SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Ärendemottagningen Region Mitt Investering, Box 810, 781 28 Borlänge E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag E14, stigningsfält Rännbergsbacken Författare: Jessica Raftsjö Lindberg, Sweco Dokumentdatum: 2015-08-25 Ärendenummer: TRV 2015/55504 Kontaktperson: Majid Nasrollah 2
Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 5 2.1. Planläggningsprocessen 5 2.2. Bakgrund 5 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 6 2.4. Ändamål och projektmål 6 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 6 2.6. Föreslagna åtgärder 8 2.7. Angränsande planering 9 3. AVGRÄNSNINGAR 9 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 11 4.1. Markanvändning 11 4.2. Miljöintressen 12 4.3. Miljöbelastning 13 4.4. Naturresurser 14 4.5. Risker 14 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 16 5.1. Nollalternativet 16 5.2. Trafik och markanvändning 16 5.3. Miljöintressen 16 5.4. Miljöbelastning 16 5.5. Naturresurser 17 5.6. Risker 17 5.7. Byggtiden 17 6. FORTSATT ARBETE 18 6.1. Planläggning och projektering 18 6.2. Eventuella kommande prövningar 18 7. KÄLLOR 19 3
Sammanfattning Idag är väg E14 en viktig del av det nationella vägnätet och även av riksintresse som en viktig del av det nationella-och det transeuropeiska vägnätet. Den binder ihop Sveriges östkust vid Sundsvall med Norges kust vid Stjördal och är därför en viktig transportled för både människor och gods. E14 är i dagsläget relativt smal med branta stigningar upp mot Rännbergsbacken. Omkörningstillbud förekommer ofta och långtradare kör vintertid fast vid stigningen. Vägförslaget innebär breddning av befintlig väg med stigningsfält i västgående riktning. Åtgärderna bedöms medföra positiva effekter på framkomligheten och trafiksäkerheten och gynnar både näringslivets- och turismens trafik. Inga Natura 2000-områden berörs. Hela området är ett riksintresse för vattendrag och det planerade stigningsfältet är cirka 300 meter från riksintresse för Friluftslivet. Även övrig miljöpåverkan bedöms främst vara knuten till byggtiden, eftersom ombyggnaden ska ske i befintlig sträckning. Frågor som särskilt behöver belysas i kommande skede är eventuell påverkan på vägkantsflora och vattendrag. 4
1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. Figuren nedan visar ett schema över en förenklad planeringsprocess som följs om länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Om beslutet blir att miljöpåverkan är betydande ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Alternativa sträckningar kommer inte att bli aktuellt i detta projekt. Figur 1. Schemat visar de olika formella stegen i planeringen av ombyggnad av vägen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 1.2. Bakgrund E14 är i dagsläget smal med branta stigningar vid Sta, Rännbergsbacken. Omkörningstillbud förekommer nästan dagligen och långtradare kör fast vintertid vid stigningen. Det finns därmed ett behov av att stigningsfält. Ett stigningsfält är ett extra körfält i backe till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning, avsett att underlätta omkörning på väg som frånsett stigningsfältssträckor endast har ett körfält per riktning. Detta samrådsunderlag utgör underlag för stigningsfält vid Sta, Rännbergsbacken. 5
Figur 2. Översiktskarta. E14 Järpen Åre Stigningsfält, i Åre kommun, Jämtlands län. 1.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Inga tidigare studier är utförda. 1.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för både näringslivets-, turismens trafik och boende på orten. 1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Rännbergsbacken ligger ungefär 1 mil väster Duved längs E14. E14 eller Europaväg 14 är en europaväg som börjar i Stjördal i Sør-Trøndelag fylke i Norge och slutar i korsningen med E4 i Sundsvall i Västernorrlands län i Sverige. 6
Figur 3. Område för stigningsfält Vägen är belagd och har en hastighetsbegränsning på 80 km/h. På vägsträckan finns ett fåtal anslutningar som studeras närmare i kommande projektering. Vägens närområde består av relativt kuperad terräng med skärning och höga bankar som varierar sida längs sträckan. 7
Figur 4. Vägens närområde Vägbredden är 7 m och den aktuella sträckan för stigningsfält är ca 1400 m årsmedeldygnstrafik (ÅDT)(2010) 1779, varav 257 tunga fordon. Kollektivtrafik Rännbergsbacken trafikeras av Taxi Västjämtland 2 turer/dag (dvs 1 vardera hållet), samt 2 turer skolskjuts/dag. Taxi Västjämtland trafikerar sträckan. 1.6. Föreslagna åtgärder Vägförslaget innebär breddning av befintlig väg med stigningsfält i västgående riktning. Med stigningsfält avses ett extra körfält i en backe, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Stigningsfält underlättar omkörning av tunga och långsamtgående fordon i den långa uppförsbacken. Breddningen kan utföras på antingen höger eller vänster sida om befintlig väg (enkelsidig breddning) alternativt att man breddar lite på båda sidorna (dubbelsidig breddning). Det är ännu inte klarlagt vilken lösningen blir. Anslutande vägar kommer att påverkas av åtgärden. Figur 5. Typsektion med breddning på höger sida 8
1.6.1. Generella principer Ett stigningsfält ska utformas enligt Figur 6 Den genomgående trafiken ska ledas till det yttre körfältet så att stigningsfältet endast används för omkörning. För stigningsfält gäller motsvarande principer som för omkörningsfält. Stigningsfältet ska utformas med samma bredd som genomgående körfält, dock högst 3,5 m. Figur 6. Princip figur, Stigningsfält Figur 7. Princip figur, omkörningssträcka 1.6.2. Åtgärdsförslag Den planerade åtgärden är att bygga ett 1400 meter långt stigningsfält i Rännbergsbacken. Ingen förändring av vägens geometri föreslås. Ingen förändring av hastigheten planeras. 1.7. Angränsande planering GC 2,5 m Projektering av gång-och cykelväg Vik-Frönäset TRV och stigningsfält i Hållandsbacken pågår på E14 inom Åre kommun. 2014/921 4 TRV 2014/921 4 9
2. Avgränsningar Projektering av vägen och samråd beräknas pågå under cirka ett år, 2015-2016. Byggstarten planeras tidigast bli 2017. Figur 8. Utredningsområde 10
3. Förutsättningar 3.1. Markanvändning 3.1.1. Riksintressen och Natura 2000-områden Inget Natura 2000-område finns inom eller i närheten av utredningsområdet. Hela området är ett riksintresse för vattendrag enligt Miljöbalken kap 4 6. Det planerade stigningsfältet är cirka 300 meter från riksintresse för Friluftslivet enligt Miljöbalken kap 3 6. Figur 8. Karta över miljö- och naturresursintressen i vägens närområde. 3.1.2. Befolkning och bebyggelse 11
I Åre kommun bor drygt 10 000 personer. Enligt SCB (2010) bor drygt 200 fast boende i närmaste tätort som är Hallen. Kommunens befolkningsprognos för 2013-2022 visar att en befolkningsökning kommer ske längs E14 stråket mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Bebyggelsen i utredningsområdet består av ett fåtal gårdsbildningar och bostadshus. I övrigt är det åker-och skogsmark i området. 3.1.3. Verksamheter och målpunkter Den näringsgren som sysselsätter allra flest i Åre kommun (över 20 procent av dagbefolkningen enligt SCB) är hotell och restauranger. Vård och omsorg, handel och utbildning sysselsätter också många. Närmaste utbud av handel, service och vård finns i tätorten Duved cirka nio km från Rännbergsbacken. 3.1.4. Ledningar och annan infrastruktur Inför projektet kommer samråd med Jämtkraft samt Skanova gällande eventuella ledningar genomföras. Ytterligare inventering, bland annat genom samråd med enskilda markägare och eventuella ytterligare ledningsägare, behövs för att undvika konflikt med befintliga kablar och ledningar. 3.1.5. Kommunala planer Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs den 1991-02-13. Arbetet med en ny översiktsplan pågår och en inledande medborgardialog har genomförts 2012-2013. Inom utredningsområdet finns ingen detaljplanelagd mark. 3.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Jordartskartan över Mittnorden i skala 1:750 000 visar att området för det planerade stigningsfältet ligger på isälvsavlagringar med ryggar och kullar. Geotekniska undersökningar kommer att utföras inför projekteringen. Övriga aspekter att ta hänsyn till vid byggande är ledningar och brunnar i mark, stolpar för befintlig vägbelysning och kraftledning samt trånga passager intill bebyggelse. 3.2. Miljöintressen 3.2.1. Landskapsbild Den aktuella sträckan går längs åker-och skogsmark. Ett fåtal hus finns längs denna vägsträcka. Den aktuella sträckan kommer att uppgå till kring ca 1400 meter. 3.2.2. Kulturmiljö Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i tabell 1. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950), det gäller både kända och okända fornlämningar. Lämningar med status övriga kulturhistoriska lämningar kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar, kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. 12
Därför krävs det samråd med länsstyrelsen om verksamhet planeras så att lämningar med status övrig kulturhistorisk lämning kan komma att påverkas. Tabell 1. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från E14 RAÄ nr. Antikv. Bedömn. Typ Avstånd vägmitt 1 Åre 129:1 Obestämbar Uppgift om <50 m 3.2.3. Naturmiljö Våtmarker och vatten Cirka 50 meter från planerat stigningsfält finns en sumpskog, där även Rullån passerar. På väster sida om E14 rinner ett vattendrag som kan komma att påverkas vid en eventuell breddning och i det fallet kan omläggning bli aktuellt. Närmsta vattenförekomst är Indalsälven. Indalsälven är ett skyddat vattendrag. Vägkantsflora Sträckan är utpekad för att ha artrika vägkanter enligt Vägverkets inventering från 1996. Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet enligt kapitel 7 11 i miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Förbudet gäller dock inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Inga områden längs den aktuella sträckan bedöms omfattas av biotopskyddet. 3.2.4. Friluftsliv och rekreation Markerna i anslutning till det planerade stigningsfältet består av åker-och skogsmark. Möjligheterna till rekreation är stora i närområdet i och med närheten till skog, fjäll och vattendrag samt olika anläggningar för rekreation. Strandskydd Vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken kapitel 7 13. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Rullån omfattas av strandskydd. 3.3. Miljöbelastning 13
E14 har i det aktuella området en årsdygnstrafik (ÅDT) på cirka 1779 bilar, varav 257 tunga fordon. 3.3.1. Buller Stigningsfältet i sig bedöms inte alstra något betydande tillkommande trafikbuller. Om bullerutredning behöver utföras avgörs i projekteringsskedet. 3.3.2. Luft- och markföroreningar Låga bakgrundshalter och liten trafikmängd gör att inga gränsvärden för luftföroreningar överskrids. Ingen utredning av luftföroreningar bedöms behövas i kommande planering av projektet. Den låga trafikmängden gör även att förekomst av föroreningar från vägdagvatten inte behöver utredas. Enligt länsstyrelsens EBH-stöd finns inga potentiellt förorenade områden nära vägen. 3.4. Naturresurser 3.4.1. Jord- och skogsbruk Projektet kommer inte innebära någon påverkan av betydelse för skogsbruk inom det aktuella området av E14. Jordbruk är traditionellt områdets huvudsakliga näring och i byn finns några jordbruksföretag. Åkermarken används främst för vallodling. 3.4.2. Rennäring Området ligger inom Kalls och Handöldalens sameby. Men enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt E14 i det aktuella området inte i något betesland. 3.4.3. Vatten som resurs Brunnar I SGU:s brunnsarkiv finns uppgift om övrig brunn inom 100 meter från det aktuella stigningsfältet. 3.5. Risker 3.5.1. Farligt gods E14 är anvisad som lämplig väg för transport av farligt gods. Omfattningen av farligt gods-transporter på E14 är i jämförelse med andra län liten. 3.5.2. Översvämningar En möjlig konsekvens av klimatförändringarna är högre vattenflöden och eller periodvis högre vattenstånd. Trummor bör med utgångspunkt från detta dimensioneras för att kunna möta större vattenmängder. 3.5.3. Erosion, ras och skred Risksituationen för vägar påverkas av hur omgivande områden ser ut och hur de används. Även utformningen av ingående konstruktioner i väganläggningen påverkar riskerna. När det gäller omgivningen är topografi, jordart och påverkan av vatten de 14
faktorer som har störst betydelse. Branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten kan påverka stabilitetssituationen negativt. Utformningen av vägen påverkar också risken för ras, skred och erosion. Det gäller utformning av avvattningsanläggningar såsom diken, trummor och dräneringar, erosionsskyddens utbredning och motståndskraft samt uppbyggnad av jordkonstruktioner. Risken för erosion, ras och skred längs vägavsnittet bedöms som liten. 15
4. Effekter och deras tänkbara betydelse 4.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att nuvarande problem med bristande trafiksäkerhet och omkörningstillbud kvarstår. Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. 4.2. Trafik och markanvändning Den föreslagna åtgärden, att bygga stigningsfält, bedöms ge positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet. Framkomligheten blir samtidigt bättre. Stigningsfältet tar mark i anspråk utanför nuvarande vägområde. Vägen gränsar främst till åker-och skogsmark vilket gör att stigningsfältet kommer att ta en viss areal produktiv mark i anspråk. Enskilda fastighetsägare ersätts för intrånget och stigningsfältet ska byggas så att eventuell påverkan för brukandet blir så liten som möjligt. 4.3. Miljöintressen Åtgärderna förändrar till viss del landskapsbilden eftersom infrastrukturen tar mer plats i landskapet. Inga riksintressen bedöms påverkas av åtgärden. Eventuellt kan vattendrag temporärt påverkas av grumling vid förlängning av trumma (om trumåtgärder behövs visar sig i detaljprojekteringen). Åtgärder för att förhindra grumling och riktlinjer vid utformning av trumman kommer i så fall att tas fram och om dessa följs bedöms påverkan på vattendraget inte bli bestående och påverkan på lekande harr kan undvikas eller minimeras. En obestämbar fornlämning finns registrerad i anslutning till det planerade stigningsfältet. Eventuellt behov av ytterligare arkeologisk utredning eller tillstånd avgörs i samråd med länsstyrelsen. Övriga fornlämningar bedöms ej beröras. Den huvudsakliga påverkan på miljön bedöms utgöra effekter av den breddning som ska göras i samband med stigningsfältet i och med att breddningen innebär att markintrång måste göras. Projektet kommer att påverka de nuvarande vägslänterna med dess skyddsvärda flora och fauna och även den mark utanför som behövs tas i anspråk. Det finns dock goda möjligheter att ta tillvara vägkantsfloran och återskapa liknande miljöer, t.ex. kan avbaningsmassor tas tillvara och läggas ut i de nya slänterna. Om detta ska utföras får utredas mer i det fortsatta arbetet med vägplanen. 4.4. Miljöbelastning Åtgärderna innebär inga betydande förändringar av miljöbelastningen i området. Biltrafiken bedöms inte minska. Stigningsfältet i sig alstrar inget betydande nytt trafikbuller. Om det i projekteringen visar sig att det är uppenbart att åtgärderna medför ett tillkommande trafikbuller för närliggande fastigheter, till exempel om hastigheten höjs eller om väg hamnar närmare hus, kommer bullerutredning att utföras. 16
Bullerberäkning utförs i så fall och eventuella bullerstörda bostäder åtgärdas utifrån gränsvärden för befintlig miljö. 4.5. Naturresurser I och med tillkomsten stigningsfält kommer en viss areal ny mark tas i anspråk för vägområdet. Intrånget bedöms dock bli relativt litet. 4.6. Risker Risken för olyckor i samband med omkörningar längs vägen bedöms minska. Riskbilden för olyckor med farligt gods bedöms inte påverkas av vägprojektet. Avvattningen utförs enligt Trafikverkets riktlinjer som tagits fram för att möta framtida klimatförändringar. Det tillkommande stigningsfältet bedöms inte göra vägen mer sårbar för eventuell översvämning samt ras och skred. 4.7. Byggtiden Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. Vägen kommer hållas öppen under byggtiden. Den fornlämning som ligger nära vägen bör märkas ut inför byggskedet. Om tidigare ej kända fornlämningar, eller misstanke om sådana, upptäcks ska kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Markarbeten i vägens sidoområde skadar växtligheten, i alla fall tillfälligt. Troligtvis kommer de arter som finns i vägområdet att kunna återetablera sig på sikt med rätt skötsel i vägområdet, men det kan ta lång tid innan floran helt har kommit tillbaka. Om något tidigare känt eller nyupptäckt förorenat område berörs av arbeten i mark ska uppmärksamhet riktas mot förändringar av lukt och/eller utseendet på marken. Ifall förändringar upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Det kan även bli aktuellt med undersökning av marken ifall tillsynsmyndigheten anser det befogat. Tillfälliga störningar för rennäringen kan uppstå under byggtiden varför kontinuerlig information till samebyarna är viktig. 17
5. Fortsatt arbete 5.1. Planläggning och projektering Detta samrådsunderlag skickas på remiss till länsstyrelsen, Åre kommun och övriga myndigheter och organisationer som berörs. Även allmänheten bjuds in till samråd genom annonsering i dagspressen och att samrådsunderlaget hålls tillgängligt i kommunhus eller medborgarkontor samt hos Trafikverket. En fullständig beskrivning av genomförda samråd i projektet finns i samrådsredogörelsen, som är ett eget dokument. Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Hur den fortsatta planläggningsprocessen ser ut beror bland annat på det beslutet. 5.2. Eventuella kommande prövningar Om det visar sig att fridlysta växter måste flyttas eller tas bort kommer Trafikverket att ansöka om dispens från artskyddsförordningen. Vid eventuell förlängning av trumman över biflödet till Brattåsbäcken som korsar väg 321 bedöms vattenverksamhet hanteras genom anmälan i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808)..Anmälan/samråd inför upplag av massor sker enligt miljöbalken kapitel 12 6. Om förorenade massor framkommer under arbetet ska det anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kapitlet 11 miljöbalken. Sanering av eventuella förorenade jordmassor utförs enligt 28 (1998.899) förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 5.2.1. Dispens genom fastställd vägplan Anmälan/samråd inför upplag av massor enligt miljöbalken kap. 12 6 gäller inte vid byggande av allmän väg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen 1971:948, exempelvis som område med tillfällig nyttjanderätt. Eventuella objekt med generellt biotopskydd enligt miljöbalken kap. 7 11, kan genom fastställd vägplan undantas från förbudet att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett sådant objekt. Den bäck som korsas av väg 321 omfattas av strandskydd i enlighet med miljöbalkens sjunde kapitel. Ingen särskild ansökan om dispens från strandskyddet behövs om motiven i vägplanen bedöms som tillräckligt starka samt om eventuella skyddsåtgärder har övervägts. Då ges dispens från strandskyddet när vägplanen fastställs. 18
6. Källor Tryckta källor Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2010: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Länsstyrelsen Jämtlands län 2010: Länstransportplan 2015-2025 för Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Översvämning utifrån ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Ras och skred utifrån ett förändrat klimat Riksantikvarieämbetet 2014: Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Sametinget 2010: Irenmark, Rennäringens markanvändningsdata, pdf:kartor. Åre kommun 1989: Översiktsplan Websidor och databaser Företagarregister: http://forreg.nu/are/search.aspx/are Geodataportalen: https://www.geodata.se/geodataexplorer/index.jsp?loc=sv&site=advanceduser Hallenbygden: http://hallenbygden.se/ Länsstyrelsens GIS-data: www.gis.lst.se Natur- och kulturguide i Åre kommun: www.arenaturguide.se Naturvårdsverket: Kartverktyget skyddad natur NVDB: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket Riksantikvarieämbetet FMIS: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Vägtrafikflödeskartan Åre kommun: www.are.se Åre kommuns skoterkarta: http://swp.cartesia.se/are/default.aspx?karta=skoterkartan 19
Trafikverket Region Mitt Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 T www.trafikverket.se 20