat. Det är dels omvärldsfaktorer som gett bestående effekter på resmönstret, dels händelser som påverkat resandet för specifika dagar eller för vissa typer av resor. I kapitel 4.5 redovisas dessa och hur de bedöms ha påverkat resultaten. Att studien är en fallstudie innebär att den inte är avsedd att visa några generella effekter för hela näringslivet när det gäller arbetspendling, tjänsteresor och leveranser. Däremot kan man anta att resvanorna före försöket vid de undersökta arbetsplatserna och de förändringar som sker där under försöket kan se ut på ett liknande sätt även för andra företag och arbetsplatser. För att ge andra företag möjlighet att relatera effekterna till sitt företag beskrivs de undersökta arbetsplatserna och deras förutsättningar utförligt i kapitel 4.2 och de anställda vars resor som analyseras i kapitel 4.3. 4.2 Undersökta arbetsplatser Val av företag tog kontakt med cirka 20 företag för att hitta två företag, ett innanför området för trängselskatt och ett utanför.

10 Kriterierna för valet av arbetsplatser var att det skulle finnas minst 200 anställda och att de anställdas boendeorter skulle vara spridda över Stockholms län. Arbetsplatserna fick gärna utgöras av kontor tillhörande stora företag i tjänstesektorn, butiker eller andra typer av arbetsplatser som tar emot leveranser men inte genererar någon större mängd varuleveranser själva. Vidare skulle personalen på arbetsplatserna vara heterogena ur aspekterna kön, ålder och inkomst. Naturligtvis var även förutsättningen att företagen själva ville vara med i undersökningen. Dessa kriterier uppfylldes av Postens huvudkontor, även kallat Arken, i Solna utanför området för trängselskatt, och Folksams huvudkontor vid Skanstull innanför området för trängselskatt, vilka därför valdes. De undersökta företagen Folksam Folksams huvudkontor på Bohusgatan 14 vid Skanstull på Södermalm i Stockholm är det företag som undersökts innanför området för trängselskatt. I Folksams lokaler vid Skanstull arbetade 1355 personer när enkätundersökningen 2004 ägde rum. Vid undersökningen 2006 var antalet anställda i princip detsamma som 2004. Dessa personer arbetar bland annat inom kapitalförvaltning, koncernledningen, produktutveckling, ekonomi, personalavdelning och centrala skadeenheten. Kollektivtrafikmässigt är Folksam mycket bra beläget med endast några få minuters promenad till tunnelbanestation Skanstull och blå buss nr 3 och 4. Det går även två bussar strax utanför företaget, buss 55 (mellan Hjorthagen och Sofia) och buss 74 (mellan Mariatorget och Sickla udde). I direkt närhet till Folksams kontor har inga större förändringar ägt rum i kollektivtrafikutbudet mellan undersökningarna. Folksam har 180 parkeringsplatser som endast får nyttjas av dem som är så kallade beresningsskyldiga, dvs de som använder sig av privat bil i tjänsten. Det är fler än 180 personer, gäller för såväl 2004 som 2006, som är beresningsskyldiga och får personerna inte plats i garaget får de själva betala för sin parkering på gatu- eller tomtmark. Parkeringsplatserna är inte reserverade för enskilda individer. Alla övriga anställda som inte är beresningsskyldiga får själva betala för sin parkering. Samma regler och antal parkeringsplatser föreligger såväl vid undersökningen hösten 2004 som våren 2006. Leveranserna kommer till varumottagningen som ligger i samma lokaler. I undantagsfall lämnas bud till receptionen. Ett hundratal personer hade 2004 behörighet att göra leveransbeställningar vilket hade ökat till cirka 125 personer våren 2006. Folksam ställer en rad krav på företag som får leverera till dem, bland annat att företagen har någon form av miljöprogram. Dessa förutsättningar för leveranser är desamma för båda undersökningsomgångarna. Om en anställd erlagt trängselskatt under ett tjänsteuppdrag med sin privata bil, så betalar arbetsgivaren detta genom att kostnaden tas upp på en reseräkning. Det är upp till varje anställd hur trängselskatten betalas. För anställda med leasingbilar gäller att all trängselskatt dras från lönen bortsett från trängselskatt som blivit påförd i tjänsten och som tagits upp på reseräkning. Under de båda mätperioderna förekom inga tjänstebilar på Folksam. För resor till och från arbetsplatsen betalar den anställde själv trängselskatt.

11 Posten Utanför området för trängselskatt är det Postens huvudkontor, Arken, som undersökts. Arken inrymmer merparten av de anställda på Postens huvudkontor och under 2004 arbetade det cirka 1180 personer i lokalerna. Motsvarande siffra 2006 var cirka 1200. I Arken finns Postens centrala administration samlad: koncernledning, koncernledningsfunktioner och andra stödfunktioner såsom personalavdelning, information, ekonomi, inköp, miljö och processkvalitet. Dessutom sitter ledningen för de två divisionerna Marknad & Försäljning och Produktion & Logistik här. Kontoret ligger på Terminalvägen 24 i Solna. Närmaste t-banestation är Västra skogen på 7-8 minuters gångavstånd. Busslinjerna 152, 196, 197 och 507, med en rad destinationer som Solna, Sundbyberg, T-centralen och Älvsjö, passerar i närheten. Posten har även en avgiftsfri personalbuss, den så kallade Postbussen, som har en tät och jämn frekvens på avgångarna. Bussen går mellan huvudkontoret och T-centralen. Postbussen har något färre avgångar 2006 än 2004 men bortsett från detta är kollektivtrafikförutsättningarna i stort desamma. I Tomteboda, Solna, där Arken ligger, finns det ytterligare ett par kontor som tillhör Posten. Totalt arbetade cirka 2210 personer i Tomteboda under mätveckan 2004, 2006 var det cirka 2080. Sorteringsverksamheten är flyttad och det färre antalet anställda utgörs främst av färre sorterare. Inga sorterare har dock haft sin arbetsplats i Arken. Under båda undersökningarna har de anställda tillsammans haft tillgång till 1062 parkeringsplatser varav 648 är avgiftsfria. Leveranser som kommer med lastbil hänvisas till Terminalvägen 22 som ligger i samma område som Arkenkontoret. Bud tas emot på Terminalvägen 24, dvs Arkenhuset. Beställningar av verksamhetsspecifikt material görs i princip av alla. För förbrukningsmaterial sker samlade beställningar via enheten HK Service. Det finns ingen policy för leveransbeställningarna. Anställd som betalat trängselskatt då egen bil använts i tjänsten kan söka ersättning för detta när reseräkning skrivs. Ersättningen, som är en skattepliktig förmån, är anpassad till beskattningen så att den anställde inte skall förlora ekonomiskt på grund av beskattningen. Leasingföretaget som Posten anlitar, LeasePlan, betalar all trängselskatt som påförs förmånsbilar under försöksperioden med trängselskatt. Förmånsbilsinnehavare kommer efter försöksperioden att debiteras den trängselskatt som förmånsbilen genererar vid privat körning under försöket. Samtliga resor med förmånsbil som görs i tjänsten skall redogöras för i en körjournal där även utlägg för trängselskatt tas upp. Slutavräkning görs i augusti när försöksperioden med trängselskatt är slutförd. Anställd som har förmånsbilen som arbetsverktyg (säljare m fl) undantas från denna debitering. Under de båda undersökningarna hade anställda på Posten tillgång till ett 10- tal tjänstebilar som är stationerade i direkt anslutning till Arken. Vid behov finns det alltid tjänstebil tillgänglig för användning i tjänsten. Tjänstebilarna ägs av leasingföretaget som administrerar all trängselskatt som påförs tjänstebilarna. På så sätt har försöket med trängselskatt inte försvårat användandet av tjänstebil. Det finns ingen policy för när tjänstebilarna får/bör användas. För resor till och från arbetsplatsen betalar den anställde själv.

4.3 Datainsamlingsmetod 12 Under varje period fick de anställda i en webbenkät uppge sina arbetsresor för en vecka och tjänsteärenden för en månad. Därutöver kartlades leveranser till och från arbetsplatsen under en vecka. På Folksam var det en anställd vid lagret som noterade inkommande leveranser och på Posten gjordes kartläggningen av receptionen. Webbenkät Urval På Folksam gick enkäten ut till samtliga anställda på Folksams huvudkontor vid Skanstull före försöket (1355 personer) via e-post. Posten hade svårigheter med att ta fram en e-postlista till dem som arbetade i Arken (1180 personer). Istället togs e-postadresser fram till hela avdelningar vilket omfattade 987 personer, i huvudsak anställda i Arken. Enkäten under försöksperioden gick endast ut till dem som besvarade den första enkäten, 863 personer på Folksam respektive 527 personer på Posten. Utskick och påminnelser Utskicket bestod av en inledande information via e-post som berättade om undersökningen samt en personlig länk till en webbenkät. Enkäten bestod av frågor om bakgrund, arbetsresor och eventuella tjänsteärenden. De anställda ombads beskriva sina arbetsresor för en vecka samt tjänsteresor för den aktuella veckan och tre veckor tillbaka i tiden. Ingen belöning utgick till dem som svarade, däremot uppmuntrade företagen via intranätet sina anställda att besvara enkäten. I perioden före försöket skickades två allmänna påminnelser ut under mätveckan och två riktade påminnelser veckan därpå. I perioden under försöket skickades en påminnelse ut under mätveckan och en veckan därpå. Svarsfrekvens och bortfall Huvuddelen av bortfallet skedde pga att de anställda inte svarade på enkäten och för Postens del dessutom på att inte e-postadresser erhölls till alla anställda. Antalet anställda som flyttade etc var mycket litet. De som meddelat att de inte ville medverka har uppgivit anledningar såsom tidsbrist, motvilja mot försöket med trängselskatt, sjukdom, pension och allmän motvilja till enkätundersökningar. När svaren samlats in gjordes en kvalitetsgranskning varefter ytterligare en del svar föll bort. I undersökningen före försöket bedömdes ett svar som giltigt om bakgrundsfrågorna och minst en av resdagarna var ifyllda. I undersökningen under försöket skärptes kraven för att svaren skulle användas i analysen, se avsnitt Bas och definition för respektive analys. Svarsfrekvensen i slutändan blev 45 % på Folksam och 35 % på Posten baserat på de giltiga svaren och antalet anställda som fått första enkäten, se Tabell 4.2.

13 Tabell 4.2. Antal anställda på arbetsplatserna, antal i utskick 2004, i analys 2004 respektive 2006 Företag Folksam Posten Antal Andel Antal Andel Andel Antal anställda 2004 1355 100% 1180 100% --- Utskick 2004 1355 100% 987 84% 100% Giltiga svar 2004 863 64% 527 44% 53% Giltiga svar 2006 614 45% 349 30% 35% De anställda som svarat I Tabell 4.3 beskrivs de anställda vars arbetsresor jämförs tiden före och under försöket samt de anställda vars arbetsresor beskrevs för föreperioden 1. Tabell 4.3. Arbetsplats Bakgrundsvariabler för dem som svarat 2004 och 2006 på Folksam och Posten Folksam Posten före under före under Antal svar N=863 N=614 N=527 N=349 Kön Män 44% 45% 50% 49% Kvinnor 56% 55% 50% 51% Ålder 18-24 år 1% 1% 0% 0% 25-34 år 15% 8% 10% 6% 35-44 år 28% 24% 27% 23% 45-54 år 29% 31% 33% 32% 55 år och äldre 27% 36% 29% 40% Hushållsstorlek 1 person 19% 20% 14% 16% Bostad i förhållande till området för trängselskatt 2 personer 33% 35% 37% 40% 3 eller flera 48% 45% 49% 44% Innanför 16% 16% 19% 19% Utanför 84% 84% 81% 81% Andelar som är statistiskt signifikanta åtskilda på 95 %-nivån markeras med en inringning. 1 Traffic Rapport 2005:13, Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm

14 Tabell 4.3 Arbetsplats (forts) Bakgrundsvariabler för dem som svarat 2004 och 2006 på Folksam och Posten Folksam Posten före under före under Antal svar N=863 N=614 N=527 N=349 Hushållets inkomst före skatt per månad 15-25 000 kr 10% 8% 5% 4% 25 001-40 000 kr 23% 23% 19% 19% 40 001-55 000 kr 26% 21% 28% 23% 55 001-70 000 kr 24% 28% 23% 25% >70 000 kr 17% 21% 25% 29% Tjänsteomfattning Heltidstjänst 89% 89% 95% 95% Deltidstjänst 11% 11% 5% 5% Arbetstid Fast 18% 20% 10% 15% Flexibel med begränsningar 64% 64% 65% 66% Helt flexibel 10% 8% 21% 13% Schema/skift 8% 8% 4% 6% Körkortsinnehav Ja 89% 91% 93% 93% Nej 11% 9% 7% 7% Tillgång till bil Ingen dag i veckan 32% 35% 25% 30% 4 eller färre dagar 8% 6% 10% 6% 5 till 6 dagar 12% 7% 11% 10% Alla dagar 55% 50% 47% 53% Förmåner Tillgång till p-plats 29% 34% 32% 40% Avgiftsfri/subventionerad p- plats 25% 28% 55% 57% Förmånsbil/tjänstebil 4% 7% 16% 15% Andra förmåner 1% 1% 9% 9% Andelar som är statistiskt signifikanta åtskilda på 95 %-nivån markeras med en inringning. Bortfallsanalys De som svarat på denna undersökning är representativa för de anställda på företagen när det gäller könsfördelningen. På Folksam var åldersfördelning bland dem som svarade 2004 representativ för de anställda, för Posten var denna uppgift okänd. Som en kontroll för att se om bortfallet till undersökningen 2006 riskerar att snedvrida resultatet har en bortfallsanalys gjorts genom att jämföra dem som svarade före försöket med dem som även svarade under försöket. För de anställda på båda företagen har det skett en förskjutning i åldersfördelningen med en mindre andel i gruppen 25-34 år och en större andel över 55 år. På Folksam har det även skett en förskjutning mot högre inkomster. Dessa förändringar är en naturlig utveckling av en panel. På Posten har andelen med fast arbetstid minskat, medan andelen med helt flexibel arbetstid ökat. Dessutom är det en större andel som har tillgång till

15 parkeringsplats under 2006 än 2004. Om dessa skillnader är kännetecknande för bortfallet som helhet borde det innebära att Stockholmsförsökets effekter överskattas i analyserna om ändrad starttid, medan effekterna av Stockholmsförsöket underskattas i analyser om minskad andel bilresor. Det bör dock betonas att det är samma grupp anställda vars resor före och under Stockholmsförsöket jämförs i denna rapport. 4.4 Analys och presentation av data Jämförelsen av arbetsresorna före och under försöket gjordes endast för de anställda som svarat både före och under försöket. Jämförelsen av tjänsteresor och leveranser gjordes för samtliga insamlade resor före respektive under försöket. Arbetsresor Svaren analyserades utifrån hypoteser om hur Stockholmsförsöket påverkade resorna till och från arbetsplatserna. Jämförelse av olika grupper En utgångspunkt för analysen av arbetspendlingen var att försöket berör de anställda olika mycket och på olika sätt beroende på var de bor och arbetar. Jämförelsen av arbetsresor gjordes därför för fyra grupper anställda, se Tabell 4.4. Tabell 4.4. Indelning av anställda efter hur deras arbetspendling berörs av Stockholmsförsöket Arbetsplats Anställd bor innanför området för trängselskatt bor utanför området för trängselskatt Folksam innanför området för trängselskatt Korsar inte avgiftssnittet vid pendling indirekt berörd av trängselskatter, t ex genom ändrad stadsmiljö och trafiksituation i innerstaden Korsar avgiftssnittet vid pendling bilresor berörs av trängselskatten och ändrad trafiksituation på infartsleder Posten utanför området för trängselskatt Korsar avgiftssnittet vid pendling bilresor berörs av trängselskatten och ändrad trafiksituation på infartsleder Korsar inte avgiftssnittet vid pendling indirekt berörd av trängselskatter, t ex genom ändrad trafiksituation på infartsleder Jämförelse av samma anställds resor före och under försöket I så stor utsträckning som möjligt jämfördes även hur varje anställd reste under försöket med hur just han eller hon reste före försöket. Orsaken var att det ger en tydligare bild av effekterna än att bara jämföra det totala resande före och under försöket. Annars finns en risk att effekter som går i motsatt riktning tar ut varandra. Dessa analyser uppvisade sällan annorlunda resultat än analyser av resorna och redovisas därför inte. Hypoteser Nedan redovisas de hypoteser som undersökts, uppdelat på hypoteser om arbetsresor, tjänsteärenden respektive leveranser. Under varje punkt anges hur olika grupper förväntas påverkas.

Arbetsresor 16 Färre resor sker med bil till och från arbetet Anställda som korsar avgiftssnittet förväntas göra färre resor med bil som förare. Anställda som inte korsar avgiftssnittet förväntas göra fler resor med bil som förare. Starttidpunkter för bilresor till och från arbetet ändras Anställda som korsar avgiftssnittet och pendlar med bil förväntas anpassa arbetstiden till avgiftsperioden. För anställda som inte korsar avgiftssnittet förväntas en anpassningsmekanism tillbaka till rusningstid före försöket, dvs de som valde att åkte extra tidigt före försöket för att undvika köer började åka senare. Restiden för arbetsresor ändras, restiden för arbetsresor med bil minskar Medan övriga hypoteser handlar om hur de anställda anpassat sig under försöket handlar denna om utfallet av försöket på restid, där anställda som pendlar med bil förväntas få kortare restid. Antalet ärenden i samband med arbetsresan ändras Antalet ärenden på vägen till och från arbetet kan ändras i samband med att de anställda anpassar arbetstiden till avgiftsperioden eller den nya trafiksituationen. Fler arbetar på distans eller hemma Arbete på distans förväntas öka bland de anställda som korsar avgiftssnittet och minska bland anställda som bor utanför området för trängselskatt. Tjänsteresor Antalet tjänsteärenden minskar Färre tjänsteresor sker med bil Tidpunkterna för tjänsteresorna med bil anpassas till avgiftsperioden Leveranser Antalet leveranser till arbetsplatsen minskar Tidpunkterna för leveranserna anpassas till avgiftsperioden Bas och definition för respektive analys För att svaren skulle användas i analysen krävdes att: 1) den anställde skulle ha angett resor för minst 5 dagar både 2004 och 2006, 2) den anställde skulle ha fyllt i postnummer för bostadsort 3) den anställde fick inte ha flyttat till eller från området för trängselskatt mellan de båda undersökningarna. Utöver detta varierar det vilka resor alternativt anställda som ingår i analyserna beroende på vad som har analyserats. Vad som skiljer för de olika analyserna presenteras nedan. Färdmedel Grundar sig på samtliga resor där färdmedel har fyllts i. I denna rapport definieras färdmedlet enligt en prioriteringslista. Om man t ex har cyklat, åkt buss

17 och sedan gått, räknas färdmedlet som kollektivtrafik. I tidigare undersökning 2 var istället avståndet med respektive färdmedel avgörande för vilket som blev huvudfärdmedel. Starttid Starttiden för bilresor grundar sig på resor med huvudfärdmedel bil som förare eller bil som passagerare för vilka starttid har uppgetts. En uppdelning har gjorts för resor till respektive från arbetsplatsen. Starttidpunkterna har delats in i tidsintervall baserat på när trängselskatt tas ut och hur hög avgiften är. Det skall dock noteras att när resan startar, inte är samma sak, som när en eventuell passage över avgiftssnittet sker. Restid Samtliga analyser för restiderna gäller bilresor (förare eller passagerare) där inget ärende har gjorts. Analyserna bygger på resor där både start- och ankomsttid har varit ifyllda. En uppdelning har gjorts för resor till respektive från arbetsplatsen. Ärenden Här ingår samtliga resor där det angivits om ett ärende gjordes eller inte i analyserna. Där man kan ha kryssat i flera ärenden blir summan av de olika ärendena högre än andelen som gjort ett ärende. Distansarbete Analysen grundas på samtliga anställdas svar. Tjänsteresor Samtliga tjänsteresor ingår i analyserna. För färdmedel och starttid ingår de tjänsteresor där detta har angivits. Typ av bil som använts för tjänsteärenden bygger på tjänsteärenden som genomfördes med bil. Leveranser Samtliga redovisade leveranser ingår i analyserna. Analysmetod För att analysera enkätsvaren i databasen har statistikprogrammet SPSS och Microsoft Excel använts. Skillnader i svar från de olika perioderna signifikanstestades på 95 %-nivån. Huvudsakligen användes chi-kvadrat-test för att jämföra skillnader i andelar. T-test användes för att jämföra skillnader i medelvärden. 2 Traffic Rapport 2005:13, Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm