Rapport från intern miljörevision

Relevanta dokument
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

RK 6.2 Organisation och ansvar

Nyheter i ISO och 14004

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Rutiner och plan för miljörevisioner

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Rutin för intern miljörevision

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Rutin för intern miljörevision

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Information om intern miljörevision 11 KS

Rapport från intern miljörevision

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

Inga krav utöver ISO 14001

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Rapport från intern miljörevision

Ledningens uppföljning

Kommunikatöre r. Miljöombud/Mi ljögruppen, MBA

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningsbarometern 2002

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten


Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Göteborgs Symfoniker AB

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Utformning av miljöledningssystem

Fakultetsdirektören, fakultetens miljösamordnare, merparten av fakultetens miljösamordnare och övrig intervjuad personal gav ett engagerat intryck

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

01 Allmän lagstiftning

Ledningens uppföljning

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Ansvarig revisor Avvikelse nr Avvikelse Avvikelse mot. Office

OHSAS Av Benny Halldin

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

Beslutande Direktör TK

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Miljödiplomering för hållbara event

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2016/10

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

4.5.4 Revision av miljöledningssystem. Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Restaurang Sjömagasinet

Göteborgs Symfoniker AB

Miljöledningssystem/- arbete

Uppföljning och miljörevision

Dokumentnamn: Dokumentägare: Karin Wallin. Fastställt av:

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport

Ledningens genomgång och ledningens representant för miljöfrågor vid Lunds universitet

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Miljöenheten besvarar denna avvikelse

Miljömål Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Revision, Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga fakulteten Ullika Lundgren

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

Information om hantering av intern miljörevision 5 KS

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr M 2014/15

Rutin för intern revision

Transkript:

Intern miljörevision 2015 på Universitetsförvaltningen, UF 2015-12-16, Envima AB Rapport från intern miljörevision Universitetsförvaltningen

1 Information om revisionsbesöket 1.1 Datum och tid 2015-12-09 1.2 Plats Kungliga Tekniska högskolan 1.3 Revisor Göran Sjöblom, Envima AB Vintergatan 2, 172 69 Sundbyberg E-post: goran.sjoblom@envima.se Tel arb. 08-19 87 66 Mobil: 0706-24 75 85 1.4 Standard/kravdokument ISO 14001:2004 1.5 Omfattning Revisionen omfattar verksamheten vid Universitetsförvaltningen, UF. 1.6 Intervjuade Anders Lundgren, Förvaltningschef Leif Svanblom, Miljöombud Britt-Louise Henriksson, Miljöråd och representant från UF:s miljögrupp Helena Liljeqvist, Inköpssamordnare vid UF Mathias Werner, Brandskyddsansvarig Heli Keskikastari, Inventerare Marie Brinck, Chef lokalservice 1.7 Syfte Syftet med revisionen var att kontrollera KTH:s miljöledningssystem vid UF. 2 Genomförande Under revisionen genomfördes planerade intervjuer på plats i KTH:s lokaler på Brinellvägen 8, våning 6, med de ovan nämnda personerna inom UF. Som förberedelser inför revisionstillfället så har flertalet rutiner på KTH:s Intranät granskats. Följande dokument har även granskats vid revisionstillfället: - Inköp och upphandling på universitetsförvaltningen. - Underlag för beslut om inköp av varor och tjänster genom direktupphandling till ett värde mellan 100 000 505 800 kr inom Universitetsförvaltningen. - Rutin för ledningens genomgång av miljöledningssystemet på Universitetsförvaltningen, MR-UF- 028, version 00. - Rutin för miljöorganisation på KTH:s universitetsförvaltning. 1 (4)

3 Resultat Revisionen har resulterat i 1 st. avvikelser. En lista med avvikelser återfinns i Bilaga 1. Utöver denna avvikelse så har observerats vissa nedan angivna noteringar/förbättringsförslag som bör åtgärdas eller utredas för att undvika en avvikelse samt några goda exempel på hantering av aktiviteter i miljöledningsarbetet. 4 Kommentarer och observationer Organisation Det övergripande ansvaret för miljöledningssystemet ligger hos Förvaltningschef som delegerat vidare till KTH:s miljöchef. Lokalt ansvarar skolchefer och miljöombud för det systematiska miljöarbetet. Miljöombudet stödjer, samordnar och driver förvaltningens miljöarbete. UF:s miljöombud ingår även i KTH:s miljöombudsgrupp samt ingår i UF:s miljöråd (miljögrupp) tillsammans med förvaltningschef och utsedda chefer inom avdelningarna Lokalservice, IT-avdelningen, Miljö- och Byggnadsavdelningen, Travel manager samt Upphandlingsavdelningen. Uppföljning föregående externa- och interna revisioner inkl. lagefterlevnadsrevision Samtliga avvikelser från föregående revisioner är åtgärdade och avslutade. Vid föregående interna revision noterades att resepolicyn för KTH, Policy nr 4/08, inte uppfyllde gällande lagkrav (SFS 2009:1). Det har nu åtgärdats och samtidigt så har resepolicyn bytt namn till Reseriktlinje och redigerats innehållsmässigt. Vid revisionstillfället framkom, enligt uppgift från Lokalservice, ett behov av att planera för källsortering i samband med ny- och ombyggnad av KTH:s lokaler. Detta är ett förbättringsförslag som även finns med i föregående revisionsrapport. Ledningens genomgång I protokollet för ledningens genomgång framgår det inte med tydlighet om ledningen har gjort en utvärdering avseende miljöledningssystemets prestanda, det vill säga om ledningssystemet fortsatt är lämpligt, effektivt och verkningsfullt. Det saknas resultat från interna revisioner och hur avvikelserna från revisionerna har hanterats samt vilken erfarenhet ledningen drar av hanterade avvikelser, korrigerade och förebyggande åtgärder. Förslag på förbättrande åtgärd kan vara att tydliggöra i agendan för ledningens genomgång att rapporter från interna revisioner samt avvikelser som berör UF i det centrala avvikelsehanteringssystemet ska utvärderas vid detta forum. Utvärdering av att lagar och andra krav följs En utvärdering avseende lagefterlevnaden av den lagstiftning och andra krav som berör UF har genomförts den 20 april 2015. Enligt punkten 8 i agendan för ledningens genomgång ska resultatet från denna utvärdering belysas. Det var dock oklart vid revisionstillfället om det vid ledningens genomgång har beaktats resultaten från den genomförda lagefterlevnadsrevisionen. Förslag på förbättrande åtgärd är att mätning och uppföljning av verksamhetens lagefterlevnad ska hanteras vid ledningens genomgång. Lagar och andra krav UF:s laglista ska redigeras för att endast innehålla de lagar och andra krav som specifikt berör förvaltningen. Detta innebär att innehållet i laglistan ska vara relevant för organsiationen för att det ska vara möjligt att kunna avgöra hur kraven tillämpas på de miljöaspekter som förvaltningens aktiviteter ger upphov till. Se vidare avvikelse 1. i bilagan. 2 (4)

Transportdokument för farligt avfall Enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927) ska den som överlämnar farligt avfall för vidare transport se till att det finns ett transportdokument. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare. Transportdokumentet ska vara undertecknat av lämnaren. Vid revisionstillfället kunde inte påvisas att transportdokument upprättas och undertecknas av Lokalservice såsom lämnare. Ansvaret för lämnande av farligt avfall åligger endast UF i det fall farligt avfall uppstår i verksamheten. 5 Goda exempel Godkännande av leverantör utifrån KTH:s miljöaspekter och miljömål. Uppföljning sker av direktupphandlad samarbetspartner och slutsatser om leverantörens miljöpåverkan redovisas till miljöchef. Mätning sker också kontinuerligt av ramavtals- och andra avtalsleverantörer påverkan inom KTH:s miljöaspekter. Brandorganisation och övervakning av risk- och nödlägesberedskap. Kompetensnivån inom organisationen förefaller vara hög och i introduktionsutbildningen som alla anställda genomför ingår viss säkerhetsutbildning. Nödlägesberedskapen finns tydligt kommunicerat på KTH:s Intranät. Miljöledningssystemet är relativt omfattande och berör ett stort antal anställda samt enskilda skolor och andra intressenter. Beaktat vissa svårigheter att nå alla berörda med relevant information om miljöledningsarbetet så anses UF överlag ha en god intern och extern kommunikation som är tillgänglig via KTH:s Intranät. 6 Rekommendationer och slutsatser I detta revisionsuppdrag ingår att revidera UF:s arbete inom KTH:s miljöledningssystem. Det är ett system som i stora delar och funktioner styrs från KTH-centralt. I UF:s arbete ingår dock även, liksom hos samtliga skolor och KTH-centralt, att genomföra, utvärdera och följa upp sitt eget arbete inom miljöledningssystemet. Bland annat så genomförs en ledningens genomgång enligt de krav som stadgas i miljöledningsstandardens kapitel 4.6. Tecken finns på att detta medför otydliga roller inom miljöledningssystemet och ökad risk för att beslut och tillhörande åtgärder faller mellan stolarna. Detta blir särskilt tydligt vid implementeringen av riktlinjer i UF:s verksamhet som har beslutats vid forum för KTH centralt. En rekommendation är att inom miljöledningsarbetet genomföra en övergripande ledningens genomgång med representanter från KTH-centralt och UF samt eventuellt även från de enskilda skolorna. Genom detta förfarande så framgår med tydlighet vilken auktoritet som representerar ledningen och innehar rollen att utvärdera och bedöma miljöledningssystemets effektivitet och lämplighet. 6.1 Noteringar/förbättringsförslag Beakta behovet av att planera för källsortering i samband med ny- och ombyggnad av KTH:s lokaler inom UF. Dokumentera vilka kemiska produkter som byts ut mot mindre farliga utifrån risken att påverka hälsa och miljö. Inom verksamheten pågår kontinuerligt arbete med att utvärdera vilka kemikalier, främst städkemikalier, som ska användas och vilka som avses att bytas ut mot mindre farliga. Det lagstiftade kravet på att vidta substitution av kemikalier är uppfyllt men det föreslås att detta arbete dokumenteras på lämpligt sätt i verksamheten, se 2 kap. 4 miljöbalken (SFS 1998:808). 3 (4)

Fördjupad utbildning inom de områden som är kopplade till verksamhetens miljöaspekter, exempelvis miljölagstiftning, systematiskt brandskydd och hantering av kemikalier och avfall samt klimatfrågor relevanta för verksamheten. Vid ledningens genomgång bör uppföljning ske av de resultat som framkommer vid externa och interna revisioner inklusive utvärdering av hur verksamheten följer tillämpliga lagkrav samt andra krav som verksamheten berörs av. Utvärderingen ska tydligt dokumenteras, se skall-krav 4.5.1, 4.5.2, 4.5.4 och 4.5.5 i ISO 14001. 7 Bilagor 1. Lista över avvikelser Bilaga 1: Lista över avvikelser Avvikelsenummer Kravelement Avvikelse 1. 4.3.2 Befintlig lagförteckning för UF kan revideras för att skapa en relevant förteckning bestående av endast den miljölagstiftning och andra krav som direkt berör UF och som är kopplade till de miljöaspekter som har samband med verksamheten. 4 (4)