Folkhögskolorna och kvalitetsutveckling Renata Svedlin 19.4 2013
Kronoby folkhögskola och kvalitetsutveckling Utvärderingen integrerad i den normala årsrytmen, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Kvalitetstänkandet har stärkts genom att betona hur hela personalen (och studerandena) samverkar för att kunna stå för en god kvalitet inom folkhögskolan. Skolans styrelse och revisorer är införstådda i detta, och skolan bedriver ett ständigt arbete i att analysera, utveckla samverkan med samarbetsparter, förbättra genomförandet av kurserna, i en sammanflätad kontinuerlig process.
Axxell och kvalitetsutveckling Principiell uppdelning av arbetsområdet, i områden a) där det är viktigt att vara kreativ, utvecklande, dynamisk och flexibel b) som kännetecknas av att man bör följa kriterier och att detta handlar dels om studerandens rättigheter (kunden) och dels om att kunna rikta (allokera) energi och resurser på rätt sätt. De centrala kärnprocesserna i kontaktytan mot studerandena har beskrivits i flödesdiagram (simbanor) som innebär en tydlig rutin, klarhet i arbetsuppgifter och sparar resurser genom att missförstånd och många kockar... fenomenet minskar. Axxell har också formulerat sin utgångspunkt som ett Processbaserat ledarskap. Det tar utgångspunkt i 1) interna krav, kundkrav, lagar förordningar samt ytterligare som utgångspunkt 2) förståelse, alla skall vara med, kulturförändring.
Kvalitetshantering och begrepp Inom kvalitetshanteringen har de olika begreppen kring kvalitet definierats tydligt och det innebär att Kvalitet, är egenskaper som beskriver utbildningens (utbildningssystemets) förutsättningar, processer och resultat. Kvalitetssystem innebär att de olika funktionerna är definierade och dokumenterade (t.ex ISO 9000-systemen). Kvalitetsutveckling innebär att det finns utformade och dokumenterade processer som definierar ansvarsområden, mål, former för kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring är procedurer som säkrar att funktionerna fungerar som planerat och med avsedd effekt.
Kvalitetsutveckling och krav på fhsk 1) Fhsk har en praxis som innebär att ev. problem upptäcks, noteras och rättas till 2) Studerandenas åsikter och bedömning av kurserna samlas in och bidrar till utveckling 3) FHSK kursernas mervärde, dvs betydelsen av att studerande studerat på fhsk synliggörandet av vilket mervärde detta innebär för samhället och för personen 4) FHSK positionering i relation till samhällsbehov praxis för bedömning av behov och utveckling av kurser 5) Redovisningsnycklarna, studieveckor, ekonomi...genomfört på så sätt att en utomstående kan övertygas... Diskussionsklimatet präglat av motsatsförhållanden: det bildningsbetonade synsättet och det resultatbaserade arbetsmarknadspräglade synsättet
Struktur för folkhögskolans kvalitetsutveckling Utkast ramar förlopp prestation Studenter Vad vet vi om de studerande rekryteringtill som kommer fhsk? dialog mitt i PM om studier åsikter om studierna studerandenas värdering av studienytta studierna efter fhsk Lärare / resurser lärarnas kompe behörighet, färdigheter o tens utv av detta Beskrivning av pedagogiska undervisning metoderna, syfte och innehåll blev allt genomfört så som planerat? Vilka förändringar under uppföljning genomförandet, varför? Organisation ansvarsfördel styrning -ning, uppdrag arbets miljö arbetsplatstrivsel, redskap förändringsberedskap, externa nätverk, satsning på utveckling, utveckling ekonomiska resultatdata
Redskap för utvärdering Skolan bygger upp en målinriktad viljestyrd process, så här genomför vi utvecklingsarbete (minne, nutidsanalys, framtidsorientering) och dokument som stöder detta Studerande och studierna 1) Enkätfrågor till nya studerande på folkhögskolan (eller till dem som söker...) 2) PM om studerandenas feedback under studierna eller noteringar från dialog om studierna (studerandena lärarna) 3) Enkätfrågor till studerande efter avslutade studier vid folkhögskolan Lärare och undervisningen 1) Lärarnas färdigheter och behörighetssituation, insatser för att utveckla och förbättra detta 2) Beskrivning av de centrala och bärande pedagogiska idéerna och arbetsmetoderna. Stöder medvetandegörande och gemensam lärardiskussion, kan också användas som grund för utvärderande diskussioner. 3) Hur förhåller sig det genomförda till det planerade, vilka förändringar under processens gång, vad vill vi förändra och satsa på (av betydelse för ansökan om finansiering, utvecklingsprojekt)
Redskap för utvärdering Skolan bygger upp en målinriktad viljestyrd process, så här genomför vi utvecklingsarbete (minne, nutidsanalys, framtidsorientering) och dokument som stöder detta Organisationen, de gemensamma utvecklingsinitiativen och resultaten 1) Arbets- och ansvarsfördelning och uppdateringar, justeringar av desamma. Vad bör kunna garanteras? Tydlig rutin och korrigering av ickefungerande praxis. 2) Arbetsmiljön, arbetsklimat, trivsel, informationspraxis, m.m, utveckling av... 3) Insatser för utveckling av verksamheten, resultatnycklar, koppling till samhällsutveckling, problematik i samhället, nätverk med andra organisationer.
Fortsättning... att utveckla schemat för kvalitetsutveckling och skapa modeller för utvärdering av de olika delområdena, bland annat frågeformulär. Realistisk och fungerande tidsplanering per läsår och för en lite längre period. Vid behov också tema för mentorbesök?