PLANERING AV PROJEKTET

Relevanta dokument
Vad är projekt? Hur styra?

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Att arbeta agilt. En arbetsgång

IT-enhetens projektmodell. Orion

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Projectbase en generell projektmodell

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Fas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.

WBS - arbetsstruktur

Partnering Erfarenheter av byggbransch i förändring. Anne-Christine Ehn, Upphandlingskonsult

Framtidsbild Västsverige

Projektledare Malin Claesson, Funktionschef Myndighet/HR-chef Höglandets Räddningstjänstförbund

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

Processbeskrivning Projektstyrning

Planering av projekt. Stig Byström

Projectbase Projektplan

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

E-tjänst Särskilt boende Projektplan Version 1.0

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Projektledning i praktiken

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

FÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp

Ett praktikfall: Antura Projects på SJ

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world

Följa upp, utvärdera och förbättra

PM4 Förtydligande av förfrågningsunderlag

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Grundläggande Projektledningslära

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Bilaga 5 b Mall för projektplan

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Plan för minskad nedskräpning för exempelkommun

HUR KLARAR VI DETTA?

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Gemensam handlingsplan 2013

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius

Förarbete, planering och förankring

Ramavtalsupphandling av flygfotografering, flygburen laserskanning och fotogrammetrisk kartering för Stockholms läns kommuner 2011/2012

Agil Projektledning. En introduktion

Att arbeta i projekt. Innehåll - Projektledning. Hur berör projektarbete mig. Vad är ett projekt

Planering och styrning av tider i projekt

Projektplan för Samsyn samråd enligt 6 kap MB

Granskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Omfattning och storlek. Planering av tid. WBS för planeringen av Kick off projektet.

Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

hos beställare, projektdeltagare mfl!

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Arbetsdokument: Att driva förändring med kommunikation

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Lars-Erik Granholm (KOSA), ordf. Sven-Inge Persson (S) Bengt Andersson (S) Gunnar Östberg (KOSA) Håkan Forslind (C) Erik Bergman (M) Peter Vogt (M)

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Rapport. Utökad projektmodell. Företaget AB. Skriven av: Jens Ahlgren-Norin Thomas Nilsson. Datum:

En kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen.

Tentamensdatum: Tid: Tentamenstiden är fyra timmar, 09:00 13:00

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.

Införandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0

Checklista för kognitiv tillgänglighet

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: Senast ändrat: Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Rapport från Läkemedelsverket

Vad är Strategisk Planering

Nämndernas budget 2016 VP Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Gemensam kortproduktion. Detaljering steg 2

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik

Vad ska en coach kunna?

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Leder du kommunens lokalförsörjning rätt?

Råd och riktlinjer vid köp av telemarketingtjänster

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM

Guide till projektarbetet

Concept Selection Chaper 7

Uppföljning - Ägarstyrning av kommunens företag

Projektplan för Reach i tillsynen

Projektdirektiv. Uppdrag på toppen av sin kompetens

Metoder för Interaktionsdesign

PRODUKTUTVECKLING STÅR INFÖR ETT NYTT SKEDE - MILJÖ ÄR EN VIKTIG MARKNADSPOTENTIAL! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Projektplan e-beställning delprojekt 5. Projekt: Införande av e-beställning Delprojekt 5: Införande av nya beställningsrutiner och beställarstruktur

Transkript:

PLANERING AV PROJEKTET Ett projekts mål och förväntade slutresultat definieras i ett direktiv/uppdrag Uppdraget klargör de parametrar som ska styra projektet. Avgränsningen utgår från planeringens första tre steg: Intressentanalys Kravanalys Målformulering Utan en tydlig avgränsning är målet och förutsättningarna för projektet otydliga. Med avgränsningen har vi alltså definierat VAD som ska göras. Kärnan i uppdraget/direktivet är därmed fastställt. Förutsättningar Krav Önskemål Kostnadsramar Tider för t ex inflyttning/användning/lansering Fysiska förutsättningar Bestämmelser/restriktioner Kapacitet Funktion Kvalitet Samband Storlekar Projektets planering Planeringen i projektet är beroende på projekteringens omfattning och komplexitet. I större projekt genomförs ofta planeringen i tre steg grovplanering, normalplanering och detaljplanering. Grovplaneringen inleder projektet och utgår från program och direktiv. Planeringen genomförs ofta på olika organisationsnivåer och olika skeden. Grovplanering Normalplanering Detaljplanering Normalplanering Detaljplanering Detaljplanering Detaljplaneringen avser endast planering för att nå delmål till skillnad från grov- och normalplaneringen som avser att nå slutmålet. Här utförs planeringen på en mer detaljerad nivå och den utförs inför varje nytt skede i projekteringen. Alla planering utgår i princip från de elva logiska planeringsstegen: 1

Avgränsa Planera Organisera 1) Intressentanalys 2) Kravanalys 3) Målformulering 4) Strategival 5) Strukturera arbetet 6) Uppskatta tid & resurser 7) Analysera beroenden 8) Tidplan 9)Budget 10) Organisera 11) Planera kommunikation Källa: Jansson & Ljung, Projektledningsmetodik Innehållet under respektive planeringsnivå pekar på de principiella skillnader som finns i planeringsnivåerna. Grovplanering Tydliggör bakgrund, syfte och mål Fastställ strategi Skapa arbetspaket Gör en skedesindelning för hela projektet Gör en tidssättning av varje skede Fastlägg resursbehovet Gör en kalkyl för varje skede Fastställ kommunikationsstrategi Normalplanering Planera för kravanalys stäm av Upprätta tidplan stäm av med metaplanen Gör en organisationsplan Gör en kostnadsplan Klargör roller och ansvarsområden Upprätta kommunikationsplan - Adresslista - Distributionssystem - Mötesplan Detaljplanering Fastställ delmålet Strukturera delmål Definiera tidsschemat för skedet inkluderande avstämningspunkter Stäm av funktionskraven och ev nya beroenden Komplettera organisationsplanen Se över kommunikationsplanen 2

De elva logiska planeringsstegen Projektet utgår från en idé eller från en beställning som i princip kan byggas upp i form av en PBS (Product Breakdown Structure). En PBS visar det förväntade slutresultatets olika delar. Avgränsa Exempel på PBS 1) Analysera intressentsituationen Gör en intressentanalys 2) Analysera krav och behov Utarbeta en kravspecifikation 3) Fastställ förväntat mål och slutresultat Tydliggör projekt- och effektmål Planera 4) Välj strategi Utgå från förutsättningar och mål 5) Strukturera projektarbetet Identifiera alla aktiviteter som ingår i projektet. Gör en WBS med arbetspaket och aktiviteter. Välj nivå beroende på strategi. Exempel på WBS 3

6) Uppskatta tids- och resursåtgång Gör en kalkyl för respektive arbetspaket 7) Analysera beroenden Hitta interna och externa beroenden som påverkar arbetspaketen och aktiviteterna. Hitta milstolpar. 8) Gör tidplan Gör en tidplan över hela projektet i form av ett Ganttschema. Gantt-scheman förekommer i många olika versioner, men visar alltid aktiviteterna som parallellt liggande staplar. Längst till vänster listas arbetspaket och aktiviteter. I schemats överkant finns en tidsaxel. Varje aktivitet symboliseras av en linje som visar när aktiviteten beräknas genomföras. Ett utvecklat Gantt kan innehålla möten, milstolpar, ansvariga etc. Exempel på mer utvecklat Gantt-schema 9) Ta fram budget Utgå från den tidigare kalkylen och från tidplanen Organisera 10) Organisera Tydliggör roller, funktioner och ansvar. 11) Planera kommunikation Fastställ möten, upprätta kontaktlistor och gör en informationsplan. Plans are nothing, planning is everything. (Dwight D. Eisenhower) 4

PMMR PMMR är en enkel och mycket användbar planeringsmodell; såväl i denna lilla detaljplanen som i den övergripande metaplanen. P Problem M Mål M Metod R Resurs PMMR fyller en viktig funktion som checklista. Ofta när vi ställs inför en situation går vi direkt på metod för att lösa situationen. Det finns en vits med att börja med att konkretisera vad är problemet, därefter sätta mål som verkligen är till för att lösa problemet och slutligen finna lämplig metod och därefter räkna på vilka resurser som krävs. Många gånger arbetar vi bakvänt utifrånordningen RMMP. Det innebär att vi först i diskuterar resurser t ex vem som ska ha ansvar för olika aktivteter och vilken roll man ska ha, vad det får kosta eller hur lång tid det får ta. Därtill brukar diskussionen hamna mycket kring hur vi ska lösa det här. Det slutar ofta att man glidit långt ifrån det ursprungliga problemet och något mål har man överhuvudtaget inte diskuterat. Det problem som uppstår i diskussionen är att man diskuterar tillvägagångssätt utan att ha en säkrad och gemensam mål- eller problembild. Då kan det vara lämpligt att en insiktsfull projektledare drar i handbromsen och fokuserar diskussionen på att arbeta sig igenom frågeställningen strukturerat, dvs börja med problem och mål, och relaterat till dessa hitta metoder och resurser. Arbetsgången är följande: Börja med att fokusera på problemet / situationen Vad är problemet? Vem ser problemet? Hur ser problemet ut hur kan det beskrivas? Varför har det uppstått, är det symptom på något annat? Utifrån problemet sätter vi upp mål Vad vill vi? Hur vill vi ha det istället? Vad är målet? Hur ser det ut när det är klart? Vart ska vi? Efter precisering av mål är det dags att hitta lämplig metod / metoder Hur ska vi göra? 5

Måste vi ha flera metoder för att nå ett mål? Vilken är bästa metoden för att nå målet? Finns det metoder vi inte har prövat? Slutligen är det dags att se på vilka resurser som metoden kommer att kräva: Vad krävs för metoden? Vilka personer bör involveras? Hur lång tid kommer det ta? Vd kommer det att kosta? Hur mycket får det kosta? Har vi inte tillräckliga resurser får vi backa tillbaka till metod. Kan vi hitta en mindre resurskrävande metod? Kan vi inte hitta någon lämplig metod får vi backa ytterligare ett steg och se över målen. Ska målet revideras eller styckas upp över tid? 6