Kunskap om dental erosion hos en grupp fotbollsspelare

Kunskap om dental erosion hos en grupp fotbollsspelare Knowledge about dental erosion among a group of football players Ellinor Gustafsson Lisa Pettersson Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Tandhygienistprogrammet Oral hälsa, examensarbete 15 hp Anders Hugoson Margot Rolandsson April 2014

SAMMANFATTNING Titel: Kunskap om dental erosion hos en grupp fotbollsspelare Knowledge about dental erosion among a group of football players Institution: Kurs: Författare: Handledare: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Oral hälsa examensarbete, 15 hp Ellinor Gustafsson & Lisa Pettersson Anders Hugoson Sidor: 17 Månad och år för examen: april 2014 Nyckelord: Dental erosion, fotbollsspelare, kunskap, konsumtion, sport/energidryck Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck. Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck? Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie. Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män. Femtiotvå procent av kvinnorna och 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. Fyrtiofem procent av kvinnorna och 40 % av männen svarade att erosionsskador på tänderna är frätskador. Totalt svarade 32 % att de brukar konsumera sport/energidryck. Konklusion: Studien visade att deltagarna hade relativt låg kunskap om dental erosion.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 1 Etiologiska faktorer exogena och endogena orsaker... 1 Individens försvar... 1 Livsstilsfaktorer... 2 Definition av sport/energidrycker... 2 Skillnaden mellan olika typer av tandslitage och dess samband... 3 Kliniska tecken på dental erosion... 3 Förekomst av dental erosion... 4 Individers kunskap om dental erosion... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Design... 6 Deltagare och urval av undersökningspersoner... 6 Datainsamlingsmetod... 6 Databearbetning/analys... 7 Etiska förhållningssätt... 7 Resultat... 8 Kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelande kvinnor... 8 Kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelande män... 8 Kunskapen om dryckers erosiva effekt på tänderna... 9 Konsumtion av sport/energidryck... 11 Intagsfrekvens av sport/energidryck... 11 Intag av sport/energidryck i samband med träning och/eller match... 11 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 13 Konklusion... 14

Referenser... 15 Bilaga 1 Informationsbrev till tränare Bilaga 2 Samtycke/medgivande Bilaga 3 Enkät

Introduktion Karies har traditionellt ansetts som den tandsjukdom som drabbar flest barn och ungdomar i västvärlden, men under det senaste decenniet har studier visat att även erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna (Asmyhr et al. 2012). Dental erosion kan ha en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Sambandet mellan kost, dryck och dental erosion har fått stor uppmärksamhet, där ökandet av erosionsskador främst beror på den höga konsumtionen av sura drycker i dessa åldersgrupper (Arnadottir et al. 2010;Sirimaharaj et al. 2002). Den Australiensiska studien som genomfördes av Sirimaharaj et al. (2002) visar att det finns ett ökat intresse för att ha en hälsosam livsstil som involverar regelbunden motion och hälsosam diet. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sportdrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Samma studie påvisade att fotbollsspelare var en av de idrottsgrupper som hade störst intag av fruktjuice, läsk och sportdryck. Fotbollsspelare tenderar att använda mycket energi och behöver mer kolhydrater, elektrolyter och vätskeersättning än andra idrottsgrupper. Det ökade behovet och hög konsumtion av sura drycker kan bidra till risken av dental erosion bland dessa idrottare. Det är viktigt att fotbollsspelare, som kan vara en riskgrupp, är medvetna och har kunskap om ämnet. Tandvården har en betydande roll genom att informera, ge kostrådgivning och erbjuda förebyggande program till idrottande kvinnor -och män (Sirimaharaj et al. 2002). Etiologiska faktorer exogena och endogena orsaker Dental erosion kan kliniskt definieras som en förlust av tandens hårdvävnad som orsakas genom en kemisk process som inte involverar bakterier (Li et al. 2012). Erosion har ofta en multifaktoriell etiologi där samspel av kemiska, biologiska och beteendemässiga faktorer är avgörande (Lussi & Jaeggi 2008). De etiologiska faktorerna till dental erosion delas vanligtvis in i exogena och endogena orsaker. Till de exogena orsakerna räknas de sura produkter som når munnen utifrån, det vill säga vad vi äter och dricker. Sura läkemedel har också en erosiv påverkan liksom luftburna syror som når tänderna hos arbetare i vissa branscher. Endogena orsaker innefattar olika sjukdomar och vanor där surt maginnehåll når munhålan och på så sätt påverkar tänderna, till exempel patienter som lider av ätstörningar eller refluxsjukdom (Buzalaf et al. 2012;Johansson et al. 2012). Individens försvar Hos individen finns flera faktorer som påverkar erosionsprocessen, antingen genom att skydda mot- eller öka graden av erosion. Dessa faktorer inkluderar saliv, tandens kvalitét, anatomi och placering (Buzalaf et al. 2012). Den viktigaste skyddsmekanismen är saliv som skyddar mot erosion på olika sätt; dels genom att bilda en hinna, pellikeln, som skyddar emaljens ytor, dels på grund av att saliven eliminerar en sur produkt genom att den späder ut syran i munnen (clearance), men även salivsekretionens hastighet och buffringskapacitet har betydelse då de neutraliserar kostens syra (Buzalaf et al. 2012). 1

Tandens hårdhet spelar en roll i utvecklingen av erosiv skada har visats i studier av både primära och permanenta tänder (Johansson et al. 2012). Iakttagelser har även visat att beroende på tandens placering i tandbågen och anatomi tar det olika lång tid för phvärdet att neutraliseras (Lussi & Jaeggi 2008). Livsstilsfaktorer Att både oral- och allmän hälsa påverkas av livsstil och beteendemässiga faktorer är väl känt. Vår livsstil förändras över tid och speglar ofta sociala förhållanden (Johansson et al. 2012). I en studie av Gambon et al (2012) nämns flera faktorer som under det senaste århundradet kan ha ökat risken för dental erosion bland ungdomar. Bland annat genom det ökade välståndet där även en större variation i mat och dryck blivit tillgängliga. Framför allt sedan andra världskriget, har tillgången på frukt och grönsaker förändrats dramatiskt. Produkter som en gång var säsongsbetonade i Europa, som tomater, citrusfrukter, lime, vindruvor, jordgubbar, hallon och ananas, finns numera tillgängliga under hela året. Dessutom har nya exotiska typer av sura frukter införts, exempelvis kiwi och granatäpplen. Under samma tid, har tillgången på godis ökat dramatiskt och många nya typer och smaker av godis utvecklats (Gambon et al. 2012). Den kraftigt ökande konsumtionen av sura drycker, främst hos barn och ungdomar, är en betydande förändring i dagens livsstil. Människor som väljer en hälsosam livsstil, exempelvis vegetarianer och de som vill gå ner i vikt, konsumerar mer frukt och grönsaker och kan därmed öka sitt intag av sura produkter. Viljan av att hålla sig i form kan kopplas till ett ökat behov av att dricka i samband med träning och risken är att man intar en sur dryck, till exempel sportdryck eller energidryck (Johansson et al. 2012). Idrottsmän som ofta konsumerar sportdrycker har ökad risk för att utveckla erosionsskador, dels på grund av sportdryckens låga ph-värde men även på grund av att individen under ansträngande aktivitet har ett försämrat salivflöde (Buzalaf et al. 2012). En mer ohälsosam livsstil kan likaledes påverka risken för erosionsskador negativt. Att vara stressad och överarbetad kan leda till muntorrhet som i sin tur ökar risken för erosionsskador. Likaså ungdomar som med hjälp av bland annat koffeinhaltiga coladrycker och andra läskedrycker håller sig vakna nattetid och spelar data/tv-spel (Johansson et al. 2012). Definition av sport/energidrycker En sportdryck består av vatten, kolhydrater och natriumklorid (salt). Vanligtvis brukar kolhydraterna bestå av maltodextrin, dextros, fruktos och/eller sackaros. Vid kortare aktiviteter är vätska och kolhydrater det viktigaste och mängden salt behöver inte alls vara stor, eftersom salt endast behövs under mycket långa aktiviteter som till exempel ett maratonlopp. Drycken kan även berikas med vitaminer och andra mineraler, vilket görs för att minska utmattning och trötthet. En sportdryck är ofta smaksatt. Drycken är lämpad för konditionskrävande aktiviteter och uthållighetsidrotter, såsom fotbollsmatcher och kampsporter (Svenskt kosttillskott 2014). 2

Energidryck är i grunden en söt läskedryck med tillsatser av uppiggande preparat, till exempel koffein i form av syntetiskt koffein eller guarana. Andra vanliga ingredienser är glukuronolakton, taurin och B-vitaminer. Dessa drycker har utvecklats i syfte att exempelvis öka prestations-, koncentrations- och reaktionsförmågan samt att öka välbefinnandet. (Livsmedelsverket 2014;Läkartidningen 2006). Alla sport/energidrycker har ett ph-värde under 5,5 som är det kritiska värdet för förlust av emalj, men många drycker har ett så lågt ph-värde som mellan 2 och 3. Konsumtionen av energidrycker har ökat kraftigt, främst bland ungdomar som är de största konsumenterna av dessa produkter. Sportdrycker har blivit allt mer populärt både inom idrottsvärlden och bland allmänheten. (Shelon et al. 2013;Venables et al. 2005). Skillnaden mellan olika typer av tandslitage och dess samband Dental erosion definieras som tidigare nämnts; en förlust av tandens hårdvävnad som orsakas genom en kemisk process som inte involverar bakterier (Li et al. 2012). Förutom dental erosion kan andra typer av tandslitage uppträda parallellt, exempelvis attrition och abrasion (Johansson et al. 2012). Attrition, definieras som en gradvis förlust av tandsubstans orsakad av tändernas friktion mot varandras ocklusala och/eller incisala ytor. Attrition är relaterat till ålder men kan påskyndas av faktorer såsom parafunktionella vanor som bruxism (tandpressning, tandgnissling), traumatisk ocklusion och bettavvikelser (Lee et al. 2011). Abrasion är förlust av tandsubstans orsakad av yttre faktorer och är oberoende av bettkontakt. Placering av, och mönstret för abrasionsskadan är beroende på orsaken till skadan, främmande föremål kan producera olika mönster av avnötning. Exempel på ovanor är tuggning av pipskaft, hårnålar eller nagelbitning. Den vanligaste formen och typen av abrasionsskador är tandborstskada, där kilformiga defekter bildas i de cervikala delarna på tanden. Tandborstskadan kan vara relaterad till borstfrekvens, teknik, tandborstensdesign och slipmedel från tandkrämen (Lee et al. 2011). Tandslitage har en multifaktoriell etiologi och är oftast ett resultat av mer än en enda mekanism. Emalj som mjukas upp av syra kan lättare nötas ner genom samtidig påverkan av attrition eller abrasion, jämfört med emalj som inte mjukats upp av syra (Johansson et al. 2012). Differentiering bland attrition, abrasion och erosion är svårt, eftersom dessa faktorer kan agera synkront eller additivt med andra enheter och maskera den verkliga karaktären av tandslitaget (Lee et al. 2011). Kliniska tecken på dental erosion Det är viktigt att upptäcka erosionsskador på tänderna så tidigt som möjligt, för att förhindra ytterligare progression (Lussi & Jaeggi 2008). Erosionens tidiga skede är dock svårt att upptäcka både visuellt och/eller med taktil undersökning i den kliniska situationen, då den inte orsakar någon missfärgning eller sonderbar påverkan av tandytan (Johansson et al. 2012). Patienten upplever dessutom i det tidiga skedet få, om än några symptom (Lussi & Jaeggi 2008). När erosionsskadan har blivit allvarligare är 3

den lättare att upptäcka kliniskt och patienten kan uppleva mer påtagliga symptom vilket påverkar den orala hälsorelaterade livskvaliteten (Johansson et al. 2012). Vid en erosiv lesion kan emaljens yta vara såväl blank som matt och uppvisa små konkaviteter. Dental erosion kan ske på samtliga tandytor, men är mer vanligt förekommande palatinalt på överkäkens framtänder och på de första kindtänderna i underkäken. Vanliga tecken på erosion är att det bildas cervikala skuldror, cuppings. I mer avancerade fall kan dentinet lysa igenom emaljen (Johansson et al. 2012). Ytterligare tecken kan vara avrundning av tandens kuspar och att restaureringar höjer sig över omgivningen då tandsubstansen som omger fyllningen försvinner (Lussi & Jaeggi 2008). Förekomst av dental erosion I den svenska studien som genomfördes av Hasselkvist et al. (2010) erbjöds 801 individer att medverka i åldrarna 5-6, 13-14 och 18-19 år. Syftet var att undersöka förekomsten av dental erosion hos svenska barn och ungdomar samt att relatera denna till dryckeskonsumtionen. I studien framgår att förekomsten av allvarlig/mycket allvarlig dental erosion för samtliga tre åldersgrupper var 16,4 %, generellt högre för pojkar än flickor. I en dansk studie uppvisade ca 2 % av ungdomar i åldrarna 15-17 år erosionsskador som nått in i dentinet (Larsen et al. 2005). Enligt studier av Hasselkvist et al. (2010) framgår det att det är mycket svårt att jämföra olika studier på grund av stora variationer i metodik och klassificering av dental erosion. År 2008 hade ungefär en tredjedel av 18-åringarnas tänder påverkats av erosiva skador i Norge (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). Trots ett något ökat antal prevalensstudier finns det relativt få rapporter om allmänhetens medvetenhet om dental erosion (Skudutyte- Rysstad et al. 2013). Individers kunskap om dental erosion Den norska studien som genomfördes av Asmyhr et al. (2012) är den första nationella studien bland unga vuxna som beskriver ungdomars medvetenhet om dental erosion men även deras konsumtion av sura drycker. Studien beskriver förbrukningen av sura drycker beroende på kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Totalt 2004 norska ungdomar i åldern 19-20 år deltog i studien. Det framkom i studien att medvetenheten om problemet var högt, endast 6 % av ungdomarna hade aldrig hört talas om erosionsskador (Asmyhr et al. 2012). En nyligen utförd studie, som även den gjordes i Norge, rapporterade likaså en hög allmän kunskap och medvetenhet om dental erosion: 93,5 % svarade att de var medvetna om tillståndet (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). De flesta ungdomar var också medvetna om att erosionsskador kan orsakas av läskedrycker både med och utan socker (Asmyhr et al. 2012). Trots detta är konsumtionen av läskedrycker i Norge bland de högsta i Europa, vilket indikerar en stor skillnad mellan kunskap och medvetenhet å ena sidan och associerade riskbeteenden å andra sidan. Uppenbarligen finns ett ökat behov av förebyggande strategier för 4

tillståndet, med ett särskilt fokus på modifierbara beteendemässiga riskfaktorer (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). Majoriteten (78 %) av deltagarna i Skudutyte-Rysstad et al. studie från år 2013 uppgav att de skulle bli oroade om deras tänder fick erosionsskador och 84 % uppgav att de skulle ändra sina vanor om de hade fått dentala erosionsskador. Deltagare med låg medvetenhet om sura drycker var dubbelt så benägna att konsumera juice flera gånger om dagen och 30 gånger mer benägna att konsumera läsk flera gånger om dagen än deltagare med måttlig eller hög medvetenhet (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). Tillsammans med nedgången i karies, har fokus på erosiva skador på tänderna ökat kraftigt under de senaste decennierna. Ökad medvetenhet och motivation för patienter att minska påverkbara riskbeteenden kommer därför fortsätta att vara en utmaning för kliniker under de kommande åren. En av de viktigaste aspekterna för att förebygga dentala erosionsskador är att minska sur exponering från exempelvis läskförbrukning (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). Fotbollsspelare kan utgöra en riskgrupp för dental erosion och därför är det intressant att studera deras kunskap om ämnet. 5

Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Frågeställningar Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck? Material och metod Design: Designen på studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie. Deltagare och urval av undersökningspersoner: I studien ingick fotbollsspelande kvinnor och män från två utvalda fotbollsföreningar i södra Sverige. Ett representativt, icke slumpmässigt urval gjordes som var lämpligt till studiens syfte. Med representativt urval menas att varje enskild utvald företräder en del av befolkningen (Trost 2012). I den ena föreningen gick författarna endast ut till damlaget som bestod av 21 spelare i åldrarna 16-43 år. I den andra föreningen gick författarna ut till både dam- och herrlaget. Damlaget bestod av 19 personer i åldrarna 18-34 år. Herrlaget bestod av 20 personer i åldrarna 18-43 år. Urvalet i studien gjordes med hänsyn till deltagarnas ålder, då samtliga var över 15 år. Från början var författarnas avsikt att gå ut till ett damrespektive herrlag i en förening men under arbetet med studien framkom att deltagarantalet skulle uppgå till kring 50-60 personer. Därmed kontaktades ytterligare en förening där endast damlaget valde att medverka. I och med detta var det fler kvinnor än män som tillfrågades och deltog i studien. Sammanlagt tillfrågades 60 personer om att delta i studien. Datainsamlingsmetod: Tränarna för respektive lag kontaktades via telefon där en kort presentation av studien gavs och tillstånd för att utföra enkätstudien inhämtades. Därefter skickades informationsbrevet ut till tränarna och de ombads att kontakta författarna med förslag på lämpligt tillfälle att genomföra datainsamlingen. Båda författarna deltog vid samtliga tre insamlingstillfällen. Likvärdig information om studien gavs, men det som skiljde mellan insamlingstillfällena var att två av grupperna muntligt gavs exempel på sport/energidryck. Exemplen som gavs var Celsius, Powerking, Monster, Red Bull, Gainomax och Poweraid. Insamling av data vid samtliga tre tillfällen skedde efter avslutad träning. Författarna började med att ge en kort presentation av sig själva och informerade därefter om syftet med studien. Innan enkäterna utdelades gavs information om att svaren skall lämnas anonymt och att det är frivilligt att delta. Därefter fanns tid för att besvara eventuella frågor som deltagarna hade. Genom att skriva under en samtyckes/medgivandeblankett gav deltagarna sitt samtycke till att delta i studien. Denna blankett samlades in innan enkäten delades ut 6

och besvarades. Deltagarna fick god tid på sig att besvara enkäten, insamling skedde när samtliga var klara. Information ges till deltagarna om att när studien är godkänd och färdigställd kommer den skickas per post till respektive förening. Enkäten bestod av 12 frågor varav 10 frågor besvarades med slutna svar i form av kryssfrågor. Den första frågan i enkäten angav deltagarna sin ålder och sist i enkäten fick deltagarna skriva in övriga synpunkter, om de hade något att tillägga. Före genomförande av studien testades enkäten på två olika pilotgrupper, en bestående av män och en av kvinnor. Detta gjordes för att garantera förståelse av frågorna och få in synpunkter på enkätens utformning och innehåll. Genom pilotundersökningen testades även reliabiliteten och validiteten i enkäten (Olsson & Sörensen 2011). Endast ett fåtal justeringar gjordes efter pilotstudierna. Det var ett medvetet val av författarna att testa enkäten på både kvinnor och män då eventuella skillnader på synpunkter och frågeställningar kring enkäten kunde finnas. Databearbetning/analys: Databearbetningen av enkätsvaren gjordes genom deskriptiv statistik. Enkätsvaren registrerades i statistikprogrammet Excel. Etiskt förhållningssätt: En ansökan om etikprövning vid examensarbete skickades till etiska rådet vid Karlstads universitet, institutionen för hälsovetenskaper för granskning under hösten 2013. Efter godkännande av etiska rådet genomfördes studien. Enkäter och samtyckesblanketter förvarades i separata kuvert som endast författarna hade tillgång till. Det framgår aldrig i studien vilka föreningar som deltog och deltagandet i studien var frivilligt och anonymt. Enkäter och samtyckesblanketter kommer endast användas i studiens syfte och samtliga kommer förstöras efter examinering skett i kursen. 7

Resultat Sammanlagt tillfrågades 60 personer om att delta i studien. Totalt deltog 44 personer, bortfallet var därmed 16 personer (26 %). Det var ingen av fotbollsspelarna som valde att avstå från att delta i studien utan bortfallet bestod av spelare som inte dök upp på träningstillfället. Tjugonio kvinnor deltog i studien, vilket utgjorde 66 % av deltagarna. Åldersspridningen bland kvinnorna var 16-41 år och medelåldern 22 år. Femton män deltog i studien, vilket utgjorde 34 % av deltagarna. Åldersspridningen bland männen var 18-43 år och medelåldern 27 år. Kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelande kvinnor Sexton kvinnor (55 %) hade hört talas om erosionsskador på tänderna medan 13 (45 %) inte hade gjort det (Figur 1). De som inte hade hört talas om erosionsskador fick gå vidare till frågorna 7, 8 och 9, därmed har resultatet på frågorna 4, 5 och 6 beräknats på de 16 kvinnor som hade hört talats om erosionsskador. Frågeställning 4 Vad tror du erosionsskador på tänderna är? besvarades av 13 kvinnor (81 %) med Frätskador och tre (19 %) Hål i tänderna. Frågeställning 5 Hur tror du att erosionsskador på tänderna uppkommer? svarade tre kvinnor (19 %) att erosionsskador uppkommer genom bakteriebeläggningar på tänderna, fyra (25 %) svarade via sockerrik kost och nio kvinnor (56 %) angav att syra löser upp tandens yttersta skikt (Figur 2). Kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelande män Nio män (60 %) hade hört talas om erosionsskador på tänderna medan sex (40 %) inte hade gjort det (Figur 1). De som inte hade hört talas om erosionsskador fick gå vidare i enkäten och besvara frågorna 7, 8 och 9, därmed beräknas resultatet på frågorna 4, 5 och 6 på de nio män som hade hört talats om erosionsskador. Vid frågeställning 4 Vad tror du erosionsskador på tänderna är? svarade sex män (67 %) Frätskador, två respondenter (22 %) Hål i tänderna och en man (11 %) svarade Missfärgningar. Vid frågeställning 5 Hur tror du att erosionsskador på tänderna uppkommer? svarade två (22 %) av deltagarna att erosionsskador uppkommer genom bakteriebeläggningar på tänderna, fyra män (45 %) angav via sockerrik kost och tre (33 %) uppgav genom att syra löser upp tandens yttersta skikt (Figur 2). 8

Figur 1. Deltagarnas svar på frågan Har du hört talas om erosionsskador på tänderna? Figur 2. Deltagarnas svar på frågan Hur tror du att erosionsskador på tänderna uppkommer? Kunskapen om dryckers erosiva effekt på tänderna På fråga 6 Vilka av följande drycker har erosiv effekt på tänderna? kunde deltagarna ange flera svarsalternativ. Denna frågeställning besvarades av de 16 kvinnor som hade hört talas om erosionsskador. Samtliga 16 kvinnor (100 %) svarade att Juice och Läsk har erosiv effekt på tänderna och 15 (94 %) angav att Sport/energidryck har 9

det. Andra ifyllda svarsalternativ var Alkoläsk nio respondenter (56 %), Vin och Light läsk fyra (25 %), Öl tre (19 %) och Kaffe två kvinnor (13 %) (Figur 3). Samma fråga som besvarades av nio män visade att samtliga, (100 %) svarade att Sport/energidryck har erosiv effekt på tänderna. Åtta (89 %) angav Juice, Läsk och Alkoläsk som erosiva drycker. Vidare svarade fem av männen (56 %) Öl och Light läsk, fyra (44 %) Kaffe och tre män (33 %) Vin (Figur 3). De 16 kvinnor som hade hört talas om erosionsskador besvarade frågeställning 10, som löd Kan tanden återfå sin ursprungliga struktur och form efter en erosionsskada?. Tre kvinnor (19 %) svarade att tanden kan återfå sin ursprungliga struktur och form efter en erosionsskada, medan 13 (81 %) svarade att tanden inte kan det. Samma fråga som besvarades av nio män, angav tre respondenter (33 %) att tanden kan återfå sin ursprungliga struktur och form efter en erosionsskada, medan sex (67 %) angav att tanden inte kan det. Den sista frågan i enkäten, fråga 11 var Varifrån har du fått din kunskap om dental erosion?. Här kunde deltagarna ange flera svarsalternativ och frågan besvarades endast av de 16 kvinnor som hade hört talas om erosionsskador. Tretton kvinnor (81 %) hade fått sin kunskap från Tandvården, fyra (25 %) från TV, radio och/eller tidningar, tre (19 %) från Föräldrar och/eller vänner och en kvinna (6 %) från Internet. Varifrån man hade erhållit sin kunskap om dental erosion bland männen besvarades av de nio individer som hade hört talas om erosionsskador, på följande sätt: Åtta (81 %) angav Tandvården som informationskälla, fem (56 %) svarade Föräldrar och/eller vänner och tre av männen (33 %) uppgav TV, radio och/eller tidningar. Figur 3. Deltagarnas svar på frågan Vilka av följande drycker har erosiv effekt på tänderna? 10

Konsumtion av sport/energidryck Samtliga 44 deltagare besvarade frågeställning 7 Brukar du dricka sport/energidryck?. Totalt svarade 14 individer (32 %) Ja och 30 (68 %) Nej. Av de 29 kvinnorna som ingick i studien var det fem respondenter (17 %) som konsumerade sport/energidryck och 24 (83 %) som inte gjorde det. Av de 15 manliga deltagarna var det nio (60 %) som konsumerade sport/energidryck och sex (40 %) som inte gjorde det (Figur 4). Figur 4. Deltagarnas svar på frågan Brukar du dricka sport/energidryck? Intagsfrekvens av sport/energidryck De 14 deltagarna som svarade jakande på frågan om de konsumerade sport/energidryck fick även ange intagsfrekvens i fråga 8. Fyra (29 %) av de 14 individerna uppgav att de Sällan, någon gång i månaden konsumerade sport/energidryck, sju (50 %) svarade 1-2 gånger i veckan och tre respondenter (21 %) hade en intagsfrekvens på 3-4 gånger i veckan. Intag av sport/energidryck i samband med träning och/eller match De 14 deltagarna som uppgav att de konsumerar sport/energidryck, fick även svara på om intaget sker i samband med träning och/eller match. Sju (50 %) av de 14 svarade Ja och sju (50 %) svarade Nej. 11

Diskussion Studiens resultat visar kunskapen om dental erosion hos en grupp fotbollsspelare. I studien framkom att 57 % av deltagarna hade hört talas om erosionsskador. Tjugosju procent visste hur erosionsskador på tänderna uppkommer, genom att syra löser upp tandens yttersta skikt. Trettiotvå procent av fotbollsspelarna konsumerade sport/energidryck och vanligast var att det intogs 1-2 gånger i veckan. Dessutom visar studien att av de som konsumerade sport/energidryck gjorde hälften av dessa det i samband med träning/match. Metoddiskussion En svaghet i studien kan vara den sneda fördelningen mellan kvinnor och män där resultatet kan ha sett annorlunda ut vid en jämnare fördelning mellan könen. Bortfallet bestod av 16 personer, varav elva kvinnor och fem män. Ingen av deltagarna avstod från att medverka i studien vid datainsamlingstillfället, utan bortfallet utgjordes av personer som inte kom på träningen. Eftersom författarna och tränarna kommit överens om lämplig tid för datainsamling förutsätts att spelarna blivit underrättade om när insamling av data skulle ske. Det finns en risk att deltagare valt att avstå från att medverka i studien genom att inte komma till träningstillfället. Vid insamlandet av data närvarade båda författarna för att ge muntlig information samt besvara eventuella frågor. Eftersom studiens syfte var att ta reda på kunskapen om dental erosion hos fotbollsspelarna kunde endast begränsad muntlig information om ämnet ges. Författarna fick frågor om vad dental erosion är, vilket inte kunde besvaras då det hade påverkat resultatet. Författarna menar dock att dess närvaro vid datainsamlingen gav ett seriöst intryck och att deltagarna kände sig trygga. Vid det första datainsamlingstillfället gick författarna ut till ett av damlagen som medverkade i studien. Respondenterna fick vid detta tillfälle inte några muntliga exempel på sport/energidrycker. Detta kan ha påverkat resultatet gällande huruvida deltagarna angav att de konsumerar dessa drycker eller inte, då de själva fick värdera vad en sport/energidryck är. Vid de nästkommande två insamlingstillfällena där författarna gav muntliga exempel på olika sport/energidrycker till deltagarna märktes en ökning av antalet deltagare som uppgav att de konsumerade sport/energidryck. Denna ökning kan vara ett resultat av författarnas information om olika sport/energidrycker som gavs innan frågeformuläret besvarades. Då grupperna inte erhållit likartad information innan frågeformuläret besvarades påverkas studiens reliabilitet och validitet. En styrka med studien är att den genomfördes i två olika föreningar på två olika orter, som är oberoende av varandra. Eftersom deltagarantalet i studien är lågt kan resultatet inte generaliseras till en större population fotbollsspelare. 12

Resultatdiskussion Femtiofem procent av de kvinnliga deltagarna och 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. I två norska studier som genomfördes av Asmyhr et al. (2012) och Skudutyte-Rysstad et al. (2013) var kunskapen och medvetenheten om dental erosion bland ungdomarna hög, 94 % respektive 93,5 % hade hört talas om dental erosion. Detta visar en stor skillnad bland kunskapen om dental erosion hos deltagarna i föreliggande studie jämfört med de norska studierna. En fråga i enkäten var Varifrån har du fått din kunskap om dental erosion?. På denna fråga uppgav totalt 18 % att de fått sin kunskap från massmedia och internet. Ett ökat fokus på tandvård inom massmedia de senaste åren kan vara en möjlig förklaring till detta (Skudutyte-Rysstad et al. 2013). Läsk, juice och sport/energidryck var de svarsalternativ som de flesta deltagare angav som erosiva drycker. Betydligt färre ansåg att light läsk hade erosiv effekt på tänderna, vilket är intressant. Asmyhr et al. (2012) visade i en studie att deltagarna trodde att läsk, med och utan socker, var lika viktiga för utvecklingen av dental erosion. I föreliggande studie svarade 14 deltagare (32 %) att de konsumerade sport/energidryck och 30 respondenter (68 %) svarade att de inte gjorde det. Om andelen konsumenter av sport/energidryck i denna studie jämförs med andra studier som gjorts i Sverige skiljer sig resultaten. I en studie av Isaksson et al. (2013) undersökte man förekomsten av dental erosion associerat med livsstilsfaktorer hos en grupp 20-åringar i Sverige. Bland 20-åringarna som deltog var 85 % fysiskt aktiva mer än en gång i veckan. Av dessa individer konsumerade 1-2 % sport/energidrycker och 98 % angav vatten som törstsläckare. Dessa resultat skiljer sig från resultateten i föreliggande studie. En osäkerhet i denna jämförelse är att i studien av Isaksson et al. (2013) anges inte vilken fysisk aktivitet deltagarna utförde. O dea (2003) undersökte konsumtionen av sport- och energidrycker separat. I studien ingick 78 ungdomar och det framkom att 56, 4 % använde sportdrycker samt 42,3 % konsumerade energidrycker under två veckor före undersökningen. Resultatet från studien av O dea (2003) liknade deltagarnas konsumtion av sport/energidryck i föreliggande studie. Det är viktigt att ta reda på kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelare som är en potentiell riskgrupp för dental erosion, så att de kan göra hälsosamma val. Det är också viktigt att fotbollsspelarna sedan får och har kunskap om hur olika faktorer kan påverka den orala hälsan i samband med konsumtion av sport/energidrycker (Sirimaharaj et al 2002). Det är således av stor betydelse att tandvården tidigt identifierar riskfaktorer så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Det är känt att den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitéten (Kieffer & Hoogstraten 2008). Sirimaharaj et al. (2002) visade i en studie ett stort behov av förebyggande program för idrottare, speciellt fotbollsspelare som rapporterade hög konsumtion av sportdrycker. De förebyggande insatserna kan vara fluoranvändning, begränsa intaget av sura drycker, dryckesteknik, kostrådgivning och undvika tandborstning direkt efter intag av suradrycker (Coombes 2005). 13

Konklusion Föreliggande tvärsnittsstudie beskriver en grupp fotbollsspelande män och kvinnors kunskap om dental erosion. Kunskapen om dental erosion bland fotbollsspelarna var relativt låg, 55 % av kvinnorna respektive 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. Det finns få studier som undersökt kunskapen om dental erosion och konsumtionsmönstret av sport/energidryck bland elitidrottare, därför kan framtida forskning inriktas mot denna målgrupp då de kan utgöra en riskgrupp. Forskning kan också undersöka sambandet mellan dental erosion och konsumtion av sport/energidryck då de flesta nuvarande studier beskriver sambandet mellan dental erosion och läskedryckskonsumtion. 14

Referenser Arnadottir, IB., Holbrook, WP., Eggertsson, H., Gudmundsdottir, H., Jonsson, SH., Gudlaugsson, JO., Saemundsson, SR., Eliasson, ST. & Agustsdottir, H. (2010). Community dentistry and oral epidemiology. 38 (6), 521-526. Asmyhr, Ø., Grytten, J. & Holst, D. (2012). Occurrence of risk factors for dental erosion in the population of young adults in Norway. Community dentistry and oral epidemiology, 40 (5), 425-431. Buzalaf, MA., Hannas, AR. & Kato, MT. (2012). Saliva and dental erosion. Journal of applied oral science, 20 (5), 493-502. Coombes, JS. (2005). Sports drinks and dental erosion. American journal of dentistry. 18(2):101-104 Gambon, DL., Brand, HS. & Veerman, ECI. (2012). Dental erosion in the 21st century: what is happening to nutritional habits and lifestyle in our society? British dental journal. 2013 (2), 55-57. Hasselkvist, A., Johansson, A. & Johansson, A-K. (2010). Dental erosion and soft drink consumption in Swedish children and adolescents and the development of simplified erosion partial recording system. Swedish Dental Journal, 34 (4), 187-195. Isaksson, H., Birkhed, D., Wendt, LK., Alm, A., Nilsson, M. & Koch, G. (2013). Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20-year olds. Acta Odontologica Scandinavica. (0), 1-10. Johansson, A-K., Omar, R., Carlsson, GE. & Johansson, A. (2012). Dental erosion and its growing importance in clinical practice: from past to present. International Journal of Dentistry, Epub 2012 Mar 7, 17 pages. doi:10.1155/2012/632907. Kieffer, JM. & Hoogstraten, J (2008). Linking oral health, general health and quality of life. European Journal of Oral Science, 116(5), 445-450. 15

Larsen, MJ., Poulsen, S. & Hansen, I. (2005). Erosion of the teeth: prevalence and distribution in a group of Danish school children. European journal of peadiatric dentistry: official journal of European academy of peadiatric dentistry, 6 (1), 44-47. Lee, A., He, L.H., Lyons, K. & Swain, M.V. (2012). Tooth wear and wear investigations in dentistry. Journal of Oral Rehabilitation, 39 (3), 217-225. Li, H., Zou, Y. & Ding, G. (2012). Dietary factors associated with dental erosion: a meta-analysis. PLoS ONE, 7 (8), 1-6. Livsmedelsverket. (2014). Energidrycker Fördjupning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-ochnaring/kosttillskott/energidrycker/energidrycker- --fordjupning/ [2014-02-06]. Lussi, A. & Jaeggi, T. (2008). Erosion diagnosis and risk factors. Clinical oral investigations, Epub 2008 Jan 29, 8 pages, doi: 10.1007/s00784-007-0179-z. O Dea, JA. (2003). Consumption of nutritional supplements among adolescents: usage and perceived benefits. Health Education Research. 18 (1), 98-107. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB. Pinto, SC., Bandeca, MC., Silva, CN., Cavassim, R., Borges, AH. & Sampaio, JE. (2013). Erosive potential of energy drinks on the dentine surface. BMC research notes. Feb 19;6:67. doi:10. 1186/1756-0500-6-67. Sirimaharaj, V., Brearley Messer, L. & Morgan, MV. (2002). Acidic diet and dental erosion among athletes. Australian Dental Journal, 47 (3), 228-236. Skudutyte- Rysstad, R., Mulic, A., Skeie, MS. & Skaare, AB. (2013). Awareness and attitudes related to dental erosive wear among 18-yr-old adolescents in Oslo, Norway. European journal of oral sciences, 121 (5), 471-6. Svenskt kosttillskott. (2014). Välj rätt sportdryck. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svensktkosttillskott.se/artiklar/valj_ratt_sportdryck [2014-02-06]. 16

Søvik, JB., Tveit, AB., Storesund, T & Mulic, A. (2014). Dental erosion: a widespread condition nowadays? A cross-sectional study among a group of adolescents in Norway. Acta Odontologica Scandinavica. (0), 1-7. Trost, J. (2012). Enkätboken. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur. Venables, MC., Shaw, L., Jeukendrup, AE., Roedig-Penman, A., Finke, M., Newcombe, RG., Parry, J. & Smith, AJ. (2005). Erosive effect of a new sports drink on dental enamel during exercise. Medicine and science in sports and exercise, 37 (1), 39-44. 17

Informationsbrev till fotbollsföreningens ordförande och tränare. BILAGA 1 Vi är två studenter som läser tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet. Under höstterminen 2013 - vårterminen 2014 skriver vi vårt examensarbete inom Oral hälsa. Syftet med vår studie är att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Med erosionsskador menas frätskador på tänderna, som bland annat uppkommer genom intag av sura drycker, vilket är ett växande problem bland befolkningen. Få studier har gjorts på dental erosion bland fotbollsspelare. För att samla ihop fakta till studien har vi planerat att dela ut enkäter till den utvalda gruppen fotbollsspelare, vid passande träningstillfälle. Innan enkäterna delas ut ger vi muntlig information om studien till deltagarna och eventuella frågor kan besvaras. Deltagandet i studien är frivilligt och enkäten är anonym, enskilda personer kommer inte att kunna identifieras. Enkätsvaren kommer sammanställas och redovisas i tabeller och diagram i studien. När studien är examinerad kommer vi sända Er denna så att ni kan ta del av resultatet. Deltagarnas svar kommer endast användas i detta syfte och när studien är färdig kommer samtliga enkäter att förstöras. Studien är viktig för att kunna få information om fotbollsspelande män och kvinnors kunskap och medvetenhet om erosionsskador. Vid eventuella frågor kontakta oss. Tandhygieniststuderande: Lisa Pettersson Telefon: 073-754 39 20 E-post: petterssonliza_87@hotmail.com Ellinor Gustafsson Telefon: 070-870 07 55 Handledare: Anders Hugoson Professor emeritus i oral hälsovetenskap E-post: hugoson036300982@telia.com Epost: ellinorgustafsson88@gmail.com

BILAGA 2 Samtycke/medgivande Fotbollsspelares kunskap om dental erosion En enkätstudie hos herr- respektive damlaget i en fotbollsförening. Jag har tagit del av muntlig information om studien och ger mitt samtycke till att medverka i den anonymt. Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak. Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien Ort och datum Underskrift Namnförtydligande

BILAGA 3 Enkät 1. Ange din ålder år. 2. Kön Kvinna Man 3. Har du hört talas om erosionsskador på tänderna? Vid svar nej på frågan, gå direkt vidare och besvara frågorna 7, 8, 9. Ja Nej 4. Vad tror du erosionsskador på tänderna är? Hål i tänderna Missfärgningar Frätskador Tandlossning Vet ej

5. Hur tror du erosionsskador på tänderna uppkommer? Genom bakteriebeläggningar på tänderna Via sockerrik kost Att man borstar tänderna för hårt Att syra löser upp tandens yttersta skikt Vet ej 6. Vilka av följande drycker har erosiv effekt på tänderna? Här kan du ange fler svarsalternativ Naturellt kolsyrat vatten Läsk Vin Sport/energidryck Kaffe Light Läsk Juice Mjölk Vatten Alkoläsk Öl Vet ej

7. Brukar du dricka sport/energidryck? Ja Nej 8. Om du svarat ja på fråga 7, ange ungefär hur ofta? Sällan, någon gång i månaden 1-2 gånger i veckan 3-4 gånger i veckan Dagligen Flera gånger per dag 9. Om du har svarat ja på fråga 7, dricker du sport/energidryck i samband med träning och eller match? Ja Nej 10. Kan tanden återfå sin ursprungliga struktur och form efter en erosionsskada? Ja Nej

11. Varifrån har du fått din kunskap om dental erosion? Här kan du ange fler svarsalternativ TV, radio och/eller tidningar Tandvården Internet Föräldrar och/eller vänner Annat 12. Övriga synpunkter: