DENTAL EROSION HUR VANLIGT ÄR DET BLAND BARN OCH UNGDOMAR? JENNY SAXIN MARIA PERSSON. Handledare: Inger Franklin, Veronica Johansson

Transkript

1 DENTAL EROSION HUR VANLIGT ÄR DET BLAND BARN OCH UNGDOMAR? JENNY SAXIN MARIA PERSSON Handledare: Inger Franklin, Veronica Johansson Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2011 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten

2 SAMMANFATTNING Coca cola och sportdrycker är båda drycker som idag konsumeras i stora mängder världen över. Erosionskador på tänderna är vanligare än vad många tror eller ens vet om. Både vuxna och tonåringar dricker stora mängder erosiva drycker utan att veta om dess skador på tänderna. Dessa drycker börjar oftast drickas i tonåren men konsumtionen fortsätter sedan långt upp i åldrarna. Tandslitage är tandsubstansförlust som inte är av kariogen påverkan. En typ av tandslitage är erosionsskador som vanligen definieras som en substansförlust av emaljen genom en kemisk process där bakterier inte påverkar processen. Syftet med denna studie är att redogöra för hur vanliga erosionsskador är bland barn och ungdomar i åldersgruppen år. PubMed samt Tandläkartidningens hemsida har använts som sökmotorer för vetenskapliga artiklar. Vid sökning i PubMed användes sökorden Dental erosion och Tooth erosion, där 2348 respektive 1989 träffar hittades. Vid urval av relevanta artiklar har titlar och abstract screenats samt har inklusions- och exklusionskriterier använts. I det här examensarbetet har det fastställts att prevalensen av erosionsskador varierar i olika områden (geografiskt), mellan olika åldrar- och kön. I studierna framkom varierande resultat på förekomst av erosionsskador. Prevalensen i procent förekom från 7,2- till 51 procent. Utifrån de studier vi funnit kan ingen egentlig slutsats dras eftersom inga enhetliga studier har utförts samt att de åldersgrupper som studerats (10-15 år) inte motsvarar den åldersgrupp som är beskriven i syftet.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Bakgrund 4 Material och metod 5 Resultat 6 Diskussion 8 Referenser 10 Bilagor 11

4 INLEDNING Coca cola och sportdrycker är båda drycker som idag konsumeras i stora mängder världen över. Erosionskador på tänderna är vanligare än vad många tror eller ens vet om. Både vuxna och tonåringar dricker stora mängder erosiva drycker utan att veta om dess skador på tänderna. Dessa drycker börjar oftast drickas i tonåren men konsumtionen fortsätter sedan långt upp i åldrarna. Det har diskuterats mycket kring unga pojkars datorvanor samt ett ofta förekommande intag av godis och Coca cola i samband med datorspelandet. I dagens samhälle anses utseendet vara väldigt viktigt, vilket har gjort att t ex flera dieter blivit populära, även här i unga åldrar. Det finns en rad olika dieter som har en erosiv inverkan på tänderna. Några av dessa är frukt- och juicedieter. Ur ett odontologiskt perspektiv är det största problemet med dieterna okunskap. De flesta människor har inte fått tillräckligt med information om hur dieterna påverkar deras orala hälsa. I takt med samhällets förändringar, förändras även dess invånare. Studier har gjorts över hela världen för att fastställa prevalensen av erosionsskador. I majoriteten av studierna har även skillnader i prevalens undersökts mellan flickor och pojkar. Frågan är då, hur vanligt är erosionsskador bland barn och ungdomar? BAKGRUND Dental Erosion Det finns tre typer av tandslitage [1, 2, 3]. Tandslitage är tandsubstansförlust som inte är av kariogen påverkan [1, 2]. Den första är attrition som innebär succssesiv nedbrytning av tandsubstans på grund av tänders glidning mot varandra [3-4]. Detta kan föregå av t ex tandgnissling och tandpressning. Attrition delas in i fysiologisk och patologisk attrition. De fysiologiska orakerna är bland annat tuggning och typ av föda (dess sammansättning och hårdhet). De patologiska kan vara mineraliseringsstörning i emaljen och felställning av enstaka tand eller tandgrupp [1, 2]. En annan typ är abrasion som innebär nötning på grund av utomstående faktorer mot tänderna [1, 2, 3], t ex abrasiv tandkräm eller för hård tandborste. En effekt av detta är att det bildas kilformiga defekter. Den sista typen av tandslitage är erosionsskador [1, 2]. Erosion kommer från det latinska ordet erosio som betyder bortgnagande, nötning [1, 5]. Dental erosion definieras vanligen som en substansförlust av emaljen genom en kemisk process där bakterier inte påverkar processen [1, 6-12]. Erosionsskador delas in i inre och yttre faktorer som påverkar nötningen [1, 6-10, 13-14]. Till de inre hör t ex refluxsjukdom och ätstörningssjukdomar. Detta innebär att syra från magsäcken når munhåla och tänder [1, 6-8, 13-14]. De yttre faktorerna som påverkar är både luftburen syra, (arbetmiljörelaterade erosioner t ex vinprovare), samt allt som intas oralt som innehåller syra [2, 6-7, 13]. Det vi äter och dricker samt mediciner är exempel på vad som kan intas genom munnen [1, 2]. De syror som är vanligast förekommande i drycker är fosforsyra, citronsyra, äppelsyra och kolsyra [2]. Coca-Cola är en av de vanligast förkommande sura dryckerna vars ph-värde ligger på 2,5 [2, 14]. Då man pratar om fast föda är det citrusfrukter som utgör den största erosiva risken med ett ph-värde på 1,9-3,5. Mediciner som innehåller t ex acetylsalicylsyra, C-vitamin eller saltsyra är faktorer som påverkar nötningen [1, 2]. 4

5 Reflux, som innebär att magsyra når munhåla och tänder [4, 15], tillhör de inre faktorer som kan orsaka erosionsskador. En rad olika sjukdomar samt ovanor/vanor som innebär kräkningar, ätstörningar samt sura uppstötningar är alla exempel på faktorer som riskerar skador på tänderna [1, 2]. Rumination är också en riskfaktor för erosion som innebär att maten stöts upp från magsäcken till munnen, tuggas om och sväljes på nytt. Detta är en process som sker avsiktligt men är dock inte så vanlig [2]. Emaljen börjar brytas ner vid ett ph-värde på 5,5, dentin och rotcement på ca ph 6,2. Ett ämnes ph-värde är inte en ensam faktor som påverkar erosiviteten utan det finns även andra faktorer som spelar stor roll. Yoghurt har ett ph-värde på 3,8 men räknas ändå inte som en erosiv faktor eftersom den innehåller mycket kalcium, vilket i sin tur kan neutralisera den erosiva förmågan. Kalciumjoner från saliv och tandyta upptas av en del syror (t ex citronsyra) vilket kan leda till en svårare grad av erosionsskador. Andra faktorer som också har betydelse för erosiviteten är hur väl en syra fäster till tandytan, koncentrationen av denna samt vilken typ av syra som finns tillgänglig vid tillfället [2]. Saliven är en av de viktigaste faktorerna i munhålans försvar mot erosioner. Saliven innehåller 99,5 % vatten och består bland annat av bikarbonatjoner. Dessa två komponenter gör tillsammans att syran i födan späds ut av vattnet medan bikarbonatjonerna (HCO 3 - ) förbrukar vätejoner (H + ) från syran [2, 14]. Mineraler och proteiner kan även de förbruka vätejoner och därmed förhindra ph-sänkning [14]. Eliminationshastigheten (clearance) av en syra är även den en viktig faktor i munhålans försvar. Clearance är beroende av sekretionshastigheten för att kunna eliminera syran från munhålan så fort som möjligt. Vilosaliv anses ha större betydelse än stimulerad saliv vid elimination av syror. Det har visat sig att en person som lider av muntorrhet har 5 gånger högre risk att utveckla erosionsskador än en person med normal salivsekretion. Hos olika människor varierar salivens mängd och sammansättning, detta har även en väsentlig roll för bildandet av erosionskador [2, 14]. Syfte Syftet med denna studie är att redogöra för prevalensen av erosionsskador bland barn och ungdomar i åldersgruppen år. MATERIAL OCH METOD PubMed samt Tandläkartidningens hemsida har använts som sökmotorer för vetenskapliga artiklar. Vid sökning i PubMed användes sökorden Dental erosion och Tooth erosion, där 2348 respektive 1989 träffar hittades. Till sökordet Tooth erosion lades MeSH-termerna prevalence, tooth wear och epidemiology till. Detta gav 116 träffar. Av dessa var endast 5 artiklar av relevans för examensarbetet. Vid urval av relevanta artiklar har titlar och abstract screenats samt har inklusions- och exklusionskriterier använts som visas nedan i tabell 1. Vid en andra sökning på PubMed användes sökordet Tooth erosion samt MeSH-termerna prevalence, tooth wear, epidemiology och adolescent. Limits som humans, english/swedish, adolescent: years och young adult: years lades till i sökningen. Detta resulterade i 72 träffar varav 1 artikel var relevant. Även här användes nedanstående kriterier. Samtliga av de inlästa artiklarna har varit engelskspråkiga samt originalartiklar. Vid sökning på Tandläkartidningens hemsida användes sökordet erosionsskador där 12 träffar hittades varav inga uppfyllde våra inklusionskriterier. 5

6 Tabell 1. Inklusions- och exklusionskiterier Inklusionskriterier Artiklar publicerade mellan Unga (12-18 år) Artiklar skriva på engelska eller svenska Studier på människor Ordet prevalence i artikeltiteln Exklusionskriterier Enbart abstract Vuxna Översiktsartiklar Ej elektroniska artiklar RESULTAT I en rikstäckande undersökning gjord på Island undersöktes 2251 isländska skolbarn i åldrarna 6, 12 och 15 år. Av dessa var 47,4% (1067) flickor och 52,6% (1184) pojkar. Undersökningens syfte var att fastställa prevalensen av erosionsskador i permanenta tänder. Barnen undersöktes kliniskt i skolorna med hjälp av blästring, dentala speglar, portabla stolar och ljus. En tandhygienist utförde en grundlig tandrengöring varvid en utbildad examinator därefter utförde själva undersökningen. Alla tandytor undersöktes men erosionsskador registrerades per tand. Dental erosion klassificerades utifrån tändernas placering samt den yta/tand som hade högst svårighetsgrad, se bilaga 1. Erosionsskador förekom bland 12- och 15-åringar. Totalt åringar undersöktes och 15,7% av dessa visade erosionsskador åriga barn undersöktes också, där 30,7% uppvisade erosionsskador, se tabell 2 för sammanställd prevalens. Bland de 2251 barn som blev undersökta var grad 1 den vanligast förekommande skadan. Av 12-åringarna var det endast 0,9% som uppvisade grad 2-skador och då framför allt på 36 och 46. Hos 5,5% av 15- åringarna förekom också skador av grad 2, även där på 36 och 46. Grad 3 förekom inte alls hos någon i undersökningsgruppen [16]. Tabell 2. Prevalens av dental erosion hos 12- respektive 15-åringar på Island 12-åringar 15-åringar Pojkar Flickor Total Pojkar Flickor Total Antal barn Prevalens % 19,9 11,0 15,7 38,3 22,7 30,7 I en annan studie utförd på åriga barn, i huvudstaden Guangzhou i Guangdongprovinsen i södra Kina, fann man att den totala prevalensen var 27,3%. Av dessa barn var 774 pojkar och 725 flickor. Erosionsskador förekom mer bland 13-åringarna än 12- åringarna. Ingen jämförelse av prevalens mellan pojkar och flickor gjordes. Studien syftade till att undersöka kopplingar mellan erosionsskador och riskfaktorer samt dess prevalens hos åriga skolbarn i Guangzhou. Den kliniska undersökningen utfördes ute på skolorna, av 2 examinatorer, i välupplysta klassrum eller på skuggade platser med naturligt dagsljus. De använde sig av enbart orala speglar samt steriliserad bomull för att ta bort debris. Erosionsskadorna förekom främst på insiciverna och första molarer i både över- och underkäke. Sammanlagt undersöktes tänder varav 1895 visade tecken på erosionsskador. Av dessa skador var erosionsskador av grad 2 vanligast (54,6%) följt av grad 1 (44%) och grad 3 (1,4%), se bilaga 2 för O Sullivans index [17]. 6

7 I staden Mashhad, Iran undersöktes även där prevalensen av dental erosion hos 12-åriga skolbarn, vilket också var en del av dess syfte. Studien utfördes på åriga skolbarn. Ute på skolorna utfördes de kliniska undersökningarna av en examinator med hjälp av orala speglar och steriliserad kompressor för att ta bort debris. Den kliniska undersökningen utfördes dock enbart på insiciverna i överkäken. I studien framkom ett slutresultat av dental erosion på 38,1%. Resultatet visade ingen större skillnad på förekomst av erosionsskador mellan könen, se tabell 3. Precis som i föregående studie användes O Sullivans index för gradering av svårighetsgrad för dental erosion. Av de totalt registrerade erosionsskadorna var grad 1 mest förekommande [18]. Tabell 3. Prevalens av dental erosion hos 12-åriga barn i staden Mashhad, Iran Pojkar Flickor Total Antal barn Prevalens % 39,3 37,5 38,1 Ytterliggare en studie utförd på skolbarn, för att undersöka prevalensen av dental erosion, har även gjorts i Santa Maria, Brasilien. Studien utfördes på åriga skolbarn och omfattade totalt 943 barn. Av dessa var 42,5% pojkar och 57,5% flickor. Den kliniska utrustningen bestod av orala speglar, parodontala sonder, steriliserade kompresser och utfördes i skolorna av två kliniska examinatorer under vanlig belysning. Denna studie syftar till att fastställa prevalensen av erosionsskador hos åriga skolbarn i Santa Maria. I studien fastställdes prevalensen till 7,2%. I studien gjordes ingen könsindelning vid registrering av erosionsskador. Även här användes O Sullivans index för gradering av svårighetsgrad. Grad 1 var vanligast förekommande och registrerades främst på de mediala insiciverna i överkäken [9]. På ön Isle of Man, som ligger mellan Irland och Storbritannien, gjordes en undersökning vars syfte var att fastställa prevalensen av dental erosion hos åriga barn. De kliniska undersökningarna utfördes av 4 team examinatorer ute på skolorna med hjälp av portabla ljuskällor, orala speglar och vaddrullar. Totalt undersöktes 629 barn varav 303 pojkar (48%) och 326 flickor (52%). Prevalensen av dental erosion som fastställdes på undersökningsgruppen var 51%. Ingen indelning av kön gjordes. Vid den kliniska undersökningen användes antingen grad 0 som innebar icke synligt dentin eller grad 1 som innebar synligt dentin. I studien fastställdes att erosionsskador var mer vanligt i mandibeln än maxillan [19]. I staden Oss, Nederländerna gjordes en undersökning på barn i åldrarna år. Studien syftade bland annat till att fastställa prevalensen hos åriga barn under en period av 1,5 år. Både första- och andra undersökningen utfördes av två examinatorer på 622 barn, (51 % pojkar och 49 % flickor) med 1,5 års mellanrum. Vid de kliniska undersökningarna användes operationsljus, orala speglar, trubbiga sonder och luftblästring. Dental erosion registrerades som antingen ingen erosion, initial emalj-erosion, djup emalj-erosion eller dentin-erosion och hela munnen undersöktes. Den fastställda prevalensen ses i tabell 4 nedan. Vid första undersökningen sågs ingen avsevärd skillnad mellan pojkar och flickor gällande prevalensen av erosionsskador. Däremot visades högre prevalens av erosionsskador hos pojkar än hos flickor vid andra undersökningen [11]. 7

8 Tabell 4. Prevalens av dental erosion hos åriga barn i staden Oss, Nederländerna Pojkar Flickor Total Antal barn Prevalens 35, ,2 Första us % Prevalens 47,6 37,8 42,8 Andra us % DISKUSSION I det här examensarbetet har det fastställts att prevalensen av erosionsskador varierar i olika områden (geografiskt), mellan olika åldrar- och kön. Storleken på urvalet i de olika artiklarna är av varierande grad. Den studie med minst deltagare är utförd i staden Mashhad, Iran med endast 483 undersökta barn [18] medan den med högst antal är den rikstäckande studien utförd på Island med 2251 undersökta barn [16]. Detta gör det svårt att jämföra studierna och länderna med varandra då antalet personer jämfört med landet de representerar inte är proportionerligt med landets befolkningsmängd. T ex har Kina, som är ett land med miljarder invånare, endast 1499 barn och representerar endast ett område i Kina [17]. Majoriteten av de utvalda artiklarna har en svaghet då studierna är utförda i olika områden eller städer vilket ger ett resultat av erosionsskador som inte är representativt för hela landet. Endast en artikel har ett rikstäckande urval. Deltagarna i de artiklar som studerats är mellan år. Jämförelse mellan prevalens i de olika åldrarna har inte gått att utföra då studierna är uppdelade i olika åldersgrupper istället för olika åldrar samt att de olika åldersgrupperna inte innefattar samma åldersintervall i samtliga studier. Barnen som studerats representerar åldersgrupper som uppvisar både växelbett och permanent bett. De erosionsskador som registrerats vid de kliniska undersökningarna har registrerats på permanenta tänder. Samtliga kliniska undersökningar har utförts av utbildade examinatorer ute på skolorna med snarlik dental klinisk utrustning. Vid registrering av svårighetsgrad användes samma graderingssystem i tre [9, 17-18] av de sex studierna som presenterats, se bilaga 2 [9, 11, 16-19]. I resterande tre studier användes andra graderingssystem [11, 16, 19] varav i en studie registrerades skadorna som antingen grad 0=icke synligt dentin eller grad 1=synligt dentin [19]. I fyra av sex studier registrerades erosionsskador utifrån alla tänder. I resterande två studier registrerades erosionsskador från enbart insiciver samt första molarer. Detta medför svårigheter vid jämförelse av både skadornas svårighetsgrad samt dess lokalisation. Vår slutsats är att erosionsskador är vanligast på insiciverna i både maxillan och mandibeln samt att svårighetsgrad 1 är vanligast förekommande. I hälften av de presenterade studierna undersöktes skillnader i prevalens av erosionsskador mellan de båda könen. Dessa undersökningar gjordes på Island, i Iran och i Nederländerna. I de länder där skillnader undersöktes framkom en högre prevalens hos pojkar än hos flickor [11, 16, 18]. Anledningarna till en högre prevalens hos pojkar än hos flickor tror vi kanske har många bakomliggande orsaker bl a kostvanor, högre intag av erosiva drycker samt omedvetenhet om erosiva produkters skadeverkan. Arnadottir et al diskuterar kring att skillnaden kan bero på högre intag av Coca cola-liknande drycker hos pojkar än hos flickor [16]. 8

9 Arbetets mål var från början att få en klar bild över erosionsskadors utbredning världen över, inklusive Sverige. Eftersom de studier utförda i Sverige inte fanns tillgängliga som fullständiga artiklar via Internet kunde ingen granskning av studier utförda i Sverige utföras. Därför finns inga siffror på prevalensen av erosionsskador i Sverige. Då flertalet studier inte fanns tillgängliga som fullständiga artiklar via Internet eller inte levde upp till inklusionskriterierna valdes därför ovanstående presenterade studier ut då dessa levde upp till våra inklusionskriterier. De utvalda studierna representerar endast tre världsdelar vilket gör det omöjligt att jämföra prevalensen världsdelarna emellan. Vid sökning av artiklar användes enbart databasen PubMed samt Tandläkartidningens hemsida. Detta kan innebära att relevanta artiklar, publicerade i andra databaser samt artiklar som ej finns tillgängliga elektroniskt, har missats. Under inklusions- och exklusionskriterierna valde vi t ex att begränsa artiklarnas publiceringsdatum mellan åren för att få så färska resultat som möjligt. Denna begränsning kan dock innebära att relevanta artiklar publicerade före år 2005 också missats. I studien gjord i staden Oss, Nederländerna utfördes undersökningarna vid 2 tillfällen med 1,5 års mellanrum [11]. Detta kan absolut vara en fördel för att se progressionen av erosionsskadorna. En nackdel kan vara bortfall av antal undersökta vid andra undersökningstillfället. Dock är enbart en av sex studier utförda på detta sätt vilket gör att jämförelse i progression över tid inte är möjligt i resterande studier. I de presenterade studierna framkom varierande resultat på förekomst av erosionsskador [9, 11, 16-19]. Prevalensen i procent förekom från 7,2- till 51 procent. I studien utförd på Island finns ingen siffra på den totala prevalensen utan är istället uppdelad på 12- respektive 15-åringars totala prevalens [16]. Precis som för Island syns även två resultat i tabellen nedan under Nederländerna. Detta på grund av att studien utförts vid två undersökningstillfällen. En sammanställning av prevalensen i varje studie har sammanförts i tabell 5. Tabell 5. Prevalens (%) av dental erosion i nedanstående länder Island 15,7 (12-åringar) 30,7 (15-åringar) Kina Iran Brasilien Isle of Man Nederländerna 27,3 (12-13-åringar) 38,1 (12-åringar) 7,2 ( åringar) 51 (13-14-åringar) 32,2 (första us, åringar) 42,8 (andra us åringar) Av vad som framgår i tabellen ovan syns en jämn nivå av den totala prevalensen med undantag för studierna gjorda i Brasilien, Island (12-åringar) och på Isle of Man. Studien som gjordes i Brasilien har en markant lägre prevalens än övriga studier. Bland 12-åringarna på Island förekom också en relativt låg prevalens. Detta kan bero på liten konsumtion av erosiva produkter. Även studien gjord på Isle of Man hade ett utmärkande resultat det vill säga att prevalensen låg högre än övriga studiers prevalens. Denna siffra (51 %) bör tas i beaktning då studien är utförd på en relativt liten undersökningsgrupp. Åldersgrupper, registrering av svårighetsgrad av erosionsskador, antal deltagare i proportion till antal invånare i det aktuella landet är bl a faktorer som skiljer sig åt i de olika studierna. Utifrån de studier vi funnit kan ingen egentlig slutsats dras eftersom inga enhetliga studier har utförts samt att de åldersgrupper som studerats (10-15 år) inte motsvarar den åldersgrupp som är beskriven i syftet. 9

10 REFERENSER 1. Malmö Högskolas hemsida. Avdelningen för Cariologi. Kliniskt PM Attrition, abrasion och erosion. 2. Johansson A-K, Carlsson GE. Dental erosion: bakgrund och kliniska aspekter. Förlagshuset Gothia AB. 2006; 17, s , Lussi A. Dental erosion. From diagnosis to therapy. Basel: S. Karger, 2006, s Hansson & Isaksson. Reflux och rumination. Tandläkartidningen 2010;102(6): Nationalencyklopedin Erosion. hämtad Johansson A-K. Erosionsskador på Tänderna. Tandläkartidningen 2004;96(3): Johansson A-K. Dental Erosion Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. Tandläkartidningen 2005;97(4): Johansson A-K. Dental Erosion hos Barn och Ungdomar, hämtad Vargas-Ferreira F, Rodrigues Praetzel J, Machado Ardenghi T. Prevalence of tooth erosion and associated factors in year-old Brazilian schoolchildren. Journal of Public Health Dentistry 2010, s Wongkhantee S, Patanapirade V, Maneenut C, Tantbirojn D. Effect of acidic food and drinks on surface hardness of enamel, dentine, and tooth-coloured filling materials. Journal of Dentistry 2006;34: El Aidi H, Bronkhorst EM, Truin GJ. A longitudinal Study of Tooth Erosion in Adolescents. J Dent Res 2008;87(8): Vargas-Ferreira F, Piovesan C, Praetzel JR, Mendes FM, Allison PJ, Ardenghi TM. Tooth Erosion with Low Severity Does Not Impact Child Oral Health-Related Quality of Life. Caries Res 2010;44: May J. & Waterhouse P.J. Dental erosion and soft drinks. International Journal of Peadiatric Dentistry 2003;13: Hansson B-O, Ericson D. Karies Sjukdom och hål. Gothia Förlag AB ISBN S Nationalencyklopedin Reflux. hämtad Arnadottir IB, Holbrook WP, Gudmundsdottir H, Jonsson SH, Gudlaugsson JO, Saemundsson SR, Eliasson ST, Agustdottir H. Prevalence of dental erosion in children: a national survey. Community Dentistry and oral epidemiology 2010;38: Wang P, Cai Lin H, Hong Chen J, You Liang H. The prevalence of dental erosion and associated risk factors in year-old school children in Southern China. BMC Public Health 2010;10: Talebi M, Saraf A, Ebrahimi M, Mahmodi E. Dental erosion and its risk factors in 12- year-old school children in Mashhad. Shiraz Univ Dent J 2009;9(1): Bardolia P, Burnside G, Ashcroft A, Milosevic A, Goodfellow SA, Rolfe EA, Pine CM. Prevalence and Risk Indicators of Erosion in Thirteen- to Fourteen-Year-Olds on the Isle of Man. Caries Res 2010;44: O Sullivan E-A. A new index for measurement of erosion in children. European Journal of Peadiatric Dentistry 2000;2(1):

11 BILAGOR Bilaga 1, Index använt av författarna Arnadottir IB et al. Anterior teeth Grade 0 No erosion Grade 1 Loss of surface enamel, dentine not involved Grade 2 Erosion extending into dentine Grade 3 Severe dentine erosion pulp chamber visible Posterior teeth Grade 0 No erosion Grade 1 Enamel erosion on cusp tips; cupping dentine not involved Grade 2 Extending into dentine Grade 3 Extending close to the pulp [16]. Bilaga 2, O Sullivans index. Grade of severity (worst score for an individual tooth recorded) Code 0: Normal enamel Code 1: Matt appearance of the enamel surface with no loss of contour Code 2: Loss of enamel only (loss of surface contour) Code 3: Loss of enamel with exposure of dentine (enamel-dentin junction visible) Code 4: Loss of enamel and dentine beyond enamel-dentin junction Code 5: Loss of enamel and dentine with exposure of the pulp Code 9: Unable to assess (e.g. tooth crowned or large restoration) [20]. 11