Luleå 2012 01 19 Upprättad av: Sven Rosendahl Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström
n 2 av 242 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: / Avsnitt A ALLMÄNNA ANVISNINGAR A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV A.2 KONSULTANVISNING A.3 LEVERANS OCH UTFÖRANDEKRAV AVSEENDE RITNINGAR A.4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR A.5 BYGGNADSPLANERING 1 MARKANLÄGGNINGAR 3 HUS 1.0 MARK ALLMÄNT 1.1 Gata & Trafik 1.2 PARK OCH NATUR 1.3 VATTEN OCH AVLOPP 1.4 MARK PÅ FASTIGHET 15 GRUNDKONSTRUKTIONER 2 BÄRVERK 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, 5 VA, VVS, KYL OCH PROCESSMEDIESYSTEM 5 PROCESSMEDIESYSTEM 52 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYTANDE ELLER GASFORMIGT MEDIUM 53 AVLOPPSVATTENSYSTEM OCH PNEUMATISKA AVFALLSTRANSPORTSYSTEM E D 54 BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM 56 VÄRMESYSTEM 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 6 EL OCH TELESYSTEM 6 EL OCH TELESYSTEM Reviderad B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M L PUTS, MÅLNING, SKYDDSBELÄGGNINGAR, SKYDDSIMPREGNERINGAR M.M. SBJ KABELGENOMFÖRINGAR SC EL OCH TELELEDNINGAR SM UTTAG I ELKRAFTSYSTEM 63 ELKRAFTSYSTEM 64 TELESYSTEM 66 SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION
n 3 av 242 FORTS. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: / Avsnitt Reviderad 7 TRANSPORTSYSTEM M.M. 71 HISSYSTEM 8 STYR OCH ÖVERVAKNING 81 STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT 82 STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR PROCESSINSTALLATIONER 83 ÖVERORDNAT STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM BILAGA MENYSTRUKTUR BILAGA SYSTEMBILDER BILAGA ÖVRIGA BILDER 83. SYM SYMBOLFÖRTECKNING Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M.M. Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M YB MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M.M. AV ANLÄGGNING YC ANMÄLNINGS OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR, TEKNISK DOKUMENTATION M.M. FÖR ANLÄGGNING YS MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M.M. I HUS YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M.M. AV INSTALLATIONER YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER YX TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR VERKSAMHETS ANKNUTNA INREDNINGAR OCH UTRUSTNINGAR. YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING
n 4 av 242 A ALLMÄNNA ANVISNINGAR För utskrift sidorna 4-31 Tillbaka till innehållsförteckningen
n 5 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV 1(4) A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV A1.1 INLEDNING I denna handling redovisade materialval, tekniska lösningar och krav på viss funktion är grundade på LKTF:s miljöpolicy och erfarenheter från tidigare produktion. Angivna val och lösningar skall vara vägledande vid all projektering och produktion som utförs på uppdrag av eller för Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen, om inte annat uttryckligen angetts i rambeskrivning eller i övriga kontrakts handlingar. Oavsett vad som anges i denna handling åligger det alltid konsulten att inom ramen för sitt uppdrag, tillse att alla relevanta myndighetskrav vad avser byggnadernas utformning, utrustning och tekniska utförande uppfylls. Att kraven i tillämplig AMA del med senaste AMA nytt uppfylls samt att tillämplig Svensk Standard används. Beteckningar, förkortningar LKTF = Luleå Kommun Tekniska Förvaltningen A1.2 TILLÄMPNING Då det anges att något skall eller bör utföras på visst sätt och projektören anser att en annan lösning är bättre skall föreslaget utförande godkännas av LKTF. Vid ändring av byggnad eller anläggning samt vid underhåll och reparation måste val av material och teknisk lösning anpassas till ändringens omfattning samt den befintliga byggnadens eller anläggningens förutsättningar i övrigt. Detta gäller särskilt beträffande installationer samt vid val av ytbehandling och ytskikt i befintliga byggnader. Denna sammanställning kan då tjäna som målsättning vid val av lösning. Vad som gäller i det enskilda fallet skall därvid framgå av kontraktshandlingarna i ärendet. Dessa anvisningar är upprättade i syfte att få alla handlingar som framställs i samband med ny- eller ombyggnation att levereras på ett enhetligt sätt och inordnas i de system LKTF valt att använda för teknisk dokumentation. Även äldre objekt skall efterhand arbetas in och anpassas till systemet. När hänvisning sker till annat dokument avses senaste utgåva.
n 6 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV 2(4) Utöver detta ställer anvisningarna vissa krav på specificerad teknisk standard som i alla stycken ska följas. Anvisningarna tillhandahålls de som skall utföra uppdrag åt LKTF. Anvisningarna kommer fortlöpande att kompletteras varför den som skall tillämpa dessa måste försäkra sig om att arbeta efter aktuell version. MS Office Word s versionshantering används vid revideringar. Streck läggs då in automatiskt i kanten som markerar senaste reviderade texterna. Avsteg från denna standard kan få förekomma vid projekt, men ska då preciseras av upphandlad konsult (arkitekt) och godkännas av beställaren. Dessa anvisningar har upprättats av LKTF. Frågor gällande anvisningarna ska ställas till LKTF s projektledare. Förslag till förändringar/justeringar av dessa anvisningar lämnas via mail till LKTF, Sven Rosendahl på sven.rosendahl@tekn.lulea.se A.1.3 MILJÖDEKLARATION För den som lider av olika typer av överkänslighet är det inte tillräckligt att veta att olika minimikrav är uppfyllda. För överkänsliga personer gäller nämligen individuella gränsvärden. Alla material, konstruktioner och anordningar som används i LKTF:s projekt skall därför dokumenteras med produkt och varuinformationsblad så att alla egenskaper som har betydelse för hyresgästers och brukares välbefinnande kan deklareras i en miljödeklaration av byggnaden. Se svensk Byggtjänst branschgemensamma databas. Denna handling skall ligga till grund för kvalitetssäkring av såväl projektering som produktion, i enlighet med de förutsättningar som anges i avsnitten 5, 6 och 7 i LKTF:s projektanpassade Kontrollplan enligt PBL. Vid tveksamhet om en viss lösning eller ett visst material kan eller bör väljas, skall avstämning mot de övergripande kraven i LKTF:s Miljö och Kvalitetskrav alltid göras. Om Du som kvalitetsansvarig, kontrollant, projektör eller entreprenör är tveksam inför en viss produkt eller teknisk lösning, fråga Dig då alltid först: Stämmer detta med LKTF:s Miljö och Kvalitetskrav?
n 7 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV 3(4) A.1.4 KVALITETSPOLICY Alla våra åtaganden, samt allt vårt agerande skall uppfattas som uttryck för kvalitet. Detta skall vi uppnå genom att varje medarbetare ansvarar för att tjänster och produkter har rätt kvalitet och levereras i rätt tid enligt kundens önskemål och förväntningar. vårt personliga bemötande av kunden har stor betydelse för kundens upplevelse av kvalitetsnivån på våra tjänster och produkter. A.1.5 MILJÖPOLICY Tekniska förvaltningen skall verka för en hållbar och långsiktig ekologisk utveckling genom omsorgsfull projektering, upphandling, förvaltning och avveckling. Detta skall vi uppnå genom att skapa sunda byggnader och lokaler där miljön ingår i en helhet och ger bästa möjliga förutsättningar för trivsel och utveckling. höja medvetenheten hos våra anställda så att de verkar på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. stimulera våra hyresgäster/brukare till ökad miljömedvetenhet. ställa krav på miljömedvetenhet hos konsulter, entreprenörer och leverantörer och stimulera till ett kretsloppstänkande. A.1.6 ARBETSMILJÖPOLICY Vår personal skall kunna utföra sitt arbete i en sund och säker miljö. Detta skall vi uppnå genom att arbeta för att ingen skall drabbas av skada eller ohälsa till följd av arbetet anställda som drabbats av nedsatt förmåga skall få stöd så att arbetsförmågan så långt som möjligt kan återvinnas. genomföra kontinuerlig utbildning i arbetsmiljöfrågor all personal skall känna till och respektera Luleå kommuns policy avseende kränkande särbehandling på våra arbetsplatser
n 8 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.1 INTRODUKTION OCH ALLMÄNNA KRAV 4(4) A.1.7 ENERGIPOLICY Beroendet av elenergi skall minska och energiförbrukningen skall effektiviseras. Detta skall vi uppnå genom att ansluta all uppvärmd yta till fjärrvärmenätet inom fjärrvärmeområdet nyttja biologiska och förnyelsebara energikällor minska energiförbrukningen genom att använda ny teknik exempelvis styr och reglerutrustning, värmeåtervinning mm
n 9 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.2 KONSULTANVISNINGAR Fastställd av: Bengt Jonsson 1(3) A.2 KONSULTANVISNING Avsnittet konsultanvisningar ställer övergripande krav på konsultens leveranser samt krav som ska ställas i programhandlingarna gentemot entreprenören. Projekteringen skall genomföras i enlighet med gällande författning. Projekteringen skall följa byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, "Bygghandlingar 90" utgiven av Standardiseringskommissionen. Ritningar och specifikationer skall vara så utformade att dessa utan föregående anpassning eller justering från konsulten kan användas av beställaren för upphandling av varor och tjänster för objektet. A.2.1 MYNDIGHETSKONTAKT Beställaren ombesörjer anmälningar till myndigheter. Konsulten skall utarbeta erforderliga underlag samt deltaga vid myndighetskontakter. Underhandskontakter med myndigheter under projekteringen skall ske, efter samråd med beställaren och dokumenteras i särskilda följebrev. A.2.2 KRAV DOKUMENT LEVERANS Beställaren har för avsikt att vid mindre ändringar kunna uppdatera dokumentationen i egen regi. Detta ställer vissa krav på dokumentationens utseende och format.
n 10 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.2 KONSULTANVISNINGAR Fastställd av: Bengt Jonsson 2(3) A.2.3 TEKNISKA FÖRVALTNINGENS DATA HJÄLPMEDEL Tekniska förvaltningen nyttjar följande datahjälpmedel: 1. AutoCad av senaste version vid tidpunkt för projektstart 2. AutoCad MAP 3D av senaste version vid projektstart 3. AutoCad Civil 3D av senaste version vid projektstart 4. AutoCad LT av senaste version vid projektstart 5. Microsoft Office 2010: Word, Excel, Power Point, Access 6. Adobe Acrobat 7.0 7. Microsoft projekt 2007 8. NovaPoint Geo Suite Leverans skall ske i format som kan läsas av ovanstående programvaror. Utöver det skall samtliga intelligenta filer (filer som produceras av projekteringsverktyget och innehåller beräkningsdata, byggdelsinformation mm) som producerats vid framställande av handlingarna levereras i senaste programversion, tillsammans med lagerlistor med förklaringar till lagerindelningen. Arkivhandlingar Konsulter skall tillse att datafiler är användbara under projektets byggtid fram till leverans av relationshandlingar. Vid leverans av handlingar som skall arkiveras skall filer vara av typen PDF/A, lägst version PDF/A-1b enligt ISO19005-1:2005 eller senare.
n 11 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.2 KONSULTANVISNINGAR Fastställd av: Bengt Jonsson 3(3) A.2.4 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR RUMSFUNKTIONS PROGRAM FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRAV Blanketten är avsedd att utgöra en dokumentation över de klimatkrav och förutsättningar som beställaren, konsulten och i förekommande fall hyresgästen har överenskommit ska gälla för projektet ifråga. Kopia på dokumentationen överlämnas till beställaren. Blankett tillhandahålls av beställaren. Fastighet Fastighetsbeteckning, objektnummer samt projektnummer skall alltid anges. Rum nr Rumsnummer skall alltid anges. Vid flera lika rum kan en nummerserie användas. Rumsfunktion Rumsfunktion anges för vilket ändamål rummet är avsett. Rumsarea Rumsarea uppmäts mellan inner- och ytterväggar utan avdrag för inredningar enligt SS 22 10 52. Area anges för resp. rum. Antal personer Här anges det högsta antal personer lokalen normalt är avsedd att innehålla. Dimensionerande utrustning/ inredning. Här anges värmeavgivningen från ev. maskiner typ datorer, kopieringsmaskiner etc. Nyttjandegrad Nyttjandegrad skall anges i förhållande till normal arbetstid. Samband (Närhetskrav). I fylls om två av varandra oberoende rum kräver samband. Teknikbehov. Ifylls utöver normal standard.
n 12 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDE- KRAV AVSEENDE RITNINGAR 1(5) A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDEKRAV AVSEENDE RITNINGAR A.3.1 A.3.1.1 A.3.1.2 LEVERANSKRAV AVSEENDE RITNINGAR Allmänt LKTF håller successivt på att bygga upp ett digitalt ritningsarkiv där all CAD-produktion skall förvaras och tillämpas. Projektering och upprättande av handlingar ska utföras helt i överensstämmelse med de datasystem och program som används inom LKTF. Det innebär att ritningar och övriga handlingar som produceras, direkt ska kunna lyftas in i LKTF:s databaserade ritningsarkiv och övriga program utan att behövas omarbetas. Projekteringsmetodik Projekt som utföres åt LKTF skall genomföras på följande sätt: 1. I samband med projektering skall all ritningsdokumentation utföras med CAD och om inte annat anges i 3D-modeller. 2. Vid projektering skall modellorienterad projektering tillämpas. Endast en ritningsfil per tekniktyp skall användas för att redovisa varje våningsplan. Med teknik typ avses de olika konsulttyperna A, K, V osv. 3. Projekteringen skall följa Bygghandlingar 90 del 8 Redovisning med CAD. 4. All projektering bör utföras på A3- eller A1-format. 5. LKTF:s Projekteringsanvisningar 6. LKTF:s instruktioner för CAD-samordning Instruktioner för CAD.pdf Avvikelser från Bygghandlingar 90 del 8 Redovisning med CAD får endast ske i samråd med LKTF. A.3.1.3 Om och tillbyggnader Vid projekteringuppdrag avseende om- och tillbyggnader tillhandahåller LKTF underlag i digital form. Som krav ställer även LKTF att överlämnade filer ska återlämnas i samma utförande, endast kompletterade med de tekniska förändringar som gjorts. Detta innebär att ritningarna skall ha samma ritningsnummer, samma filnamn samt att inga utplock av endast berörda delar får göras. Detta gäller för alla typer av om- eller tillbyggnader stora som små.
n 13 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDE- KRAV AVSEENDE RITNINGAR 2(5) A.3.1.4 Leveransformat digital information LKTF avser att samla de ritningar som produceras i ett databaserat ritningsarkiv. Detta arkiv består av scannade och digitaliserade ritningar av befintliga fastigheter samt digitaliserade ritningar på nybyggnads/ändringsarbeten samt mark och VA. Mark jobbar utifrån primärkarta vilken tillhandahålls. Till arkivet är det fastighetsadministrativa systemet Repab/Summarum Fastighetssystem att kopplat. För att kunna "läsa" och styra informationen på dessa ritningar på ett effektivt sätt skall följande specifikationer följas. När relationshandlingar upprättas skall samtliga teknikers ritningar vara enhetligt reviderade. Det färdiga materialet skall levereras till LKTF på följande sätt: 1 Dokumenten skall levereras på digitalt lagringsmedia. Samtliga dokument för alla tekniktyper levereras till LKTF gemensamt för ett projekt. Ansvar för samordningen av leverans bestämmes vid projektstart. 2 Leveransen märkes enligt A.3.1.5. 3 Till LKTF levereras modell och ritn def filer med relativa referenser alternativt hela databasen vid användande av så kallade BIM-program. 4 Filerna under punkt 3 levereras även i DWG-format. DWG filerna skall vara rensade från ej använda lager, block etc. Lagerlistor skickas med som förklaring till vald lagerstruktur. Ritningar skall även levereras i PDF- och PLT-format 5 Ritningsförteckning med ritningsnamn, filnamn, fildatum och skala skall upprättas i PDFformat. 6 Ritningsnamn och filnamn skall kunnas härledas.
n 14 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDE- KRAV AVSEENDE RITNINGAR 3(5) A.3.1.5 Märkning av lagrings media (Skall minst framgå) BYGG PROJEKTNAMN VHT NR BYGGNAD DATUM nr... OBJEKT NR MARK PROJEKTNAMN UNR GATA DATUM nr... TRAKT A.3.1.6 A.3.1.7 Leveransformat icke digital information Papperskopior på samtliga ritningar levereras i teknikens standard färg Papperskopior levereras häftade. Omfattning av leveranser Leverans av handlingar för respektive teknik skall ske enligt följande: 1. Huvudhandlingar i omfattning enligt uppdragsbeskrivning. 2. Systemhandlingar i omfattning enligt uppdragsbeskrivning. 3. Förfrågningsunderlag i omfattning enligt uppdragsbeskrivning 4. Bygghandling i omfattning enligt uppdragsbeskrivning 5. Relationshandling i omfattning enligt respektive teknik under kapitel Y. Länk till Y kapitel
n 15 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDE- KRAV AVSEENDE RITNINGAR 4(5) A.3.2 A.3.2.1 A.3.2.2 UTFÖRANDEKRAV AVSEENDE RITNINGAR Allmänt Generellt gäller att Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt, BYGGHANDLINGAR 90, ska tillämpas vid upprättande av ritningar på uppdrag av LKTF. Ritningshuvud Mall för ritningsstämpel i dwg format :TEXTRUTA_KONSULTER.dwg rekvireras från handläggare på ritningsarkivet på LKTF. A.3.2.3 A.3.2.4 Ritningsnumrering Ritningsnumrering ska inledas med bokstav för tekniktillhörighet A, K, I, M, V och E. Därefter ska numreringen utföras med gruppnummer och tilläggsnummer åt skilda av ett (:) enligt anvisningar i Bygghandlingar 90 del 8 kapitel 2. Tilläggsnumret ska om möjligt systematiseras och anknyta till plan och del inom byggnaden. Tilläggsnumret bör också eftersträvas att vara gemensam för alla teknikers ritningar. Byggnads- och rumsnumrering Nybyggnader Byggnadsnumreringen ska utföras löpande 01, 02, 03 osv. i vänstervarv med början för fastighetens huvudbyggnad, eller alternativt första byggnad till vänster om fastighetens huvudinfart om detta kan anses lämpligare i ett projekt. Rumsnumrering ska även den utföras löpande i vänstervarv med början i byggnadens huvudentré. Rum i byggnadens nedersta plan skall numreras 1001, 1002, 1003 osv. Exempel: Plan 1 1001, 1002, 1003 osv. Plan 2 2001, 2002, 2003 osv. Vid flera hus på samma fastighet (objekt) undvik att få samma rumsnumreringar. Samtliga rum i byggnaden skall numreras (även rum som ingår i lägenheter med unika lägenhetsnummer). Rumsbenämning anges under rumsnumret. Lägenhetsnumrering skall utföras enl skatteverkets skrift SKV725, av senaste utgåva. Om- och tillbyggnader Vid om- och tillbyggnader ska rumsnumreringen alltid utföras i samråd med LKTF. Den ursprungliga rumsnumreringen får inte raderas om det för anläggningen ifråga finns äldre beskrivningar, scheman, journaler m.m. som ska nyttjas för anläggningen efter ombyggnaden. Vid CAD-projektering ska sådant äldre rumsnummer införas på ett särskilt lager inom parentes.
n 16 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.3 LEVERANS- OCH UTFÖRANDE- KRAV AVSEENDE RITNINGAR 5(5) A.3.2.5 A.3.2.6 A.3.2.7 A.3.2.8 A.3.2.9 A.3.2.9 Areamätning/volymmätning/energideklaration Arkitekt skall i samband med projektering utföra ytmätning och volymmätning. Såväl Atemp, BTA, BTV, BRA och ÖVA för byggnaden som NTA på rumsnivå ska redovisas. För BTV och NTV skall endastuppvärmda volymer redovisas. I förekommande fall skall även BOA, BIA och LOA anges. För dessa anges informationen separerad för varje funktion som förekommer i byggnaden (t ex LOA:V, P, K och B). Definitioner enligt SS021053 samt Boverkets skrift Areabegrepp i bygg- och bostadsstatistiken dat 2004-10-20. Rumsnummer, rumsnamn och yt-/volymuppgifter levereras som Excelfil (*.xls). Samtliga ytor och volymer skall summeras per byggnad. Boverkets blankett, Utkast energideklaration1 för energideklaration, skall i tillämpliga delar fyllas i av konsulten och överlämnas till LKTF. Samtliga byggnadsdelars uppbyggnad, U-värden och areor samt beräkning av Um och Um, krav skall redovisas i blankett (Excelfil som tillhandahålls av LKTF) och levereras som Excelfil (*.xls). Areamätning för markrelaterade objekt inom fastighet utförs av konsulten registering i databas Repab Summarum och skall avse objektkoder enl Checklista underhållskostnader REPAB FAKTA senaste utgåva, vilken kan erhållas från projektledaren. Exempelvis föreskrivs inmätning och dokumentation av ytor såsom asfalt- och gräsytor samt kanstens- och ledningslängder. Inmätningar och dokumentation skall föreskrivas för kontroll och justeras. Orienteringsplaner I alla projekt skall generalkonsulten (vid utförandeentreprenad) eller totalentreprenören (vid totalentreprenad) upprätta färdiga orienteringsplaner, enligt LKTF s anvisningar för DoU-instruktioner, och leverera till beställaren. Skallinjal Skallinjal skall finnas på samtliga ritningar. Orienteringsfigur Orienteringsfigur skall ritas in på alla ritningar. Del av byggnad/objekt samt läge i sektion och plan skall redovisas. Beteckningar Beteckningar skall finnas på samtliga ritningar. Uppgift om koordinat och höjdsystem Uppgift om koordinat och höjdsystem skall finnas på samtliga ritningar.
n 17 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A4- PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fastställd av: Bengt Jonsson 1(1) A.4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bl a följande skall studeras utredas: A.4.1 NYBYGGNAD ELLER OMBYGGNAD Tomtens lämplighet beträffande läge, omgivning, kommunikation. Detaljplanen, bl a ålder och begränsningar Grundförhållanden Förekomst av förorenad mark Hydrologiska förhållanden Radonförekomst Höjdsättning Miljö och fuktinventering Behov av arkeologiska undersökningar Trafikplanering Mediaförsörjning Ekonomiska ramar Arkitektonisk utformning Störningar från omgivningen Relationer till grannar Tillgänglighetsanpassning
n 18 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 1(14) A.5 BYGGNADSPLANERING A.5.0 A.5.1 HÖJDSÄTTNING Inom fastigheten ska höjdsättning beakta bland annat: Inte instängda områden. Vatten skall rinna av. Ekonomisk skada. Tillgänglighet. Torrt på grundläggningsnivå. Var i byggnaden placeras känslig utrustning (Arkivet i källaren). De kommunala spill och dagvattensystemen dämmer, vilket beaktas vid projektering. ARKITEKTONISK GESTALTNING Byggnadens och anläggningens arkitektoniska utformning skall vara tydlig och intresseväckande och i uttryck överensstämma med byggnadens/anläggningens funktion och status. Unika, representativa och publika verksamheter kan ges en mer anspråksfull utformning och vardagliga en enklare och mer återhållen. Vid den arkitektoniska gestaltningen bör hänsyn tas till omgivande miljö och lokalt byggnadsskick. Det är ofta klokare att söka platsens uttryck och inpassa den nya byggnaden/anläggningen till omgivningen än att bryta ut i det senaste internationella arkitekturmodet. God arkitektur förutsätter alltid goda tekniska och funktionella lösningar. Krav på skönhet, variation och uttrycksfullhet kan aldrig tillåtas motivera tekniska och funktionella eftergifter.
n 19 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 2(14) A.5.2 RESURSHUSHÅLLNING Allt byggande och boende innebär uttag av jordens resurser. När huset byggs används energi och råvaror. Under husets livslängd skall det värmas upp, underhållas, renoveras och kanske byggas om. När huset till slut måste rivas bör så mycket som möjligt kunna tas tillvara i ny produktion. A.5.2.1 Hushållning med material Hushållning med material alltifrån konstruktionsmaterial som t ex trä, tegel eller betong, till tapeter, färg och golvbeläggningar. Riv inte i onödan, den bästa hushållningen med material och resurser är att behålla det som finns och som fortfarande fungerar eller kan repareras. Observera dock att det i vissa fall finns krav på att vissa material eller lösningar skall bytas ut även om de fortfarande fungerar för sitt ändamål. Bygg rivningsvänligt d v s så att byggnaden går att ta isär i sin helhet, utan att material i onödan förstörs och så att materialen kan sorteras i olika fraktioner för återvinning och återanvändning. Utforma husen med effektiva, materialsnåla planlösningar som ger mesta area med utnyttjande av få komponenter och lite spill. A.5.2.2 Hushållning med vatten Ta tillvara varje möjlighet att minska förbrukningen av renat dricksvatten. A.5.2.3 Hushållning med värme Ett bra hus är byggt så att det behöver mycket lite uppvärmningsenergi. Det är också utformat så att det kan ta tillvara energi från förnyelsebara energikällor som sol, vind och biobränslen samt från jord och/eller markvärme. A.5.2.4 Styr och övervakningssystem Förbrukningar av vatten, el och värme utgör den enskilt största utgiftsposten under en byggnads bruksskede. Genom att med hjälp av ett fungerande styr och övervakningssystem kontrollera och följa upp förbrukningar så att överförbrukning undviks, blir miljöbelastningen mindre.
n 20 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 3(14) A.5.2.5 Hushållning med elektricitet Vi behöver energi för uppvärmning, matlagning, klädvård, belysning, varmvatten och elektrisk apparatur. Elektricitet är så högvärdig energi att den bör användas effektivt och energisnålt och endast till processer som verkligen kräver el t ex belysning och till nödvändiga elektriska apparater. A.5.3 KRETSLOPPET Kretsloppstänkandet är en av hörnstenarna i ett miljöanpassat byggande. Avlopp och avfall är inget problem, de skall ses som en resurs. Att använda förnybara resurser minskar belastningen på naturens eget kretslopp. A.5.3.1 Avfallshantering Luleå Kommuns råd och riktlinjer för bygg och rivningsavfall skall följas. Planeringen av avfallshantering ska ske i samråd med kommunen. Kontakt skall tas med avdelning Avfall (TF) före ansökan om bygglov. Planeringen ska även ske i samråd med företrädare för drift och lokalvårdspersonal. Utrymmen för avfall skall planeras enligt Luleå kommuns skrift Allmänna råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfallshantering Vidare tas hänsyn till: Kommunens avgifter och tekniken för omhändertagande Hälso och miljövårdsmyndigheters krav samt därmed sammanhängande lagstiftning Särskilda föreskrifter i PBL, BBR och från Arbetsmiljöverket. Körväg till angöringsplats för sophämtningsfordon bör planeras så att backning undviks, således med körslinga eller vändplats. Om backning inte kan undvikas ordnas ficka för backvändning intill angöringsplatsen. Transportväg mellan uppställningsplats för avfallsbehållare och angöringsplats för fordon görs så kort som möjligt (sophämtningskostnaderna beräknas bl.a på transportvägens längd).
n 21 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 4(14) A.5.3.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD Lämplig metod för omhändertagande av dagvatten ska utredas se 1.3.4 i Vatten och avlopp.
n 22 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 5(14) A.5.4 SUNDA HUS Ett bra hus har många uppgifter. Det skall skydda oss från kyla och vind, regn och snö, hetta och stark sol. Huset skall tillgodose människans behov av ett gott inomhusklimat och sinnesupplevelser. Alla har rätt att känna trygghet och att må bra i sitt boende. Se även: LKTF:s AVVECKLINGSLISTA A.5.4.1 Riskanalys Använd försiktighetsprincipen, d v s välj bara material som med säkerhet inte är skadliga. Var kritisk. Kräv innehållsdeklaration. Tänk långsiktigt på investeringskostnad kontra drift och underhåll och miljö. Välj i första hand beprövade och dokumenterat säkra tekniska lösningar men beakta även behovet av utveckling och forskning. När vi bygger skall vi beakta riskerna med: material som avger skadliga ämnen till inomhusluften komplicerade ventilationssystem konstruktioner som kan ge fuktproblem konstruktioner som kan ge komplicerade underhållssystem (t ex snöröjning av tak med gerbersystem) dåliga markförhållanden som kan ge problem med fukt, radon och andra emissioner elektriska och magnetiska fält eftersatt underhåll och skötsel
n 23 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 6(14) A.5.4.2 Material Tänk alltid i systemlösningar och inte i enskilda byggdelar eller material. Anpassa t ex alltid val av ytskikt till den underliggande konstruktionens samlade egenskaper. Använd naturliga, miljövänliga material, t ex trä, lera, tegel, klinker, puts, betong och lättbetong, linoleum och linoljefärg. Undvik material eller byggnadsdelar som innehåller PVC, om andra miljömässigt bättre, men i övrigt likvärdiga lösningar kan användas. Välj i första hand material som: består av endast ett enda material, t ex trä, tegel, glas inte är baserade på ändliga resurser som t ex petroleum inte innehåller klor eller avger emissioner som är skadliga för hälsa och miljö inte är allergiframkallande har lång livslängd och som är möjliga och helst enkla att underhålla inte kräver långa transporter. Allra helst skall det produceras lokalt. inte drar onödigt mycket energi eller avger skadliga ämnen under sin livscykel, d v s från utvinning av råvaran till destruktion eller deponi Undvik produkter och tekniska lösningar som innehåller eller kräver petroleumbaserade plaster mycket lim, t ex spånskivor fogmassor, spackel eller syntetisk polish ämnen som påverkar ozonskiktet negativt eller som bidrar till växthuseffekten Undvik även glasfiberväv av miljöskäl.
n 24 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 7(14) A.5.4.3 Ytbehandling Använd i första hand miljövänlig färg utan stora tillsatser av aromatiska lösningsmedel (t ex lacknafta). Se upp med: Alkydfärger, innehåller ibland stora mängder lacknafta. Latexfärger (plastfärger) som består av vatten, mycket små plastkulor, pigment samt en mängd syntetiska tillsatser. Färgborttagningsmedel, innehåller ofta hälsofarliga kemikalier. Lacker som innehåller mycket lösningsmedel Fabriksfärdig linoljefärg och träoljor som innehåller lacknafta, sickativ eller andra miljöskadliga tillsatser. A.5.4.4 Elinstallationer Många människor upplever idag besvär som kan ha samband med förekomsten av elektriska och magnetiska fält. Vi anser att det är vår skyldighet att så långt som möjligt minska förekomsten av dessa fält så att så många som möjligt skall kunna känna trygghet i våra byggnader. Särskilt som det kan åstadkommas med relativt enkla medel och en omsorgsfull projektering, om det finns med i projektet från början. A.5.4.5 Projekteringen Viktigt att tänka på i projekteringen är att placera byggnaderna på ett sådant sätt att elektriska och magnetiska fält från kraftledningar, transformatorstationer eller kablar i mark påverkar människorna i byggnaderna så lite som möjligt. Inom byggnaderna skall motsvarande omsorg läggas vid placering av ledningar och fältalstrande installationer, pumpar och andra maskiner. En aldrig så liten magnetventil i en värmeinstallation kan skapa förvånansvärt stora magnetfält inom flera meters radie. Tillse att sådana installationer placeras på säkert avstånd från utrymmen där människor kommer att uppehålla sig mer än tillfälligt.
n 25 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 8(14) A.5.4.6 Elektriska fält Förekomsten av elektriska fält i byggnader kan minimeras med relativt enkla åtgärder. Genom att t ex använda skärmade rör och dosor eller skärmade kablar tar vi till stora delar bort dessa fält. A.5.4.7 Magnetiska fält De magnetiska fälten går inte att avskärma lika enkelt som de elektriska. Magnetfält tränger igenom såväl tjocka betongväggar som järn och stål. Det går däremot att släcka ut ett magnetfält med ett annat lika starkt med motriktat fält. Den största bidragande orsaken till förhöjda magnetfält i bostäder är troligtvis förekomsten av s.k. vagabonderande strömmar. Dessa strömmar uppstår i konventionella 4 ledarsystem om anslutningen mellan 0 ledning och jord är otillfredsställande. Strömmen kan då välja att okontrollerat söka sig till jord via t ex vattenledningar och andra installationer i byggnaden. I ett femledarsystem leds däremot strömmen tillbaka till jord under kontrollerade former. Runt alla elektriska ledare, t ex elledningar, uppstår magnetfält av olika styrka. I ett femledarsystem kan magnetfälten minskas ytterligare genom användning av tvinnade elkablar.
n 26 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 9(14) A.5.5 A.5.5.1 ÖVRIGT Tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Målet är att göra miljön, såväl inomhus som utomhus, tillgänglig och användbar för alla. Personer med funktionsnedsättning ska ges samma möjligheter som andra att vistas såväl inomhus som utomhus. Utgångspunkt vid planering och projektering ska vara att alla är olika och har olika funktionsförmåga. Exempel på funktionsnedsättning kan vara: nedsatt rörelseförmåga nedsatt orienteringsförmåga allergi och överkänslighet Rambestämmelser om tillgänglighet och användbarhet finns i PBL och BVL med tillhörande förordningar och föreskrifter (t.ex. BBR) samt i arbetsmiljölagstiftningen. Utöver rambestämmelser ska även skriften Bygg ikapp följas. Bygg ikapp är en handbok och en uppslagsbok som är avsedd att dels förmedla den kunskap som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar, dels att informera om gällande regler. I befintlig miljö måste förbättringar göras och hinder tas bort. Vid ny, om och tillbyggnad ska miljön göras tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Se även Kommunens handikapplan A.5.5.2 Brandskydd Brandskyddsdokumentation skall upprättas. Brandskyddsprojekteringen genomförs av konsulten och skall delges den kommunala räddningstjänsten. Mindre avsteg från BBR ska alltid dokumenteras i protokoll samt tas upp som förslag till byggnadsnämnden som tar beslut om eventuella avsteg från BBR. Sådana avsteg skall alltid dokumenteras i branskyddsdokumentationen för att utgöra underlag vid framtida tillsyner från räddningstjänsten.
n 27 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 10(14) A.5.5.3 Ljudklimat I samtliga projekt bör ett dokument för ljudkrav upprättas i ett tidigt skede där ljudstandarden fastställs. Kraven används vid projektering och i samband med slutbesiktning. Med avseende på ljudkrav och provning gäller de definitioner och beteckningar som anges i Boverkets Byggregler, i svensk standard SS 02 52 67 och SS 02 52 68. Råd i Byggvägledning 11 ( Bullerskydd) bör följas. Redan i programskedet beaktas att planlösningen utformas för att undvika att bullrande utrymmen placeras intill ljudkänsliga utrymmen. Ljudkänsliga utrymmen kan vara alla utrymmen som stadigvarande används för koncentrerat arbete. I första hand avses utrymmen för sömn och vila, utbildning och samlingslokaler men även kontorsrum, sammanträdesrum mm. Bullrande utrymmen är rum med installationer men även entréer, varuintag, korridorer mm. En ljudanalys erfordras när mycket glas föreslås. Med mycket glas avses att fönster eller glasparti monteras på mer än en vägg. Om inte ljudkonsult ingår i projektgruppen fördelas normalt ansvaret för olika ljudfrågor enligt följande: Arkitekt: trafikbuller/fasadisolering ljudisolering i lätta konstruktioner inkl. Flanktransmission val av golvbeläggning stegljudsisolering efterklangstid omfattning av hörslingor rumsakustik i samlingssalar Konstruktör: ljudisolering i tunga konstruktioner ljudisolering kring aggregatrum i samråd med V stomljud från installationer VVS: El: överhörning i kanalsystem ljudisolering vid kanal och rörgenomföringar buller från värme, vatten, ventilations samt kylsystemen (även utomhus) ljudisolering vid kabel och rörgenomföringar buller från hissar
n 28 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 11(14) A.5.5.4 Bullerkällor utomhus Utanför bostäder eller byggnader för undervisning skall den ekvivalenta nivån av trafikbuller högst vara 55 db(a). Är trafikbullernivån högre skall en särskild utredning utföras där nivån på uteplatser och inomhus beräknas. A.5.5.5 Klimatplanering Målet för klimatplanering är att ge ett gott inomhusklimat till låg årskostnad. Hänsyn skall tas till sådana åtgärder som kan minska såväl energiförbrukning som maximalt effektuttag. Därför beaktas redan i ett tidigt skede under projekteringen möjligheterna att begränsa byggnadens energiåtgång genom val av lämplig form på byggnaden och orientering på tomten. Vid studium av byggnadens värmebalans beaktas möjligheten att förbättra denna genom passiva system, t ex byggnadens placering i förhållande till sol och vind. I första hand utnyttjas de möjligheter som byggnadens omgivning och konstruktion ger: Markvegetation och skuggande träd bevaras där så är möjligt. Byggnaden utformas med stor värmekapacitet och så att värmelagrings och fuktutjämningsförmågan hos väggar och bjälklag kan utnyttjas, t ex genom att isolerande inklädnader såsom undertak undviks där så är möjligt. I första hand vill LKTF undvika utvändig solavskärmning. Problemet med värme från solinstrålning bör lösas med en lämplig glaskonstruktion kompletterad med värmeberäkning för att verifiera att vald konstruktion ger ett gott inneklimat.
n 29 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 12(14) A.5.5.6 Planering för skydd och säkerhet Byggnadens omslutande ytor inklusive öppningar som entréer, dörrar, fönster m m ska utgöra ett skydd av fastigheten mot olaga intrång och förstörelse. Utöver detta grundskydd bör särskild planering för verksamhetens säkerhet, d v s för dess personal, utrustning och andra värden, göras av dem som är ansvariga för verksamheten. Säkerhetsplaneringen bör utföras i så tidigt skede som möjligt för att lösningar och åtgärder ska bli så funktionella, ekonomiska och estetiskt tilltalande som möjligt. Planering av skydd och säkerhet kan göras i samråd med fackspecialister. Valet av säkerhetssystem, det byggnadstekniska utförandet och installationen av olika säkerhetsutrustningar är avgörande för om anläggningen blir fullvärdig. Till säkerhetsplanering hör också att se över lokalers placering i byggnaden. Vid val av utrustningar m m bör om möjligt väljas sådana som är klassade enligt Svensk Standard (SS) eller motsvarande.
n 30 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 13(14) A.5.5.7 Städplanering Vid projekteringen bör byggnadens anpassning till rationell städning följa nedanstående mönster: Förebyggande åtgärder så att förväntad smuts stoppas så tidigt som möjligt (t ex i entréer, i ventilationssystems filterkammare). Materialval och byggnadsteknisk utformning som underlättar rationell städning (t ex infällda armaturer, skåp som ansluter till tak). Kommunikationstekniska åtgärder så att det är lätt att komma fram i byggnaden med städmaskiner av olika slag (t ex inga pelare i korridorer, inga hårdträtrösklar, ej dörrstoppare i golv). Arbetsmiljömässiga åtgärder så att städarbetet kan bedrivas utan påfrestande och tröttande arbetsställningar för lokalvården. Markytan framför entréer bör vara hårdgjord. Innanför entrédörrar bör det finnas en försänkt torkmatta som täcker hela vindfångets golvyta. Den bör kompletteras med en textil avtorkningsmatta av minst 2 m längd i enheter som är lätta att hantera och rengöra. (Dessa synpunkter beaktas i programskede.) Utrustning/inredning som måste flyttas/lyftas för att medge städning under/bakom skall utföras med minimering av vikten.
n 31 av 242 Upprättad av: Sven Rosendahl A - ALLMÄNNA ANVISNINGAR Granskad av: Mikael Wänstedt / Mikael Engström (avdelningschefer fastigheter) Avsnitt A.5- BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPLANERING 14(14) A.5.5.8 Driftutrymmen I anslutning till installerade apparater reserveras fri golvyta för god åtkomlighet vid skötsel och underhåll. Utrymme ska finnas för både avlastning av demonterade delar och för arbete med dessa. Apparater samt delar och komponenter i dessa ska kunna demonteras utan att ingrepp måste göras i byggnadsdelar eller i sådana installationsdelar, som inte är direkt anslutna till den demonterade enheten. Lyftöglor monteras i tak ovanför tyngre aggregatdelar. Aggregat och apparatrum ska kunna nås via bred dörr och trappa, som om möjligt kompletteras med hiss. Transporter till och från aggregatrum av tunga och skymmande aggregatdelar ska kunna ske utan ingrepp i byggnad eller installationer. För schakt planeras utrymme för viss komplettering av installationerna. Vatten, avlopp, belysning ska installeras.
n 32 av 242 1 MARKANLÄGGNINGAR För utskrift sidorna 32-63 Tillbaka till innehållsförteckningen
n 33 av 242 Upprättad av: Göran Gabrielsson Granskad av: Göran Granqvist 1 MARKANLÄGGNINGAR Avsnitt 1.0 MARK ALLMÄNT 1(2) 1.0 MARK ALLMÄNT Utemiljön skall medvetet utformas för sina ändamål. Särskild omsorg skall ägnas åt planeringen av trafikytor, grönytor och vistelseytor med särskild hänsyn till personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga. Miljö, drift, underhåll och skötsel beaktas vid utformningen av anläggningen och vid val av materialval Speciella bestämmelser: För projektering rekommenderade handböcker: - Bygg i kapp Denna del av projekteringsanvisningarna har upprättats av Luleå kommuns avdelningar Gata & Trafik, Park & Natur, Vatten & Avlopp samt Fastighet. Avsikten med anvisningarna har varit att på ett kortfattat sätt ge anlitade konsulter information och anvisningar betr utförande som Luleå kommun speciellt vill beakta. Exempel på andra anvisningar, studier och utredningar som i förekommande fall ska beaktas är Detaljplan, Statsmiljöprogrammet, Belysningsprogrammet, Landskapsanalys, Snöröjningsplan, Tillänglighetsplan och anvisningar vilka hänvisats till under aktuell rubrik. Checklista för respektive teknik, handlingsförteckningar, dokumentmallar och principritningar finns, lämpliga att nyttja för avstämning av projektets ingående delar tillsammans med projektledare. Tekniska förvaltningen och dess avdelningar ska ges möjlighet att granska och kommentera ritningar samt beskrivningar i samtliga skeden. Förfrågningsunderlag och bygghandlingar upprättas normalt för generalentreprenad enl dessa anvisningar och AMA. Koordinatsystem: SWEREF 99 2145 Höjdsystem: RH2000 Inom Luleå kommun har fram till 2010 nyttjats: Koordinatsystem : Luleå lokala RT38 5 gon O med x och y tillskott Höjdsystem: RH1900 Betr Luleå kommuns övergripande anvisningar såsom allmänna krav, leveranskrav, planeringsförutsättningar mm se kap A ALLMÄNNA ANVISNINGAR. Luleå kommuns geoarkiv Tidigare utförda geotekniska undersökningar arkivhålls av Luleå kommun. Från geoarkivet finns möjlighet att beställa geoteknik och till geo arkvivet skall utförda undersökningar levereras. Beställning och leverans sker enl speciell anvisning vilken kan erhållas från Luleå kommuns avd Geoteknik.
n 34 av 242 Upprättad av: Göran Gabrielsson Granskad av: Göran Granqvist 1 MARKANLÄGGNINGAR Avsnitt 1.0 MARK ALLMÄNT 2(2) Geotekniska undersökningar Borrprogram om vad som skall undersökas och vilka resultat som skall redovisas upprättas i samråd med beställaren. Utförda geotekniska undersökningar redovisas i form av Rapport geoteknik och PM geoteknik. Drift och underhåll: Vid utformningen av anläggningen och vid materialval ska framtida drift och underhållsaspekter beaktas. Det betyder att man tänker igenom hur anläggningen kan skötas med tanke på kvalitet och hållbarhet. Samt att anläggningen utformas med tanke på driftpersonalens säkerhet och arbetsmiljö. I vissa fall bör en driftpärm upprättas. Snöröjningsplan Vid projektering av ett område som ska trafikeras bör en snöröjningsplan upprättas i samråd med beställarens organisation och ska beaktas vid projekteringen, behov av revidering ska påtalas till projektledare. Arbetsområdesgräns, etableringsområde Det är av stor vikt att begränsa arbetsområdets utbredning för att undvika skador på omgivningen. Arbetsområdets gränser skall redovisas på höjd och ytskiktsplan med beaktande av erforderligt utrymme för arbetets utförande, dock inte mer. Markering av arbetsområdesgräns bör föreskrivas i samråd med beställaren Etableringsområde inom arbetsområdet eftersträvas och redovisas. Röjning avverkning Avverkat skogsmaterial från kommunal mark ska i förekommande fall tillfalla beställaren Luleå kommun. I handlingen ska framgå hur avverkning skall ske och på vilket sätt material skall omhändertas. Stubbrytning föreskrivs.
n 35 av 242 Upprättad av: Göran Gabrielsson Granskad av: Göran Granqvist 1 MARKANLÄGGNINGAR Avsnitt 1.1 GATA OCH TRAFIK 1(5) 1.1 GATA OCH TRAFIK 1.1.1 ALLMÄNT Speciella bestämmelser: - Föreskrifter för nybyggnation av gatu och parkbelysning För projektering rekommenderade handböcker: - Vägar och gators utformning, VGU 1.1.1.1 TRAFIKTEKNISKA KRAV Vid projektering av trafikfria ytor utmed gata och trafikled skall i första hand trafikens krav på fri sikt, fritt utrymme samt önskemål om bländskydd och optisk ledning tillgodoses. Vid placering av stolpar och träd bör också nollvisionens intentioner, så som Vägverket har beskrivit dem, beaktas. Fri sikt Inom de frisiktsområden som anges i VGU får vegetation som når mer än 0,70 m över köryta ej förekomma. Fritt utrymme Se regler för fri höjd och bredd som anges i VGU. Skiljeremsor refuger - Smala, spetsiga och andra svåråtkomliga ytor för gräsklippare skall buskplanteras eller hårdgöras. Minsta bredd för gräsytor är 2,0 m eftersträvas. - Om avvattning av trafikytor sker mot skiljeremsor skall dikesanvisningar utformas så att rationell skötsel går att utföras. - Under räcken och stängsel samt runt dagvattenbrunnar hårdgörs ytan. - Hårdgjorda ytor bör utföras i avvikande färg från intilliggande körbana. Ytor, där stor risk förekommer för överkörning, bör utformas med samma överbyggnad som intilliggande gata. Vid marksten /gatstensättning tillses att bredden på skiljeremsan modulanpassas med hänsyn till typ av sten, för att på så sätt undvika kapning. 1.1.2 UTFORMNING AV GATOR OCH GC VÄGAR Gatuutformningen skall göras i överensstämmelse med VGU (Vägar och Gators Utformning, Kommunförbundet och Vägverket 2004 ).
n 36 av 242 Upprättad av: Göran Gabrielsson Granskad av: Göran Granqvist 1 MARKANLÄGGNINGAR Avsnitt 1.1 GATA OCH TRAFIK 2(5) 1.1.3 SAMMANSATTA MARKBYGGDELAR 1.1.3.1 Gator och vägar Dimensionering av gatusektioner Val av dimensionerande trafiksituation görs med hänsyn till gatuklass och trafikflöden enl VGU. Erforderlig vägbanebredd beräknas med hjälp av ett antal fasta och variabla byggbitar vars breddmått adderas till varandra. Normalt värde: Bostadsgator: Vägområde 11m..med en körbanebredd mellan 5,5 6 m. Matargator: Vägområde 12 m med en körbanebredd mellan 6,5 8 m. GC vägar: Vägområde 6 m med en gc banebredd i normalfallet 3,0 m. 1.1.3.2 Parkeringsplats Bilplatser för funktionshindrade ska utföras med 5 m bredd och i normalfallet symbol för handikapp. Skylt skall alltid monteras så att det framgår att parkeringsplatsen är avsedd för personer som har särskilt tillstånd att parkera på dessa platser. Antal platser skall studeras från fall till fall och här kan Bygg i Kapp vara en vägledning. Parkeringsplats normalmått 2,5x5,0 m och med 7,0 m fritt bakom. 1.1.3.3 Cykelparkering Behovet av cykelplatser bedöms utifrån de lokala förhållandena. Cykelparkering anordnas i övrigt på sådant sätt att uppställda cyklar inte inkräktar på den fria gångytan. Avståndet mellan tillgänglighetsanpassad gångväg och uppställda cyklar bör vara minst 0,3 m. Med tanke på synskadade bör skiljeremsan ha en ytbeskaffenhet och kulör som avviker från gångvägen. 1.1.3.4 Gångväg och entréyta Följande tillgänglighetskrav gäller för gångvägar anpassade för rörelsehindrade: - Nivåsprång får inte vara mer än 30 mm - Vid huvudentrén och övriga entréer anpassade till rörelsehindrade bör nivåskillnaden mellan yttre och inre entréplan inte överstiga 25 mm - Grindar i gångvägar jämställs med entrédörrar när det gäller behov av fritt utrymme och breddmått - Längslutningen bör vara högst 5% på en längd av 6,0 m, därefter måste vilplan anläggas. Om gångvägen löper parallellt med en slänt bör det intill vägen finnas en bankett med samma tvärfall som vägen - Om slänten har större lutning än 1:3 ska det finnas räcke med avvisare om höjdskillnad överstiger 2 m. Vid mur gäller räcke vid större nivåskillnad än 0,5 m - I anslutning till gångvägen bör det finnas vilplatser i lägen där terrängförhållandena är besvärande, vilplatsen förses lämpligen med en parksoffa.