ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Relevanta dokument
PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE YRKESROLL OCH LEDARSKAP

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Finansierad av: Tell-Us

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

En värdegrundad skola

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

MI - Motiverande samtal

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Samtal kring känsliga frågor

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Övning 1: Vad är självkänsla?

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Samtal om tobak i skolan

5 vanliga misstag som chefer gör

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Tillitsfull KLARTÄNKT

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Värdegrund och uppdrag

Motiverande Samtal MI med fokus på äldreomsorgen

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Funktionshinderområdets värdegrund

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Systemiskt möte en introduktion

Hur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Korvettens förskola

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Korvettens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Bengts seminariemeny 2016

Mäta effekten av genomförandeplanen

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Att driva förändring med kommunikation

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Sociala berättelser 1

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Kris och Trauma hos barn och unga

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Bakgrund och förutsättningar

Om autism information för föräldrar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

Verktyg för Achievers

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Chefs- och ledarskapspolicy

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Likabehandlingsplan 2015/2016

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Påverka ditt ledarskap

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Transkript:

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt

SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar för att ett möte - en dialog ska ske med ömsesidighet och samarbete. - Mångpartisk snarare än opartisk - respektera individernas egna bilder och upplevelser. Speciellt ansvar för att den det gäller är delaktig så långt möjligt. - Utgå från att kunskap uppstår när ni tillsammans analyserar problemen och ser lösningar. -Möta övriga i samtalet där de är - inte där de bör vara. - Stödja Utmana - Förmedla tilltro och hopp. - Du är beredd att ompröva egna ståndpunkter

- Försök undanröja hinder. Inte skapa nya. - Time out Andas först - Undvik publik - Hantera bemästringsförsök utan att gå i krig. - Använd tydlig kommunikation

SKAPA ETT PROBLEMLÖSANDE KLIMAT - Intresse - Engagemang - Respekt (kränk inte) - Förståelse - Inlevelse (Drunkna inte)

Strategier för att hålla distans Inre dialog Använd hjärnan inte bara hjärtat Frysa ögonblicket Humor Arbetskamrater / Handledning/ Feed Back / Skuggning Kunskap om hur jag och andra fungerar Förmåga att härbärgera oro Medvetenhet om blinda fläckar / bemästringsförsök mm

BEMÄSTRINGS- FÖRSÖK - Aggressivitet (Ju räddare desto ilsknare) - Flykt (Bagatellisera) (Utebli) - Projektion (Överföra egna problem på andra)

- Självanklagande - Likgiltig - Totalt förnekande - Hålla med - Avledande manöver - Vän

1. Vilka bemästringsförsök har jag mött? 2. Hur hanterar jag dessa bemästringsförsök? 3. Vilka tycker jag är svårast att möta? 4. Vilka använder jag mig själv av i professionellt svåra situationer?

JOHARI FÖNSTER Fri aktivitet Blind fläck - känt av mig - inte känt av mig själv själv - känt av andra - känt av andra Dolt område Okänt område - känt av mig - inte känt av mig själv själv - inte känt av - inte känt av andra andra

Strategier för att minska bemästringsförsök: MGN Sidodörren in Olika bilder ok Struktur Lyssna aktivt Fokus Vad fungerar? Inte hetsa fram lösningar Mångpartiskt förhållningssätt Humor

AVSLUTNING SAMMANFATTNING ARBETSFAS AVSTÄMNING UPPVÄRMNING

Nulägesbeskrivning Mål Hur tar vi oss till målet? Ansvarsfördelning!!! Uppföljning Utvärdering

MÅL Ofta formulerar vi målen för abstrakt eller utifrån den goda viljan som uttrycks i formuleringar av typen: Förbättra Öka Utveckla Ex: Vi vill öka elevernas inflytande över undervisningen. Säger ingenting om hur länge/ när Inte utvärderingsbart

UTVÄRDERINGSBARA MÅL Konkreta Realistiska Tidsbestämda

Fallgropar vid målformulering: Utförandet formuleras för personalen: Peter ska få motorikträning Formulerade i ord som inte är konkretiserade: Emma ska förstå innebörden i begreppet Kriterie på att målet är uppnått definieras inte: När målet ska vara uppnått definieras inte.

Berättelsen om allas ansvar Den här historien handlar om fyra personer. De kallades: Alla, Någon, Vem som helst och Ingen. Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det. Vem som helst hade kunnat göra det, men Ingen gjorde det. Någon blev arg, därför att det var Allas uppgift. Alla trodde att Vem som helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle göra det. Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem som helst skulle kunna ha gjort!

PROBLEMLÖSANDE SAMTALSTEKNIK: Olika position: Privat - Professionell Barn Vuxen Funktionsnedsättning Inte funktionsnedsättning

Samtalsledaren leder Inramning Tydligt gemensamt syfte Förhållningssätt Teknik

Olika perspektiv: Salutogent; Vad leder till utveckling? Patogent: Vad leder till återvändsgränd?

Olika perspektiv leder till olika samtalsstrategier: Salutogent: Patogent: Vilka inre resurser Vad är fel??? finns??? Vad krävs för att Vad krävs för att utveckla??? reparera??? Främjande Problemdefinierande strategier strategier = arbeta för att = arbeta för att stärka det som reparera det som fungerar fungerar Lösningsfokuserat Problemfokuserat

Ett vanligt probleminriktat sätt att arbeta för att lösa bekymmer: Fråga väldigt mycket om och runt själv problemet: - Vad är problemet? - Vad gör barnet för fel? - Vad gör barnet som inte fungerar? - Vad beror det på? - Varför gör barnet så? - Hur länge har det varit ett problem? - Är det problem hemma också? - Är barnet utrett? - Vilken åtgärd ska vi vidta?

Lösningsinriktade frågor i samma situation: - När fungerar det lite bättre? - Vid vilka tillfällen är det inte ngt problem? - Hur är det då istället? - Vad gör barnet då? - Hur agerar den vuxne då? - Vad är det som gör att det fungerar bättre i dessa situationer? - Vad är det mer som fungerar? - Vad säger barnet om de situationerna? - Vad behövs för att barnet ska kunna göra mer av det som fungerar?

Vidga perspektiv då det hakar upp: Framgångsfrågor Vad fungerar? Omfrågor Om du gör så, vad händer då? Undantagsfrågor Finns det någon stund på dagen han inte skriker? Omtolka Kan om han vill!! - Kan finnas andra hinder än viljan T.ex. Igångsättningssvårigheter Omdefiniera Mer träning!! - Vad är det han skulle vilja kunna göra?

Om det vore så bra som möjligt, hur skulle det vara då? Finns det några situationer då det fungerar bättre? Ju svårare desto viktigare att ha barnet i centrum. Konkreta situationsbeskrivningar inte bara diagnoser

Mångpartisk samtalsledare Olika synsätt (inte en sanning) Vad ser barnet? Vad ser förskolan? Vad ser Habiliteringen? Lyssna aktivt Spegla/Omformulera Skapa MGN!!! Skalfrågor Undvik trianguleringar Vad ser mamma/pappa? Om jag förstått dig rätt. Om det här ska kännas som ett bra samtal????

Öppna frågor Processfrågor En fråga i taget Ger mer information: Lyssna aktivt Nyckelord Hm/Ja/Jaså Berätta lite mer Tystnad Parafrasering (omskrivning av sakinnehåll) Om jag förstår dig rätt Du menar att Återspegla känslor (omskrivning av känsloinnehåll) Sammanfattning

Undvik: Varför frågor Slutna frågor Ledande frågor Dubbelfrågor Påståendefrågor Hur är det nu, har det varit jobbigt. Hur länge har det varit så och vad har ni gjort. Tycker du inte att...

Redskap för delaktighet i samtal med barn / tonåring med funktionshinder: Samtal på barnets nivå Konkret innehåll t.ex. med visuellt stöd Enkla tydliga frågor Enkel tydlig information Strukturen viktig Konkret och tydlig kommunikation Begränsa antalet personer i rummet Icke moraliserande förhållningssätt Vänd dig direkt till barnet Tänk efter: Vilka delar av samtalet ska barnet/tonåringen vara med på? Korta samtal Risk att barnet blir belastat av vuxnas problem i samtalet

Bygga en relation Acceptera barnets känslor och reaktioner Icke värderande / Icke moraliserande Lagom varm, neutral till en början Intresserad Struktur Trygghet Tydlighet Klar kommunikation Hopp (men inte löften)

IMPULSKONTROLL Att lära sig att uttrycka sin frustration, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

ORSAKER TILL STÖRNINGAR KAN SÖKAS PÅ FLERA NIVÅER Individ Grupp Ledarskap Arbetsformer

Mentala strategier nödvändiga för att arbeta relationsinriktat!!

Vad kan jag själv göra för att förebygga nedslitning? Analysförmågan: - var hör problemet hemma - medvetenhet om tidsanvändning. - medvetenhet om olika dilemman. - inte alltid tillgänglig - träna att kunna säga nej!!!!!! - stanna upp, frysa ögonblicket

- sätta konkreta mål för mitt arbete - bry mig om mig själv, lyssna på kroppens signaler - se över mina arbetsrutiner och min planering - tillåta mig pauser och vila - humor - planera övergång från arbete till hem och fritid - vårda privata relationer - planera för min fritid och sätta planerna i verket - träffa andra yrkesgrupper - kunskaper: relationsorienterade ledarskapet - ta konkret ansvar för egen utveckling, skaffa nya redskap

Vad kan gruppen göra för att förebygga nedslitning? - vara lyhörd för signaler - ge konkret hjälp och avlastning - stödjande klimat - ge konstruktiv feed-back - rak kommunikation - avsluta dagen med debriefing - lyssna aktivt - ge tillfälle till diskussion och perspektivbyte - jämföra upplevelser och erfarenheter - ge uppskattning och erkänsla - ge tillfällen till skratt och avspänning - byta arbetsuppgifter tillfälligt - stötta personalutveckling och kompetensutveckling

Vad kan organisationen göra för att förebygga nedslitning? - klargöra mål -utveckla ledningsformerför trygghet och professionell utveckling - utveckla riktlinjer - se över rutiner och regler - stimulera feed-back - ge tid och möjlighet till underhåll av relationer - granska arbetsfördelningen - utveckla goda kommunikationskanaler - jämföra organisationens mål med omvärldens krav och förväntningar - stimulera till pedagogiska diskussioner - skapa förutsättningar för handledning - stödja och medverka till fortlöpande personal och organisationsutveckling

NULÄGESBESKRIVNING Konkret Generaliserande beskrivande Diagnoser Nedbrutet i konkreta termer Situationsbeskrivning Långsiktga mål som bryts ner till kortsiktiga MÅL Visioner

SPRÅK Neutralt Värderande Beskrivande Moraliserande FÖRHÅLLNINGSSÄTT Respekt Mästrande Bygga förtroende Misstroende Olika roller Lika PLANERING Planering, men Helt gemensam inte låsning planering STRUKTUR Tydlig struktur Brist på struktur

STRATEGIER Mångpartisk sl Opartisk/partisk sl Hantera Kriga kring bemästringsförsök bemästringsförsök Salutogen teknik Patogen teknik UTVÄRDERING Bygga på det Arkeologi positiva Problemfixering

Vad krävs av en bra samtalspartner? Strukturhållare Respekt/ öppenhet Kunskaper: Metodiska kunskaper, Kommunikation Samtalsteknik, Utveckling Förändringsreaktioner Gruppdynamik, Motstånd Medveten människosyn Empati/ distans Förmåga att hantera oro/stress God självkännedom