Samverkansparters Kvinnojouren, försörjningsstöd, jobbcenter, uppdragsenheten, socialkonsulenterna, socialjouren



Relevanta dokument
Kvalitetsledningssystem. inom Järfälla Stöd och Behandling

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Delårsrapport per augusti och prognos för helår Socialnämnden. Järfälla Stöd och Behandling

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Riktlinjer för. klagomålshantering

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Invånarantal: (1 nov 2005) Utrikes födda: ( källa RTK inkl de födda i 21 % Sverige med utländskt medborgarskap) (2004 SCB) 20 %

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Standard, handläggare

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

\\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

KVALITETSBOKSLUT 2014

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Humanas Barnbarometer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg Antal sidor:12

Riktlinje för anhörigstöd

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

STADSLEDNINGSKONTORET. Sid 1 (7) Plattform för jobb

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Riktlinjer för anhörigstöd

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Invånarantal (SCB 2005) Utrikes födda 18% (SCB 2004) Förvärvsarbetande (SCB 2004) år 61% år 79%

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Brukarenkät IMU Peter Olsson Individuell myndighetsutövning

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

ESLÖVS KOMMUN

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Rutiner/Handlingsplan för att förebygga avhysningar Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Ungdomsteamet redovisar Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni Margareta Aissaoui Samordnare

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Världskrigen. Talmanus

Uppföljning av placerade barn

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2015

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Samverkan utan gränser

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

LOKAL ARBETSPLAN 2014

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

En förundersökning har legat till grund för arbetet.

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Rätt till försörjningsstöd

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Transkript:

Mottagningsgruppen Mottagningsgruppen tar emot alla typer av ärenden som är nya eller avslutas för mer än fyra månader sedan. En stor del av arbetet handlar om anmälningar och ansökningar som rör barn, unga och missbrukare. Här nedan beskrivs tillvägagångssättet vad det gäller personer som söker försörjningsstöd. Mottagningsgruppen behåller ärenden i upp till tre månader. De som behålls är dels de ärenden där det tar tid att utreda och dels de där man bedömer det som troligt att personen blir självförsörjande inom tre månader. Gruppen beslår från 1/6 2006 av en enhetschef, sju socialsekretare samt en assistent. Förhållningssätt: Tillgängligheten skall vara god. Gruppen kan nås varje dag 9.00-10.30. Dessutom finns alltid en jour. Alla skall få ett korrekt och professionellt bemötande. Beslut skall fattas skyndsamt. Målgrupp Alla nya ärenden oavsett art tas emot per telefon. Undantaget är personer som söker bistånd och är under 25 år. Dessa hänvisas till ungdomsslussen. Mottagningsgruppen tar emot ca 330 samtal per månad, ca 70% ( 230 ) avser förfrågningar runt ekonomiskt bistånd. Av dessa får ca 70 sökande en tid. De övriga får råd och hjälp via telefon. Metoder/Arbetssätt Personer som vill ha information om, eller söka försörjningsstöd ringer på telefontid eller hör av sig via brev eller mail. Om en mail förfrågan är av allmän art besvaras den via mail. Om det är av privat karaktär tar handläggarna kontakt med personen per telefon eller brev. När någon ringer på telefontid görs en kortare utredning för att ta redan på hur personens situation ser. Personen som ringer informeras muntligt om regler kring försörjningsstöd och ofta görs en provberäkning utifrån de uppgifter personer lämnar. Om man redan här bedömer att personen troligtvis inte har rätt till ekonomiskt bistånd informeras sökanden om detta. Alla erbjuds dock en tid för personligt besök. Om personen uppger sig vara arbetssökande och inte har rätt till ALFA eller A-kassa hänvisas denne till Jobbcenter och skall ha varit där innan första besöket hos mottagningsgruppen. Arbetsgruppen träffas tre gånger per vecka. Man går då igenom alla telefonsamtal och tveksamma ärenden diskuteras. Ett brev skickas hem till den som önskar en tid och där finns regler och normer redovisade. En lista på vad den sökande skall ta med till första besöket skickas också med. Verktyg ProCapita datasystem Skriftligt informations material kring normer, regler och vad som skall tas vid nybesök. Extern handledning Konsulttandläkare Lagstiftning Råd och anvisningar från socialstyrelsen 1

Dokumentation En noggrann grundutredning utifrån personens hemställan görs angående personens situation vad det gäller boende, familj, ekonomi, arbete, hälsa och livssituation. Efter att en ansökan om bistånd gjorts kontrolleras de uppgifter som lämnats. Det kan tex vara kontroll med Fk, CSN, A-kassa, ALFA- kassan, bil och företagarregistret. Alls dokumenteras. Ett grundbeslut om huruvida rätten till bistånd föreligger eller ej fattas. All dokumentation sker i datasystemet och är tillgänglig för dem som har behörighet till systemet. Tid Mycket tid läggs ner på telefonsamtalen. Där ges råd och information och hänvisningar till andra instanser. En preliminär bedömning av rätten till bistånd görs också. Brukarperspektivet Inga särskilda utvärderingar där brukarna tillfrågats har gjorts. Gruppen för dock diskussioner om vikten av rättssäkerhet och bemötande. En rutin för synpunkter och klagomål finns. Jämställdhet Arbetsgruppen består uteslutande av kvinnor. Man upplever ingen skillnad i hur män och kvinnor tas emot. Gruppen har ofta fall av misshandlade kvinnor och där finns hjälp att få. Stödet för män som misshandlats är sämre. Samverkansparters Kvinnojouren, försörjningsstöd, jobbcenter, uppdragsenheten, socialkonsulenterna, socialjouren Förbättringsområden: Samverkansgrupper gällande ekonomiskt bistånd Uppdaterade riktlinjer Utbildning för nyanställd personal Bifogas: ansökningsblankett, informationsbrev, lista över vad som skall tas med vid första besöket, information om jobbsök 2

Enheten för ekonomiskt bistånd Enheten består av en reguljär verksamhet och två projekt, ungdomsslussen som handlägger personer under 25 år samt ett projekt för långtidsarbetslösa. Det som beskrivs nedan är generellt för hela enheten och det specifika med projekten beskrivs under egna rubriker. Från 1/6 2006 består hela enheten av en enhetschef, 14,5 socialsekreterare, varav två är projektanställda samt fem socialassistenter och en person som bl.a. har hand om återkrav av bistånd och ersättning från familjer vars barn är placerade. Förhållningssätt Alla skall bemötas korrekt och professionellt Alla har rätt att få tid för att lägga fram sitt ärende och bli lyssnade på Alla ansökningar skall handläggas inom fyra arbetsdagar Minst 25% av arbetstiden skall bestå av klient möten Målgrupp Alla personer över 25 år som av någon anledning söker försörjningsstöd eller egnamedels förvaltning. Klientgruppen hos försörjningsstöd är vid. Allt ifrån friska arbetssökande personer som med relativt små insatser kommer ut i egen försörjning till svårt psykiskt sjuka människor utan andra kontakter än socialtjänsten. Metoder/arbetssätt Nya ärenden kommer till enheten via mottagningsgruppen eller via remiss från utredningsenheten. Försörjningsstöd är uppdelat i två handläggargrupper som träffas varje vecka. Inför dessa möten har nya ärenden fördelats till grupperna av enhetschefen och de gås igenom på gruppträffarna där handläggarna kommer överens om vem som blir ny handläggare. Den nya handläggaren kallar sedan person per brev till ett personlig besök. En del personer får träffa en socialassistent och det är i de fall då grundutredningen som mottagningsgruppen gjort visar att personen har rätt till ekonomiskt bistånd och att inga ytterligare insatser är aktuella. Det kan t.ex. gälla personer med låg föräldrapenning, sjukersättning eller äldreförsörjningsstöd. Socialassistenten är då huvudhandläggare men en socialsekreterare finns med som medhandläggare. De flesta av ca 90 förmedlingsmedlen sköts också av socialassistenterna. Vid första besöket är målet att få tillstånd en gemensam planering med den sökande om hur denne skall bli självförsörjande. I vissa fall är detta enkelt och i vissa fall tar det mycket lång tid. Alla arbetssökande som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande remitteras till Jobbcenters jobbsökargrupp om de inte har eller väntar på Alfakassa eller A-kassa. Samtliga arbetssökande skall också vara inskrivna på Af och en fullmakt skickas dit. Remitteringen gäller även de personer som via mottagningsgruppen redan finns på jobbcenter. Personer med missbruksproblem som inte har en behandlingskontakt remitteras till beroendevården. Är missbruket allvarligt och personen vill söka extern vård remitteras denne även till utredningsenheten, vuxen gruppen. 3

Många personer som finns hos försörjningsstöd har stora sociala problem och vägen till någon form av egen försörjning är lång. Socialsekreterarna har ca 50 ärenden och socialassistenterna ca 70. Verktyg Lagstiftning och riktlinjer Råd och anvisningar från socialstyrelsen Uppdragsenheten FALK:en, en samverkans grupp där Fk, Af, primärvården, psykiatrin och socialtjänsten deltar. Enskilda ärenden som är aktuella hos minst två instanser och där problem uppstått kan tas upp här. Jobbcenter Blankett för ansökan om ekonomiskt bistånd ProCapita data system Grupp för ärende diskussion varje vecka Extern handledning Konsulttandläkare Dokumentation Allt fortlöpande arbete dokumenteras i Pro Capita. Här finns också alla brev, utredningar, remisser mm. Tid Ca 25 % av arbetstiden går till klientmöten. Övrig tid går till dokumentation, kontroller, verkställa beslut, treparts möten och övrig samverkan. Alla har telefontid varje dag mellan 9.00 och 10.00 samt på torsdagar även mellan 17.00 och 17.30. En jour finns varje dag från 13.00 till stängningsdags. Brukarperspektiv En rutin för synpunkter och klagomål finns. Ett formulär på hemsidan samt en broschyr finns. Inga undersökningar om hur brukarna ser på verksamheten har genomförts. Jämställdhet Det finns fler möjligheter till arbetsträning för män. Kommunens inackorderingshem, Fågelsjö tar bara emot män. Personalmässigt är de flesta anställda på enheten kvinnor. Samverkanspartnerns Jobbcenter, Uppdragsenheten, Fk, Af, primärvården, psykiatrin, vård och omsorgs beställar och utförardelar. Övrigt För närvarande pågår en ASI-utbildning. Alla socialsekreterare på enheten skall utbildas. 4

Projekt Satsning på långtidsarbetslösa. En socialsekreterare är sedan oktober 2005 projektanställd för att arbeta med långtidsarbetslösa. En utvärdering i samarbete med de klienter som deltagit sker fortlöpande och projektet i helhet kommer att utvärderas under hösten. Deltagarna i projektet har valts ut av ordinarie handläggare i samråd med projektledaren. Där skall ingå max 25 personer. En noggrann kartläggning gällande personens resurser och svagheter görs och utifrån detta utformas en individuell arbetsplan. Planen följs sedan upp med täta intervaller. I inledningsskedet träffar socialsekreteraren projektdeltagarna varje vecka. Samverkan sker främst med Af och jobbcenter. Deltagarna i projektet har förtur till Jobbcenters verksamheter för vuxna. En referensgrupp där tre socialsekreterare från försörjningsstöd deltar träffas varje månad. Socialsekreteraren deltar i den externa handledningen. Ungdomsslussen Ungdomsslussen har sina lokaler på jobbcenter. Det är ett 1-årigt projekt som skall utvärderas av FOU nordväst. Syftet med projektet är att skapa en tydlig struktur för arbetet med och stödet till ungdomar och att samordna alla kommunens insatser för gruppen. Ungdomsslussen består av 1 socialsekretare/teamleader, 3 socialsekreterare, 0,25 samordnare samt 0,75 ansvarig för motivationsprogram. De två senare funktionerna sköts av en person. Socialsekreterarna tillhör försörjningsstöd och har handledning tillsammans med övriga socialsekreterare. Ungdomar kommer till ungdomsslussen via remiss från IFO eller skolan eller genom egen ansökan. Socialsekreterarna har telefontid för nya ärenden 1 timma varje dag (egen mottagningsfunktion) och kan nås hela tiden via telefon, SMS eller mail av dem som redan är inne i systemet. Spontana besök är vanliga då många av ungdomarna finns i Jobbcenters verksamheter. Ungdomsslussen har alltså en högre grad av tillgänglighet än övriga försörjningsstöd. Vid första besöket hos socialsekreteraren fylls en utvärderingsblankett i av handläggaren och den sökande. Denna följs sedan upp var tredje månader och kommer att ligga till grund för den utvärdering av projektet som FOU nordväst skall göra. Förutom de samverkans partners som tidigare nämnts har ungdomsslussen en organiserad samverkan med gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Samverkan med af sker också mer organiserat genom möten var 14:de dag. Klienter från ungdomsslussen har förtur till uppdragsenhetens olika verksamheter. 5

Speciella svårigheter De grupper som socialtjänsten har svårast att hjälpa till egen försörjning är bla psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt, sjukskrivna 0-klassade, sjukskrivna där Försäkringskassan inte godkänner läkarintyg, personer med udda personligheter, missbrukare med psykiska problem, multiproblem familjer. Förbättringsområden: Något form av lågtröskelboende Inackorderingsplatser för kvinnor Tillgång till socialläkare Administrativ hjälp Bifogas: Interremiss, projektplaner, utvärderingsenkäter, formulär för synpunkter och klagomål 6

Bilaga Del av projektplan för arbetet med långtidsarbetslösa Målgrupp Personer över 25 år som varit arbetslösa i tio månader eller längre. Syfte Att arbeta målinriktat mot självförsörjning med långtidsarbetslösa Mål Att klienten skall bli självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från Försäkringskassan Metod Strukturerade täta samtal med arbetsmarknadsfrågor i fokus. Utifrån en noggrann kartläggning av klientens resurser och hinder skall en arbetsplan göras och undertecknas av båda parter. Arbetsplanen följs upp regelbundet och kan revideras. Samordning och samarbetet med Af, Jobbcenter och andra aktuella instanser. Utvärdering med enskilda klienter sker kontinuerligt och projektet i sin helhet utvärderas under hösten 2006. 7

bilaga Utvärderings frågor till klienter som deltar i arbetsmarknadsprojekt: Hur länge har du ingått i projektet Vad har fungerat bra? Motivera. Vad har fungerat mindre bra? Motivera. Har huvudmålet uppnåtts? Har delmål a uppnåtts? Har delmål b uppnåtts Om målet inte är uppnått, vad skulle behövas för att uppnå målet? Har syftet med samtalen varit tydligt? Har du fått det stöd du förväntade dig? Har socialsekreteraren hållit sin del av avtalet? Har du hållit din del av avtalet? Vad skulle kunna förbättras och hur? Har du upplevt deltagandet i arbetsmarknadsprojektet som meningsfullt? Har deltagande i arbetsmarknadsprojektet påverkat dina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden? Egna kommentarer: 8

Bilaga Del av projektplan för ungdomsslussen Målgrupper Arbetslösa ungdomar som söker socialbidrag Ungdomar från 16 år som valt att inte fortsätta gymnasieskolan eller avbrutit studierna och som inte sökt sig ut i arbetslivet Behovet av hjälp och stöd hos dessa ungdomar varierar. En del klarar sig med litet stöd, andra är i behov av mer omfattande hjälp och stödinsatser Syfte att skapa en tydig och enhetlig struktur i kommunen för att arbeta med och ge stöd till ungdomar som står utanför arbetsmarknaden och det ordinarie utbildningsväsendet. Mål Att ungdomarna skall försörja sig genom eget arbete eller, om de så önskar, återvända till någon form av utbildning. Metod Ungdomsslussen är inledningsvis en organisationsmodell för att möta målgrupperna. Arbetet i ungdomsslussen kräver en att konsekvent metod för att möta ungdomarna utvecklas. I metoden ska ingå ett gemensamt förhållningssätt, tydliga riktlinjer samt rutiner för samverkan mellan de organ som har resurser för målgrupperna tex Jobbcenter, övriga IFO, gymnasieskolor, vuxenutbildningen, af, Fk, landstinget. Arbetet i ungdomsslussen förutsätter ett intensivt, socialt och pedagogiskt motivationsarbete. Ungdomsslussens arbete utvärderas av FOU nordväst. 9

Jobbcenter Jobbcenter tillhör IFO: s myndighetsdel. Deras lokaler ligger nära övriga myndighetsenheten. På jobbcenter arbetar en chef, fem arbetskonsulenter, två arbetsledare. en kanslist samt ytterligare sex personer. Jobbcenter har ett avtal med Af gällande de ungdomar som omfattas av ungdomsgarantin med annars arbetar de endast på uppdrag av IFO. Förhållningssätt: Alla skall bemötas respektfullt och få hjälp utifrån sina förutsättningar. Målgrupp Alla som remitteras från försörjningsstöd eller af. Dock ej personer som har eller väntar på A- kassa eller alfakassa, de hör till AF: s ansvarsområde. Metoder/arbetssätt Jobbcenter har en öppen grupp dit personer som söker ekonomiskt bistånd via mottagningsgruppen hänvisas. Närvaro rapporteras veckovis. Det finns två jobbsökargrupper. Den ena riktar sig främst till ungdomar och där blandas socialtjänstens klienter med ungdomsgaranter. Den andra gruppen består av personer äldre än 25 år som har kontakt med försörjningsstöd. Arbetssättet är lösningsfokuserat och man arbetar med personens starka sidor. I gruppen men yngre personer är intaget löpande medan den andra gruppen har fasta deltagare. Den arbetssökande skall delta i gruppen i max åtta veckor. Målsättningen är att personen under denna tid skall komma ut i arbete eller till en praktik som kan leda till jobb. För de personer som inte helt klart står till arbetsmarknadens förfogande finns arbetsprövning/praktik. Inne på jobbcenter finns en systuga och ett transportslag. Jobbcenter har också via ett avtal med Livgardet platser vid Görvälens slott. Här finns möjlighet till både utomhus och inomhus arbeten. Konsulenterna på jobbcenter jobbat mycket aktivt med att hitta nya praktikplatser som kan leda till jobb. Alla OSA anställningar och administreras av jobbcenter efter beslut från Af. Verktyg Skriftliga remisser från försörjningsstöd Praktikplatser Arbetsprövning i systugan eller hos transportslaget Stockholm matchning Datasalar 10

Dokumentation All dokumentering sker i ProCapita Tid Jobbsökargrupperna är tre dagar i veckan, sex timmar per dag. Övrig tid går till tre parts möten, telefonkontakter mm Brukarperspektiv Ett avslutningssamtal hålls då någon avslutas på jobbcenter. Där finns möjlighet att ta upp vad som fungerat mer eller mindre bra. Jämställdhet De praktikplatser som avser arbetsprövning är mest utformade för män. Undantaget är systugan. Personalen på jobbcenter består av både kvinnor och män. Samverkansparters Försörjningsstöd, Af, Livgardet, olika kommunala och externa praktikplatser och företag, komvux Förbättringsområden Saknas möjlighet att arbeta med och testa personer som står långt från arbetsmarknaden Strukturerad samverkan med Af 11

Utredningsenheten Utredningsenheten består av tre delar, barngruppen, ungdomsgruppen och vuxengruppen. Vuxengruppen är tillsammans med övriga missbruksvården föremål för en översyn och ett förslag på ny organisation föreläggs socialnämnde i juni 2006. Till utredningsenheten kommer ärenden i huvudsak från mottagningsgruppen eller försörjningsstöd. Ärende avser anmälningar eller ansökningar om vård/placering rörande barn, unga eller vuxna. Barngruppen är uppdelad i två delar där den ena utreder barns behov av stöd och skydd och den andra arbetar med att rekrytera familjehem och följa upp de placeringar som görs i familjehem. För att utreda barnens situation används ibland en utredningslägenhet där arbetet kan bedrivas mer intensivt. På ungdomsgruppen finns en socialsekreterare som också är stationerad hos polisen. Hon skriver bla åklagaryttranden samt är med vid förhör av unga. Socialsekreteraren tillhör också mottagningsgruppen då de arbetsuppgifter hon har hos polisen även omfattar ungdomar som inte tidigare är aktuella hos socialtjänsten. Försörjningsstödsgruppen samarbetar främst med vuxengruppen, dels på individplan men också via en samarbetsgrupp som träffas varje vecka. Om en person är aktuell på vuxengruppen är ofta villkoret för att få ekonomiskt bistånd att denne sköter kontakten där. 12

Uppdragsenheten Uppdragsenheten besår av tre huvuddelar, förebyggande verksamhet, beroendeverksamhet och familjencentrum. Målsättningen är att öppna största delen av uppdragsenheten för samtliga medborgare i kommunen. En del verksamheter är sedan länge konstruerade på detta sätt såsom fältverksamheten, ungdomsmottagningen, föräldradialog, socialsekreterare på BVC och MVC, konsument och budget rådgivning, familjerådgivning och alkoholpolikliniken. Man har nu också öppnat dörren till familjecentrum. När det gäller personer som söker försörjningsstöd och även har andra problem än ekonomiska kan dessa remitteras till uppdragsenheten, beroendevården eller familjecentrum. Beroendevården Beroendevården är för närvarnade föremål för en översyn och förslag till förändringar skall läggas fram till socialnämnden i juni. Riddarmottagningen Kommunens beroende mottagning där socialtjänsten samverkar med landstinget. Hit remitteras personer för läkarkontakter, urinprovstagningar, stödkontakter och missbruksutredningar. När remissen tagits emot träffas handläggare från respektive enheter tillsammans med klienten och gör en arbetsplan Vuxenteamet Här arbetar två alkoholteraputer med behandling och här finns också tre bostödjare anställda. Alkoholteraputerna har också, tillsammans med personal från familjecentrum barngrupper för barn till missbrukare. Ungdomsteamet Missbruksmottagning för ungdomar upp till 20 år. Fågelsjö Kommunens inackorderingshem för manliga missbrukare. Här krävs dokumenterad drogfrihet för att komma in. Familjecentrum Här bedrivs stödsamtal och terapier med vuxna personer och med barnfamiljer. Kommunen har också två familjepedagoger som arbetar hemma hos barnfamiljer. Personal från familjecentrum håller också i en del gruppverksamheter. Efter att familjecentrum tagit emot en remiss hålls ett treparts möte där en arbetsplan görs. Bosamordnare Denne är ansvarig för de sociala bostäder som kommunen förfogare över. 13

14